DELRAPPORT 2. Jia Zhou Silke Tindrebäck. Elevströmmar i Stockholms grundskolor 1 ( 74 )



Relevanta dokument
DELRAPPORT 2. Jia Zhou Silke Tindrebäck. Elevströmmar i Stockholms grundskolor 1 ( 74 )

ELEVPENDLING STOCKHOLMS STAD

Hur mår Stockholms skolor?

Grundskolor Område 1 Årskurs grundskola Årskurs grundsärskola. Grundskolor Område 2 Årskurs grundskola Årskurs grundsärskola

Grundskolor Område 1 Årskurs grundskola Årskurs grundsärskola. Grundskolor Område 2 Årskurs grundskola Årskurs grundsärskola

Grundskolor och grundskoleområden 2014

Grundskolor och grundskoleområden 2015

Grundskolor och grundskoleområden 2018

Grundskolor och grundskoleområden 2016

Lokala läs- och språkutvecklare 10e oktober 2014

Skola Kommunal eller fristående Behörig % Stadsdel Behöriga lärare

Redovisad statistik Söka skola i Stockholm

Kommunal skola Kommunal skola Kommunal skola Fristående skola Fristående skola Fristående skola. Fristående skola. Fristående skola Fristående skola

Bilaga 8. Beslutsdatum, kön samt typ av insats avseende ej verkställda beslut enligt LSS per (kvartal )

Urval av stadsövergripande svar samt svar från ungdomar boende i Hägersten-Liljeholmen (oavsett var i staden de går i skola)

TRYGG I STOCKHOLM? Brottsförebyggande arbete i Stockholms stad Trygghetsmätning 2011

STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: ARBETSSÖKANDE

Skola i Stockholm Redovisning av olika kvaliteter i Stockholms skolor Arbetsmaterial inför möte om Stockholms nya skolplan 2004

Att välja skola 2015

Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten

SKOLPLANERING FÖR ETT VÄXANDE STOCKHOLM

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) Kvantitativa resultat med sammanfattningar Jonny Gullstrand

Var bor simhallarnas besökare?

Lokaleffektivisering av grundskolan. - en analys av elevantalsutvecklingen och skolornas lokalkapacitet

Pilotprojekt samverkan skola och socialtjänst delrapport september 2014

Särskilda undervisningsgrupper och särskoleklasser i Stockholms kommunala skolor

Tabell1. Sundbyberg kommun. Botkyrka. kommun. Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586

NORRA LÄNET NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORD

Stockholmsenkäten 2014

Ärendets beredning. Bakgrund

Genom- SdN Schablon snittlig Myndighets- Moms Peng* fr.o.m. 1 jan avgift utövning komp. fr.o.m. 1 jan

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGENS LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN

Hyror i Stockholm stad 2014 Delrapport 1

STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: STADSDELSOMRåDEN Oktober SA 2011: Patrik Waaranperä

SLUTBETYG OCH NATIONELLA ÄMNESPROV FÖR SKOLÅR 9

Bromma stadsdelsförvaltning

Stockholmsenkäten 2014

Förskoleundersökning 2011

DEN OMVÄNDA ROBIN HOOD- POLITIKEN

Stockholmsenkäten 2016

Stockholmsenkäten 2016

Stockholmsenkäten 2014

Stadsledningskontoret Brukarundersökning inom socialpsykiatrin 2013

Stockholmsenkäten 2016

STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: September SA 2011: Patrik Waaranperä

Stockholm en stad för alla... utom för hörselskadade! En rapport om tillgängligheten för hörselskadade i Stockholms stad

STATISTIK OM STHLM BEFOLKNING:

Arbetssökande i stadsdelsområden Maj SA 2011: Patrik Waaranperä

Sommarjobb Svarstid v Utskickade enkäter Antal svarande Svarsfrekvens 51,4 % Undersökningen genomfördes för andra året i rad

Sommarjobb Svarstid v Utskickade enkäter Antal svarande Svarsfrekvens 51,4 % Undersökningen genomfördes för andra året i rad

STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: ARBETSSÖKANDE

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden

Statistik. om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Månadsrapport januari The Capital of Scandinavia. stockholm.se

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden

Statistik. om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Månadsrapport april The Capital of Scandinavia. stockholm.se

