Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm Remissvar till Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 och delrapporten om Kultur i regional utvecklingsplanering 1:2008 Remissvarets innehåll, 1. Inledning 2. Vad kan folkbildningen åstadkomma 2.1 - för kulturen 2.2 - inom det sociala området och för bättre folkhälsa 2.3 - inom området utbildning och arbetsmarknad 3. Rum för möten 4. Sammanfattning 1 Inledning Stockholms läns Bildningsförbund har med intresse tagit del av de skrifter som utgör remissunderlag för en regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010. Vi har dock konstaterat att den verksamhet och den styrka för en regions utveckling som bedrivs av länets folkbildningsorganisationer omnämns i väldigt liten omfattning. Med folkbildningsverksamhet menar vi här det arbete som sker i studieförbundens, folkhögskolornas och folkbibliotekens regi. Folkbildningens och studieförbundens roll som betydande kulturarrangörer i länets alla kommuner och deras arbete att åstadkomma ett vidgat deltagande i kulturlivet bör också beskrivas som en bidragande förutsättning för en regions positiva utvecklingsmöjligheter. I remisshandlingarna, under avsnittet om att Utveckla idéer och förnyelseförmåga anges bl.a. att det behövs former för att tillvarata kultursektorns potential som regional utvecklingsfaktor, att en regions kulturliv är en viktig attraktionsfaktor för såväl besökare som invånare men att Stockholmsregionen inte är särskilt välkänt utomlands som kulturellt centrum. Vi tror att det, i detta sammanhang, är av vikt att tydliggöra två mål som en storstadsregion bör ha. Dessa mål kan verka parallellt och upplevas väga lika tungt i bedömningen av vad som kan skapa en god samhällelig utveckling. Det ena målet är det som remissunderlaget beskriver, d.v.s. göra Stockholmsregionen mer känd och attraktivt ur ett nationellt perspektiv med betoning på redan etablerade och stora kulturinstitutioner men också på nyetablerade och mer ungdomliga yttringar (mode, design och andra kreativa näringar) för att nå ökad konkurrenskraft. Det andra målet är att bibehålla och ta tillvara den skaparlust och nyfikenhet på kultur som faktiskt redan finns bland alla åldersgrupper som vänder sig till folkbildningens organisationer
och som under många år haft och har ett internationellt intresse både i och utanför Europa. Den nationella spridningen av folkbildningen som entreprenör för samhälls- och kulturutveckling har skapat en erkänd good-will för Sverige som nation. De statliga målen med kulturpolitiken innefattar även folkbildningens organisationer och verksamheter. I den senaste folkbildningspropositionen, Lära, växa, förändra 2005/06:192, beskrivs vad statsbidraget till folkbildningen syftar till. Riksdagens visar stort förtroende för folkbildningens organisationer samt det ansvar som folkbildningen har för att kulturen skall spridas både geografiskt och till olika grupper inom befolkningen. Syftet med statsbidraget till folkbildningen är bl a att - stödja en verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, - bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildnings- och bildningsnivån i samhället, - bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen genom t e x politiskt, fackligt, kulturellt eller annat ideellt arbete, samt - bidra till att intresset för och delaktighet i kulturlivet ökar. Vi vill här beskriva vad vi anser vara förutsättningarna för att en region skall utvecklas i positiv riktning och bli en ledande och konkurrenskraftig storstadsregion i jämförelse med andra regioner - men också som förebild både inom och utanför Sveriges gränser. 2 Vad kan folkbildningen åstadkomma? 2.1 För kulturen Styrkan i den kulturverksamhet som innevånarna i vårt län har att tillgå är den relativa bredd och mångfald som bara en storstadsregion kan erbjuda bl a genom många kulturinstitutioner och en omfattande folkbildningsverksamhet. Ungefär hälften av vårt lands yrkesverksamma inom kulturområdet är bosatta i Stockholms län. Samtidigt som det innebär stora fördelar och möjligheter för regionens innevånare medför det också ett ansvar för samhället och för länets kulturarrangörer. Under 2007 anordnade de nio studieförbunden i Stockholms län ca 36 000 kulturprogram för fler än 2 miljoner deltagare i länets kommuner. Professionella kulturarbetare medverkar i många av dessa arrangemang. Dessutom anordnade studieförbunden drygt 43 000 studiecirklar i skilda ämnen med fler än 300 000 deltagare under samma år. Det estetiska ämnesområdet - kulturämnena - är det största. Länets 25 folkhögskolor har viktiga uppgifter som kulturcentrum och mötesplatser inom regionen. Många kulturarrangemang som anordnas på folkhögskolorna vänder sig till allmänheten. Skolorna är därför också betydande kulturarrangörer. För många deltagare i skolornas kortkurser kan också ett kulturarrangemang som äger rum under kursen innebära en första kontakt med en konstart eller genre. Flera av länets folkhögskolor har därtill utbildning inom konstnärliga områden, som t ex dans, musik, färg och form. Biblioteken i länet är en viktig resurs för allt kunskapsinhämtande, vilken nivå det än gäller. Under 2007 har biblioteken haft ca 13 miljoner besökare och ca 11 miljoner utlån.
