Rening av svårnedbrytbara föroreningar i avloppsvatten

Rening av svårnedbrytbara föroreningar i avloppsvatten Bakgrund Våra reningsverk är inte konstruerade för rening av läkemedelsrester och andra svårnedbrytbara föroreningar. Effektiv rening av dessa ämnen förutsätter kompletterande reningsmetoder, vilket bland annat uppmärksammats inom ramen för det regeringsuppdrag som redovisats i rapporten Avloppsreningsverkens förmåga att ta hand om läkemedelsrester och andra farliga ämnen (Naturvårdsverket 2008). Ramdirektivet för Vatten får fullt genomslag i Sverige från 2015. Detta betyder att nya krav på avloppsvattenrening kan förväntas eftersom direktivet omfattar emissionsvärden för olika typer av substanser varav vissa kan spåras till våra avloppsreningsverk. Till dessa krav kan läggas önskemål och förväntningar om rening av andra svårnedbrytbara ämnen som vissa utvalda läkemedel och hormoner som misstänks orsaka problem i våra recipienter. Under senare år har läkemedelsrester i avloppsvatten uppmärksammats allt mer även om inga läkemedel ingår bland Ramdirektivets prioriterade substanser. Forskning om läkemedels miljöpåverkan har intensifierats och parallellt med detta har ny reningsmetodik för att avlägsna läkemedelsrester från avloppsvatten utvecklats och testats. Vissa läkemedel, t ex etinylestradiol och andra hormoner, samt diklofenak har visat sig kunna ge upphov till allvarliga effekter och många internationella forskningsprogram har därför initierats, t ex de tidiga Rempharmawater, Poseidon, KNAPPE och under senare tid t.ex. Pharmas. Dessa projekt har visat att läkemedel finns i den akvatiska miljön och att den dominerande punktkällan är utsläpp av renat avloppsvatten. De har också visat att läkemedlen kan ge upphov till oönskade biologiska effekter, men kunskapen är fortfarande mycket bristfällig. Vidare har studierna visat att det finns potential i att utveckla reningsverken så att reduktionen av läkemedel blir mer effektiv, men även här är kunskapen alltför bristfällig för att den ska kunna användas som underlag för beslutsfattande. Läkemedelsverket gjorde i rapporten Miljöpåverkan från läkemedel samt kosmetiska och hygieniska produkter riskbedömningar av 27 aktiva substanser utifrån deras förekomst i vattenmiljön i relation till försålda mängder (Läkemedelsverket 2004). Naturvårdsverket har i flera övervakningsprogram undersökt halterna av läkemedel i olika matriser i miljön (se Andersson m. fl., 2006, Woldegiorgis m.fl., 2007 och Fick m.fl., 2011). Flera undersökningar av läkemedel i avloppsvatten från sjukhus har också gjorts, se t.ex. Helmfrid och Eriksson (2010). Ramdirektivet för vatten kommer att utökas med nya substanser och i nuläget finns tre läkemedelssubstanser/hormoner på bevakningslistan (2013/39/EU); diklofenak (smärtstillande), estradiol (könshormon) och etinylestradiol (kvinnligt könshormon). Från och med år 2015/2016 kommer det att vara obligatoriskt att analysera dessa substanser i EU:s sjöar och vattendrag. Vilka krav som sedan kommer att ställas är fortfarande oklart. 1

Reningsverk i alla tätorter är sedan länge utbyggda, men reningsnivån hänger samman med verkens processkonfiguration och därmed också med verkens geografiska placering. I norr är reningen begränsad till reduktion av syreförbrukande material och fosfor, medan verken i söder har implementerat långtgående kväverening. Många internationella och svenska undersökningar har visat samband mellan reduktion av vissa läkemedel och processutformning. För Sverige innebär det en stor utmaning att utreda de befintliga verkens förmåga att avlägsna läkemedel och vilka metoder som kan anpassas till verk med olika reningsprocesser. Frågan om avancerad rening av olika svårnedbrytbara substanser har även uppmärksammats internationellt. I Schweiz har omfattande utredningar genomförts för att identifiera behov och möjligheter för utökad rening vid landets reningsverk. Detta beskrivs