Bilagor till Fakultetsnämndens protokoll 2004-10-19 Bilaga Sida Bilaga 1 Anställningsprofil för professur i medieelektronik 2 Bilaga 2 Anställningsprofil för professur i medieteknik 3 Bilaga 3 Förslag till dimensionering 2005 4 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Fakultetsnämndens kommentarer rörande förslag till KTHs nya organisation 6 Eilert Berglind. Avvikande mening beträffande Centrala Fakultetsnämndens beslut den 19 oktober 2004 att förslå att US antar förelagd anställningsordning. 9 Anställningsprofil för en gästprofessur i materialvetenskap med inriktning mot atomär materialdesign 10 1
Bilaga 1 FN 2004-10-19 2004-10-19 Anställningsprofil för professur i medieelektronik Ämnesområde Medieelektronik. Ämnesbeskrivning Ämnet medieelektronik omfattar integrerad utveckling av mikroelektronik och organisk elektronik samt system- och kommunikationsteknologi för kostnadseffektiv tillverkning av sensorer och kommunikationsprodukter. I ämnet ingår utveckling av flerfunktionella, aktiva och kommunicerande förpackningar samt utveckling av nya logistik- och varudistributionssystem. Behörighet Behörig att anställas som professor är den som visat såväl vetenskaplig som pedagogisk skicklighet inom det aktuella området. Bedömningsgrunder Dokumenterad vetenskaplig, pedagogisk, teknisk och administrativ skicklighet samt ledaregenskaper av betydelse för anställningen som professor. Anställningen kräver bred kunskap om ämnesområdet och dess vetenskapliga förutsättningar. Särskild vikt kommer att fästas vid vetenskaplig meritering i att utveckla integrerad teknologi för innovativ utveckling inom pappers- och förpackningsområdet. Av stor betydelse är också förmåga till vetenskapligt samarbete med forskargrupper inom och utom KTH, skicklighet i att omsätta forskningsresultat i industriell tillämpning samt förmåga till samverkan med det omgivande samhället inklusive information om forsknings- och utvecklingsarbete. 2
Bilaga 2 FN 2004-10-19 2004-10-19 Anställningsprofil för professur i medieteknik Ämnesområde Medieteknik. Ämnesbeskrivning Ämnet medieteknik är inriktat mot teknikbaserad tjänsteutveckling och medieanvändning. I ämnet studeras utveckling av mediala tjänster inom massmedia, samhällsinformation, reklam, lärande och kultur med avseende på produktdesign, affärsutveckling och ekonomi. I ämnet ingår studier av pappers och förpackningars roll som distributions- och kommunikationsmedier. Behörighet Behörig att anställas som professor är den som visat såväl vetenskaplig som pedagogisk skicklighet inom det aktuella området. Bedömningsgrunder Dokumenterad vetenskaplig, pedagogisk, teknisk och administrativ skicklighet samt ledaregenskaper av betydelse för anställningen som professor. Anställningen kräver bred kunskap om ämnesområdet och dess vetenskapliga förutsättningar. Särskild vikt kommer att fästas vid vetenskaplig meritering inom områdena produktdesign, affärsutveckling och ekonomi. Av stor betydelse är också förmåga till vetenskapligt samarbete med forskargrupper inom och utom KTH, skicklighet i att omsätta forskningsresultat i industriell tillämpning samt förmåga till samverkan med det omgivande samhället inklusive information om forsknings- och utvecklingsarbete. 3
Förslag till Bilaga 3 Dimensionering 2005 FN 2004-10-19 Arkitekt- och civilingenjörsutbildningarna Arkitektur 60 Bioteknik 60 Civilingenjör & Lärare ma/fy 20 Civilingenjör & Lärare ma/fy ma/da 20 Civilingenjör & Lärare ma/ke 20 Datateknik 120 Design och produktutveckling 90 Elektroteknik 75 Farkostteknik 90 Industriell ekonomi 120 Informationsteknik 60 Kemi/kemiteknik 60 Kemi franska Kemi spanska Kemi tyska 25* Kemi japanska Kemi kinesiska Maskinteknik 120 Materialdesign 30 Medieteknik 60 Mikroelelektronik 40 Samhällsbyggnad N 80 Samhällsbyggnad S 40 Teknisk Fysik 90 Öppen ingång 100 1380 * totalt för kemi/kemiteknik med språk Högskoleingenjörsutbildningar Campus Valhallavägen Kemiteknik 40 Medieteknik (N) 35 Medieteknik (S) 15 90 Haninge Bygg och Design 80 Data/Programutv. 60** Datornät/komm. 140 ** gemensamt för bägge programmen 4