Enligt de statliga utredningar som gjorts och görs med jämna mellanrum har innevånarnas kulturvanor i Stockholms län i stort sett inte förändrats. Det är fortfarande en blygsam andel av befolkningen som regelbundet tar del av det utbud som statens kulturinstitutioner, teatrar och museer har, vilket hänger samman med bakgrund, ekonomiska förutsättningar och utbildningsnivå. Inom studieförbundens cirkelverksamhet deltar 18 procent av befolkningen varje år och 75% av befolkningen har gjort det en eller flera gånger under sitt liv. I en storstadsregion finns en mångfald aktiviteter som gagnar den enskilde individen i sin strävan till meningsfylld tillvaro både då man väljer arbete och fritidssysselsättning. Storstaden är attraktiv att bo och verka i men upplevs också frustrerande för de som är arbetslösa, funktionshindrade, sjukskrivna eller på annat sätt befinner sig utanför de satsningar som görs för att regionen skall utvecklas till en konkurrenskraftig storstad. Det finns grupper i samhället som aldrig eller mycket sällan reser in till city där de stora kultursatsningarna sker. För människor med knappa resurser är det därför av stor betydelse att kulturen finns tillgänglig inpå knuten där man bor och lever dagligen. En förutsättning för att de kulturella värdena skall kunnas göras tillgängliga för alla människor är att folkrörelser, folkbildning och idéburna organisationer även i fortsättningen får samhällsstöd från staten, landstinget och kommunerna. 2.2 Inom det sociala området och för bättre folkhälsa Andelen ensamhushåll i Stockholms län är något större än i övriga landet. Samtidigt bor en större andel ungdomar mellan 20-24 år kvar hemma hos sina föräldrar. Med storlek på stad följer anonymitet större rörlighet, en känsla av otrygghet och ensamhet. En större andel i Stockholms län, jämfört med övriga landet, anser också att de har något sämre hälsa. Folkbildningens organisationer, studieförbunden och folkhögskolorna, har under de senaste decennierna arbetat aktivt för att minska de sociala problemen och ohälsan i Stockholms län. Cirkelledare, lärare och personal inom folkbildningens organisationer verkar för att ett rikt utbud av alternativa verksamheter finns för den enskilde individen att skaffa sig kunskap, vidare- eller fortbilda sig. Genom deras cirklar och kurser får människor kunskaper om hur man kan skaffa sig alternativa boende- och arbetsförhållanden och kunskap om hur man kan förbättra sin hälsa och förebygga ohälsa. I samverkan med sina medlemsorganisationer (nästan 300 stycken) når studieförbunden en stor del av befolkningen. Det är själva mötet med andra människor i samma situation som har betydelse för att motivera människor att ändra sitt levnadsmönster. En del av utbudet finns beskrivna i studieprogram och de flesta kurser och cirklar sker i samverkan med föreningar och organisationer. I detta hälsoarbete sker samverkan ofta med landsting och kommuner. Det ligger således i allas intresse att öka medvetenheten bland befolkningen för att minska ohälsotalen och antalet sjukskrivningar i länet. Sedan ett antal år finns FAR, Fysisk aktivitet på recept, ett samarbete mellan landstinget och idrottsrörelsen. Samverkan mellan sjukvårdsdistrikt och folkbildningens representanter kan utvecklas ytterligare så att de statliga och landstingskommunala målen med folkhälsan kan nås. Exempel finns redan på hur sjukvårdens personal lotsar patienter till lokala föreningar och organisationer för att ge stimulans till aktiviteter med andra människor. I olika studier, likväl i RUFS remissunderlag, omnämns kulturens betydelse för hälsan och att människor tillfrisknar snabbare i möten med andra.
