I skollagen (2010:800) finns bestämmelser om kränkande behandling som innebär att har långtgående föreskriven skyldighet att motverka diskriminering och kränkande behandling. Dessa skyldigheter utgår ifrån barns rättigheter som grundas på samhällets grundläggande principer om mänskliga rättigheter. 1 Vad är kränkande behandling? Kränkande behandling är handlingar som kränker barns värdighet. Kränkande behandling kan vara när ett barn gör något som får det andra barnet att bli ledsen och må dåligt. Kränkande behandling är alltså negativa handlingar som kan vara synliga eller dolda. Med kränkande behandling avses till exempel nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden, fysiskt våld, utfrysning eller hot. Kränkande behandling kan inträffa vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. 2 Diskriminering innebär att ett barn missgynnas direkt eller indirekt med koppling till någon av diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering innebär att någon missgynnas och förutsätter att personen som utsätter har någon makt det vill säga maktutövande position. I kan endast huvudmannen eller personal anses skyldig för diskriminering i juridisk bemärkelse. 3 Barnens rättigheter i n I skollagen tydliggörs barnens rättigheter där utbildningen ska gestalta de grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Likaså anges all verksam personals skyldighet att aktivt motverka all form av kränkande behandling och främja de mänskliga rättigheterna. 4 Barnets bästa ska vara utgångspunkt för all utbildning och annan verksamhet. Bestämmelsen har sin utgångspunkt i FN barnkonventionen artikel 3 och 12 som innebär att alla åtgärder som rör barn ska vidtas med barnets bästa i första rummet samt att barn ska få möjlighet att vid frågor som de berörs av ges möjlighet att få uttrycka sina åsikter oavsett ålder och mognad. 5 1 6 kap. 1-11 skollagen 2 Skolverkets allmänna råd, Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling s. 9 3 Skolverkets allmänna råd, Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling s. 8 4 1 kap. 5 skollagen 5 1 kap. 10 skollagen
Ansvarsfördelning Huvudmannen (nämnden) är ytterst ansvarig för att utbildningen genomförs i enlighet med de bestämmelser som anges bland annat i skollagen och även i andra författningar. 6 I skollagen anges vidare att det pedagogiska arbetet vid en förskolenhet ska ledas och samordnads av en förskolechef som huvudansvarig. 7 Kränkande behandling Huvudmannens och förskolechefens skyldigheter vid kränkande behandling syftar till att säkerställa att varje barn får en trygg och säker förskolemiljö där varje barns behov ska tillvaratas. Huvudmannen är skyldig att ta fram åtgärder för att förebygga och förhindra att barn utsätts för kränkande behandling. Som en del av det förebyggande arbetet ska huvudmannen se till att det årligen upprättas plan mot kränkande behandling i varje. 8 Plan mot kränkande behandling Varje år ska respektive inom en förskoleenhet upprätta en plan mot kränkande behandling. Planen ska innehålla konkreta mål som grundas på slutsatserna av kartläggningar och beskrivningar av de insatser som ska genomföras under året i syfte att förebygga diskriminering och kränkande behandling. Planen ska även innehålla rutiner för hur personalen ska agera, hur barn och vårdnadshavare ska anmäla, ansvarsfördelning samt hur händelser ska utredas, dokumenteras och åtgärdas. I planen är det viktigt att det framgår vilka åtgärder som behöver vidtas för att motverka kränkande behandling. I efterföljande års plan ska förra årets åtgärder redovisas och nya åtgärder tas fram. 9 Anmäla, utreda och vidta åtgärder Om ett barn blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är förskollärare eller annan personal skyldig att anmäla detta till förskolechefen. Därefter är förskolechefen skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är sedan skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring uppgivna kränkningar. 10 Detta innebär att ns personal ska ta varje uppgift om kränkande behandling på allvar och på delegation av huvudmannen utreda vad som har hänt. Utredningens omfattning beror helt på omständigheterna i det enskilda fallet. Om utredningen visar att kränkning skett ska n vidta de åtgärder som krävs så att kränkningarna upphör. Åtgärderna ska följas upp och utvärderas för att säkerställa att kränkande behandling upphört. Om det visar sig vid uppföljning och utvärdering att insatta åtgärder inte får kränkningarna att upphöra ska n 6 2 kap. 8 skollagen 7 2 kap. 9 skollagen 8 6 kap. 7 skollagen 9 Skolverkets allmänna råd, Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling s.40 10 6 kap. 10 skollagen
sätta in nya eller kompletterande åtgärder. Förskolan är således skyldig att organisera sin verksamhet på så sätt att barn inte utsätts för kränkande behandling. 11 Vid kännedom om att kränkning inträffat ska uppgifterna hanteras på följande sätt: 1. Personal, barn eller vårdnadshavare får kännedom om att kräkning skett. 2. Uppgifterna anmäls till förskolechef. 3. Förskolechef anmäler till huvudman. 