Riksdagens årsbok 2011/12

Riksdagens årsbok 2011/12

Riksdagens Årsbok 2011/12 Årsboken kan beställas kostnadsfritt via riksdagens webbplats www.riksdagen.se eller från Riksdagens tryckeriexpedition 100 12 Stockholm E-post: ordermottagningen@riksdagen.se Telefon: 08-786 58 10 Fax: 08-786 61 76 Sveriges riksdag Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm Besöksadresser Allmänhetens entré, Riksgatan 3 Riksdagsbiblioteket, Storkyrkobrinken 7 A Telefon Växel 08-786 40 00 Frågor om riksdagen 020-349 000 E-post riksdagsinformation@riksdagen.se

Riksdagens årsbok 2011/12

Riksdagens årsbok 2011/12 Redaktion: Riksdagsförvaltningens informationsenhet Text: Riksdagsförvaltningen svarar för texten där inget annat anges. Riksdagspartiernas kanslier har bidragit med texter om partierna. Utskottskanslierna har granskat riksdagsbesluten i korthet. Grafisk form och produktion: Riksdagsförvaltningens informationsenhet Tryck: Riksdagens interntryckeri ISSN: 0346-5470 ISBN: 978-91-86673-34-5

Förord Riksdagsåret 2011/12 har präglats av arbetsintensiva veckor med debatter i kammaren som bland annat har handlat om krisen i Syrien, järnvägsunderhållet, sjukförsäkringen och assisterad befruktning. Flera exempel på frågor som tagit utrymme i debatten är barnfattigdom, anhörigoch arbetskrafts invandring, transportinfrastruktur samt romsk inkludering och andra minoritetsfrågor. Under året har riksdagen tillsammans med en rad andra aktörer, både i Sverige och internationellt, uppmärksammat att Raoul Wallenberg år 2012 skulle ha fyllt 100 år. Detta har man gjort genom att hedra hans minne med olika evenemang och aktiviteter. Riksdagen har bland annat i samband med Förintelsens minnesdag besökts av FN:s före detta generalsekreterare Kofi Annan. Som talman har jag lett delegationer till Washington, Budapest och Israel för att närvara vid olika evenemang där man har hedrat Raoul Wallenbergs insatser. Under riksdagsåret har riksdagen fått en ny webbplats. Den nya versionen har gjort det enklare att hitta information och följa arbetet i riksdagen. En glädjande nyhet var att webbplatsen utsågs till Sveriges bästa myndighetssajt 2011. Ett uppskattat evenemang under riksdagsåret var Ungdomens riksdag i mars 2012. En nyhet för i år är att riksdagen firade Sveriges nationaldag den 6 juni genom att bjuda in nya medborgare skrivna i Stockholms stad till en flaggceremoni på Riksplan och en guidad tur i Riksdagshuset. Det blev en uppskattad tillställning med stor uppslutning. Moldavien har under riksdagsåret utsetts till riksdagens samarbetsland för 2012 inom ramen för riksdagens internationella utvecklingssamarbete. Genom erfarenhetsutbyte parlament emellan och för egna medel försöker riksdagen bidra till att stärka den parlamentariska demokratin i andra länder. En arbetsgrupp som består av aktiva och före detta riksdagsledamöter från samtliga riksdagspartier ansvarar för att planera och genomföra samarbetet där öppenhet och yttrandefrihet är ledstjärnor. Till sist vill jag också nämna att tre ledamöter har avlidit under riksdagsåret inom loppet av ett par veckor. Johnny Munkhammar, Carina Moberg och William Petzäll har alla ryckts bort alldeles för tidigt och alla kolleger känner stor sorg och saknad. De tre ledamöterna hedrades i kammaren i samband med riksmötets öppnande. Per Westerberg Foto: Melker Dahlstrand

Förkortningar som används i årsboken C FP KD M MP S SD V AU CU FiU FöU JuU KU KrU MJU NU SkU SfU SoU TU UbU UU UFöU EUN Centerpartiet Folkpartiet liberalerna Kristdemokraterna Moderata samlingspartiet Miljöpartiet de gröna Socialdemokraterna Sverigedemokraterna Vänsterpartiet arbetsmarknadsutskottet civilutskottet finansutskottet försvarsutskottet justitieutskottet konstitutionsutskottet kulturutskottet miljö- och jordbruksutskottet näringsutskottet skatteutskottet socialförsäkringsutskottet socialutskottet trafikutskottet utbildningsutskottet utrikesutskottet sammansatta utrikes- och försvarsutskottet EU-nämnden EES EG ER ESV EU JO KOM NR OSSE RB RFR RJ RRS RS SOU URF Europeiska ekonomiska samarbetsområdet Europeiska gemenskapen Europarådet Ekonomistyrningsverket Europeiska unionen Justitieombudsmännen (Riksdagens ombudsmän) Dokument från EU-kommissionen Nordiska rådet organisationen för säkerhet och samarbete i Europa Riksbanken Rapporter från riksdagen Riksbankens Jubileumsfond Riksrevisionens styrelse Riksdagsstyrelsen Statens offentliga utredningar Utredningar från Riksdagsförvaltningen

Innehåll Perspektiv på året som gått När hela havet stormar...8 Riksdagspartiernas arbetsår... 21 Glimtar ur talmannens dagbok... 40 Arbetet i riksdagen Beslut i riksdagsstyrelsen... 46 Statens budget...48 EU-frågorna i riksdagen... 50 Riksdagens internationella arbete... 54 Forskning till grund för besluten... 60 Siffror om val...64 Debatter och beslut Debatter...74 Öppna utfrågningar...76 Siffror om kammarens arbete... 80 Beslut i korthet...82 Hitta bland besluten... 183

September Oktober November December Februari Januari Mars April Maj Juni Juli Augusti

Perspektiv på året som gått INNEHÅLL Röster i debatten När hela havet stormar... 8 Riksdagspartiernas arbetsår...21 Glimtar ur talmannens dagbok...40