ingående i rapporten Mikroverunreinigungen aus kommunalem Abwasser Verfahren zur weitergehenden Elimination auf Kläranlagen (Abegglen & Siegrist 2012). Två processer framhålls som tillräckligt utvecklade för att kunna implementeras i full skala på kommunala avloppsreningsverk: pulveriserat aktivt kol (PAC, Powdered Activated Carbon) och ozonering. Pilotundersökningar med dessa två processer har genomförts för att utvärdera reningsgrader, bygga upp driftserfarenhet och skapa dimensioneringsunderlag. Sedan rapporten publicerades har beslut om storskalig utbyggnad fattats. Det finns också anledning att följa utvecklingen i andra länder, exempelvis Tyskland. Kunskapsbehovet är stort. Organiska svårnedbrytbara föroreningar i utgående vatten från avloppsreningsverk är många, varav vissa är kända medan vi saknar kunskap om andra. Halterna är låga vilket ställer höga krav på analysarbetet. Effekterna av dessa ämnen är mycket komplexa och inte sällan handlar det om samverkan mellan olika ämnen. Ekotoxikologiska studier utgör därför en viktig del av bedömningen av olika reningsmetoders effektivitet. Rening av läkemedelsrester med olika tekniker har studerats inom ramen för ett flerårigt projekt vid Stockholm Vatten. Resultaten från detta projekt och den inledande fasen av det pågående projektet MistraPharma sammanfattas i en rapport där ozonering och aktivt kol bedöms som de mest realistiska alternativen för implementering vid våra avloppsreningsverk (Hörsing m.fl. 2014). Reduktion av olika läkemedelsrester utgör en del av det pågående MistraPharma-projektet, varför det finns anledning att i kommande studier särskilt uppmärksamma hur andra svårnedbrytbara organiska föreningar påverkas av ozon och aktivt kol. Denna projektbeskrivning ger en skiss till ett 3-årigt projekt uppdelat i fyra faser. Projektets första fas beskrivs mer ingående och utgör själva ansökan. Den första fasen kan betraktas både som en fristående del som rapporteras direkt efter genomförandet och som en förutsättning för ett fördjupat arbete i kommande faser. Utifrån detta projekt föreslås en inriktning för fortsatt arbete i ytterligare tre faser förutsatt att medel för en sådan fortsättning skulle beviljas. Syfte och mål Projektets övergripande mål är utveckling av reningsprocesser avsedda för reduktion av läkemedelsrester och andra svårnedbrytbara föreningar som inte effektivt kan reduceras i 2

reningsverken. Detta innebär etablering av riktlinjer och dimensioneringskriterier för drift och utbyggnad av olika typer av svenska avloppsreningsverk. Följande delmål förväntas uppnås inom ramen för projektet: 1. Etablering av dimensioneringskriterier för att med ozonering klara tänkbara reningskrav. Kostnadsuppskattning (investering och drift) för motsvarande anläggningstyp. 2. Etablering av dimensioneringskriterier för att med aktivt kol klara tänkbara reningskrav. Kostnadsuppskattning (investering och drift) för motsvarande anläggningstyp. 3. Riktlinjer för implementering av ozon och aktivt kol vid svenska reningsverk med olika processkonfigurationer och recipienter. Vad som avses med tänkbara reningskrav är en central fråga som förutsätter fördjupade diskussioner. Detta gäller även ett antal analystekniska frågor. Till projektet knyts därför experter för det dagliga arbetet och en referensgrupp med sakkunniga från olika organisationer samt en Advisory board för att bevaka utvecklingen internationellt och även skapa ytterligare möjligheter för erfarenhetsåterföring från länder där liknande försök genomförts (Schweiz och Tyskland). Samtidigt föreslås en samordning av de projekt som beviljas medel inom ramen för denna utlysning. En samordning kan ge stora fördelar, exempelvis i analysarbetet och i utvärderingen av vilka krav de olika teknikerna kan tänkas klara. Metod Inom ramen för projektet ska såväl läkemedelsrester som ramdirektivets prioriterade substanser och andra svårnedbrytbara ämnen studeras. Först kommer reningseffekten för vissa utvalda substanser att studeras. Försöken genomförs med ozon och aktivt kol. Därefter utvärderas teknik, ekotoxikologiska effekter och i avslutningsfasen analyseras implementeringsmöjligheterna vid svenska reningsverk. Denna analys omfattar både processmässiga överväganden, som krav på eventuell efterbehandling, och olika driftsfrågor. Projektet genomförs i fyra faser varav den första motsvaras av denna ansökan: 1. Försöksplanering och pilotförsök med ozon (höst och vinter 2014). 