2013-10-19. Framtidens rektor. - för höga resultat i en likvärdig skola



Relevanta dokument
Vallöfte: 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling

Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt

Betänkande SOU 2015:22 Betänkande- Rektorn och styrkedjan

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård

Remissvar Rektorn och styrkedjan (U 2015:22)

Förskolechefens möjligheter att delegera och förskolors organisation

Utredningen Rektorn och styrkedjan (SOU 2015:22)

Rektorn och styrkedjan

Förskolechefen och rektorn

Rektorsprogrammets syfte

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Uppdrag till Förskolenätverket. Se över bristen på förskollärare i regionen

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation

EN RAPPORTSERIE OM SKOLLEDARYRKET DEL 3. Sveriges viktigaste ledare behöver bättre villkor

Fortbildning för rektorer MÅLDOKUMENT

Hållbart skolledarskap. Utbildningschefsnätverket

Beslut för förskoleklass och grundskola

Förfrågan om att anordna den treåriga befattningsutbildningen. förskolechefer och annan person med motsvarande ledningsfunktion.

Normföljare? Normbrytare? Ulf Leo. Vad är normer? Sanktioner. Rektor ska Rektor bör Rektor gör

Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

REKTORSPROGRAMMET VID KARLSTADS UNIVERSITET KAU.SE/RUT

REKTORSPROGRAMMET. För ett professionellt skolledarskap

Skolledaren som hjälte

Sammanfattning SOU 2015:22

Utbildning, undervisning och ledning - reformvård till stöd för en bättre skola (SOU 2017:51)

Beslut för gymnasieskola. efter bastillsyn i Aspero Idrottsgymnasium Halmstad belägen i Halmstad kommun

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för fritidshem

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

Svensk författningssamling

Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice Stockholm Telefon: Telefax: E-postadress:

Utmaningarna för förskolan

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för Grundskola och Gymnasieskola

Fortbildning för förskolechefer MÅLDOKUMENT

Dnr : Beslut. efter tillsyn i den fristående grundskolan Internationella engelska skolan i Örebro

Beslut för förskoleklass och grundskola

Rektorsprogrammet MÅLDOKUMENT

Info om professionsutveckling för dig som ansvarar för ledning av förskola och skola

Beslut för gymnasieskola

Beslut för grundskola

Beslut och verksamhetsrapport

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för förskdoklass och grundskob

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Yttrande över Remiss av allmänna råd med kommentarer för fritidshemmet

Beslut för grundskola och huvudmannens ansvarstagande

Ni är betydelsefulla

P",C. [)el l l' ]'Oll ')J1l 7' 1I "l (-I. [' 'l l 'i( 1l.. I' 1J1) J1 l

Vårt datamaterial har gett oss intressanta inblickar i hur rektorer upplever sin funktion och roll. Några utmärkande resultat följer här.

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för gymnasieskola

Pedagogiskt ledarskap

Beslut för fritidshem

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för fritidshem

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för fritidshem

Beslut Dnr :4175. Beslut. efter tillsyn av den fristående grundskolan Hannaskolan i Örebro

Beslut för gymnasieskola med introduktionsprogram


Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för Gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

fin Beslut för gymnasieskola med introduktionsprogram Skolinspektionen efter tillsyn i Sofiaängens gymnasieskola belägen i Stockholms kommun Beslut

Pedagogik AV, Styrning och ledning, fortbildning för rektorer. Uppdragsutbildning, 7,5 hp

Pedagogik AV, Skolledarskap i Rektorsprogrammet. Uppdragsutbildning, 10 hp

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut. en Skolinspektionen

Skolornas SKA ligger till grund för Grundskolans SKA som sedan ligger till grund för Utbildnings SKA.

Beslut för gymnasieskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för fritidshem

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola

Beslut för fritidshem

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för fritidshem

Beslut för förskoleklass och grundskola

Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

Beslut för grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för gymnasieskola med introduktionsprogram

ein Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektion efter tillsyn i Vibyskolan belägen i Sollentuna kommun Beslut Vibyskolan ekonomisk förening

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Beslut för grundskola

Transkript:

2013-10-19 Framtidens rektor - för höga resultat i en likvärdig skola

2 (21) Innehållsförteckning Sammanfattning av förslag... 3 1. Inledning... 4 2. Rektor viktig för skolan... 4 3. Det pedagogiska ledarskapet i fokus... 5 4. Hur kan det pedagogiska ledarskapet stärkas?... 7 4.1 Rektors arbetsvillkor måste bli bättre... 7 4.2 Stärk rektors pedagogiska kompetens...12 5. Förslag framtidens rektor... 19

3 (21) Sammanfattning av förslag 1. Dela dagens rektorsuppdrag i två: rektor och intendent Med syftet att ge det pedagogiska ledarskapet ett mycket större utrymme och att förbättra rektorers arbetsvillkor bör dagens rektorsuppdrag delas i två: rektor och intendent. Rektor ska fortsatt vara högst ansvarig i skolan med ansvar för det pedagogiska ledarskapet och ha huvudansvar för skolans ekonomi och personal. Intendenten ska inför rektor ansvara för administration, lokaler, övriga personalfrågor och sköta det löpande arbetet med ekonomi. Dock får det inte råda något tvivel om att rektor är den som är högst ansvarig för den totala verksamheten i skolan. 2. Högre utbildningskrav för rektorer Idag finns inget krav på att rektor ska ha en för jobbet relevant akademisk utbildning. Utbildningskraven bör höjas. Rektor ska ha avlagt akademisk examen i en relevant utbildning, vilket också ska vara ett krav för att få gå den statliga rektorsutbildningen. Dagens låga krav kan orsaka problem när en rektor ska leda lärare med akademisk utbildning på avancerad nivå. Legitimiteten är svår att uppnå och verksamhetens kvalitet blir lidande. 3. Rektorsutbildning med fokus på pedagogiskt ledarskap Rektorsutbildningen ska utvecklas så att det pedagogiska ledarskapet får mycket större plats. Det är viktigt att både professionen och skolans huvudmän involveras i detta arbete. Rektorsutbildningen ska inte bara vara ett instrument för implementering av aktuell skolpolitik, utan kännetecknas av ett problemorienterat lärande med stort utrymme för kritik och reflektion. 4. Kontinuerlig kompetensutveckling för rektorer Det tillfälliga Rektorslyftet bör ersättas med permanent kompetensutveckling med fokus på aktuell forskning och kollegialt erfarenhetsutbyte. Möjligheterna till kontinuerlig kompetensutveckling och nätverksbyggande, i nära samarbete med professionen och skolans huvudmän, behöver stärkas. 5. Mentorshandledning under första året som rektor Den första tiden som rektor är ofta omvälvande och ensamarbetet är märkbart. Alla nyanställda rektorer bör ges mentorshandledning i minst ett år av en erfaren rektor. 6. Möjliggör delat skolledarskap Rektor ska ha möjlighet att organisera sin egen ledningsfunktion som samledarskap om hon/han finner det bäst. Skollagen bör ändras så att hindren för gemensamt ansvarstagstagande tas bort och delat ledarskap möjliggörs.