8 Röster i debatten riksdagens årsbok 2011/12 När hela havet stormar Av Anita Kratz och Cecilia Garme En virvelvind av partiledarbyten, eurokaos och en uppmärksammad vapenskandal. Det är slut med lugna mellanår för riksdagen om det någonsin har funnits några sådana. Riksdagsåret 2011/12 går till historien för de många partiledarbytena. I hela fem av riksdagens åtta partier pågick diskussioner om partiordförandeposten. I fyra fall ledde det till byte. För Socialdemokraternas del skedde växlingen i Anita Kratz två omgångar. I mars 2011 överlämnade Mona Sahlin ansvaret till Håkan Juholt som i sin tur knappt ett år senare ersattes av Stefan Löfvén. Den mediala bevakningen av Socialdemokraternas partiledardiskussioner var Cecilia Garme intensiv. Inte minst för att partiet under sin mer än 120 år långa historia hade haft endast sju partiledare före Mona Sahlin. Stämningen i riksdagsgruppen var inte på topp under den här perioden. Det blir alltid en viss oro i lägen där framtiden är oviss. Så var det nu också innan det stod klart vem som till slut skulle bli partiordförande, säger Fredrik Olovsson (S), vice ordförande i finansutskottet. Foto: Leif Hansen Foto: miriam klyvare Samtidigt har riksdagsåret sin dagordning med rutiner och ärenden som ger stadga åt ledamöternas arbete. Ja, i en riksdagsgrupp har man alltid ett uppdrag att sköta och det är bra i sådana här situationer, säger Fredrik Olovsson. Turerna inom Socialdemokraterna påverkade också ledamöterna i andra partier. Det har rått en del osäkerhet om vart S ska ta vägen, vad de tycker i olika frågor, säger riksdagsledamoten Nina Larsson (FP) som också är Folkpartiets partisekreterare. Även Johan Linander (C), vice ordförande i justitieutskottet, såg effekter av turbulensen i det största riksdagspartiet. Med Håkan Juholt blev det extremt mycket fokus på om han skulle få fortsätta leda S. Den diskussionen skymde debatten i politiska sakfrågor. Sven-Olof Sällström (SD), arbetsmarknadsutskottet, instämmer och tycker att partiledarstriderna inom Socialdemokraterna och Kristdemokraterna tog uppmärksamheten från debatten om en av riksdagens viktigaste frågor, den höga ungdomsarbetslösheten. Johan Linander (C) är besviken över att Centerns partiledarbyte i september 2011 från Maud Olofsson till Annie Lööf inte fick den positiva uppmärksamhet som det brukar bli när ett parti väljer ny ledare.

riksdagens årsbok 2011/12 Röster i debatten 9 Foto Sören Andersson, Janerik Henriksson, Niklas Larsson / SCANPIX Foto: Fredrik Sandberg, Gunnar Seijbold, Pontus Lundahl / SCANPIX Fyra partier bytte ledning. Åsa Romson och Gustav Fridolin nya språkrör för Miljöpartiet. Jonas Sjöstedt ny partiledare för Vänsterpartiet. Annie Lööf ny partiledare för Centerpartiet. Stefan Löfvén ny partiledare för Socialdemokraterna. Mats Odell utmanade men Göran Hägglund satt kvar som partiledare för Kristdemokraterna. Håkan Juholt lämnar över till Stefan Löfvén efter bara 10 månader. När Maud tillsattes var vi uppe och vände på över 10 procent. Men den här gången och det gäller såväl Annie som Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt blev det inte alls den effekten. Allt handlade om Håkan Juholt. Miljöpartiets Åsa Romson och Gustav Fridolin efterträdde i maj 2011 språkrören Maria Wetterstrand och Peter Eriksson. Det var ett länge planerat byte utan någon uppslitande debatt och gav partiet en skjuts uppåt i opinionsmätningarna. Det var inte så dramatiskt för oss även om det tog tid för riksdagsgruppen att hitta sina nya roller, säger vice ordförande i näringsutskottet Jonas Eriksson (MP). Då var det oroligare för KD. Hösten 2011 utmanade partiets gruppledare Mats Odell den sittande partiord-

10 Röster i debatten riksdagens årsbok 2011/12 föranden. Men på rikstinget i januari 2012 fick han inte tillräckligt stöd och Göran Hägglund kunde fortsätta leda partiet. Maktstriden avspeglade sig i den ena sympatimätningen efter den andra. Stödet för KD pendlade kring riksdagsspärrens 4 procent. Sven-Olof Sällström (SD) tycker att KD:s bekymmer märktes: KD har haft en låg svansföring, de har inte tagit för sig i sina kärnfrågor. Caroline Szyber (KD) i justitieutskottet ser tillbaka på årets partiledardiskussioner: Partiledarskiften gör skillnad. Man får syn på de olika falangerna i ett parti och att processerna är olika i de olika partierna. Etiska riktlinjer I oktober 2011 hamnade den nye S-ledarens ersättning för dubbelt boende på tidningarnas löpsedlar och i topp i radio- och tv-sändningarna. Håkan Juholt har sin hemort i Oskarshamn och är invald i riksdagen på ett mandat för Kalmar län. De flesta ledamöter som bor någon annanstans än i Stockholm får utan kostnad låna någon av riksdagens lägenheter. Ett trettiotal ledamöter som, likt Håkan Juholt, i stället har en egen övernattningslägenhet kan få ersättning för dubbelt boende. Eftersom Juholt delade bostad i Stockholmsförorten Västertorp med sin sambo borde han inte fått hel utan halv ersättning. Juholt fick återbetala hälften av beloppet. Ekonomisk-politiska talespersoner. Socialdemokraternas Magdalena Andersson är inte riksdagsledamot och representeras därför i debatterna i riksdagen av Fredrik Olovsson, överst. Från vänster debatterar Erik Almqvist (SD) och Emil Källström (C) i kammaren. Foto: melker dahlstrand Foto: Anders Wiklund, Leif R Jansson / SCANPIX

riksdagens årsbok 2011/12 Röster i debatten 11 Turerna kring Juholts bostadsersättning blev också en debatt om allmänhetens förtroende för politiker. Alla partier och politiker påverkas av den diskussionen. Tungt ansvar faller på var och en av oss att sköta oss, säger Nina Larsson (FP). Hon är rädd att affärer av det här slaget ska leda till detaljregleringar av ersättningar eftersom ledamöternas livssituation är olika och kräver olika lösningar. Nu är det partierna själva som tar fram de etiska reglerna och ansvarar för att hålla dem aktuella. De ser olika ut för partierna. I till exempel Folkpartiets fall gäller deras riktlinjer inte bara för riksdagsledamöterna utan för partiets samtliga förtroendevalda. När Centern får nya ledamöter tilldelas de en mentor som ska lotsa dem rätt i riksdagens rutiner, etiska principer och hur sakpolitiska förslag processas fram. Vi måste hela tiden vara medvetna om att det är skattebetalarnas pengar vi använder, säger Johan Linander. Sverigedemokraternas Sven-Olof Sällström konstaterar att det är vanligt sunt förnuft som gäller. Partiet antog hösten 2012 etiska regler på sina kommundagar och de gäller även deras ledamöter i kommun och landsting. En partiledning utan riksdagsplats Socialdemokraternas nye partiledare Stefan Löfvén saknar riksdagsplats och kan därmed inte delta i partiledardebatterna. Det gör i stället partiets nya gruppledare Mikael Damberg. Inte heller partiets nya ekonomisk-politiska talesperson Magdalena Andersson har plats i riksdagen. Det är i stället Fredrik Olovsson som möter finansminister Anders Borg (M) i de medialt uppmärksammade budgetdebatterna. Ja, scenen är nu lite större för mig mot tidigare mandatperioder. Det har blivit ganska kul debatter med fart i, säger Fredrik Olovsson (S). Han blev i och med förändringarna i S-ledningen vice ordförande i finansutskottet. Det är han som också tar hand om det vardagliga finanspolitiska riksdagsarbetet. Fördelen är att Magdalena får mer tid till att resa, träffa folk och utveckla politiken. Hon slipper en del möten och att läsa handlingar som kanske inte alltid rör de viktigaste frågorna, säger Fredrik Olovsson. I sin första budgetdebatt måndagen den 16 april 2012 välkomnades han av Anders Borg: Att Fredrik Olovsson representerar Katrineholm måste borga för att han också kommer att representera stabilitet och ansvarstagande när det gäller offentliga finanser, sa finansministern. Finansministern syftade på den tidigare statsministern Göran Persson (S) som en gång var kommunalråd i sörmländska Katrineholm. Anders Borg är för övrigt själv bosatt i Sörmland. Det var inte bara Fredrik Olovsson som debuterade som ekonomisk-politisk talesperson i plenisalen denna dag. Det gällde även Centerns Emil Källström och Sverigedemokraternas Erik Almqvist. Ännu ett krisår Sedan hösten 2008 har den världsekonomiska krisen varit ett återkommande tema även för Sveriges riksdag. Under detta år kretsade oron liksom tidigare kring Grekland men också kring Italiens och Spaniens usla offentliga finanser. Och hur skulle det påverka svensk ekonomi om eurovalutan inte skulle överleva? Finansminister Anders Borg (M) hade visserligen övergett ovädersmetaforerna från tidigare år, men grundtemat var detsamma:

12 Röster i debatten riksdagens årsbok 2011/12 Vi står bättre rustade än de flesta andra länder, sa han i en interpellationsdebatt om Sveriges beredskap för en ny kris, som Sara Karlsson (S) begärt den 9 december 2011. De europeiska bankernas skyddsvallar måste också förstärkas genom högre kapitaltäckning, betonade Anders Borg i en annan interpellationsdebatt veckan därpå. Den handlade om Sveriges förberedelser inför en eventuell kollaps av euron. Men Jonas Sjöstedt (V) var inte nöjd med svaret: EU:s politik går dock ensidigt ut på att rädda euron och bankerna till vilket pris som helst och priset är väldigt högt för vanligt folk. När det gäller stabiliteten i Sverige har vi ansträngt oss för att bygga fortifikationer, sa Anders Borg och fortsatte: Vi har huset i god ordning, men det är klart att en global internationell kris också kommer att skaka Sverige. När det gällde regeringens budget för 2012 rörde debatten vad reformutrymmet skulle användas till. Denna gång handlade det om 15 miljarder kronor. Regeringen ville att en del av pengarna, drygt 5 miljarder, skulle gå till att sänka restaurangmomsen till 12 procent. Det tyckte Tommy Waidelich (S), som under Håkan Juholts korta partiledartid var ekonomisk-politisk talesperson, var ett dåligt förslag. Det byggde på glädjekalkyler och fromma förhoppningar. Han trodde inte alls att det skulle få den effekt som Anders Borg hoppades på: en sänkning av arbetslösheten till 5,5 procent 2015. Han var också oroad för de höga bostadspriserna som tvingar hushåll till hög skuldsättning. Vår egen kris på 90-talet och den aktuella situationen i en rad industriländer visar med vilken enorm kraft ett boprisfall kan slå mot tillväxt, sysselsättning och offentliga finanser, sa Tommy Waidelich. Anders Borg ansåg i sin tur att Socialdemokraternas ekonomiska politik skulle leda till en skattebomb med ökat kostnadstryck och indragen efterfrågan i svensk ekonomi. Gnissel i EU-relationerna Förslaget till EU:s långtidsbudget för åren 2014 2020 fick skarp kritik av både Finansdepartementet och finansutskottet. Den stora oron gällde, som redan nämnts, medlemsländernas ekonomi. Finansministern kom till EU-nämnden inte mindre än tio gånger för samråd och information inför och efter EU:s många krismöten. Det var mycket frågor från ledamöter från båda blocken och det var bitvis spänd stämning. Det var tydligt hur illa det stod till med vissa EMU-länders ekonomi, minns Caroline Szyber (KD). Presskonferens med Socialdemokraternas Håkan Juholt och Tommy Waidelich i januari 2012 om europakten. Den syftade till att säkra budgetdisciplinen hos EU-länderna i krisens spår. Foto Bertil Ericson / SCANPIX

riksdagens årsbok 2011/12 Röster i debatten 13 Debatt om besparingar i Regeringskansliet med anledning av ett betänkande från konstitutionsutskottet. Här utskottets Mia Sydow Mölleby (V) och Peter Hultqvist (S). EU-nämndens möte den 7 november 2011 är ett exempel på hur allvarligt läget var. Finansministern anlände den dagen åtföljd av elva medarbetare från departementet till Skandiasalen där nämndens ledamöter träffas sedan 2007. På dagordningen stod information om nästa dags toppmöte i Bryssel. Där skulle EU-kommissionens förslag om skatt på finansiella transaktioner och den närmast förestående utbetalningen till Grekland behandlas. Jonas Sjöstedt (V), som var suppleant i nämnden, beskrev stämningen på sin blogg: Det var en ganska pessimistisk finansminister som besökte EU-nämnden idag. Han konstaterade att inga av de bärande delarna av EU:s stora räddningspaket för Euroländerna verkar fungera. ( ) och det står klart att EUkommissionen nog kommer att hacka på Sverige för att vi har för stark bytesbalans. Inte heller det var Anders Borg särskilt nöjd med. Missnöjet med förslagen från EU-kommissionen hade gjort sig påmint redan under det föregående riksmötet. Konstitutionsutskottet (KU), som granskar regeringens arbete, konstaterade i ett utlåtande den 15 december 2011 att av 49 EU-förslag som prövades av utskotten under andra halvåret 2010 stred 3 mot närhetsprincipen. I en tredjedel av fallen var motiveringarna ofullständiga eller saknades helt. KU varnade: En allvarlig brist i EU:s lagstiftningsprocess. Det blev inte bättre under året 2011/12. Riksdagens ledamöter var i flera fall missnöjda med förslagen från EU-kommissionen. Kritiken var hård. Strider mot subsidiaritetsprincipen skrev riksdagens olika utskott om 18 förslag från kommissionen under året. Sub-prövning, som det kallas i riksdagsjargongen, är en följd av Lissabonfördraget. Innebörden är att de nationella parlamenten i början av varje lagstiftningsprocess ska säkra att EUkommissionens förslag inte står i strid med det nationella självbestämmandet. De 18 förslag som fick tummen ner under riksmötet 2011/12 spände över vida politiska fält, från läkemedel till strejkrätt. Mest uppmärksammat blev finansutskottets nej till förslaget om EU-övervakning av medlemsländernas budgetplaner. Vi fortsätter följa frågan, säger Mia Sydow Mölleby (V), ledamot i KU, när hon summerar riksdagsårets EUärenden. Caroline Szyber (KD) sitter i justitieutskottet som gav rött ljus vid tre tillfällen, varav två handlade om gränskontroller. Foto: Claudio Bresciani / SCANPIX