2. Fortsatta pilotförsök med ozon och etablering av pilotförsök med aktivt kol. Utvärdering av om reduktion av olika substanser också leder till motsvarande reduktion i ekotoxikologisk effekt. Denna fas förväntas pågå under 2015 och 2016. 3. Anpassning av metoderna till befintliga svenska reningsverk (2016). 4. Rapportering och sammanställning av tekniska och ekonomiska förutsättningar för etablering i fullskala (vår och sommar 2017). Nedan beskrivs projektets första fas mer ingående. Slutförandet av denna fas utgör en förutsättning för genomförande av kommande faser. 3

Försöksplanering och pilotförsök med ozon I planeringsfasen ska prioriteringslistor med substanser för analys tas fram. Valet av substanser kan eventuellt synkroniseras med andra pågående projekt och bör även jämföras med internationella studier. Valet baseras bland annat på en genomgång av kunskapsläget och de studierav svenska avloppsreningsverk som tidigare genomförts. Projektets första fas genomföras i två parallella delprojekt. I det ena, som drivs av Primozone Production AB inom ramen för ett annat projekt, utförs screeningsexperiment på 10 avloppsreningsverk med kartläggning av förekomst av en lång rad läkemedel och vilka reduktioner som kan uppnås med varierande ozondoser. Till detta projekt kopplas analyser av andra svårnedbrytbara organiska ämnen samt vilken reduktion som kan uppnås med ozon. I det andra delprojektet genomförs ett pilotförsök vid ett utvalt reningsverk. Efter screeningen och jämförelse med andra studier bestäms slutligen vilka substanser som ska analyseras rutinmässigt under pilotförsöken. I denna fas krävs ett omsorgsfullt urval av indikatorsubstanser för att spegla olika kemiska strukturer och relevanta ämnen. Urvalet är kritiskt och utgör en milstolpe som diskuteras i referensgruppen och bereds av projektets analysexperter. Prov från båda experimenten sparas således att andra substanser som senare bedöms som intressanta kan analyseras i ett senare skede. Val av reningsverk Gryaab, VA SYD och NSVA deltar i projektet, vilket erbjuder mycket goda möjligheter till pilotkörningar vid olika typer av reningsverk, både med aktivslam- och biofilmsprocesser. Vidare finns inom organisationerna både små och stora anläggningar med olika andel industribelastning och olika typer av recipienter. Det finns också lång erfarenhet av olika typer av forsknings- och utvecklingsarbete. Inom Gryaab finns också kunskap om och erfarenhet av analys av svårnedbrytbara organiska ämnen. Inledningsvis genomförs en screening på renat avloppsvatten från Ryaverket och Källby avloppsreningsverk i Lund. Denna screening och höstens pilotförsök beskrivs mer utförligt i bilaga 1. I nuläget planeras för drift av pilotanläggningar vid Källby avloppsreningsverk i Lund och vid Ryaverket i Göteborg. En av pilotkörningarna genomförs under hösten 2014. Ryaverket är ett av Skandinaviens största reningsverk och är väl undersökt och beskrivet i olika vetenskapliga sammanhang. Vid verkets finns både en aktivslamprocess och olika biofilmsprocesser samt efterbehandling i filter vilket medger flera konfigurationsmöjligheter för en tänkt reningsprocess för svårnedbrytbara ämnen. Källby avloppsreningsverk är intressant ur flera aspekter. Verket är konfigurerat utifrån en aktivslamprocess med lång slamålder och kompletterande efterfällning, en processutformning som är relativt vanlig i Sverige. Därtill finns ett 4

