Maria Selin OP2A
ITALIEN Reggio Emilia Maria Selin op2a Jag har varit i 3 Italien i veckor och haft praktik och det har varit jätte bra! Jag skulle rekommendera alla elever som får möjligheten att åka att göra det för det är värt så mycket. Ibland var det verkligen jobbigt men mycket var bra också. Nu efteråt vill jag bara tillbaka. Den här resan har gjort mig så mycket säkrare på mig själv och det har varit en bra upplevelse för hela livet. FAMILJEN För min del var det en del krångel med boendet jag bodde hos tre olika familjer. Första veckan hos Salvatore som tog emot två tjejer. Han bodde tillsammans med sin mamma på nedersta våningen. På andra bodde en av hans systrar med sin familj och längst upp bodde jag och Katarina. Men där var både missförstånd och lögner så efter en och en halv vecka fick jag flytta till Laura och hennes familj som Sandra bodde hos. Och det beslutet kom mist sagt oväntat. Vi satt och åt lunch och efter att vi ätit berättade han att jag skulle få flytta till Laura i 7 dagar så, gå upp och packa vi åker om tio minuter. På helgerna bodde jag dessutom hos Silvia, den tjej som bodde hemma hos mig när de var i Sverige. Tanken var att jag skulle flytta tillbaka till Salvatore de sista dagarna, men det orkade jag inte. Det blev jobbigt för att vi inte förstod varandra och jag kastades runt utan riktiga förklaringar. Men efter en hel del diskussioner med lärare och familjer så löste det sig så att jag fick stanna hos Laura för resten av tiden. det här är Lauras familj och jag. Jag tyckte att det var det ställe som det kändes mest som att bo i familj. Det andra var krångel och påhälsningar. SKOLAN De tre första dagarna i Italien var jag med i skolan. Den första dagen var jag jätte förvirrad, kunde verkligen inte förstå vad jag gjorde i ett klassrum med galna elever som skrek på
italienska så man fick huvudvärk. Ingen av våra studenters klasskamrater vågade prata med oss för att de tycker att det är jobbigt med engelskan, men det släppte med tiden. Nog för att meningarna blev jätteskumma ibland men huvudsaken är att man förstår varandra och jag kände mig lite mer uppskattad när de pratade med mig. Allt med skolan var väldigt annorlunda från Sverige. Alla elever började klockan åtta och slutade ett varje dag, måndag till lördag. Dom var bara lediga på söndagarna vilket jag skulle bli galen på. Det serverades ingen lunch i skolan men det fanns mackor för 1euro att köpa. Jag tyckte inte att arbetsmiljön i skolan var särskilt bra. Allt var byggt i sten och med högt i tak. På väggarna var det helt tomt så det ekade något enormt i klassrummen. Vilket gjorde det svårt att koncentrera sig. Om en pratade så pratade nästa högre och tillslut skrek alla och de hade inte mycket respekt för lärarna alls. De hade inga datorer som vi i korridorerna. Alla var samlade i ett låst rum och de var gamla. Andra dagen i skolan hade de psykologi med en helt galen lärare. Han tog med oss till en annan klass och vi fick prata inför alla på engelska om Sveriges politik och om varför vi tror att ungdomar tar självmord. Det var läskigt men kul. Något annat jag tänkte på som inte var så bra var att eleverna inte hade några skåp utan varje dag fick de släpa på böckerna som det behövde på lektionerna. Lite osmidigt, tycker jag. Toaletterna var det vidrigaste någonsin. Det var bara som ett hål i golvet. Toan fanns liksom inte, det var som att sitta i skogen. PRAKTIKEN Praktiken var den bästa jag någonsin haft! Jag och min kompis Sandra var på samma praktik, Det var ett ålderdomshem. Det var hur kul som helst. Nog för att det var svårt med språket eftersom ingen kunde engelska och vi kunde ingen italienska, i början. Våra handledare gav liksom inte upp. Dom fortsatte prata italienska med oss fast de visste att vi inte fattade ett dugg men tillslut lärde vi oss ganska mycket. De sista dagarna satt vi och hade vanliga diskussioner om livet med dem, på italienska. Men vi var också tre dagar på en annan praktik, som var en dagcentral. Där var det inte alls lika kul, personalen ansträngande sig nästan inte alls för att kommunicera med oss. Kvaliteten på boendet var inte så bra som i Sverige. Här låg de tre, fyra stycken i samma rum. Men det var ändå bättre än Sverige tycker jag. Människorna där var så sociala och kärleksfulla. Det kändes som varenda personal verkligen älskade de gamla och sitt jobb. Dom spelade musik och dansade som galningar! Det kändes ibland faktisk som en film. Någonting som jag tyckte var ganska dåligt var att väldigt många rökte inomhus hela tiden, det är ju inte direkt hälsosamt. Och när de gav mediciner så krossade de tabletterna och blandade ut i juice men använde bara en sked att blanda med, så då kanske det kommer rester från en annan medicin i nästa glas? Jag är verkligen nöjd med den här praktiken. De lät oss hjälpa till med mycket och ta mycket eget ansvar, Det kändes verkligen som att de tyckte att vi klarade av mycket. Och ändå inte på ett sätt så att de bara gav oss stora uppgifter utan de var med i början och visade. Vi hjälpte de gamla upp på morgonen, matade dem och var med på aktiviteter. En dag tog vi med dem till markanden i rullstolar. Personalen och jag på Villa le Magnolie.