14 Röster i debatten riksdagens årsbok 2011/12 Ibland vill EU-kommissionen visa handlingskraft och skickar ut dokument som mer är idépapper än förslag. Det var viktigt att markera att nu är de inne på nationella områden. Risken är annars att Sverige måste säga nej längre fram i processen, vilket är svårare. Just detta illustrerades av ett samråd med arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M) i arbetsmarknadsutskottet i mars 2011. Utskottet slog fast att Sverige i EU:s sysselsättningsrapport måste markera mot social dumpning, det vill säga mot försämring av arbetstagarnas villkor. Senare, under ett EU-nämndssammanträde med arbetsmarknadsministern, visade det sig att så inte hade skett. Det saknades nämligen sådana skrivningar i ministerrådets texter. Hillevi Engström redovisade hur hon muntligt hade betonat frågans vikt inför sina kolleger i EU. Renässans för gruvnäringen. Näringsutskottet reste till Ludvika för att prata malmfyndigheter och togs emot av kommunalrådet Maria Strömkvist (S) i februari 2012. Från vänster Socialdemokraternas gruppledare Lars Johansson, vice ordförande Jonas Eriksson (MP) och ordförande Mats Odell (KD). FOTO: BOO ERICSSON/DALA-DEMOKRATEN Hon sa också inför EU-nämnden att texterna var låsta, vilket de i formell mening inte var. Visst är det impopulärt i EU att ett medlemsland klagar i ett sent skede. Men det betydde inte att det var omöjligt att agera i det aktuella skedet av processen. Hillevi Engströms hantering av frågan ledde till att hon klandrades i KU:s granskningsbetänkande från den 31 maj 2012. Hon hade inte följt riksdagens råd och synpunkter och hennes uttalande i EU-nämnden hade varit missvisande. Caroline Szyber (KD) sammanfattar erfarenheterna: Om ministern samråder med utskottet och majoriteten vill ha ett visst grepp, då är det ju det som gäller. Och har riksdagen gjort en markering så följer man upp den. Hon tycker att ärendet med Hillevi Engström var ett pedagogiskt exempel på hur riksdagens inflytande på EU trots allt fungerar. Jag är stolt över den svenska ordningen. Jag beskrev den för en fransk parlamentariker. Han var häpen och sa Du menar att president Sarkozy skulle komma och lyssna på oss?. Nej, så fungerar det inte hos dem. Oron för Europakrisen höll i sig hela riksdagsåret. I partiledardebatten den 13 juni inför sommaruppehållet sammanfattade Fredrik Reinfeldt (M) läget: Förr talade vi i Europa om kriser i världen som vi borde hjälpa till att lindra. Nu diskuterar världen hur man ska hjälpa till att lindra krisen i Europa. ( ) I helgen erbjöd eurozonen Spanien upp till 100 miljarder euro i lån för att stödja landets banksektor. Det är ungefär 900 miljarder svenska kronor och mer än hela vår statsbudget. Irland, Portugal och Grekland har redan fått stödlån motsvarande 400 miljarder euro, och det är ungefär lika mycket som hela Sveriges BNP. De senaste årens många krisdebatter har gett ledamoten Nina Larsson (FP) ett nytt perspektiv:

riksdagens årsbok 2011/12 Röster i debatten 15 Foto Bertil Ericson / SCANPIX Nästan 40 år efter stålkrisen inledde regeringen arbetet med en ny mineralstrategi. Näringsutskottet reste till Ludvika i Dalarna, där Gustav Vasa anlade ett järnbruk redan 1550. Jonas Eriksson (MP) berättar om besöket: Man tror att det finns en stor malmfyndighet under sjön Väsman. Nerlagda gruvor ska öppnas igen, både i Ludvika och Grängesberg. Få utskottsresor fick så konkret avtryck i ett betänkande som denna. Majoriteten slog fast vad regeringens strategi måste ta hänsyn till. Ledamöterna hade tagit intryck av vad företags- och kommunrepresentanter samstämmigt påpekade. De oroade sig för kompetensförsörjningen och infrastrukturen, främst järnvägskapaciteten. Och klarar lokalsamhället av att bli en stor industriort igen? Blir det befolkningstillväxt, eller blir det fly in fly out av experter? I så fall får orten inte behålla skattepengarna, sammanfattar Jonas Eriksson sina intryck från resan. Gustav Vasa hade det lättare. Misstroendeförklaringen hängde i luften. Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson (M) vägrade följa riksdagsbeslutet om en återgång till gamla regler i sjukförsäkringen. Han fick backa och be riksdagen om ursäkt i februari 2012. Definitionen av kris kanske måste omvärderas. Vi får se det som ett naturtillstånd och försöka bygga ett samhälle som är rustat för ständiga svängningar. Gammal näring får nytt liv Hoppet för svensk ekonomi stod det här året till de nya inhemska branscherna, biovetenskap och informationsteknik. Men otippat gjorde Sveriges äldsta industrigren comeback, gruvnäringen. Sjukförsäkringen följetong med förhinder Få frågor har väckt så mycket politisk strid som regeringens reformering av sjukförsäkringen. Säsongen 2010/11 hade slutat dramatiskt med utskottsinitiativ och extrainkallad riksdag mitt i sommaren. Oppositionen fick igenom några ändringar, men huvuddragen i den nya sjukförsäkringen stod fast. Det gällde bland annat en ny formulering om arbetsmarknaden. Den innebar att en sjukskriven efter 180 dagar skulle prövas mot hela arbetsmarknaden i stället för, som tidigare, mot på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete. För en utomstående kan det låta som hårklyverier. Men oppositionen menade att formuleringen var viktig, att den måste återställas till sin gamla lydelse för att för-

16 Röster i debatten riksdagens årsbok 2011/12 hindra att sjuka skulle tvingas söka jobb som inte fanns, eller som de inte kunde ta. Socialdemokraterna insisterade därför på en omedelbar återgång till begreppet normalt förekommande arbete i väntan på den parlamentariska socialförsäkringsutredningens bedömning. Regeringen sa pass, men i december biföll riksdagen Socialdemokraternas yrkande. Två månader senare meddelade socialförsäkringsminister Ulf Kristersson (M) ändå att han inte tänkte följa riksdagens linje. Det är inte ansvarsfullt att med berått mod gå tillbaka till ett gammalt begrepp som vi vet hade samma problem som dagens, sa han till TT. En vecka tidigare hade Försäkringskassan till regeringen levererat en 42-sidig promemoria om det mångtydiga arbetsmarknadsbegreppet. Slutsatsen var att legitimitetsproblemet låg mindre i själva definitionen än i tillämpningen. Därmed avses att de försäkrade blir bedömda mot andra arbeten än det egna: alltså det yrke man har och är utbildad för. Ministerns uttalande hamnade på löpsedlarna och oppositionen var ursinnig. KU:s ordförande Peter Eriksson (MP) flaggade för misstroendevotum. Vänsterpartiets gruppledare Hans Linde sa till Svenska Dagbladet: Vi har ju tidigare haft exempel där regeringen på olika sätt förhalat riksdagsbeslut men att öppet motsätta sig dem är extremt uppseendeväckande. I det läget backade Ulf Kristersson (M). Jag ber om ursäkt för om jag uttryckt mig slarvigt. Jag tar riksdagens beslut på stort allvar, sa han till Svenska Dagbladet. Så småningom landade ett enigt betänkande från socialförsäkringsutskottet på kammarens bord. I riksdagsdebatten den 3 maj kritiserade Tomas Eneroth (S) regeringens politik i en exposé av hela den kontroversiella Debatt om förändringar i sjukförsäkringen. Finn Bengtsson (M) pratade om kosmetiska förändringar och Eva-Lena Jansson (S) fick sista ordet i debatten och efterlyste mera pengar. reformprocessen. Han underströk att återgången till den gamla formuleringen om arbetsmarknaden nu hade försetts med både hängslen och livrem, så vi vet att det blir rätt tillämpning. Foto: Claudio Bresciani / SCANPIX Foto: Claudio Bresciani / SCANPIX