dammsystem för efterpolering. Ett förhållandevis stort sjukhus, Universitetssjukhuset i Lund, är också kopplat till verket. Sammanfattningsvis bedöms dessa anläggningar kunna generera ett gott kunskapsunderlag för praktisk dimensionering av framtida anläggningar. Reduktion av ekotoxikologiska effekter och pilotförsök med ozon och aktivt kol (2015 + 2016) Under fas 2 genomförs fortsatta pilotförsök med ozonering. Parallellt planeras, etableras och genomförs pilotförsök med aktivt kol. Valet av anläggningar baseras på resultaten från screeningundersökningen men utgångspunkten är fortsatta försök vid Ryaverket och Källby ARV. De optimerade processernas förmåga att reducera olika substanser utvärderas under denna fas även genom ekotoxikologiska tester. I denna fas testas även olika ozonpoleringsmetoder, exempelvis sandfilter. Även andra metoder (t.ex. biofilmsprocesser) för behandling och polering kan komma att bli aktuella. Anpassning av metoderna till befintliga reningsverk (2016) Anpassning av reningsmetoderna till befintliga verk förutsätter en utvärdering av vilka krav som kan komma att gälla. Detta kan i sin tur hänga samman med typen av recipient. Vidare måste reduktionen av aktuella substanser i nuvarande reningsprocess beaktas i en samlad bedömning av hur en framtida avancerad rening bör se ut. Fortsatta försök med efterbehandling genomförs under denna fas. Det kan även handla om andra reningskonfigurationen där ozonering testas längre uppströms i processen, dvs. före det sista biologiska steget. Sammanställning av tekniska och ekonomiska kriterier för etablering i fullskala (vår och sommar 2017) I denna fas genomförs slutrapportering med en sammanställning av förslag till dimensioneringskriterier för avancerad rening av svårnedbrytbara substanser. I rapporteringen ingår även en sammanställning av ekonomiska förutsättningar, dvs. kostnader för implementering av olika lösningar. Projektorganisation Projektet genomförs av en brett sammansatt projektgrupp bestående av representanter från Gryaab, Kretslopp och vatten vid Göteborg Stad, NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp), VA SYD, LTH (Lunds tekniska högskola) och SWECO. Samarbete mellan projektets parter finns redan etablerat inom ramen för nätverket VA-teknik Södra, varför denna struktur kommer att utnyttjas för att skapa ett framgångsrikt samarbete även inom detta projekt. Sweden Water Research, ett forskningsbolag samägt av VA SYD, NSVA och Sydvatten, står som projektägare och huvudsökande. Projektet kommer att organiseras utifrån följande grupper och förslag på personer: 5

Styrgrupp bestående av Lena Blom (Kretslopp och vatten, Göteborg Stad), Ann Mattsson (Gryaab), Marinette Hagman (NSVA), Henrik Aspegren (VA SYD) och Jes la Cour Jansen (LTH) som ordförande. Advisory board bestående av Norbert Jardin (Tyskland) och Christian Abegglen (Schweiz) Referensgrupp bestående av representanter från Havs- och vattenmyndigheten, Svenskt Vatten och Sweco (Niklas Törneman) samt representanter från andra delprojekt. Projektledare Michael Cimbritz (SWECO) Kommunikationsfunktion kopplad till Kretslopp och vatten, Göteborg Stad. Administrationsfunktion kopplad till Sweden Water Research. Processingenjör anställd vid LTH. Teknikpanel bestående av Liselotte Ståhlhandske och processingenjörer från VA SYD, Susanne Tumlin och Nicklas Paxéus (Gryaab), Filip Nilsson (Primozone Production AB), Karin Jönsson (LTH), Sara Malmroth (Kretslopp och vatten, Göteborg Stad), processingenjör (NSVA) och Kai Bester (Århus universitet). I referensgruppen finns plats för fler personer och teknikpanelen kan utökas med lämpliga personer från respektive organisation. Tanken är att säkerställa att pilotförsöken flyter smidigt, är väl förankrade i de olika organisationerna och att analysarbete och provtagning fungerar. Nicklas Paxéus och Kai Bester kommer att vara projektets experter i analysfrågor. Filip