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden

Statistik. om Stockholm. Arbetssökande i stadsdelsområden Månadsrapport december The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Stadsledningskontoret Brukarundersökning inom socialpsykiatrin 2013

Statistik. om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Månadsrapport december The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Bostadsbyggandet Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Stadsdelsförvaltningen Bromma

Rörlighet biståndshandläggare och socialsekreterare

Enkätundersökning 2012 Föräldrar bedömer familjedaghem/pedagogisk omsorg i Stockholm. Huvudrapport Hela staden

Utredning om produktionsplan för bostäder med tidshorisonten 5- respektive 10-års sikt

Stockholmsenkäten 2014

Stora brister i likvärdighet och kvalitet i Stockholm skolor

Stockholmsenkäten 2014

Vi bryter segregationen!

STATISTIK OM STOCKHOLM. ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011

STHLM STATISTIK OM. Arbetssökande i stadsdelsområden Juni 2010 ARBETSMARKNAD: SA 2010: Patrik Waaranperä

Stadsledningskontoret Brukarundersökning inom socialpsykiatrin 2013

Statistik. om Stockholm. Bostäder Bostadsbyggandet 2012

SIDAN 1. Medarbetarenkät Stockholms stad

Stockholm en stad för alla utom för hörselskadade! En rapport om tillgängligheten för hörselskadade i Stockholms stad

Att välja skola 2014

Arbetssökande i stadsdelsområden Augusti SA 2011: Patrik Waaranperä

Stockholm stad Familjedaghem Staden totalt

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

ARBETSMARKNAD Arbetssökande i stadsdelsområden

Statistik. om Stockholm Bostadsbyggandet Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Kvalitetsarbete samt vissa resultat i den kommunala grundskolan 2012

SIDAN 1. Medborgarundersökning 2009 Stadsmiljö

Kommunal förskola Kommunal grundskola Verksamhet för Total fördelning Total förändring barn och ungdom förändring förändring förändring nuvarande ny

Bilaga 2 Deltagande förvaltningar, bolag och stiftelser

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Flyttnettot fortsatt högt och födelsenettot ökar BEFOLKNING. Befolkningsöversikt 2007

statistik om stockholm ArbetsmArknAd

Förteckning över deltagande bolag och förvaltningar

Bilaga 2b Stockholmselever i fristående skolor i Stockholms stad Årskurs Stadsdelsområde Skola

Utbildningsinspektion i Stockholms kommun

Kvalitetsarbete samt vissa resultat i den kommunala grundskolan

Bilaga 2 b. Stockholmselever i fristående grundskolor i Stockholm OBS! Endast elever folkbokförda i Stockholm redovisas Stadsdelsområde Skola

Uppföljning av utbildningsinspektion i Stockholms kommun

TRYGG I STOCKHOLM? 2011 En stadsövergripande trygghetsmätning

Förskolan. Stockholms stad Staden totalt svar, 67% Genomförd av Origo Group på uppdrag av Stockholms stad

Sifferbilaga Stockholm stads kvalitetsredovisning 2007

Statistik. om Stockholm Hyror Årsrapport Publicerad: The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Valkretsindelningen i Stockholms stad för perioden

STATISTIK OM STOCKHOLM. SOCIALA FÖRHÅLLANDEN Ohälsotal i Stockholm 2011

Transkript:

DELRAPPORT2 ElevströmmariStockholmsgrundskolor JiaZhou SilkeTindrebäck 1(74)