4 (21) 7. Förskolechefer ska vara rektorer Förskolechefer ska betecknas rektorer och samma krav ska gälla för dem som för rektorer i andra skolformer. 1. Inledning Det finns stora utmaningar att ta tag i på skolans område. Den svenska skolan backar i jämförelse med andra länder och allt fler ungdomar lämnar grundskolan utan grundläggande gymnasiebehörighet. Samtidigt ser vi att skillnaderna mellan skolor ökar och föräldrarnas utbildningsbakgrund spelar en avgörande roll för hur det går för barnen i skolan. En viktig faktor för en positiv utveckling i skolan finns i ledarskapet av skolan. Hur väl rektorn utför sitt uppdrag har stor inverkan på elevernas resultat. Rektorsuppdraget är ett komplext uppdrag på vilket det finns många förväntningar. Rektor ansvarar för skolans pedagogiska utveckling, att lagstiftning och riktlinjer efterlevs och att skolans resultat följs upp. Samtidigt ska de vara arbetsledare för en stor grupp anställda och är ekonomiskt ansvariga. Därtill är de oftast ansvarig för lokaler och administration. Det är en ekvation som inte går ihop. I denna rapport diskuteras rektorsrollens betydelse, uppdrag och förutsättningar i den svenska skolan. Huvudfokus ligger på hur det pedagogiska ledarskapet kan utvecklas. Socialdemokraterna presenterar i denna rapport sju förslag för framtidens rektor. 2. Rektor viktig för skolan Det är flera faktorer som påverkar hur väl en skola fungerar. Skolans personal, arbetssätt och socioekonomiska profil är några exempel på förhållanden som kan vara av stor betydelse. Men vilken roll spelar rektors ledarskap för skolan? I Vetenskapsrådets forskningsöversikt över svensk och europeisk forskning om rektorer framhålls att rektors ledarskap är central för skolans utveckling, förbättring, organisatoriska kapacitet och elevresultat. Efter kvaliteten på lärarnas arbete och undervisning är ledarskapet den näst viktigaste faktorn för elevernas utveckling och resultat. 1 1 Vetenskapsrådet (2011) Rektor En forskningsöversikt 2000-2010. Johansson, Olof (red.) Vetenskapsrådets rapportserie 4:2011

5 (21) Skolforskarna Anders Böhlmark, Erik Grönqvist och Jonas Vlachos har för IFAU studerat rektors betydelse för skola, elever och lärare. Deras resultat visar att rektor har stor betydelse för såväl studieresultat som arbetsmiljö och personalbeslut. Om en skola har en rektor som tillhör de 30 procent bästa vad gäller positivt inflytande på elevers studieprestationer i stället för en rektor bland de 30 procent sämsta, kan provresultaten förbättras med 3,5 procent och betygen med 1,5 procent. 2 Rektors betydelse framhålls även i en rad andra studier. I OECD-rapporten Improving School Leadership Volume 1: Policy and Practice som bygger på jämförande studier från 19 olika länder, bland dem Sverige, fastslås att ett kvalificerat ledarskap för skolan är bland det viktigaste för att ge eleverna en god utbildning och höja resultaten. I dagens kunskapssamhälle har skolornas rektorer en avgörande roll för att utveckla skolsystemet, menar forskarna bakom rapporten. 3 Liknande slutsatser dras i en rapport från McKinsey & Co, vilken undersöker de bakomliggande orsakerna till varför vissa skolsystem blir mer framgångsrika än andra. Rapporten pekar på betydelsen av ett starkt ledarskap för att utveckla och förbättra skolan. Ett internationellt mönster är att de bästa skolsystemen satsar på att utveckla skolledare som är framstående pedagogiska inspiratörer och utvecklare. 4 Det finns alltså goda skäl att utveckla en skolpolitik som tydligt satsar på att stärka och utveckla rektorsrollen. 3. Det pedagogiska ledarskapet i fokus En central del i rektors uppdrag är det pedagogiska ledarskapet. Enligt skollagen (2010:800) ska det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ledas och samordnas av en rektor. Det finns dock ingen tydlig definition av begreppet. Skolinspektionen, som har granskat rektorers ledarskap i två rapporter, definierar det pedagogiska ledarskapet på följande sätt: Pedagogiskt ledarskap är allt som handlar om att tolka målen samt beskriva aktiviteter för en god måluppfyllelse i relation till de nationella målen i skolan och för att förbättra skolans resultat så att varje elev når så långt som möjligt i sitt lärande och sin utveckling. 2 IFAU (2012) Rektors betydelse för skola, elever och lärare. Böhlmark, Anders, Grönqvist, Erik & Vlachos, John. Rapport 2012:15 3 OECD (2008) Improving School Leadership Volume 1: Policy and Practice. Pont, Beatriz, Nusche, Deborah, & Moorman, Hunter. 4 McKinsey & Company (2007) How the world s best performing school systems come out on top