riksdagens årsbok 2011/12 Röster i debatten 17 Hans moderata utskottskollega Finn Bengtsson medger att regeringspartierna var mycket irriterade på turerna. I debatten framhöll han att allianspartiernas socialförsäkringspolitik hade sin grund i den tidigare socialdemokratiska utredaren Anna Hedborgs förslag. Återgången till den gamla formuleringen normalt förekommande arbete var mest en kosmetisk förändring, ansåg Finn Bengtsson. I riksdagsdebatten den 3 maj 2012 slog han tillbaka mot oppositionen. Det är en ohelig allians som hellre vill knäppa regeringen på näsan än konstruktivt jobba framåt med de förslag som också stod att läsa i Försäkringskassans utredning. Finn Bengtsson är själv läkare. Att kliva ur den vita rocken och dra på sig politikerkostymen var inte problemfritt. Patienter är oftast glada och nöjda med den vård de får. Som politiker möter jag mest kritik. Jag funderar ibland på hur 18-åriga riksdagsledamöter klarar att försvara regeringens politik mot väldigt aggressiva människor. När debatten var som hetast mötte Finn Bengtsson i östgötska Boxholm en arg kvinna. Inför de lokala medierna argumenterade hon väl. Det var roligt att kunna ha ett positivt besked med sig då, säger Finn Bengtsson. Han kunde berätta för kvinnan att i särskilt ömmande fall kan sjukpenningen förlängas på en högre nivå efter 550 dagar. Dessutom ska ersättning kunna betalas ut till dem som saknar sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Miljöpartisten Jonas Eriksson tycker att de ständigt pågående striderna om sjukförsäkringen präglade året. Hela vår riksdagsgrupp var engagerad. Kritiken mot socialförsäkringsministern fortsatte. Den 8 juni fick Ulf Kristersson (M) bemöta årets sista inlägg i frågan. Det var Eva-Lena Jansson (S) som ville försäkra sig om att regeringen verkligen skulle skapa utrymme i höstens budget för de kostnadsökningar som den nygamla definitionen av arbetsmarknaden skulle innebära. Skulle det kosta 2,4 miljarder som regeringen hade sagt? Eller mindre? Varför visste inte regeringen detta? Om kostnaden blev liten, varför hade regeringen alls försökt ändra begreppet? Ulf Kristersson svarade att i kristider är prioriteringar nödvändiga. Något svar som gjorde Eva-Lena Jansson nöjd fick hon alltså inte. Därmed blev det klart att debatten fortsätter kommande riksdagsår. Sifferexercis Debatten och turerna kring sjukförsäkringen är bara ett av många exempel där ledamöterna använder statistik och sifferunderlag för att argumentera för sin ståndpunkt. En annan central fråga där sifferexercis används flitigt är i debatterna om hur fler ska få jobb. Hur väl har regeringen lyckats bekämpa arbetslösheten? Under vilken tidsperiod ska utfallet mätas? Hur ska ungdomsarbetslösheten bekämpas? I debatterna tenderar ledamöternas bollande med siffror många gånger att bli obegripliga för allmänheten. Det har lett till att en del redaktioner försöker hitta former för att granska politikernas påståenden. Man vill belägga politiken med fakta och bevisa att ens tes håller med hjälp av statistik. Det är klart att det blir för mycket siffror ibland. Vi får efter varje debatt nog ställa oss frågan om vi fick fram det vi ville, säger Fredrik Olovsson (S).

18 Röster i debatten riksdagens årsbok 2011/12 Stefan Löfvén (S) prövades första gången i en partiledardebatt i SVT:s Agenda. Efter endast några minuter fastnade diskussionen i tolkning av siffror. Fredrik Reinfeldt (M) hävdade att regeringens politik ökat sysselsättningen med 300 000. Stefan Löfvén invände: Det är sysselsättningsgraden som är viktig. Han tog stöd i siffror från Konjunkturinstitutet, Riksrevisionen, Finanspolitiska rådet och Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) när han drog slutsatsen: Er politik döms ut av alla. En dryg månad senare i riksdagens partiledardebatt den 13 juni refererade Fredrik Reinfeldt till debatten i Agenda. Han hade tittat lite på detta som Löfvén hävdat och drog en annan slutsats av vad de olika organisationerna ansåg om regeringens samlade insatser. De säger att dessa samlat har ökat sysselsättningen och minskat arbetslösheten på lång sikt. Sverigedemokraterna försökte även detta sitt andra år i riksdagen få fram en siffra på vad invandringen kostar. I en interpellationsdebatt i mars 2012 blev debatten livlig om olika sätt att räkna. Det som jag anser ofta glöms bort är de betydande bidrag till statskassan som invandrares företag och arbete medför, sa migrationsminister Tobias Billström (M) och fortsatte: I flera fall är det också skyddsskäl som ligger till grund för personernas vistelse i Sverige, och svensk asylpolitik beaktar inte ekonomisk vinning för samhället vid bedömningen av individens behov av skydd. Interpellanten Kent Ekeroth (SD) drog sin slutsats: Invandringen till Sverige i dagsläget innebär en nettokostnad på någonstans mellan 30 och 150 miljarder årligen. Svenskt samarbete med Saudiarabien. Försvarsminister Sten Tolgfors, till höger, anmäldes till konstitutionsutskottet för sin styrning av Försvarsmakten och lämnade regeringen våren 2012. Här med utskottets ordförande Peter Eriksson (MP). Någon enighet om tolkningen av siffrorna, och vad de hade för betydelse för invandringspolitiken, nådde inte debattdeltagarna. Vapenfabrik och ambassadövervakning Tisdagen den 6 mars avslöjade Sveriges Radios Ekoredaktion att Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) sedan 2007 hade haft ett samarbete med Saudiarabien för att hjälpa landet att bygga en fabrik för tillverkning av sprängämnen och raketbränsle till missiler. Under de dagar som följde framkom att ett bulvanföretag, SSTI, grundat av en tidigare FOI-medarbetare, hade hållit kontakten med Saudiarabien. Startkapitalet för SSTI kom från FOI, som lånat pengarna kontant av den militära Foto Jonas Ekströmer / SCANPIX