Sida2av74

År26genomfördeSwecoEurofutures 1 enstudie 2 avgrundskoleeleverspendlingsmönsteristockholmsstad. Ikohortstudienföljdeselevergenomsinskolgång.Vidareinnehöllstudienenöversiktöversamtligaeleversom viddentidpunktengickistadensskolorutifrånaspekterna,valavskola,socioekonomiskbakgrundsamt skolbyten. Våren212fickSwecoEurofuturesiuppdragattföljauppstudienfrån26.Iföreliggandeuppföljning studerashureleverspendlingsmönsterförändratsövertidochmedelevernasålder.vidarehardatamaterialet utökatsmeduppgifteromelevernasbetygvilketgerenmöjlighetattundersökaomskolvaletsamverkarmed elevensslutbetyg. Somgrundföruppföljningsstudienanvändsettdatamaterialbeståendeav15792eleveritrekohorter,vilka avslutadesinskolgångvåren29,21samt211.materialetinnehålleruppgifteromelevernasskolasamt skolpliktsbevakningsskolaundersamtligaskolårsamtbetygefteravslutadestudier.vidareharmaterialet kompletteratsmedbakgrundsuppgiftersåsomboende(basområde),ochsocioekonomiskabakgrundsvariabler. UnderlagetbestårenbartaveleversomboddeiStockholmsstad. Syftetmeddenföreliggandestudienärattundersökaelevpendlingenseffekterurettelevperspektiv (exempelvisgenomattelevennårbättreresultat)samturettskolperspektiv(dvs.omochhurelevpendlingen påverkarskolornasförutsättningar). Föreliggandestudiebekräftaristoradragdetendensersomfannsidentidigarestudien.Viserattandelen eleversomgickisinskolpliktsbevakningsskolaavtogsuccessivtitaktmedattelevernableväldreochmer mobila.iårskursgickcirka74%avelevernaideförstatvåkohorternaochknappt7%avelevernaiden tredjekohortenisinskolpliktskola.frånochmedårskurs8gickknappt5%avelevernaisinskolpliktskola.ide lägreårskursernavardetenhögreandelsomgickienkommunalskolaellerenfriståendeskolaisamma stadsdelsområdesomelevernaboddemenfrånårskurs6ochuppåtblevdetalltvanligareattgåiskolaiett annatstadsdelsområde. Iförskoleklassgickcirka8%avelevernaiskolaidetegnastadsdelsområdetmedanknappt2%aveleverna gickiskolaiettannatstadsdelsområde.iårskurs9gickknappt5%avelevernaidetegnastadsdelsområdet medandrygt46%avelevernagickiskolaiettannatstadsdelsområdeochcirka5%gickiskolaienannan kommunelleriutlandet.liksomidentidigarestudienserviattelevermedbättresocioekonomiska förutsättningartenderadeattstannaiboendeområdet.överlaggickelevertillvårdnadshavaremed eftergymnasialutbildninginågothögregradiskolaninomdetegnaboendeområdetunderårskurs6medan elevertilllågutbildadevårdnadshavareistörreutsträckningpendladetillettannatstadsdelsområde,men skillnadernaärrelativtsmå.underhögstadieårenblirmönstretnågottydligaredåandelenelevermed högutbildadeföräldrarsompendladeuttillskolanutanförboendeområdetvarcirka5%lägreijämförelsemed elevervarsvårdnadshavarevarlågutbildade. Istudienharskolbytenställtsirelationtillbetyg.Syftetvarattseomfleraktivavalleddetillettbättre slutbetyg,dvs.atteleversommedvetetochoftabyterskolalyckasbättre.detfinnsdockingetsomtyderpå detta tvärtomhadedeeleversomintebyttskola,annatändåskolgångensåkrävde,debästabetygen. Sannoliktfinnssambandmellanattdeeleversomborigynnsammaskolochboendemiljöerinteharnågot behovavattbytatill enmerstimulerandemiljö utanhardenomkringsigochattdetfinnsensamvariation. 1 DåvarandeStockholmsStadsUtredningsochstatistikkontor 2 Elevströmmar1997 25,Stockholmsstadsutredningsochstatistikkontor,SilkeBurestam. 3(74)

Närmanstuderarvissaytterstadsområdenkanmandockseattdeeleverfråndessaområdensomgjordeett valattgåiskolaiinnerstadennåddebättreresultatändesomgickiskolaisittnärområde. Stadensskolorpåverkastillvissadelarrelativtkraftigtavpendlingen.Mångaskoloriytterstadenharhögre socioekonomisktindexochdärmedelevermedsämreförutsättningaräneleverboendeiområdet.deelever somharmergynnsammaförutsättningarpendlarivissmånutochintillinnerstaden.iinnerstadenråderför samtligastadsdelsområdendetmotsattaförhållandet,specielltihögstadiet.tillinnerstadenpendlardetin elevermednågotsämreförutsättningaränvadeleverboendeinärområdethar.samtidigtpendlarivissmån eleverboendeidessaområdentillfriståendeskolor. Rapporteninnehållerävenenbeskrivningavflickorochpojkarsskillnaderielevpendling enbeskrivningsom fördjupasochkompletterasidelrapport3. Sida4av74