6 (21) Det betyder att rektor måste ha kunskap om och kompetens för att tolka uppdraget, omsätta det i undervisning, leda och styra lärprocesser, samt skapa förståelse hos medarbetarna för samband mellan insats och resultat. 5 Många skolforskare tycker dock att Skolinspektionens definition är diffus och har för stort fokus på resultat. Ett annat sätt att beskriva det pedagogiska ledarskapet är som två samspelande delar ett indirekt och ett direkt ledarskap. I det indirekta pedagogiska ledarskapet utformar rektor förutsättningar för undervisning och lärande, till exempel genom att skapa tid och rum för samarbete i lärarlag. I det direkta pedagogiska ledarskapet är rektor direkt involverad i verksamheten genom till exempel klassrumsbesök, återkoppling till lärare på deras undervisning och analys av skolans resultat i relation till undervisnings- och lärandesituationen. 6 Det är just det pedagogiska ledarskapet som tas upp i undersökningar om rektors betydelse för skolan. I till exempel rapporten från McKinsey & Co betonas det att varje rektor måste få fokusera på att vara pedagogisk ledare. Skolledaren måste ges möjlighet att ta till sig, utveckla och sprida pedagogiska färdigheter och undervisningsmetoder. 7 Men ett problem i den svenska skolan är att det pedagogiska ledarskapet inte får tillräckligt stort utrymme i rektorernas arbete. Många rektorer upplever att det pedagogiska uppdraget får stå tillbaka för andra uppgifter. När Sveriges Utbildningsradio, UR, genomförde en undersökning om hur svenska rektorer fördelar sin arbetstid kom administration/ekonomi på första plats, därefter elevärenden och personalfrågor. Först på fjärde plats kom det som är skolans kärnverksamhet: det pedagogiska ledarskapet. 8 En granskning av Skolinspektionen ger en liknande bild. Endast 30 procent av rektorerna utövar ett väl fungerande pedagogiskt ledarskap, medan 70 procent av rektorerna behöver förstärka det pedagogiska ledarskapet. 9 Under 2012 fick hälften av alla skolor kritik av Skolinspektionen för brister i kvalitetsarbetet. Ofta handlar det om att rektor inte följer upp skolans kunskapsresultat med nödvändiga åtgärder. 10 5 Skolinspektionen (2012) Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten. Kvalitetsgranskning, rapport 2012:1 6 Skolinspektionen (2010) Litteraturöversikt inför granskning av Rektors ledarskap 2. Dnr 40-2010:5753 7 McKinsey & Company (2007) How the world s best performing school systems come out on top 8 http://www.ur.se/produkter/174229-rektorerna/rektorsbarometern 9 Skolinspektionen (2012) Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten. Kvalitetsgranskning, rapport 2012:1 10 Skolinspektionen (2013) Skolans kvalitetsarbete ger möjlighet till förändring Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning 2012

7 (21) 4. Hur kan det pedagogiska ledarskapet stärkas? Om rektors pedagogiska ledarskap ska kunna stärkas krävs förändringar. Två övergripande förbättringsområden kan identifieras: Det första (4.1) handlar om rektors arbetsvillkor och förutsättningar, det andra (4.2) om rektors pedagogiska kompetens. 4.1 Rektors arbetsvillkor måste bli bättre Det är tydligt att rektorers arbetsvillkor behöver förbättras. Många rektorer har en mycket stressig arbetssituation, vilket påverkar deras möjligheter att göra ett bra jobb som pedagogiska ledare. UR:s statistik visar att 9 av 10 rektorer känner sig stressade i sitt arbete och 6 av 10 har sömnbesvär. Nästan en tredjedel uppger att de är så stressade att de äter lunch på mindre än 15 minuter. 11 Rektorer har svårt att få livspusslet att gå ihop. Inom ramen för forskningsprojektet Balansakt om människors konstruktion av gränser inom och mellan arbete och privatliv 12 har 600 skolledare svarat på en enkät och resultatet visar att skolledarna har långa arbetsveckor och saknar gränser mellan jobbet och privatlivet. 13 När det är mycket att göra svarar 85 procent att de tar arbetet med sig hem. En tredjedel har ingen gräns för hur mycket se svarar i telefon och på mejl efter jobbet och nästan hälften svarar att de under den senaste månaden jobbat på helgen för att hinna avsluta sina arbetsuppgifter. Även Arbetsmiljöverket har uppmärksammat rektorers situation. En inspektion av rektorers arbetsmiljö i 52 kommuner i västra Sverige bekräftar att rektorer har en pressad arbetssituation och en hög arbetsbelastning. Arbetsuppgifternas mängd och omfattning innebär att pressen på rektorerna är så hög att det finns risk för ohälsa, konstaterar Arbetsmiljöverket och efterlyser ett mer systematiskt arbetsmiljöarbete. 14 11 http://www.ur.se/produkter/174229-rektorerna/rektorsbarometern 12 Forskningsprojektet bedrivs på avdelningen för arbets- och organisationspsykologi vid Stockholms universitet. Forskningsledare är Christin Mellner. 13 http://www.skolledarna.se/skolledaren/artikelarkiv/2013/skolledarnas-pussel-gar-inte-ihop/ 14 Arbetsmiljöverket (2011) Rektorers arbetsmiljö En tillsynsinsats genomförd av Arbetsmiljöverket (AV), distriktet i Göteborg under 2009 och 2010

8 (21) Hög personalomsättning och låg status Till bilden av en pressad arbetsmiljö hör att många rektorer blir kortvariga på sina jobb. När SR-programmet Kaliber frågade landets kommuner hur stor omsättning de har på sina rektorer uppgav 80 procent att de har skolor som bytt rektorer flera gånger de senaste fem åren. Vanliga skäl till avhopp är omorganisationer, pensionsavgångar och att rektorerna fått nytt jobb men också rektorernas tuffa arbetssituation. 15 Sveriges Skolledarförbund har gjort en undersökning som pekar på samma trend. Enligt förbundets statistik har var femte skolledare bytt jobb det senaste året, i flera fall beroende på missnöje med arbetsvillkoren. 16 Den höga omsättningen på rektorer är bekymmersam. Ständiga chefsbyten gör ofta att utvecklingsarbetet tappar fart och att skolan riskerar instabilitet. Skolverket har påbörjat ett arbete med att ta fram ett personalomsättningsmått för lärare och rektorer. För att få en djupare bild av personalomsättningen i skolan är det angeläget att ett sådant mått tas fram. 17 Det vore också lämpligt att intresserade får möjlighet att följa en rektor innan en tjänst söks. Flera kommuner har provat lösningar där en intresserad person får anmäla sig att under ett antal dagar följa en rektor och få inblick i arbetet. Resultatet upplevs som positivt då möjligheterna att hitta personer som vill stanna i jobbet ökar. Vid flera lärosäten har man också i samarbete med kommuner kunnat erbjuda en rekryteringsutbildning, vilket har visat sig vara ett effektivt sätt att finna lämpliga kandidater. I ett längre perspektiv väcker den tuffa arbetsmiljön frågor om vem som lockas till rektorsyrket. Flera experter på området pekar på vikten av att rekrytera personer med de bästa förutsättningarna att bli pedagogiska ledare men är det möjligt med nuvarande arbetsvillkor? Enligt forskarna bakom tidigare nämnda OECD-rapport måste rektorsyrket göras mer attraktivt om rätt personer ska kunna rekryteras och skolledarskapet utvecklas till fullo. En central aspekt handlar om att förbättra arbetsvillkoren. 18 Även löneläget bör nämnas i sammanhanget. Det är tydligt att många rektorer upplever att deras lön inte svarar mot det tuffa jobb som de utför. Lärarförbundet pekar på att kommunalt anställda skolledares medellön på drygt 38 000 kronor ligger 15 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4796195 16 http://www.skolledarna.se/aktuellt-o-opinion/undersokningar/ 17 Christina Sandström, chef för Skolverkets statistikenhet, via e-post 2013-05-14 18 OECD (2008) Improving School Leadership Volume 1: Policy and Practice. Pont, Beatriz, Nusche, Deborah, & Moorman, Hunter.