riksdagens årsbok 2011/12 Röster i debatten 19 underrättelsetjänsten Must. Regeringen hade, enligt uppgifter, gett klartecken för ett projektavtal med Saudiarabien. Försvarsminister Sten Tolgfors (M) skulle ha känt till att ett bulvanföretag var inblandat. Ekot hade fått tillgång till hemliga handlingar, som de inblandade varken ville eller kunde kommentera. Dag efter dag toppades förstasidor och nyhetssändningar med Saudiaffären. Det var förfärligt men inte jätteförvånande. Jaha, ytterligare en grej med militären. Generellt har Sveriges handel med diktaturer inte varit något som regeringen verkar tycka är ett problem: Affärer är affärer. Ibland blir man desillusionerad, säger Mia Sydow Melleby (V). Försvarsminister Tolgfors hänvisade till ett MoU, memorandum of understanding, ett ramavtal om samarbete mellan Saudiarabien och Sverige. Det ingicks redan 2005, under en socialdemokratisk regering. Han betonade att något projektavtal inte fanns, att ingen svensk vapenfabrik hade byggts i Saudiarabien, och att inget tillstånd hade utfärdats för export av sådana tjänster. Få lät sig nöjas. Sten Tolgfors KU-anmäldes av Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin. Försvarsutskottet kallade till sig FOI för att få förklaringar, och den 27 mars grillades försvarsministern av interpellanten Torbjörn Björlund (V). De försök som hittills har gjorts under de här veckorna inger inget större förtroende för försvarsministern, tycker jag. Det är undanflykter och, i alla fall i mitt tycke, vissa försök att lägga skulden på andra som präglar redogörelsen av vad som finns i bakgrunden. Han satte fingret på affärens moraliska kärna: Ett av FOI:s uppdrag är att stödja vapenexporten och vapenindustrin. Då är frågan: Går de exportinkomsterna före mänskliga rättigheter för regeringen i fallet Saudiarabien och i andra fall också? I samma kammare, två dagar senare, meddelade statsminister Fredrik Reinfeldt (M) riksdagen att han just hade beviljat Sten Tolgfors (M) avskedsansökan. Det blev utrikesminister Carl Bildt (M) som fick svara när vapenfabriken blev föremål för Aktuell Debatt den 11 april. Herr talman! I vissa medier har envist hävdats att det handlar om att bygga en vapenfabrik. Det är fel. Det är en hägring. Det som har diskuterats tydligt och klart inom ramen för det offentliga avtalet från 2005 är en anläggning för renovering och modifiering. Ur denna kommer inga nya vapen. Carl Bildt fortsatte: De avvägningar som vi står inför är låt oss inte dölja detta långt ifrån enkla. Att regelverket måste anpassas och utvecklas är uppenbart. Någon tydlig uppdelning mellan regering och opposition fanns inte denna dag. Folkpartisten Allan Widman lyfte fram att hans parti hade kritiserat avtalet redan 2005 och att Sveriges behov av försvarssamarbete med ett land som Saudiarabien starkt kunde ifrågasättas. Fredrik Olovsson (S) minns uppståndelsen: Det fanns uppenbarligen något som inte tålde offentligheten. Försvarspolitik kan ibland föras bakom stängda dörrar men det är viktigt med största möjliga öppenhet. Konstitutionsutskottet hann inte behandla Saudiaffären under riksmötet. Där var en annan fråga aktuell, också den med hemligstämplar och främmande makt inblandade. Det gällde den amerikanska ambassadens övervakning av svenska medborgare i Sverige, som avslöjats av medierna ett år tidigare. I ett helt decennium hade personer som befann sig i närheten av USA:s ambassad i Stockholm fotograferats och registrerats, utan tillstånd från svenska regeringen. Eller visste regeringen?

20 Röster i debatten riksdagens årsbok 2011/12 KU-ledamoten Mia Sydow Mölleby (V) berättar: Ju mer vi rotade, desto krångligare blev det. Det var så mycket som var hemligstämplat att man undrade är det här något jag ska låtsas att jag inte vet?. När offentliga och hemliga handlingar blandas blir det svårt att ställa vassa frågor. Alla KU-ledamöter har en egen mapp med hemliga handlingar i KU-kansliets kassavalv, beläget på Östra riksdagshusets gatuplan åt Slottet till. Ledamöterna får inte ta med sig mappen utan måste läsa den på plats. Egna anteckningar måste de låta ligga kvar. Mia Sydow Mölleby förstår att ambassadaffären, med allt hemlighetsmakeri, blev krånglig och svårbegriplig för utomstående. Det ledde också till att KU-granskningens slutsats framstod som tam. Vi kan inte säga allt vi vet utan bara att det finns misstankar men att vi inte har hittat belägg för att regeringen kände till övervakningen. Inför nästa år Det var oundvikligt att regeringens minoritetsställning i riksdagen skulle få effekter för riksdagens arbete. När regeringens proposition läggs vet vi oftast inte om vi får igenom vårt förslag. Det är ett helt annat förhandlingsjobb i riksdagen än under förra mandatperioden då vi hade majoritet, säger Johan Linander (C). Och den fråga som lär dominera även kommande riksdagsår är jobben. I september 2012 ökade varslen kraftigt med över 7 300 personer. Därmed hade 45 000 varsel lagts i Sverige under årets första nio månader. Debatten om den ekonomiska krisen och hur den bäst ska bekämpas fortsätter. Anita Kratz är civilekonom vid Lunds universitet. Hon har sedan 1980-talet varit verksam som politisk reporter, författare och kommentator på Svenska Dagbladet och SVT:s Aktuellt, de senaste åren som frilans. Cecilia Garme är fil.dr i statsvetenskap vid Uppsala universitet. Hon har varit politisk reporter på Expressen och de senaste åren frilansat som politisk journalist och moderator. Så här gjorde vi Åtta riksdagsledamöter, en från varje parti, fick frågan: Vilka händelser anser du har påverkat riksdagsarbetet mest under riksmötet 2011/12? De åtta ledamöterna är: Regeringspartier Partier i opposition Finn Bengtsson (M) Fredrik Olovsson (S) Nina Larsson (FP) Jonas Eriksson (MP) Johan Linander (C) Sven-Olof Sällström (SD) Caroline Szyber (KD) Mia Sydow Melleby (V). Ledamöternas svar var mycket samstämmiga och har varit utgångspunkten för valet av debattämnen. Övriga citat är hämtade från riksdagsdebatter, pressträffar och liknande.

riksdagens årsbok 2011/12 21 Riksdagspartiernas arbetsår Åtta partier var representerade i riksdagen under riksmötet 2011/12. Följande frågor har ställts till dem: Vilka sakfrågor satsade ert parti mest på under året? Vilka resultat är ni mest nöjda med? Vilka var de mest oväntade händelserna? Är det något ni skulle ha gjort annor lunda? Vilka är de viktigaste framtidsfrågorna? Vänd blad och se vad de svarade. Andel röster i riksdagsvalet 2010 Procent Socialdemokraterna (S) 30,7 Moderaterna (M) 30,1 Miljöpartiet de gröna (MP) 7,3 Folkpartiet liberalerna (FP) 7,1 Centerpartiet (C) 6,6 Sverigedemokraterna (SD) 5,7 Vänsterpartiet (V) 5,6 Kristdemokraterna (KD) 5,6 I avsnittet Siffror om val finns uppgifter om det senaste valet 2010. Foto: melker dahlstrand Ledamöter i kammaren beredda att debattera nordiska gränshinder i april 2012.