2.3 Inom området utbildning och arbetsmarknad Det talas mycket om satsningar på högre utbildningar och betydelsen av att locka fler ungdomar till forskningens områden. Naturligtvis är det viktigt att fler ungdomar utbildas inom högskolor och universitet och att fler känner sig motiverade att söka sig vidare till forskarvärlden. För att lyckas med de intentioner och mål som riksdag, regering och landsting har satt upp behövs också resurser för att ge alla människor förutsättningar och möjligheter att utvecklas även om de väljer att inte skaffa sig en högre utbildning. I Stockholms län lämnar fler ungdomar grundskolan utan att ha uppnått målet godkänd i ett eller flera ämnen. Det är viktigt att dessa ungdomar, under kortare eller längre perioder, erbjuds alternativa studieformer, utbildningsvägar och sysselsättningar. Folkhögskolorna tar emot ungdomar som vill studera i en lugnare takt och/eller väljer ämnen som inte finns att läsa någon annanstans. I Stockholms län finns 25 folkhögskolor med varierande utbildningar som kan ge behörighet att söka sig vidare till högre studier. Samverkan med arbetsförmedlingarna i länet och skolornas syokonsulenter bidrar till att fånga upp de ungdomar som annars kanske inte skulle studera. De fungerar således som bryggor mellan grundskolan och studier på högre nivåer. I Stockholmsregionen finns också en överrepresentation av invandrare samtidigt som de är överrepresenterade bland de arbetslösa. Samverkan mellan högskolor, universitet och folkbildningens organisationer är en förutsättning för ett flexibelt och livslångt lärande och i denna samverkan är folkbildningens organisationer stora aktörer vid sidan av de andra utbildningsanordnarna. Idag talar vi också om det livsvida och livsdjupa lärandet för att visa på betydelsen av bildning och kunskap för individens egna personliga utveckling. Studieförbund och folkhögskolor deltar i det flexibla lärandet genom att erbjuda korta och långa kurser samt utbildningar på distans. Biblioteken har ofta data- och IT-utrustning i sina lokaler och har i flera fall blivit naturliga träffpunkter, lärcentra, i kommunerna. Folkbildningens organisationer kan således bidra till att länet och regionen utvecklas och att det sociala kapitalet ökar. Inom alla yrkesgrupper och bland dagens arbetssökande finns människor som kan tänka sig att byta arbetsuppgifter eller skaffa sig ett annat yrke. Av dessa är det flera som har önskemål om att starta egna företag, ägna sig åt entreprenörskap eller arbeta inom kooperativ av olika slag. Både studieförbund och folkhögskolor har möjlighet att utbilda de som är intresserade av egen företagsverksamhet. Samverkan med arbetsförmedling, socialtjänst, invandrarorganisationer, m fl är förutsättningar för att studieförbund och folkhögskolor skall kunna arbeta med uppsökande verksamhet och ge stöd till dem som har svårast att få arbete. Vid sidan av den offentliga och den privata arbetsmarknaden utvecklas den tredje sektorn, även kallad den sociala ekonomin, på ett positivt sätt. Hit hör alla organisationer och föreningar som på olika sätt är verksamma inom vård och omsorg, kultur, utbildning och idrott. Till den sociala ekonomin hör sociala arbetskooperativ, sociala företag, stiftelser, samfund, idrottsrörelsen, hjälporganisationer, m.fl.