9 (21) nästan 10 000 kronor lägre än vad andra kommunala chefer på jämförbar nivå tjänar. 19 Det är motiverat att uppmärksamma rektorernas arbetsmiljö och löneläge ur ett jämställdhetsperspektiv. Skolforskaren Monica Söderberg-Forslund visar i sin avhandling hur rektorsrollen historiskt har varit en manlig domän och präglats av föreställningar om att män skulle vara mer lämpade för yrket än kvinnor. Men detta förhållande har förändrats. 20 Så sent som 1990 var endast en av fem rektorer en kvinna. I dag är 66 procent av rektorerna kvinnor och rektorsyrket har blivit den vanligaste chefsposten för kvinnor i offentlig sektor. 21 En viktig fråga att uppmärksamma är vad denna förändring har inneburit för yrkets villkor och status. Sammantaget är det tydligt att ett helhetsgrepp för att förbättra rektorers arbetsvillkor måste tas om det pedagogiska ledarskapet ska kunna utvecklas. Rektorer måste ha tid och ork för att kunna utveckla sitt pedagogiska ledarskap men också bli sedda och belönade i sin yrkesroll. Ansvar och resurser måste gå hand i hand Genom den nya skollagen (2010:800), som började tillämpas den 1 juli 2011, förstärktes rektors ledningsansvar. Rektors ansvar för verksamhetens pedagogiska utveckling och inre organisation blev tydligare och mindre detaljstyrt än tidigare. 22 Men frågan är om rektorsrollens ansvar och resurser går hand i hand när många tyngs av stora administrativa bördor. Sveriges skolledarförbund menar att det största hotet mot deras medlemmars arbetsmiljö är när skolledaren inte har ett tydligt mandat att skaffa sig den avlastning som behövs. I en debattartikel med adress till landets skolhuvudmän skriver de följande: Menar man allvar med att rektor ska ta ett aktivt ansvar för och vara delaktig i den pedagogiska utvecklingen ställer det krav på huvudmännen att skapa förutsättningar för att det ska vara faktiskt möjligt. 23 19 Lärarförbundet (2012) Skolledares löne- och anställningsvillkor 2011 20 Söderberg-Forslund, Monica (2009) Slaget om feminiteten Skolledarskap som könsskapande praktik. Stockholms universitet 21 http://www.skolverket.se/statistik-och-analys/statistik/2.4290/2.4293, TCO (2013) Fler kvinnor leder men få når toppen. TCO granskar #3/13 22 Skolinspektionen (2012) Rektors möjlighet att delegera och skolors organisation. Informationsblad 2012-02- 14 23 http://www.skolledarna.se/aktuellt-o-opinion/nyhetsarkiv/2013/arbetsmiljon-for-rektorer-kanforbattras/

10 (21) Skolledarförbundet anser att rektor måste ha fullt mandat att bygga sin egen ledningsgrupp och skapa det administrativa stöd som hon eller han behöver. Enligt förbundet är detta långt ifrån verklighet i dag, trots att skollagen är tydlig på att varje rektor ska ha sådana möjligheter. I stället försöker många lösa frågan genom att helt lyfta vissa frågor från rektors bord med resultatet att rektor får ytterligare en kravställare att rapportera till. Det vore bättre om rektor har resurserna att beställa det underlag och stöd som hon eller han behöver, menar Skolledarförbundet. Vidare visar en granskning av Skolinspektionen att rektorsfunktionen behöver definieras och rektors ansvar förtydligas. Ett anmärkningsvärt resultat är att det bland lärare råder okunskap om vad rektors uppdrag och ansvar egentligen innebär. Lärarnas uppfattningar bygger mer på egna föreställningar om vad en rektor bör göra än på de krav på rektorsfunktionen som formulerats i lagen. Oklarheten visar sig på olika sätt, men får framför allt konsekvenser för rektors legitimitet att vara pedagogisk ledare. En ökad förståelse för vilka uppdrag och vilket ansvar som ingår i rektorsrollen skulle ge rektor ökad legitimitet i sitt pedagogiska ledarskap. 24 Ett liknande resonemang förs av OECD:s skolforskare. De framhåller att en hög grad av autonomi är viktig för rektorers möjligheter att lyckas, men att detta självbestämmande måste kombineras med tydliga roller, adekvat stöd och strukturer för delat ledarskap. 25 Det är också viktigt att se över bemanningen. Det är ofta personalfrågor det vill säga att anställa, lönesätta, informera och stödja medarbetarna som upptar störst del av rektorernas tid. En förklaring finns i att många rektorer i dag är chefer över stora personalgrupper inte sällan upp emot 50 personer. TCO och Lärarförbundet har i en undersökning konstaterat att skolledare utmärker sig i relation till andra chefsgrupper inom TCO-kollektivet, när det handlar om hur stor personalstyrka man är chef över. Många skolledare tyngs av orimligt många medarbetare att ha utvecklingssamtal med. 26 Till bilden hör att rektor ofta blir den som hamnar mitt emellan olika förväntningar från elever, föräldrar, personal, förvaltningen, politiker och media. I skolforskningen talar man om att rektor befinner sig i ett korstryck. 27 En särskilt krävande 24 Skolinspektionen (2012:1) Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 25 OECD (2008) Improving School Leadership Volume 1: Policy and Practice. Pont, Beatriz, Nusche, Deborah, & Moorman, Hunter. 26 Lärarförbundet (2012) Skolledares löne- och anställningsvillkor 2011 27 Leo, Ulf (2010) Rektorer bör och rektorer gör. Lunds universitet, Blossing, Ulf (red.) (2011) Skolledaren i fokus kunskap, värden och verktyg. Studentlitteratur