Nilsson arbetar som industridoktorand och tillför specialistkunskap i ozoneringstekniska frågor. CV för styrgruppsmedlemmarna och projektledaren återfinns som bilagor. Fullständiga redogörelser för vetenskaplig meritering i form av publikationslistor etc. kan lämnas på begäran. Kompetensbeskrivning Projektets parter bidrar med olika styrkor och kompetenser samt i några fall direkt erfarenhet av forskning och utveckling inom det aktuella området. Gryaab har deltagit aktivt inom forskning kring läkemedel och andra organiska föroreningar i avloppsvatten och slam sedan slutet av 1980-talet. Gryaab bidrar till projektet med kunskap om organiska föroreningar och analys av dessa genom Nicklas Paxeus. På Ryaverket har många försök med olika reningstekniker bedrivits i stor och liten skala under de senaste decennierna. Personalen har god kompetens i såväl att planera och driva som att utvärdera försök med avloppsvattenrening. Detta ger goda förutsättningar för att de planerade försöken kommer att generera relevanta och användbara resultat. NSVA är ett interkommunalt VA-bolag och ägs av sex kommuner i nordvästra Skåne. Inom organisationen finns en lång tradition av FoU-arbete och under senare år har det genomförts ett antal screeningar av ramdirektivets prioriterade ämnen på flera av reningsverken och pilotförsök 6

med ozonering och skivfiltrering genomfördes nyligen för utvärdering av reduktion av mikroföroreningar i avloppsvatten. Marinette Hagman är forsknings- och utvecklingsansvarig och har forskat inom området med fokus på reduktion av svårnedbrytbara föroreningar med hjälp av ozonering. Dessa erfarenheter kommer att vara värdefulla och mycket användbara inom projektet. VA SYD är en regional VA-organisation som verkar i Sydvästra Skåne och som även har hand om avfallshanteringen i Burlöv och Malmö. VA SYD är ett kommunalförbund och är därmed en politiskt styrd organisation som består av medlemskommunerna Burlöv, Eslöv, Lund och Malmö. Sedan den 1 januari 2014 bedrivs NSVA, Sydvatten och VA SYDs forsknings och utvecklingsarbete inom ramen för det gemensamma FoU-bolaget, Sweden Water Research AB. Inom VA SYD finns gedigen erfarenhet av forsknings- och utvecklingsarbete och stor vana vid pilotstudier, inte minst från de olika utbyggnaderna av Sjölunda avloppsreningsverk. VA-teknik vid Lunds Tekniska Högskola har en lång tradition av deltagande i projekt för etablering av forskningsbaserad utbyggnation av Svenska avloppsreningsverk. Senast deltog gruppen i MistraPharma fas 1 var grunden för användningen av ozon och aktiv kol för reduktion av läkemedel blev grundat. Efter detta projekt har arbetet fortsatt baserat på pilotstudier med reduktion av ramdirektivets substanser, biocider och läkemedel i kommunalt avloppsvatten, bräddvatten, slam och avloppsvatten från sjukhus. VA-teknik har starka internationella samarbeten och kontakter till de mest framstående internationella forskningsmiljöer inom området. SWECO är ett av Sveriges ledande konsultbolag inom VA-teknik med mångårig erfarenhet av utredningar, projektering och genomförande av olika VA-projekt, både i Sverige och utomlands. Uppdragen genomförs både för kommun och industri men även för andra uppdragsgivare, exempelvis Naturvårdsverket. SWECO förväntas kunna bidra bland annat med projektledning, kostnadsbedömningar och anläggningstekniska perspektiv vid bedömning av investeringsbehov och anläggning av nya reningstekniker. Kretslopp och vatten, Göteborg Stad har erfarenheter inom läkemedelsrester i avloppsvatten bl.a. genom en studie som utfördes kring ozonbehandling av Östra sjukhusets avloppsvatten. Inom det projektet utreddes förutsättningar att inrätta en ozonbehandlingsanläggning for oskadliggörande av läkemedelsrester och multiresistenta organismer lokalt vid Östra sjukhuset. Förvaltningen har också under flera år följt utvecklingen inom läkemedelsrester i avloppsvatten och hur detta bör hanteras i framtida lösningar. Dessutom har förvaltningen nu fått i uppdrag av stadens politik att utreda en teknisk lösning för rening av läkemedelsrening av avloppsvatten. Förvaltningen bidrar i detta projekt med systembilden för hela staden perspektivet av läkemedelsrester i avlopp. Lena Blom fungerar som samordnare för forskning och utveckling för förvaltningen och har arbetat med dessa kretsloppsfrågor ur ett risk- och kemikalieperspektiv under flera år, dessa erfarenheter 7