1. Bakgrundochsyfte 7 2. Valavskola 8 3. Pendlandeelever 16 3.1 Pendlingochregi 17 3.2 Pendlingochstadsdelsområde 18 3.3 Pendlingochutländskbakgrund 22 3.4 Pendlingochkön 23 3.5 Pendlingochvårdnadshavarnasutbildningsnivå 23 3.6 Pendlingochboendesituation 26 4. Skolbyten 28 5. Logistiskregression 32 6. Skolsegregationfördestuderadeeleverna 35 7. EnstudieavelevernasomboriRinkebyKista,SkärholmenochFarsta 42 7.1 RinkebyKista 42 7.2 Skärholmen 46 7.3 Farsta 51 8. Pojkarochflickor 55 Stadens stadsdelsförvaltningar 69 5(74)

6(74)

År26genomfördeSwecoEurofutures 3 enstudie 4 aveleverspendlingsmönsteristaden.istudien följdesenkohortelevergenomsinskolgång.vidareinnehöllstudienenöversiktöversamtligaelever somviddentidpunktengickistadensskolorutifrånaspekterna,valavskola,socioekonomisk bakgrundsamtskolbyten. Totaltgick5%avstadenseleverisinskolpliktsbevakningsskolaår25.Oftavardetelevermed utländskbakgrundsamtelevermedlågutbildadevårdnadshavaresompendlade.dettastodistrid medvadsomförväntadesinföranalysenochvartroligenettuttryckförattdeskolorsomliggeri områdenmedhögresocioekonomiskstatusbetraktassombättreochlockareleverfrånandra områdenattpendlain,samtidigtsomdeeleversomborinärmiljönärnöjdaochväljerattintependla. Mansågvidareenökningavantaletelevertillfriståendeskolor,ennaturligföljdavökningenav antaletfriståendeskoloristaden.denökanderörlighetenmedfördeocksåenökadinpendlingfrån ytterstadtillinnerstad.istudienfannmanattelevermedutländskbakgrundtillvissdelskildesigi frågaompendlingsmönsterfrånelevermedsvenskbakgrundochattdenskillnadenvarsignifikant. Andrastuderadebakgrundsvariablersåsomvårdnadshavarnasinkomstsamtutbildninghadelägre sambandmedpendling. Våren212fickSwecoEurofuturesiuppdragattföljauppstudienfrån26.Iföreliggande uppföljningstuderashureleverspendlingsmönsterförändratsövertidochmellanårskurser.vidare hardatamaterialetutökatsmeduppgifteromelevernasbetygvilketgerenmöjlighetattundersöka omskolvaletsamverkarmedelevensslutbetygochdåpåvilketsätt. Somgrundföruppföljningsstudienanvändsettdatamaterialbeståendeav15792eleveritre kohorter,vilkaavslutadesinskolgångvåren29,21samt211.materialetinnehålleruppgifterom elevernasskolaochskolpliktsbevakningsskolaundersamtligaskolårsamtbetygefteravslutade studier.vidareharmaterialetkompletteratsmedbakgrundsuppgiftersåsomboende(basområde)och socioekonomiskabakgrundsvariabler.underlagetbeståraveleversomboristockholmsstad. Syftetmeddenföreliggandestudienärattundersökahurelevpendlingenpåverkarurett elevperspektiv(exempelvisgenomattelevennårbättreresultat)samturettskolperspektiv(dvs.om ochhurelevpendlingenpåverkarskolornasförutsättningar). 3 DåvarandeStockholmsStadsUtredningsochstatistikkontor 4 Elevströmmar1997 25,Stockholmsstadsutredningsochstatistikkontor,SilkeBurestam. 7(74)