11 (21) omständighet är den marknadssituation många rektorer befinner sig i där föräldrar shoppar skola. Många rektorer anstränger sig till det yttersta för att vara föräldrar och elever till lags. Även skolors olika socioekonomiska villkor spelar roll för förhållandet mellan ansvar och resurser. I den nämnda OECD-rapporten pekas det på ojämna ekonomiska förhållanden mellan olika svenska kommuner, vilket innebär att vissa skolor och skolledare har sämre förutsättningar. En slutsats är att skolledare som arbetar i områden med barn med föräldrar med lägre utbildningsnivå måste bekräftas och få stöd. 28 Dela dagens rektorsuppdrag i två: rektor och intendent En lösning på problemet med rektorers höga arbetsbelastning är att dela upp dagens rektorsuppdrag i två olika sorters tjänster en rektorstjänst med fokus på det pedagogiska ledarskapet respektive en intendenttjänst med inriktning på att vara administrativ chef. Den stora fördelen med en sådan uppdelning är att rektors arbetsvillkor skulle förbättras och det pedagogiska utvecklingsarbetet få betydligt större plats. Dock får det inte råda något tvivel om att rektor är den som är högst ansvarig för den totala verksamheten i skolan. Möjliggör delat skolledarskap En central princip i den nuvarande skollagen är dock att varje skolenhet leds av en enda rektor och att det inte är möjligt att ha delat ledningsansvar. Varje elev ska ha en rektor. 29 Forskarna Marianne Döös och Lena Wilhelmson anser att formuleringarna i den nya skollagen ger uttryck för en gammaldags syn på ledarskap. I skollagen görs chefen till en enskild, stark hjälte som ska lösa alla problem. Den chefsbilden ifrågasätts allt starkare i aktuell forskning. I stället framhåller många forskare betydelsen av relationer, samarbete och nätverk för att klara svåra frågor och uppdrag. 30 Mot denna bakgrund bör skollagen ändras så att hindren för gemensamt ansvarstagstagande tas bort och delat ledarskap möjliggörs. Rektor ska ha möjlighet att organisera sin egen ledningsfunktion som samledarskap om hon/han finner det bäst. 28 OECD (2008) Improving School Leadership Volume 1: Policy and Practice. Pont, Beatriz, Nusche, Deborah, & Moorman, Hunter. 29 Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet 30 Döös, Marianne & Wilhelmson, Lena (2012) Kollektiva former av ledarskap i skola och förskola: I spåren av nya skollagen. Stockholms universitet, Skolledaren 2013-03-20 Lagen ger bara plats för en chef

12 (21) Rollfördelningen mellan de två chefstjänsterna bör dock vara tydligt definierad. Rektor ska fortsatt vara högst ansvarig i skolan med huvudansvar för det pedagogiska ledarskapet, personal och ekonomi. Intendenten ska inför rektor ansvara för administration, lokaler och övriga personalfrågor samt sköta det löpande arbetet med ekonomin. På mindre skolor är det naturligt att rollfördelningen mellan rektor, intendent och lärare kan vara mer flexibel och anpassas efter rådande behov och arbetsbelastning. 4.2 Stärk rektors pedagogiska kompetens Det är inte bara rektors omgivande förutsättningar som behöver förbättras om det pedagogiska ledarskapet ska kunna utvecklas. En viktig aspekt handlar också om att stärka rektorers pedagogiska kompetens. Erfarenheter från olika länder visar att skolledare behöver kontinuerlig utbildning, såväl formell som informell, för att kunna möta de utökade krav som yrket kräver. Rätt personer måste mötas med rätta utbildningsinsatser i ledarskapets alla faser. Dessutom måste rektor ha förmåga att skaffa sig det stöd, de nätverk och den kunskap som behövs för att leda skolan mot ökad måluppfyllelse. 31 Skolinspektionens granskningar pekar på att rektors ledarskap brister på flera områden. Bristerna handlarna om rektors förtrogenhet med verksamheterna och arbete med att inhämta kunskap om och följa upp lärarnas undervisning. Bristerna berör också rektors dagliga arbete och ansvarstagande för att verksamheten i skolan ska fokusera på elevernas utveckling och lärande. Rektor har alltför sällan en samlad bild av hur kunskapsresultaten ser ut i den egna skolan. Utvärdering och analys är ofta bristfälliga, vilket gör att rektor saknar viktiga utgångspunkter för sitt beslutsfattande. 32 Högre utbildningskrav för rektorer Mot bakgrund av bristerna är det angeläget att ställa frågan om dagens rektorer har tillräckliga pedagogiska kunskaper för att kunna utföra sitt jobb. Staten har, även efter att arbetsgivaransvaret för skolans personal togs över av kommunerna, ansett det vara befogat att ställa krav på behörighet och lämplig kompetens för rektorer. Den nuvarande skollagen kräver att den som ska bli rektor måste ha förvärvat pedagogisk insikt: 31 Jfr. OECD (2008) Improving School Leadership Volume 1: Policy and Practice. Pont, Beatriz, Nusche, Deborah, & Moorman, Hunter. Skolinspektionen (2012:1) Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 32 Skolinspektionen (2012:1) Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten

13 (21) Som rektor eller förskolechef får bara den anställas som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt. 33 Dagens behörighetsregel motiverades i proposition 2009/10:165. Till skillnad från den tidigare lydelsen från 1991 om att som rektor får bara den anställas som genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt, omfattas nu även förskolechefer i behörighetsbestämmelserna. Vad lagens formulering betyder i praktiken är dock inte självklart. Att utbilda sig till eller arbeta som lärare är den vanligaste vägen till rektorsyrket, men till skillnad mot vad som gällde innan 1991, i 1985 års skollag, finns det inga formella krav på viss utbildning eller särskild sorts erfarenhet för att ha uppnått den pedagogiska insikt som krävs för att en person ska vara behörig att anställas som rektor. Frågan om behörighetskrav på rektorer är omtvistad. Lärarnas Riksförbund avstyrkte den nuvarande behörighetsregeln med motiveringen att det utöver pedagogisk insikt bör krävas att rektor har en utbildning på minst samma akademiska nivå som sin personal. 34 Enligt Skolverkets statistik hade 85,4 procent av rektorerna pedagogisk högskoleexamen läsåret 2012/2013. Läsåret 2005/2006 låg andelen på 89 procent. 35 Andelen rektorer med pedagogisk högskoleexamen är lägre i i fristående skolor än i kommunala. Läsåret 2012/2013 var andelen rektorer med pedagogisk högskoleexamen 74 procent i fristående skolor mot 89 procent i kommunala skolor. 36 För att säkerställa ett fungerade pedagogiskt ledarskap bör utbildningskraven på Sveriges rektorer höjas. Minimikravet ska vara en akademisk examen inom en för rektorsrollen relevant utbildning. Dagens låga krav kan orsaka problem när en rektor ska leda lärare med akademisk utbildning på avancerad nivå. Legitimiteten är svår att uppnå och verksamhetens kvalitet blir lidande. Karriärtjänsterna som nu införs i skolan bör också kopplas till möjligheterna att bli rektor. I en framtid är det rimligt att tänka sig att det huvudsakligen är förstelärare och lektorer som blir rektorer. En viktig sidoeffekt av höjda behörighetskrav är att yrkets status på sikt kan höjas. 33 Skollagen (2010), kap 2, 11 34 Prop. 2009/10:165 35 http://www.skolverket.se/statistik-och-analys/statistik/2.4290/2.4293 36 Källa: H. Modin, undervisningsråd, Skolverkets utbildningsstatistikenhet

14 (21) Rektorsutbildningen med fokus på pedagogiskt ledarskap För den som väljer att arbeta som rektor finns specialiserade utbildningar. Den mest centrala är den obligatoriska befattningsutbildningen för nyanställda rektorer, det så kallade Rektorsprogrammet som introducerades hösten 2009. Nästan hälften av landets rektorer har nu gått denna utbildning. Rektorsprogrammet är till för skolledare som har anställning som rektor, förskolechef, biträdande rektor eller annan personal i motsvarande funktion. Till skillnad från tidigare rektorsutbildningar är Rektorsprogrammet obligatoriskt för rektorer som är anställda efter den 15 mars 2010 och som inte gått en äldre statlig rektorsutbildning. Utbildningen tar tre år, omfattar 30 högskolepoäng och innehåller tre moment: skoljuridik och myndighetsutövning, mål- och resultatstyrning samt skolledarskap. Det finns ännu ingen komplett utvärdering av Rektorsprogrammet. 37 En viktig insyn i programmet ges dock i rapporten Rektorer på skolbänken Några observationer halvvägs in i en studie av tre forskare vid Södertörns högskola. Denna rapport är en första delstudie i ett femårigt projekt om Rektorsprogrammet som genomförs på uppdrag av Skolverket. Sju skolor följs under en femårsperiod genom regelbundna intervjuer med rektorer som går eller har gått utbildningen. 38 Delstudien pekar på att många rektorer är nöjda med programmet, men att det är svårt att kombinera utbildningen med det dagliga arbetet. Rektor behöver avsätta cirka 20 procent av sin arbetstid till utbildningen, alltså ungefär en dag i veckan. En del av utbildningen ingår i ordinarie arbetsuppgifter, men också dagar med seminarier och perioder på internat. Enligt de intervjuade rektorerna är det svårt att få tiden att räcka till. Här finns en central utmaning att ta tag i. De rektorer som går utbildningen måste få tillräcklig avlastning i sin tjänst för att kunna genomföra utbildningen parallellt med arbetet. Inrättandet av två olika sorters högre chefstjänster i skolan, en rektor som är högst ansvarig med fokus på det pedagogiska ledarskapet och en intendent som inför rektor sköter bland annat det administrativa arbetet, arbetet med lokaler och det löpande arbete med ekonomi, skulle bidra till att lösa detta problem. 37 I Vetenskapsrådets forskningsöversikt konstateras att det generellt finns lite forskning kring hur effektiva fortbildningsprogram för rektorer är. Vetenskapsrådet (2011) Rektor En forskningsöversikt 2000-2010. Johansson, Olof (red.) Vetenskapsrådets rapportserie 4:2011 38 Bengt Jacobsson, Jenny Svensson och Klara Tomson (2012) Rektorer på skolbänken Några observationer halvvägs in i en studie. Södertörns högskola

15 (21) En annan central kritik mot Rektorsprogrammet är att det vardagliga pedagogiska ledarskapet inte är i fokus. Rektorsprogrammet tycks i allt väsentligt betona att det är ledarskap, styrning och chefsfrågor som tiden ska ägnas åt, inte att utveckla undervisningen och lärandet i skolan. Forskarna vid Södertörn högskola framhåller också att utrymmet för kritik och reflektion är begränsat i utbildningarna, utan i stället tycks rektorsutbildningen i hög grad syfta till att underlätta implementeringen av regeringens politik. Detta gör att programmets placering vid högskolor och universitet framstår som malplacerad, menar forskarna. Enligt dem följer detta en trend som inleddes på 1990-talet. Det var då som utbildningen formellt akademiserades, men i praktiken handlade den allt mer om att redovisa hur det nationella styrsystemet såg ut och vad som förväntades av skolledningarna: Paradoxalt nog har universiteten blivit alltmer inblandade samtidigt som utbildningen har fått en normativ och föreskrivande karaktär. 39 En möjlig förändring av Rektorsprogrammet, i syfte att öka utrymmet för kritik och reflektion, vore att ta bort momentet mål- och resultatstyrning och ersätta det med ett moment som heter styrning och ledning av skolan. Då skulle fler perspektiv på styrning inrymmas, samhällsvetenskapligt och historiskt, liksom organisationsteori och verksamhetsutveckling. Ett annat problem med den nuvarande rektorsutbildningen är att ett anmärkningsvärt antal rektorer inte klarar av att slutföra den. Hösten 2009 antogs 931 personer till Rektorsprogrammet. Av dessa har 804 personer slutfört hela programmet, och av dem som slutfört programmet har 692 blivit godkända. 112 personer av dem som slutfört programmet, cirka 14 procent, är således inte godkända. 40 Förklaringarna bakom kräver en särskild analys. Utgångspunkten ska vara att en rektor behöver slutföra rektorutbildningen med godkänt betyg för att kunna tjänstgöra som rektor. En relevant fråga rör även det nuvarande obligatoriet. I dag är rektorsutbildningen endast obligatorisk för rektorer. Lärarförbundet och Sveriges Skolledarförbund arbetar för att utbildningen ska bli obligatorisk även för förskolechefer. 41 Detta är en viktig poäng eftersom förskolan är en central del av vårt skolsystem med stort pedagogiskt ansvar för barns utveckling. 39 Bengt Jacobsson, Jenny Svensson och Klara Tomson (2012) Rektorer på skolbänken Några observationer halvvägs in i en studie. Södertörns högskola 40 Skolverket (2012) Lägesbeskrivning av Rektorsprogrammet, 2012-11-28 41 http://www.skolledarna.se/yrke-o-karriar/rektorsprogrammet/