kommer var värdefulla för projektet. Kretslopp och vatten kommer också bidra genom sin kommunikationsavdelning, genom vilken projektets kommunikation kommer att samordnas. Kommunikationsplan Målet med kommunikationen i projektet är att se till att förmedla rätt information om projektets aktiviteter och resultat till rätt målgrupp, vid rätt tidpunkt och via rätt kanal, för att projektet skall kunna genomföras enligt plan och uppnå projektets övergripande mål. Målgrupper för projektet är främst branschens olika aktörer samt beslutsfattare, men även i viss mån läkemedelsindustrin och sjukvården. Inom projektet kommer en mer detaljerad kommunikationsplan att utarbetas. Kommunikationsplanen kommer att delas i extern och intern kommunikation med tillhörande aktiviteter och kanaler. Extern kommunikation Vi vill ge externa målgrupper insyn i projektet och sprida kunskap om projektets målsättning, aktiviteter och resultat. Vi kommer att använda oss av ett brett spektrum av kommunikations och informationskanaler/aktiviteter. VA-teknik södras hemsida kommer att användas som utgångspunkt för extern informationsspridning. Som komplement till den kommer e-nyhetsbrev och pressmeddelanden att skickas med jämna mellanrum. Information kommer även spridas via anordnade seminarier/workshops, publikationer av vetenskapliga artiklar, projektparternas egna websidor och branschtidningar, för att möta de olika målgruppernas behov. Intern kommunikationsförmedling Den interna kommunikationen syftar till att underlätta arbetet i projektgruppen, se till att alla arbetar mot samma mål, att alla får del av aktuell information och bidra till att underlätta erfarenhetsutbyte mellan de olika arbetsgrupperna. En arbetsplattform/yta typ exoplatform.com, projectplace.se eller liknande skapas för löpande kommunikation mellan projektets deltagande aktörer. Regelbundna diskussionsforum kring aktuella resultat kommer att hållas fysiskt men också virtuellt. En kick-off kommer att anordnas för samtliga partners. Vid Kick-off-träffen kommer vikt att läggas på sociala aktiviteter för att underlätta samverkan framöver samt för att skapa en samsyn kring projektets mål. Varje projektfas avslutas med ett avslutande seminarium som huvudsakligen syftar till att kommunicera resultat, utbyta erfarenheter och förbereda/informera om nästa projektfas. Det avslutande seminariet öppnas även för andra intresserade utom projektet. Uppföljning och utvärdering Uppföljning av kommunikationsinsatserna kommer att göras löpande under projektet och avslutas med en utvärdering. 8

Nationell samordning Vi ser ett behov av erfarenhetsutbyte och samordning mellan de projekt som beviljas medel inom ramen för denna utlysning. Vilka analysparametrar som ska analyseras och av vem är exempel på frågor som kan tjäna på diskussion och samordning. En nationell samordning kan ordnas inom ramen för detta projekt och tas upp som en möjlig tilläggspost i budgeten. Kostnadssammanställning och plan för finansiering Projektmedel motsvarande 2 947 360 SEK söks för 2014. Budget för projektet redovisas i tabell 1 nedan. Om projektet beviljas medel och senare även en fortsättning uppskattas projektkostnaderna för 2015 och 2016 till i storleksordningen 4 MSEK per år och närmare 1 MSEK för 2017. Tabell 1. Projektbudget Rening av svårnedbrytbara ämnen i avloppsvatten Budget 2014 Timmar Timpris SEK Medfinansiering Totalt Projektledare, SWECO 480 950 456000 Processingenjör, LTH 960 393 