Södertälje Innovation och design 60 Ind. Ekonomi/prod. 40 Elektro/Rob./Mekanik 40 140 Kista Datateknik 80 IT Affärssystem 40 Mekatronik/Ind. IT IT-ingenjör Öppen ingång 60*** Elektro/Komm 180 *** gemensamt för de tre programmen Högskoleingenjörsutbildning med bastermin Medicinsk teknik m bas Fl 40 Teknik och ekonomi 40 Teknik och hälsa 30 110 Tekniskt basår Haninge 130 Södertälje 90 Kista 210 430 Magisterprogram Utbildningsområde DEF 100 ITU 300 KKB 50 MMT 75 SI 125 SYD 150 800 5
Bilaga 4 FN 2004-10-19 2004-10-19 Fakultetsnämndens kommentarer rörande förslag till KTHs nya organisation Fakultetens dekanus på uppdrag av fakultetsnämden Förslag har lämnats till ny organisation av KTH. Det senaste förslaget beskrivs i en promemoria av 2004-10-08. Fakultetsnämnden har lämnat underlag till förslaget i en skrivelse av 2004-09-28. Föreliggande kommentarer utgår huvudsakligen från dessa båda dokument. Fakultetsnämnden tillstyrker förslaget till ny organisation. Ett KTH som arbetar i enlighet med det förslag som lagts fram har förutsättningar att ytterligare både utveckla den akademiska kvaliteten och göra resursanvändningen mera effektiv. Fakultetsnämnden ser positivt på de tillkommande arbetsuppgifterna att skapa en linjeorganisation för kvalitetsarbetet och att i det akademiska utvecklingsarbetet arbeta tätare samman med linjeorganisationen kring Rektor och skolorna. Fakultetsnämnden ser det som naturligt att KTH som teknisk högskola har en inre organisation som lämpligen beskrivs genom begreppet skola. Det blir då naturligt att på engelska använda beteckningen School. På motsvarande sätt är det naturligt att låta den engelska benämningen Dean för skolchefen motsvaras av benämningen dekan på svenska. Ett antal frågor finns att behandla innan den nya organisationen kan vara på plats. Några av dessa kommenteras kortfattat nedan mot bakgrund av ovan nämnda förslag. Ut- och inlåsningseffekter En indelning av KTH i skolor med fördelat ansvar för grundutbildning och forskarutbildning kan leda till svårigheter att fortsätta utvecklingen av civilingenjörsprogram där olika delar av KTH medverkar. På samma sätt kommer huvudämnen och breda forskarutbildningsämnen inte att kunna hanteras inom varje skola separat. För utbildningsområden som delas upp vid konstruktionen av skolor kan detta leda till att utbildningsprogram som utformats inom ett utbildningsområde hamnar på olika skolor. På motsvarande sätt kan skolor som levererat utbildning till program inom flera utbildningsområden på sikt riskera att få ett försämrat läge. Fakultetsnämnden ser det som mycket viktigt att dessa effekter beaktas tydligt både vid skolbildning, när skolstyrelser väljs och när det gäller regelverk för utformning av utbildningsprogram. 6
Skolorganisation och akademiskt utvecklingsarbete Det är bra att skolorna innehåller särskilda funktioner för grundutbildning och forskarutbildning. För fakultetsnämnden är det viktigt att skolnivån får en så tydlig akademisk roll som möjligt. Det innebär att det i den inre organisationen enligt nämndens uppfattning ska finnas beredningsorgan för gemensamma grundutbildningsfrågor och att det inom varje skola ska inrymmas minst en forskarskola. Linjeorganisation för kvalitetsarbete Fakultetsnämnden uppfattar förslaget så att det ska avdelas resurser för löpande och långsiktigt