16 (21) Sammanfattningsvis menar forskarna bakom den första utvärderingen av Rektorsprogrammet att programmet i dag utmärker sig genom att vara: a) tvingande b) höggradigt instrumentell (lära ut vilka regler som finns) c) genom att huvudsakligen vara en chefsutbildning d) genom att innehållet i hög grad bestäms av regeringen och e) genom att universiteten sköter utbildningen på uppdrag. Forskarna påpekar att man skulle kunna tänka sig flera alternativa uppläggningar: a) mer av frivillighet b) en mer problembaserad inriktning av utbildningen c) en utbildning som är mer inriktad mot det pedagogiska ledarskapet d) en utbildning där innehållet i högre grad är utformat av professionen och e) en utbildning där den centrala myndigheten har en viktigare roll som utförare (eller att universiteten fick en friare roll att utforma innehållet i utbildningen). 42 Det är angeläget att följa det fortsatta utvärderingsarbetet av Rektorsprogrammet. Redan nu finns det dock beaktansvärda reflektioner och resultat som kan ligga till grund för en utredning om hur rektorsutbildningen kan utvecklas så att det pedagogiska ledarskapet får större plats. Det är viktigt att både professionen och skolhuvudmännen, kommuner som enskilda, involveras i detta arbete. Förskolechefer ska vara rektorer Allt fler studier visar att barn som har gått i en förskola med hög kvalitet lyckas bättre i skolan. Förskolan har idag en egen läroplan och det som är avgörande för om förskolan ska nå läroplanens mål, vara den stimulerande lärandemiljö som ger barn redskap och kompetenser till en bra framtida skolgång, är kvaliteten på de pedagogiska relationerna mellan personal och barn. Det är den enskilt viktigaste kvalitetsaspekten som forskningen pekar på. För att utveckla kvaliteten spelar det pedagogiska ledarskapet en mycket viktig roll. Förskolechefer bör därför betecknas som rektorer och samma krav ska gälla för dem som för rektorer i andra skolformer. En positiv konsekvens av en sådan förändring är att frågan om vem som ska gå rektorsutbildningen då kan anses vara löst. Stärk möjligheterna till kompetensutveckling för rektorer Det räcker inte med skärpta behörighetskrav och en befattningsutbildning för att utveckla rektorers pedagogiska ledarskap. Rektorer behöver också återkommande kompetensutveckling. OECD skriver att treat leadership development as a continuum och påpekar att traditionen är svag hos svenska skolledare att följa och 42 Bengt Jacobsson, Jenny Svensson och Klara Tomson (2012) Rektorer på skolbänken Några observationer halvvägs in i en studie. Södertörns högskola

17 (21) ta till sig den senaste forskningen. OECD menar att en av de största utmaningarna för det svenska skolsystemet är att få rektorer, politiker och lärare att lägga mer resurser på forskning som kan utveckla skolan. 43 I dag finns Rektorslyftet, en fortbildning för rektorer som redan har gått Rektorsprogrammet eller en motsvarande utbildning och därefter arbetat minst ett år som rektor. Rektorslyftet är en tillfällig satsning som pågår fram till 2014. Syftet med denna fortbildning är att ge kunskaper i pedagogiskt ledarskap. Rektorslyftet omfattar 7,5 högskolepoäng och sträcker sig över högst två terminer. Forskarna bakom utvärderingsrapporten av Rektorsprogrammet menar att Rektorslyftet sannolikt tillkom efter kritik mot befattningsutbildningens svaga fokus på pedagogiskt ledarskap: Insikten att man måhända hade missat något bekräftades när regeringen i början av 2011 återkom med en ny fortutbildning för rektorer 44 Skolverkets uppföljning visar att Rektorslyftet kan beskrivas som en lyckad satsning utifrån rektorernas perspektiv. Deltagarna ger fortbildningen mycket positiva omdömen och andelen av den totala arbetstid som ägnas åt pedagogiskt ledarskap upplevs ha ökat. Rektorernas positiva bild bekräftas dock inte av lärarna. Utifrån lärarnas perspektiv har inget hänt. 45 Skolverkets slutsats från tidigare utvärderingar är att rektorsutbildningar allra oftast upplevs som positiva av deltagarna. Individen upplever att man utvecklar sin kompetens, får ett lyft och blir stärkt i sin yrkesroll. Däremot är det i huvudsak betydligt svårare att spåra effekter på verksamhetsnivå, i den mån sådana har studerats. Vid framtida utvärderingar bör frågor om rektorsutbildningars effekter på skolverksamheten vara mer prioriterade. Två viktiga förslag till fortsatta kompetensutvecklingsinsatser finns att ta med från Skolverkets uppföljning av Rektorslyftet. Det första är att rekryteringsbasen kan breddas till att omfatta även förskolechefer och biträdande rektorer, eller annan personal med motsvarande ledningsfunktion, som genomgått rektorsutbildning. Det andra är att låta flera personer ur samma organisation gå kompetensutvecklingen ett grepp som flera forskningsrapporter framhåller som framgångsrikt. En möjlighet 43 OECD (2007) Improving School Leadership Background report Sweden 44 Bengt Jacobsson, Jenny Svensson och Klara Tomson (2012) Rektorer på skolbänken Några observationer halvvägs in i en studie. Södertörns högskola 45 Skolverket (2012) Redovisning av uppdrag att svara för fortbildning för rektorer Rektorslyftet Dnr U2011/1198/S