Cocchinella som jag praktiserade på tre dagar. KULTURSKILLNADER Det var väldigt mycket som skiljde sig från Sverige och allt som man är van vid. För oss är det självklart att man måste gå och lägga sig i tid om man ska upp tidigt dagen efter medan det för dem är helt normalt att gå ut på puben och ta ett glas öl flera gånger i veckan och komma hem runt två på natten. De dricker mycket alkohol och vem som helst kan köpa ut, det finns ingen 18års gräns vare sig för alkohol eller för cigaretter. I Italien är det nästan ovanigare att vara icke-rökare än att vara rökare. De går ständigt med en cigarett i handen och jätte många i medelåldern har förstörda tänder. Med maten är allt helt bak och fram i jämförelse med Sverige. De äter typ ingen frukost högst en kopp kaffe och ett kex, sen är det lunch efter skolan runt två, tre. Vid åtta, nio på kvällen äter de middagen. Som nästan alltid först är ris eller pasta och efter en kötträtt och då enbart kött, ingen favorit. Mellan måltiderna är det obeskrivligt mycket glass och choklad och jag vet inte vad. Dom är väldigt onyttiga, enligt vår kultur. Mycket av alla missförstånd som har blivit har nog berott på kulturskillnaderna, vad som är normalt för oss är jättekonstigt för dem. Att lämna någon hemma och tänka mer på sig själv verkar vara helt normalt för dem, men när de var här var man som en mamma som fixade allt och hjälpte dem på bussen osv. Det hade kanske inte behövts. Men de är beroende av sina föräldrar längre. Att jag var 18 år och bor i en egen lägenhet kunde de verkligen inte förstå. KULTUR Vi var och besökte en del olika städer. Alla tillsammans var vi i Venedig som var jättefint med allt vatten överallt. Där gick vi mest omkring i affärer med det ar väldigt dyrt. En annan dag var vi i Modena och såg några katedraler innan vi fick två timmar för att shoppa. Jag var också i Parma med Silvias familj som jag bodde hos på helgen. Tillsammans med dem var jag också uppe i bergen och kollade på slott. Vi gick en guidad tur på italienska men Silvia översatte så gott det gick till engelska. Sen åkte vi vidare till en buddistisk by. Venedig.
på resa till bergen och här i buddistbyn med Silvias familj. ÖVRIGT Jag var även med om att tappa plånboken under den här resan. Det var såklart jätte jobbigt men det löste sig eftersom jag fick tillbaka den. Men det var en lärorik händelse ändå. Vi fick spärra kort och tänka ut en plan för att lösa allt med pengarna som jag inte hade. Om jag nu skulle tappa bort min plånbok här hemma i Sverige skulle det inte vara så jobbigt som jag hade tyckt innan resan. Lagom till allt löst sig med plånboken och alla flyttar så försvann min flygbiljett hem till Sverige. Jag letade verkligen överallt i min packning och mitt gamla rum hos den förra familjen. När jag gett upp hoppet hittade jag den i en stor hög av Lauras skolpapper. Hennes mamma hade varit inne och städat på rummet. Så kan det gå. Men allt löser sig. Språket har varit svårt. Vi har inte förstått varandra mycket alls. Därför har det blivit mycket missförstånd med både det ena och det andra. Men det har ändå gått väldigt bra. Vi har kunnat passa tider och förstått alla sådana viktiga saker. Jag tycker att det är ganska fascinerande hur man kan förstå människor genom så mycket kroppsspråk och när man pratar två olika språk med varandra. Så var det verkligen på praktiken. LITE BILDER FRÅN SAKER JAG TYCKTE VAR SPECIELLA I ITALIEN En av många gamla damer som gick och matade Duvorna. Det var duvor överallt och de var sociala! fria sköldpaddor mitt i parken.
Vingårdarna var överallt. Italienare drack vin till Motordrivna tåg. En buss på räls alltså, allt och familjen hade en egen vingård. Världens finaste blommor. Vallmo. Som ogräs! Överallt. Så FINT!