Idettaavsnittbeskrivshurelevernaidetrestuderadekohorternavaldeskolaundersinskolgångoch hurdettaharförändrats. Elevernaistudiendelasinisexgrupperpåbasisavskolvaletföratttydliggöraelevernaspendling: (1) gårisinskolpliktskola(oavsettvardenligger) (2) gårienannankommunalskolaisammasdn (3) gårienfriståendeskolaisammasdn (4) gårienannankommunalskolaiannansdn(exkl.demsomgårisinskolpliktskola) (5) gårienfriståendeskolaiannansdn (6) gåriskolaiannankommunellerutlandet Detfinnsimaterialeteleversomboriytterkantenavstadsdelsområden,därskolpliktskolanliggeri ettannatstadsdelsområdeändetdärelevenbor.totaltfinnsdet815eleversomnågongångunder sinskolgånggåttiskolpliktskolaiettnärliggandestadsdelsområde.dettabetraktasintesompendlingi studien. Allaelever tillhör ensåkalladskolpliktsbevakningsskoladärdeiallmänheterbjudsplatsomdeinte väljerenfriståendeskolaellerenannankommunalskola.dettaharvarieratnågotmellan stadsdelsområdenochövertid.skolpliktsbevakningsskolornasamarbetarivissmånmedvarandrai denmeningattmanerbjudergrupperaveleverplatspånärliggandeskolorutifrånorganisatoriska förutsättningar.istudienharinformationkringdettainhämtatsfrånutbildningsförvaltningenoch bedömningenhargjortsattomflerän1eleverisammaåldergåriennärliggandekommunalskola medsamarbetemellanskolornabetraktasdennasomlikvärdigaföreleverochföräldrar.dethandlar därmedinteomettaktivtvalattbytaskolaochbetraktasdärförlikvärdigtmedattelevernagårisin skolpliktskola. Figur1:Andeleleversomgåridenskolpliktskoladetillhör,perårskursochkohort. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Startår1999/2 Startår2/21 Startår21/22 8(74)

9(74) Figur1visarandeleleversomgåridenskolpliktskoladetillhör.Dennaandelavtarsuccessivtitakt medattelevernabliräldreochmermobila.iårskursgårcirka74%avelevernaideförstatvå kohorternaochknappt7%avelevernaidentredjekohortenisinskolpliktskola.frånochmed årskurs8gårknappt5%avelevernaisinskolpliktskola. Dettamönsterärrelativtstabiltöverdenstuderadetidsperiodenmenskillnadernamellandetre kohorternavisarattbenägenhetenattgåiskolpliktskolaharminskatnågotövertid. Figur2:Andeleleversomintegåridenskolpliktskoladetillhöriårskurs,efterkohortsamtvarochivilkentypavskolade går. Figur2visarattidetrestuderadekohorternagårdeflestaeleversomväljerettannatalternativi förskoleklassenienannankommunalskolaidetstadsdelsområdedärdebor.mellan19och27%av elevernaväljerattgåienfriståendeskolaidetegnastadsdelsområdetmedanknappt1%av elevernagårienkommunalskolaiettannatstadsdelsområde.drygt1%avelevernagårien friståendeskolaiettannatstadsdelsområde. Enjämförelsemellandetrekohorternavisarattdetfinnsskillnadermellandenförstakohortenoch deandratvåkohorterna.andeleneleversomgåriannankommunalskolaidetegna stadsdelsområdetharminskatmeddrygt1%tillförmånföreleversomgårienfriståendeskolaidet egnastadsdelsområdet.dettakanförklarasmedattantaletfriskolorökatunderdenstuderade perioden.andeleneleversompendlartillkommunalaskolorochfriståendeskoloriettannat stadsdelsområdeäridetnärmasteoförändrat. 1 2 3 4 5 6 7 Kommunalskolai egensdn Kommunalskolai annansdn Friståendeskolai egensdn Friståendeskolai annansdn Övr. Startår1999/2 Startår2/21 Startår21/22

Figur3:Andeleleversomintegåridenskolpliktskoladetillhöriårskurs9,efterkohortsamtvarochivilkentypavskolade går. 7 6 5 4 3 2 1 Kommunalskolai egensdn Kommunalskolai annansdn Friståendeskolai Friståendeskolai egensdn annansdn Övr. Startår1999/2 Startår2/21 Startår21/22 Iårskurs9harelevernasomvaltattgåienannankommunalskolaidetstadsdelsområdedärdebor minskatfråndrygt5%tilldrygt3%jämförtmeddådegickiförskoleklass.cirka15%aveleverna väljerattgåienfriståendeskolaidetegnastadsdelsområdet.dessaminskningarärtillförmånför eleversomgårikommunalaskolorochfriståendeskoloriettannatstadsdelsområde. Enjämförelsemellankohorternavisarattdetinteskettnågrastörreförändringarövertid. Figur4:Andeleleversomintegåridenskolpliktskoladetillhöreftervarskolaliggerochårskurs.Andelenavsereleveriden kohortsombörjadeskolanläsåret21/22. 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 SammamSDN AnnanSDN 1(74)