22 Riksdagspartiernas arbetsår riksdagens årsbok 2011/12 Centerpartiet Viktigaste sakfrågorna? Centerpartiets partistyrelse identifierat fyra prioriterade områden som kom att prägla riksdagsåret: Jobb åt unga. De höga murarna på den svenska arbetsmarknaden stänger ute framför allt många ungdomar. Detta är ett problem sedan lång tid tillbaka och därför krävs långsiktiga lösningar för att komma till rätta med problemen. Miljö. Både världen och Sverige har ett skriande behov av en långsiktigt hållbar miljöpolitik. Välfärd. Det svenska välfärdssystemet är omfattande, men samtidigt finns det luckor. Stora insatser behövs för att säkerställa en långsiktig hållbar välfärd. Regional utveckling. Tillväxt i hela landet skapas inte genom gammaldags bidragspolitik utan genom en långsiktigt hållbar regional utveckling inom bland annat infrastruktur och företagande. Foto: Niklas Carlsson Annie Lööf valdes enhälligt till partiordförande i september 2011.

riksdagens årsbok 2011/12 Riksdagspartiernas arbetsår 23 Bästa resultaten? I början av riksdagsåret valde en enhällig partistämma Annie Lööf som partiordförande. Detta utgjorde startskottet för ett antal interna processer inom partiet, processer som valanalysen efter valet 2010 hade pekat ut. Det har handlat om att lägga en solid grund för det fortsätta arbetet med att skapa en hållbar politik. I april 2012 fattade Centerpartiet beslut om sin Framtidsagenda 2020. Framtidsagendan är ett dokument som beskriver Centerpartiets målsättningar fram till 2020. Centerpartiet har också valt att revidera det nuvarande idéprogrammet. Under drygt ett år har Framtidsbygget arbetat i en öppen och inbjudande process. Arbetet kommer att slutföras under hösten 2012. För att kunna utveckla långsiktigt hållbara politiska förslag och lösningar tillsatte partistyrelsen två arbetsgrupper under riksdagsåret 2011/12 för att arbeta med välfärdsfrågor och miljöfrågor. Partiledare: Annie Lööf (2011 ) Gruppledare: Anders W Jonsson Kanslichef: Malin Nordstrand Medlemmar: 46 573 Riksdagsledamöter: 23 Anställda i riksdagen: 25 E-post: info@centerpartiet.se Webbplats: www.centerpartiet.se Mest oväntat? Under riksdagsåret har vi sett den ekonomiska krisen spridas i världen, inte minst inom Europa med Grekland som ett tydligt exempel. Genom att Sverige har välskötta finanser och genom Alliansens ansvarsfulla politik har Sverige inte drabbats lika hårt som många av våra europeiska grannländer. Kunde gjorts annorlunda? Den självkritiska valanalys som genomfördes inom Centerpartiet efter riksdagsvalet 2010 pekade ut några områden som partiet behövde arbeta vidare med. De tillfrågade önskade bland annat att kommunikationen skulle utvecklas och ett nytt idéprogram skulle formuleras. Detta tog den nya partiledningen fasta på och under det gångna året har ett omfattande förnyelsearbete satts igång. Viktigaste framtidsfrågorna? Flera av de stora utmaningarna vi brottas med i dag har många gånger sin grund i kortsiktiga politiska lösningar. Det krävs nya idéer och målmedvetet politiskt arbete för att klara de kommande decenniernas utmaningar. Därför behövs det konsekventa och framsynta politiska beslut för att ge förutsättningar för långsiktig hållbarhet. Riksdagsgruppen kommer att arbeta med att utveckla en långsiktig och hållbar politik inom alla politiska områden men med fokus på jobb åt unga, miljö, välfärd och regional utveckling.

24 Riksdagspartiernas arbetsår riksdagens årsbok 2011/12 Folkpartiet liberalerna Viktigaste sakfrågorna? Att skolfrågorna fortsätter att vara viktiga för Folkpartiet har varit tydligt. Det har tagit tid att formulera de många reformerna på skolans område i utredningar, remisser och propositioner innan de slutligen landar på riksdagens bord. Men arbetet fortsätter oförtrutet. Skolan genomgår den mest intensiva reformperioden sedan den allmänna folkskolan infördes. Att många viktiga reformer har upptagit riksdagens och regeringens arbete är dock inte detsamma som att de ger en omedelbar effekt. De första betygen enligt det nya betygssystemet sätts i år. De elever som börjar i sjätte Foto: Christine Olsson / SCANPIX Folkpartiet presenterade ett nytt program för fler jobb och bättre integration i juni 2012. Från vänster: Erik Ullenhag, Jan Björklund och Nyamko Sabuni.

riksdagens årsbok 2011/12 Riksdagspartiernas arbetsår 25 klass under 2012 kommer inte att gå ut grundskolan förrän läsåret 2015. Först tre år senare lämnar de gymnasiet. Skolfrågorna kräver ett långsiktigt perspektiv i politiken. Bästa resultaten? Även om riksdagsåret på många sätt har präglats av den ekonomiska kris som stora delar av Europa ännu lider av, så har ett antal sociala frågor också fått utrymme. Folkpartiets krav på att äldre ska ha rätt att bo tillsammans hela livet, en så kallad parboendegaranti, har nått ända fram till en ändring i socialtjänstlagen. Likaså har frågan om papperslösas rätt till vård och skolgång varit en betydande fråga som krävt mycket arbete för att lösas. Det är utomordentligt roligt att båda dessa frågor har lett till framgångar. Mest oväntat? Efter det kalla krigets slut är försvarsfrågorna inte lika stora som tidigare. Därför var det på många sätt oväntat att det skulle bli en så stor och återkommande debatt om uppgraderingen av JAS 39 Gripen, i samband med affären med Schweiz. Att en så konkret fråga hamnar i fokus kan kanske ses som ett uppdämt behov av en mer ingående försvarsdebatt. Mot denna bakgrund är det extra intressant att både Försvarsberedningen och Luftförsvarsutredningen har tillsatts under året och i så fall kan fånga upp det behovet. Viktigaste framtidsfrågorna? Att ekonomin och jobben varit långt ifrån oviktiga kan man också lätt se. Under både våren och hösten har Folkpartiet bedrivit en utåtriktad kampanj med temat Unga ska ha jobb. Mycket av ledamöternas utåtriktade arbete, liksom ett antal förslag som Folkpartiet lanserat under riksdagsåret, har inriktats på denna fråga. På lite längre sikt är detta en av de mest avgörande frågorna för Sverige. Välfärden är beroende av de resurser vi producerar. Att alla kan vara med och bidra är viktigt. Inte bara för ekonomin utan också för självkänslan och för den sociala tryggheten. Inget kan ersätta ett eget arbete. Partiledare: Jan Björklund (2007 ) Gruppledare: Johan Pehrson Kanslichef: Margareta Bosved Medlemmar: cirka 18 000 Riksdagsledamöter: 24 Anställda i riksdagen: 20 E-post: info@folkpartiet.se Webbplats: www.folkpartiet.se