kvalitetsarbete både inom skolor och på central nivå. Detta innebär att personal ska finnas som ingår i fakultetens linjeorganisation för kvalitetsarbete. På samma sätt ska mätmetoder och mätsystem sättas upp. Avsikten är att fördjupa den KTH-övergripande kunskapen om kvaliteten i KTHs olika akademiska arbetsuppgifter. Fakultetsnämnden kommer att arbeta fram förslag till hur ett sådant kvalitetsarbete ska organiseras med en första avrapportering till nämndens möte 2004-11-30. Man kan också notera den möjlighet som ges att utveckla rutiner för samverkan mellan KTHs olika delar i dessa avseenden inom de nyss påbörjade utvärderingarna av civilingenjörsutbildningarna och forskarutbildningen. Ledningsstruktur på central nivå Fakultetsnämnden har inga avgörande invändningar när det gäller de allmänna skrivningarna kring anställningsfrågor. Det finns dock ett behov att fördjupa denna del av förslaget väsentligt. Fakultetsnämnden har arbetat aktivt med dessa frågor under det senaste året och har förslag till hur den för fakulteten centrala frågan om högsta kvalitet i beredningen av rekryterings- och befordringsärenden kan bibehållas. När det gäller grundutbildning och forskarutbildning innehåller organisationsförslaget en konstruktion med särskilda råd som tjänar som koordinerings- och beredningsorgan för både fakultetsnämnd och ledningsgrupp. Det förutsätts från fakultetsnämndens sida att nämnden har en ledamot i dessa råd på samma sätt som en person i nämnden nu finns i utskott och nämnder. Erfarenheten av detta system i det nuvarande arbetet är mycket goda. Frågan om vem som är ordförande i råden är inte klarlagd. Det är naturligt att se råden som organ för koordinering av frågor som berör flera skolor. Samtidigt finns det ett legitimt intresse att råden är beredningsorgan för den centrala nivån. Rådens roll i förhållande till kvalitetsarbetet inom fakultetsnämnden behöver också klargöras ytterligare. Fakultetsnämndens förslag är att ordförandefrågan behandlas som en del av frågan om rådens arbetsuppgifter. Resursfördelningsfrågor I organisationsförslaget anges att det ska tillsättas en utredning om hur det framtida resursfördelningssystemet till skolorna ska se ut. Det förutsätts att fakultetsnämnden får en viktig roll detta sammanhang och i likhet med i nuvarande system får ansvar för att föreslå resursfördelning till skolorna både när det gäller ekonomiska medel och övergripande uppdrag att producera grundutbildning, forskarutbildning och forskning. Fakultetsnämndens ledamöter betonar denna fråga som särskilt viktig att behandla. Fakultetskollegiets roll För fakultetsnämnden har fakultetskollegiet en fortsatt viktig roll att spela. Det förutsätts att det inom varje skola finns ett lärarkollegium som består av lärare vid 7
skolan och att detta kollegium får en tydlig roll i skolans inre arbete. Det framstår som naturligt att det centrala fakultetskollegiet finns kvar och att procedurer utvecklas för val till detta i förhållande till skolornas kollegier. Fakultetsnämnden kommer även i fortsättningen att förankra viktiga frågor i främst det centrala kollegiet. Fakultetens medverkan i nominerings- och bemanningsarbete Det förutsätts att fakulteten inte minst genom fakultetens dekanus kan medverka på ett aktivt sätt i det förestående arbetet med att utse skolchef, biträdande skolchef och ansvariga för grundutbildning och forskarutbildning inom skolorna. Vidare förutsätts att i enlighet med organisationsförslaget fakulteten även får en roll när det gäller att utse de externa ledamöterna i skolornas styrelser. Fortsatt arbete med berednings- och beslutsstruktur Fakultetsnämnden har i sitt underlag till organisationsförslaget gjort en förhållandevis detaljerad