Figur4visarhurelevernasombörjadeskolan21/22ochintegårisinskolpliktskolaväljerskola underhelaskolgången.idelägreårskursernaärdetenhögreandeleleversomgårienskolaidet stadsdelsområdedärdebor.frånårskurs6ochuppåtblirdetalltvanligareattgåiskolaiettannat stadsdelsområde. Iförskoleklassengårcirka8%avelevernaiskolaidetegnastadsdelsområdetmedanknappt2%av elevernagåriskolaiettannatstadsdelsområde.iårskurs9gårknappt5%avelevernaiskolaidet egnastadsdelsområdet,medandrygt46%avelevernagåriskolaiettannatstadsdelsområdeoch cirka5%gåriskolaienannankommunellerutlandet. Enjämförelsemellandetrekohorternavisarattideförstatvåkohorternagårelevernasomunder högstadietväljerbortsinskolpliktskolaihögregradiskolaiettannatstadsdelsområdeändetegna stadsdelsområdet. Figur5:Andeleleversomgårikommunalskola,efterårskursochkohort. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Startår1999/2 Startår2/21 Startår21/22 Figur5visarandeleneleversomgårikommunalskola.Idelägreårskursernaärdetenhögreandelav elevernasomgårikommunalskola,menfrånårskurs6ochuppåtblirdetalltvanligareattgåien friståendeskola.iårskurs69gårcirka78%avelevernaienkommunalskola. Somdetgårattutläsaavfigurenovanärskillnadernamellankohorternaiprincipobefintligamed undantagförårskursernaoch1därandeleneleverikommunalskolaharminskatnågotövertid. Dettakanförklarasmedattantaletfriskolorökatunderdenstuderadeperioden. 11(74)

Figur6:Andeleleversomgårikommunalskola,friståendeskolaochövrigskolaienannankommunellerutlandet.Andelen avsereleveridenkohortsombörjadeskolanläsåret21/22. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 kommunalskola Friståendeskola Övr. Figur7:Andeleleversomgåridenskolpliktskoladetillhör,efterårskursochbakgrund.Avsereleveridenkohortsom börjadeskolaläsåret21/22. 8 7 6 5 4 3 2 1 Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Ej.utländsk Utländsk Figur7visarattelevermedutländskbakgrundihögregradväljerbortsinskolpliktskolagenomhela skolgången.skillnadenmellanelevermedutländskochsvenskbakgrundvarierarmellan2till6 procentenheter,enskillnadsomminskarnäreleverkommerhögreuppiårskurserna. Enjämförelsemellankohorternavisarattandeleneleversomgåridenskolpliktskoladetillhörhar minskatövertidblandbådeelevermedutländskochmedsvenskbakgrund. 12(74)

13(74) Figur8:Andeleleveriårskursefterskoltyp,stadsdelochutländskbakgrund.Andelenavsereleveridenkohortsombörjade skolaläsåret21/22. Figur8visarattelevermedsvenskbakgrundihögregradgårisinskolpliktskolaellerienfristående skolaidetegnastadsdelsområdet.elevermedutländskbakgrundgårinågothögregradienskolai ettannatstadsdelsområdeellerienkommunalskolaidetegnastadsdelsområdet. Figur9:Andeleleveriårskurs9efterskoltyp,stadsdelochutländskbakgrund.Andelenavsereleveridenkohortsombörjade skolaläsåret21/22. EnjämförelsemellanFigur8ochFigur9visarhurskillnadernaiskolvalmellanelevermedsvensk respektiveutländskbakgrundharförändratsgenomskolåren.elevermedsvenskbakgrundgåräveni årskurs9inågothögregradänelevermedutländskbakgrundidenskolpliktskoladetillhörmenockså ienkommunalskolaellerenfriståendeskolaidetegnastadsdelsområdet.elevermedutländsk bakgrundgårinågothögregradienannanskolaiettannatstadsdelsområde.oavsettbakgrundhar andeleneleversomgårisinskolpliktskolaminskattillförmånförandeleneleversomgårikommunal ellerfriståendeskolaiettannatstadsdelsområde. 1 2 3 4 5 6 7 8 Pliktskola Annan kommunal skolaiegen SDN Kommunal skolaiannan SDN Fristående skolaiegen SDN Fristående skolaiannan SDN Övr. Ejutländsk Utländsk 1 2 3 4 5 6 7 8 Pliktskola Annan kommunal skolaiegen SDN Kommunal skolaiannan SDN Fristående skolaiegen SDN Fristående skolaiannan SDN Övr. Ejutländsk Utländsk