26 Riksdagspartiernas arbetsår riksdagens årsbok 2011/12 Kristdemokraterna Viktigaste sakfrågorna? Fokus för Kristdemokraternas arbete under året har varit barnens och de ungas vardag och villkor. Föräldrar ska ha goda förutsättningar för att ge sina barn tid och omsorg samt för att förmedla goda värderingar. Enskilda och familjer ska ha utrymme för goda relationer och större makt att bestämma över sin egen vardag. Unga människor ska få en bra utbildning och ges möjlighet att försörja sig och stå på egna ben genom att ha arbete att gå till. Därför har Kristdemokraterna arbetat intensivt med frågor som handlar om familjer, barn, ungdomar och unga vuxna. Andra prioriterade frågor har varit att stärka den ideella sektorn och arbeta för ett samhälle med ökat självbestämmande och personligt ansvar. Förbättrade ekonomiska villkor för pensionärer har legat högt på partiets prioriteringslista liksom bättre kvalitet och valfrihet inom vården och äldreomsorgen. Bästa resultaten? Trots ekonomisk oro i vår omvärld har Kristdemokraterna tillsammans med de andra allianspartierna kunnat lägga en budget för 2013 med kraftfulla framtidsinvesteringar. Satsningarna stärker Sveriges konkurrenskraft och förbättrar förutsättningarna för investeringar, jobb och tillväxt. Åtgärderna gäller främst infrastruktur, företagande och forskning men också satsningar på barnfamiljer och äldre. Kristdemokraterna är särskild nöjda med de familjepolitiska reformer som nu blir verklighet. Bland annat höjs grundnivån i föräldrapenningen från dagens 180 kronor till 225 kronor per dag. Det stärker ekonomin främst för unga föräldrar som inte hunnit etablera sig på arbetsmarknaden. Från och med den 1 januari 2013 sänks också skatten för pensionärer ytterligare. Pensionärerna har därmed sammanlagt fått mellan 6 800 och 10 200 kronor i sänkt skatt per år sedan 2006. Viktigaste framtidsfrågorna? Efter sex år i regeringsställning har Kristdemokraterna bidragit till ett friare och tryggare Sverige med ökat självbestämmande för enskilda och familjer. En ansvarsfull politik har lagt grunden för starka offentliga finanser som skapar utrymme för reformer som bygger Sverige starkt inför framtiden. Men en fungerande ekonomi skapar inte per automatik ett gott samhälle. För att uppnå det måste värden som ansvarsfullhet, förvaltarskap, hederlighet och ärlighet prägla samhällslivet. Med avstamp i den kristna Partiledare: Göran Hägglund (2004 ) Gruppledare: Emma Henriksson Kanslichef: verksamhetschef Mia Widell, handläggarchef Ola Mårtensson Medlemmar: cirka 21 000 Riksdagsledamöter: 19 Anställda i riksdagen: 24 E-post: info@kristdemokraterna.se Webbplats: www.kristdemokraterna.se

riksdagens årsbok 2011/12 Riksdagspartiernas arbetsår 27 FOTO: janerik henriksson/scanpix Kristdemokraternas riksting valde i januari 2012 ett nytt presidium. Göran Hägglund, till höger, återvaldes till partiledare. Till vänster valberedningens ordförande Chatrine Pålsson Ahlgren, vice partiordförande Maria Larsson och andre vice ordförande David Lega. värdegrunden och människosynen kommer Kristdemokraterna att utforma sin politik för framtidens utmaningar. Kristdemokraterna kommer att slå vakt om det civila samhället och sätta tydliga gränser för politiken. Partiet kommer att kämpa för att fler människor ska våga starta och utveckla företag. En stor framtidsutmaning är ung- domsarbetslösheten som kräver modiga och kreativa åtgärder. Kristdemokraterna kommer att fortsätta att slå vakt om familjen samhällets grundbult och lägga kraft på att Sverige ska bli världens bästa land för barn och ungdomar att växa upp i.

28 Riksdagspartiernas arbetsår riksdagens årsbok 2011/12 Miljöpartiet Viktigaste sakfrågorna? Under året har Miljöpartiet fortsatt att sätta miljö- och klimatfrågorna högt upp på den politiska dagordningen. Vi har under året lagt fram mängder med förslag för att göra energisystemet mer hållbart föra över gods från lastbil till järnväg minska energianvändningen genom att renovera nedslitna bostäder. Bland mycket annat har Miljöpartiet föreslagit att Sverige borde införa ett klimatpolitiskt ramverk som fungerar ungefär som det finanspolitiska ramverket. Med andra ord, regeringen skulle vara tvungen att hålla sig inom de mål riksdagen har satt upp och att vidta åtgärder om utsläppen blev högre än dessa mål. Miljöpartiet har också arbetat med att bygga ett politiskt alternativ till regeringens skolpolitik. Det har bland annat handlat om att höja lärarnas status genom kompetensutveckling, öka fokus på undervisningens kvalitet och höjda lärarlöner. En tredje huvudfråga för vårt arbete i riksdagen har under året handlat om att lägga fram förslag för att skapa fler nya jobb. Vi har drivit på för ökade investeringar i infrastruktur (framför allt järnväg), ökade satsningar på utbildning och för att göra det enklare att driva småföretag. Vi har också lyft frågan om hushållens ökade skuldsättning och lagt förslag för att minska denna. Bästa resultaten? Genom samarbetet med regeringen om migrationspolitiken har Miljöpartiet haft ett avgörande inflytande vad gäl- ler att ta fram förslag om att ge papperslösa rätt till vård och skola. Vi har också lyckats få stöd för våra förslag kring minimibemanning och krav på kvalitet inom äldreomsorgen. Mest oväntat? Frågorna om Sveriges export av krigsmateriel till diktaturer har diskuterats intensivt under året. Vi blev rejält överraskade när Ekoredaktionen vid Sveriges Radio avslöjade att svenska myndigheter hade ett långtgående samarbete med den saudiarabiska regimen kring att bygga en vapenfabrik. Under året har stödet vuxit för Miljöpartiets krav om att förbjuda vapenexport till diktaturer. Viktigaste framtidsfrågorna? För framtiden är den viktigaste utmaningen att minska vår påverkan på miljön samtidigt som vi skapar massor av nya jobb för människor som är arbetslösa. Det är också oerhört viktigt att vi fortsätter att stå upp för en human migrationspolitik i en tid när röster höjs för att stänga gränserna mot omvärlden. Språkrör: Åsa Romson och Gustav Fridolin (2011 ) Gruppledare: Gunvor G Ericson och Mehmet Kaplan Kanslichef: Per Ängquist Medlemmar: cirka 13 125 Riksdagsledamöter: 25 Anställda i riksdagen: 29 Webbplats: www.mp.se