18 (21) skulle kunna vara att rektorer själva får utse tre ledningspersoner på sin skolenhet som tillsammans med rektor går fortbildningen. 46 Det är också motiverat att ifrågasätta det lämpliga i att Rektorslyftet är en tillfällig satsning. Med tanke på att förutsättningarna i skolan förändras med jämna mellanrum och att det ständigt produceras ny skolforskning borde rektorer erbjudas en mängd möjligheter till fortsatt kompetensutveckling under sitt yrkesliv. Delar av rektors kompetensutveckling bör även ges med koppling till kompetensutveckling som lärare på skolan genomgår. Att ledning och lärare utvecklas gemensamt är ett framgångsrecept för hela skolverksamheten. Det är viktigt att kompetensutveckling sker i samarbete med skolhuvudmännen så att skolledarens hela ansvarsområde täcks in. Mer övergripande är det tydligt att synsättet på vad som skapar en framgångsrik skola måste utvecklas, från dagens fokus på kontroll till fler och bättre utvecklingsinsatser. Regeringen har inrättat en Skolinspektion vars fokus är att finna fel och brister i förhållande till lag och förordning. Erfarenheter från andra länder visar dock att en sådan inriktning på skolpolitiken sällan leder till högre skolresultat. När rektor bara får veta vad som görs fel, i stället för att få stöd att växa, förloras engagemang och utvecklingsmöjligheter. Skolinspektionen behöver därför kompletteras med en organisation som arbetar med skolutveckling och forskning. Rektors kompetensutveckling utgör här en viktig del. Vetenskapsrådets forskningsöversikt visar att det finns behov av mer forskning om rektorer, inte minst av studier som tillämpar kvantitativa modeller. 47 Det råder också brist på forskning om förskolechefers arbetssituation och uppdrag. 48 För att utveckla professionen behöver rektorer få bättre möjligheter att styra sin egen professionsutveckling. Ett sätt att gör det är att inrätta en forskarskola för rektorer. Stärkta möjligheter till kompetensutveckling och forskning skapar dessutom förutsättningar för nätverksbyggande mellan rektorer för information och erfarenhetsutbyte en professionsgemenskap som tycks vara viktig då rektorsjobbet ofta är ensamt. Skolinspektionens granskning visar att det skiljer sig ganska mycket i 46 ibid. 47 Vetenskapsrådet (2011) Rektor En forskningsöversikt 2000-2010. Johansson, Olof (red.) Vetenskapsrådets rapportserie 4:2011 48 Döös, Marianne & Wilhelmson, Lena (2012) Kollektiva former av ledarskap i skola och förskola: I spåren av nya skollagen. Stockholms universitet

19 (21) hur rektorer själva förmår att skaffa sig de nätverk hon/han anser sig behöva i sin ledarroll. 49 Mentorshandledning under första året som rektor Till sist bör även möjligheterna att som ny rektor få en mentor utvecklas. Den första tiden som ny rektor är ofta omvälvande och kraven höga. Genom en mentor får den nya rektorn en kontakt att kontinuerligt prata med om yrkets utmaningar och möjligheter. Alla nyanställda rektorer bör ges mentorshandledning i minst ett år av en erfaren rektor. 5. Förslag framtidens rektor Det behövs flera olika åtgärder för att stärka rektors pedagogiska ledarskap så att resultaten i skolan kan höjas och alla elever erbjudas en bra utbildning oavsett vilken skola de går på. 1. Dela dagens rektorsuppdrag i två: rektor och intendent Med syftet att ge det pedagogiska ledarskapet ett mycket större utrymme och att förbättra rektorers arbetsvillkor bör dagens rektorsuppdrag delas i två: rektor och intendent. Rektor ska fortsatt vara högst ansvarig i skolan med ansvar för det pedagogiska ledarskapet och ha huvudansvar för skolans ekonomi och personal. Intendenten ska inför rektor ansvara för administration, lokaler, övriga personalfrågor och sköta det löpande arbetet med ekonomi. Dock får det inte råda något tvivel om att rektor är den som är högst ansvarig för den totala verksamheten i skolan. 2. Högre utbildningskrav för rektorer Idag finns inget krav på att rektor ska ha en för jobbet relevant akademisk utbildning. Utbildningskraven bör höjas. Rektor ska ha avlagt akademisk examen i en relevant utbildning, vilket också ska vara ett krav för att få gå den statliga rektorsutbildningen. Dagens låga krav kan orsaka problem när en rektor ska leda lärare med akademisk utbildning på avancerad nivå. Legitimiteten är svår att uppnå och verksamhetens kvalitet blir lidande. 3. Rektorsutbildning med fokus på pedagogiskt ledarskap Rektorsutbildningen ska utvecklas så att det pedagogiska ledarskapet får mycket större plats. Det är viktigt att både professionen och skolans huvudmän involveras i 49 Skolinspektionen (2010) Rektors ledarskap En granskning av hur rektorer leder skolan mot ökad måluppfyllelse. Kvalitetsgranskning rapport 2010:15

20 (21) detta arbete. Rektorsutbildningen ska inte bara vara ett instrument för implementering av aktuell skolpolitik, utan kännetecknas av ett problemorienterat lärande med stort utrymme för kritik och reflektion. 4. Kontinuerlig kompetensutveckling för rektorer Det tillfälliga Rektorslyftet bör ersättas med permanent kompetensutveckling med fokus på aktuell forskning och kollegialt erfarenhetsutbyte. Möjligheterna till kontinuerlig kompetensutveckling och nätverksbyggande, i nära samarbete med professionen och skolans huvudmän, behöver stärkas. 5. Mentorshandledning under första året som rektor Den första tiden som rektor är ofta omvälvande och ensamarbetet är märkbart. Alla nyanställda rektorer bör ges mentorshandledning i minst ett år av en erfaren rektor. 6. Möjliggör delat skolledarskap Rektor ska ha möjlighet att organisera sin egen ledningsfunktion som samledarskap om hon/han finner det bäst. Skollagen bör ändras så att hindren för gemensamt ansvarstagstagande tas bort och delat ledarskap möjliggörs. 7. Förskolechefer ska vara rektorer Förskolechefer ska betecknas rektorer och samma krav ska gälla för dem som för rektorer i andra skolformer.