Denna sektor utgör en stor samhällsnytta då de på ett demokratiskt sätt verkar för sina medlemmar och sina brukares intressen och behov utan eget vinstintresse. Utvecklingen av den sociala ekonomin skapar arbetstillfällen, ökad mångfald och integration. Folkbildningens organisationer medverkar till att den sociala ekonomin utvecklas genom olika kompetenshöjande åtgärder (kurser, cirklar, möten mellan grupper för erfarenhetsutbyte) 3 Rum för möten Ett av de statliga kulturmålen är att verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande. Studieförbundens utbud av cirklar och kulturprogram och folkhögskolornas kurser och utbildningar skapar möten mellan människor oavsett ålder, kön och kulturell bakgrund. Studieförbunden arrangerar ofta möten mellan de professionella och etablerade kulturarbetarna och amatörerna, deltagarna, i cirklarna. De flesta lärare och cirkelledare är utbildade inom konst- eller musikområdet. För att folkbildning, folkrörelser och föreningsliv skall kunna tillgodose innevånarnas behov behövs möteslokaler i varje kommun. Det behövs lokaler för föreläsningar, informationsmöten och för kurser och cirklar. Lokaler behövs också för att arrangera kulturprogram och för att ge innevånarna möjlighet till eget skapande. I de flesta fall är dock kommunernas samlingslokaler alltför kostsamma för studieförbunden och för föreningslivet. Detta i sin tur missgynnar utsatta grupper i samhället och kanske de som har störst behov av att träffas. Att föreningar eller grupper inte har råd att träffas eller bedriva sina verksamheter (studier eller fritidsintressen) är ett hinder för demokratin. I en demokrati är det av stor vikt att intresseorganisationer, politiska föreningar och olika typer av lokala aktionsgrupper har möjlighet att träffas, diskutera och utvecklas för att känna samhörighet/delaktighet i samhället. Om inte mötesplatser finns för personlig utveckling och dialog skapas lätt främlingshat och samhällsfrånvänd verksamhet. Landstingets regionplanekontor bör därför särskilt beakta betydelsen av möteslokaler i bostadsområden och att de görs tillgängliga för alla. Förutom att det idag finns för få lokaler där människor bor är de inte heller anpassade för rörelsehindrade eller äldre. Tillgången på allmänna mötesplatser får därför ses som en viktig förutsättning för att en region skall utvecklas och bli attraktiv. Ett stort utbud av lokaler är således en rättvise- och demokratifråga och leder till den utveckling av vår storstadsregion som vi eftersträvar. Det är först då, när människor kan mötas utifrån sina egna intressen, som vi kan påstå att Stockholms län innehåller den kraft och de möjligheter som karaktäriserar en modern storstadsregion. 4 Sammanfattning Stockholms läns Bildningsförbund vill med detta remissvar att Regionplane- och trafikkontoret i sin framtidsplanering tar fasta på följande synpunkter; - folkbildningens organisationer och deras verksamheter måste lyftas fram/betonas som en tillång i samhället för att människor skall kunna utvecklas personligt, skaffa sig kunskap och bildning/utbildning,
- studieförbundens roll som betydande kulturarrangörer måste lyftas fram och ses som en möjlighet att bredda kulturen till kulturovana och till människor i utanförskap, - studieförbundens och folkhögskolornas redan etablerade internationella kontakter bör ses som en fördel i kontakten med andra länder, - verka för att dialog och samverkan ökar mellan sjukvårdens personal och det ideella föreningslivet för att förbättra folkhälsan i länet, - medverka till att den sociala ekonomin utvecklas i länet genom kompetenshöjning kring frågor om upphandling av olika alternativa driftsformer, - i dialog med folkbildningens aktörer och samlingslokalhållarna skapa mötesplatser lokalt i varje stads- och kommundel för att öka integration mellan människor och en utveckling av demokratin. 2008-11-24 Britt Lindmark för styrelsen Stockholms läns Bildningsförbund Skytteholmsvägen 2 171 44 Solna 08-641 90 65 fax 08-641 85 14 britt.lindmark.lbf@folkbildning.net