377280 Laboratorieassistent, LTH 160 413 66080 Kommunikatör, Kretslopp och Vatten, Göteborg Stad 160 750 120000 Projektadministration Sweden Water Research 100 600 60000 Styrgrupp Lena Blom 40 600 24000 Henrik Aspegren 40 600 24000 Jes la Cour Jansen, ordförande, internationella kontakter 160 950 152000 Ann Mattsson 40 600 24000 Marinette Hagman 40 600 24000 Pilotförsök Hyreskostnad pilot 300000 Omkostnader (el, tillsyn, säkerhet etc) 50000 Fyra platser i Primozone Production ABs projekt 72000 Analyskostnader, screening 500000 Extra analyser (DOC, TOC etc) 40000 Drifttekniker 160 600 96000 Utvecklings/processingenjör 160 600 96000 Provtagning/förvaring 50000 Teknikgrupp Nicklas Paxéus (Gryaab) 160 600 96000 Liselotte Ståhlhandske (VA SYD) 40 600 24000 Sara Malmoth (Kretslopp och vatten, Göteborg Stad) 40 600 24000 Susann Tumlin (Gryaab) 40 600 24000 Filip Nilsson/Karin Jönsson (Primozone/LTH) 40 600 24000 Processingenjör (NSVA) 40 600 24000 Kai Bester (Århus universitet) 160 600 96000 Övrigt Slutseminarium 75000 Resor 75000 Kommunikation 50000 Referensgrupp, advisory board (resor etc) 50000 Summa 2947360 146000 3093360 Extra post samordning 200000 9

Tidplan Om projektet beviljas, bokas pilotutrustning och analyser snarast (juni 2014) enligt de offerter som inhämtats under planerings- och ansökningsarbetet. Därefter inleds en mer detaljerad planering av höstens screening och pilotförsök. Startmöte för projektet planeras till månadsskiftet augusti/september. Pilotutrustningen installeras och driftsätts sedan under september månad. Försöken fortsätter med olika provtagningsprogram under oktober och november. Pilotförsöket kan eventuellt köras även i december men de prover som ska rapporteras inom ramen för denna utlysning måste skickas för analys i god tid före nyår. Rapporteringen påbörjas under december månad och färdigställs efter nyår. Under 2015 och 2016 genomförs fortsatta pilotförsök med ozon men också med aktivt kol. I anslutning till dessa genomförs ekotoxikologiska studier. Under 2016 görs försök där ozon integreras i olika processkonfigurationer. Det kan exempelvis röra sig om olika typer av efterbehandling. Under 2017 sker slutrapportering och sammanställning av driftserfarenheter och dimensioneringskriterier samt en kostnadssammanställning för etablering i fullskala. Referenser Abegglen, C & Siegrist, H (2012). Mikroverunreinigungen aus kommunalem Abwasser Verfahren zur weitergehenden Elimination auf Kläranlagen. Scweizerische Eidgenossenschaft, Bundesamt für Umwelt BAFU, Bern 2012. Andersson J., Woldegiorgis A., Remberger M., Kaj L., Ekheden Y., Dusan B., Svensson A., Broström-Lundén E., Dye C. & Schlabach M. (2006) Results from the Swedish National Screening Programme 2005. Sub report 1 Antibiotics, Anti-inflammatory substances and Hormones. IVL rapport B1689, 2006. DIRECTIVE 2013/39/EU OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL of 12 August 2013. Fick J., Lindberg R., Kaj L. och Brorström E. (2011). Results from the Swedish National Screening Programme 2010. Subreport 3. Pharmaceuticals. IVL rapport B2014, 2011. Helmfrid, I & Eriksson, C (2010). Läkemedelsrester från sjukhus och avloppsreningsverk. Rapport 2010-1. Svenskt Vatten & Landstinget i Östergötland. Hörsing, M., Wahlberg, C., Falås, P., Hey, G., Ledin, A., Jansen, J. la Cour (2014). Reduktion av läkemedel i svenska avloppsreningsverk kunskapssammanställning. För senare utgivning av Svenskt Vatten. Läkemedelsverket (2004). Miljöpåverkan från läkemedel samt kosmetiska och hygieniska produkter. Rapport från läkemedelsverket, augusti 2004. Naturvårdsverket (2008). Avloppsreningsverkens förmåga att ta hand om läkemedelsrester och andra farliga ämnen. Rapport 5794, februari 2008. Woldegiorgis A., Green J., Remberger M., Kaj L., Brorström-Lunden E., Dye C. och Schlabach M. (2007). Results from the Swedish screening 2006. Sub report 4: Pharmaceuticals. IVL rapport B1751, 2007. 10