genomgång av beslutsstrukturen inom ramen för ett skolsystem. Det förutsätts att nämnden kommer att ha en aktiv roll i detta arbete som med fördel kan bedrivas parallellt med det mera övergripande beredningsarbetet. Genom ett sådant förfaringssätt kommer man inte att förlora tid när det gäller att få den nya organisationen i praktiskt arbete. I det fortsatta arbetet är det viktigt att frågan om den centrala administrationens arbete i förhållande till skolorna behandlas. Fakultetsnämnden vill delta aktivt i detta arbete. Tillgång till utredningsresurser har varit en trång sektor i nuvarande struktur även om det skett en förstärkning under senare år. Det finns mycket att vinna i kvalitetsarbete genom ett närmare samarbete mellan Rektors och fakultetens kansli. Fakultetsnämndens ansvar för genomförande Med en ny organisation som börjar arbeta vid starten av 2005 kommer det första akademiska året att vara ett övergångsår. Det betyder att den nya organisationen kommer att vara i full funktion först till läsåret 2006-2007. Samtidigt förväntas besluten om den nya examensordningen på nationell nivå leda till att nya system införs med start läsåret 2007-2008. Det framstår som väsentligt att nuvarande fakultetsnämnd kan delta i detta arbete tillräckligt länge för att ge så goda förutsättningar som möjligt för det långsiktiga arbetet. 8
Bilaga 5 FN 2004-10-19 2004-10-19 Jag anmäler avvikande mening beträffande Centrala fakultetsnämndens beslut den 19 oktober 2004 att förslå att US antar förelagd anställningsordning. I bilaga 1.1 med början på sidan 1 längst ner står "Den sökande skall ha byggt upp en forskningsverksamhet, innefattande bl a doktorander, med egna forskningsanslag erhållna i nationell eller internationell konkurrens från forskningsråd, näringsliv etc." Jag anser att ordet "skall" är för starkt och särskilt i denna mening. Förra gången nämnden antog ny anställningsordning för ca ett år sedan stod det "Den vetenskapliga skickligheten skall vara visad, t.ex. genom att den sökande skall ha erhållit forskningsmedel i nationell eller internationell konkurrens från forskningsråd, stiftelser etc." Här är står det i princip "skall t.ex.", vilket är mindre starkt. Vid föredragningen för ett år sedan i fakultetsnämnden sas det att inga sakändringar hade skett. Jag protesterade mot detta uttalande genom att säga bl a att förändringen från "skall t ex" till "skall" var gjord. Detta står kvar i nuvarande förslag och nu vill jag få avvikande mening inskriven. Det är ju så är att traditioner och verklighet kan vara olika på olika institutioner och ämnesområden. Det gäller ibland, och numera allt oftare, att en grupp forskare måste gå samman att skriva ansökningar i stora samarbetsprojekt finansierade t ex av EU, SSF, Vinnova. Här blir ansökan underskriven ofta av den mest seniore forskaren och dessutom gäller att projektet innebär samarbete, snarare än att den enskilde forskaren i karriären kan säga att denna andel av forskningsanslaget har han/hon fått etc. Eilert Berglind, representant för SACO, med närvaro- och yttranderätt 9
Bilaga 6 FN 2004-10-19 2004-10-19 Anställningsprofil för en gästprofessur i materialvetenskap med inriktning mot atomär materialdesign Ämnesområde Materialvetenskap med inriktning mot atomär materialdesign. Ämnesbeskrivning Ämnet omfattar struktur och egenskaper hos metalliska legeringar. Studierna skall utgå från en atomistisk beskrivning och baseras på elektronstrukturberäkningar. Behörighet Vetenskaplig och pedagogisk skicklighet inom det aktuella forskningsområdet. Bedömningsgrunder Dokumenterad vetenskaplig skicklighet. Dokumenterad förmåga att utföra avancerade beräkningar av elektronstrukturer för fasta material. 10