4. På delegation av huvudmannen ska n skyndsamt utreda anmälan och eventuellt vidta åtgärder. Ansvarsfördelning vid kränkande behandling Personal på n har anmälningsplikt till förskolechef om de får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling. Förskolechef ansvarar för att utöva ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering och kränkande behandling samt aktivt främja barns lika rättigheter. Förskolechef ska tillsammans med personal, barn och vårdnadshavare upprätta, genomföra, följa upp samt årligen utvärdera skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolechef ansvarar för att skyndsamt utreda omständigheterna kring de angivna kränkningarna och se till att åtgärder vidtas tills kränkningarna upphört. Förskolechef ansvarar för att en anmälan om kränkande behandling rapporteras till barn- och utbildningsnämnden. Personal på n ska aktivt arbeta för att motverka diskriminering och kränkande behandling samt aktivt främja barns lika rättigheter. När ska förskollärare eller övrig personal anmäla till förskolechef? Personal på n är skyldiga anmäla till sin förskolechef om de får kännedom om att kränkande behandling skett. Anmälningsskyldigheten till förskolechef anses gälla vid all kännedom om att kräkning skett. Även de mer bagatellartade händelserna. Förskolechef med sitt huvudansvar avgör då hur händelsen ska hanteras. Bedömningen om vad som kan anses som bagatellartad kränkning vilar hos respektive förskoleenhet. 12 När ska vårdnadshavarna bli informerade? Det finns inga särskilda bestämmelser som anger att vårdnadshavare ska kontaktas vid kränkande behandling. Däremot genomsyras skollagen och läroplanen för av att ska samarbeta med hemmen. I Lpfö-98 kap. 2. 4 anges att ns arbete med barnen ska ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med 11 Barn- och elevombudets beslut med dnr 2012:268 12 6 kap. 10 skollagen
hemmen. Detta innebär att n ska vid kännedom att kränkande behandling skett kontakta barnens vårdnadshavare. Arbetsgången vid kränkande behandling Arbetsgången vid kännedom om att kränkande behandling skett är följande. 1. Uppgifter om att kränkning skett kan komma från till exempel barn, förskollärare, vårdnadshavare, anonym eller annan personal i verksamheten. Personal som mottar uppgifter om kränkande behandling ska fylla i blankett 1: Anmälan och utredning om befarad kränkande behandling och diskriminering. 2. När personal sammanställt uppgifter från berörda barn ska förskolechef avgöra om utredningen ska avslutas eller om eventuellt ytterligare utredning med åtgärder och uppföljning behöver vidtas. I detta läge behöver förskolechef bedöma om kränkning skett eller inte. Om inte, avslutas ärendet. Om utredningen visar att kränkning skett ska förskolechef rapportera till huvudman (nämnden). Ärendet kan avslutas om kränkningen var av mildare form och om det var en engångsföreteelse. Oavsett bedömning av kränkningens form ska förskolechef eller ansvarige för utredningen kontakta vårdnadshavare för berörda barn och informera om händelsen och hur n arbetar med händelsen. Om fler barn blivit utsatta i aktuell händelse ska en anmälan och utredning upprättas för respektive barn. 3. Vid allvarligare form av kränkning/upprepad kränkning ska förskolechef utse ansvarig personal som ska fylla i blankett 2: Åtgärder och uppföljning/utvärdering och ansvara för ärendet. Ansvarig personal ska eventuellt utreda händelsen ytterligare genom att samtala med berörda barn. Med berörda barn avses i första hand utsatt barn och den/de som utsatt barnet för kränkande behandling. I detta skede finns utrymme för förskolechef att vidga utredningen så att fler får återge sina iakttagelser om aktuell händelse. Det är dock viktigt att se till att händelsen blir utredd i den utsträckning att förskolechefen kan få en helhetsbild av vad som hänt. Utredning ska genomföras även om barn eller vårdnadshavare uppger att de inte vill att händelsen ska utredas. 13 4. Förskolechef eller den förskolechef utser som ansvarig för utredning av anmälan ska i blankett 2: Åtgärder och uppföljning/utvärdering ta fram åtgärder som leder till att kränkningarna upphör och blir varaktigt lösta. Utredningen samt framtagandet av åtgärder mot kränkande behandling bör göras i samråd med arbetslaget. 5. Förskolechef eller den förskolechef utser som ansvarig för utredning ska följa upp och utvärdera insatta åtgärder minst 1 gång per vecka i två veckor. Detta ska genomföras med det barn som blivit utsatt och den eller de barn som 13 Skolverkets allmänna råd, Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling s.32
utsätter. Uppföljning/utvärdering ska dokumenteras i blankett 2: Åtgärder och uppföljning/utvärdering. Om det framkommer vid uppföljning att kränkningarna upphört kan ärendet avslutas. Om inte, ska ansvarig personal fylla i en ny blankett 2: Åtgärder och uppföljning/utvärdering. I detta läge är det av yttersta vikt att finna nya lösningar i form av åtgärder för att få stopp på kränkningarna. Det är då viktigt att se över barnens hela situation i n, både för den som blir utsatt och den/de som utsätter. Det är även viktigt att samarbete sker mellan berörda förskollärare, barnskötare samt förskolechef för att kartlägga respektive barns situation i n. Med hjälp av fler insatta åtgärder finns större möjligheter att få stopp på kränkningarna. 6. I utredningsprocessen av åtgärder mot kränkande behandling är det viktigt att sätta in effektiva åtgärder som ger direkt verkan och får stopp på kränkningen. Förskolechef ska varje månad sammanställa och gå igenom befintliga anmälningar och utredningar. Detta för att kartlägga om det finns något mönster bland utsatta barn som inte uppmärksammats tidigare. Om förskolechef vid genomgång får fram dold upprepad kränkning ska åtgärder vidtas omgående enligt ovanstående rutiner. Offentlighets- och sekretesslagen, OSL Uppgifter om kränkande behandling bör betraktas som känsliga uppgifter och sekretesskyddas enligt offentlighets- och sekretesslagen. Sekretess till skydd för den enskilde i utbildningsverksamhet för barn finns i 23 kap 1 OSL.