Figur1:Andelelevereftervarochivilkentypavskoladegårochvårdnadshavarnashögstautbildningsnivåiårskurs. Andelenavsereleveridenkohortsombörjadeskolaläsåret21/22. 8 7 6 5 4 3 2 1 Pliktskola Annan kommunal skolaiegen SDN Kommunal skolaiannan SDN Fristående skolaiegen SDN Fristående skolaiannan SDN Övr. Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Forskarutb Okänt Figur1visarattelevertillvårdnadshavaremeddenlägstautbildningsnivånihögregradgåriden skolpliktskoladetillhörjämförtmedelevertillvårdnadshavaremedhögreutbildningsnivå.elevertill vårdnadshavaremedforskarutbildninggårinågothögregradienannanskolaidetegna stadsdelsområdetellerienfriståendeskolaiettannatstadsdelsområdeochnågotmersällaniden skolpliktskoladetillhörjämförtmedelevertillvårdnadshavaremedlägreutbildningsnivå. Figur11:Andelelevereftervarochivilkentypavskoladegårochvårdnadshavarnashögstautbildningsnivåiårskurs9. Andelenavsereleveridenkohortsombörjadeskolaläsåret21/22. 8 7 6 5 4 3 2 1 Pliktskola Annan kommunal skolaiegen SDN Kommunal skolaiannan SDN Fristående skolaiegen SDN Fristående skolaiannan SDN Övr. Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Forskarutb Okänt 14(74)

JämförelsemellanFigur1ochFigur11visarattdetfinnsskillnadermellanförskoleklassochårskurs9 avseendesambandetmellanpendlingochvårdnadshavarnasutbildningsnivåer.elevertill vårdnadshavaremeddenlägstautbildningsnivångåräveniårskurs9inågothögregradiden skolpliktskoladetillhörmenocksåienkommunalskolaiettannatstadsdelsområdejämförtmed elevermedvårdnadshavaremedhögreutbildningsnivå.andeleneleveriallagruppersomgårisin skolpliktskolaharminskattillförmånföreleversomgårikommunalellerfriståendeskolaiettannat stadsdelsområde. 15(74)

Begreppetpendlinghariföreligganderapportdefinieratsenligtföljande:Omelevergåriden skolpliktskoladetillhörellerienannanskolainomdetstadsdelsområdedärdebor(motsvarande grupp1,2,3 sesid8),definierarvidetsomattelevernaintependlar.omelevernagårienannan skolautanfördetstadsdelsområdedebori,exkl.desomgåriskolpliktskolan(motsvarandegrupp4,5, 6),betraktasdetsomattelevernapendlar.Dessapendlandeeleverinkluderardeeleversompendlar tillenannankommunellergåriskolaiutlandet. Figur12:Andeleleversompendlartillenskolautanförsittboendeområde,perårskursochkohort. 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Startår1999/2 Startår2/21 Startår21/22 Figur12visarandeleneleversompendlartillenskolautanförsittstadsdelsområde.Dennaandelökar successivtitaktmedattelevernabliräldreochmermobila.iårskurs3pendlarbaracirka58%av elevernatillenskolautanförsittboendeområde,mendärefterbörjarandelenstiga.frånochmed årskurs7pendlarmellan26och28%avelevernatillenskolautanfördetegnastadsdelsområdet. Dettamönsterärrelativtstabiltöverdenstuderadetidsperiodenochskillnadernamellandetre kohorternaärsomsynesavmarginellkaraktär. 16(74)

Figur13:Andeleleversompendlar,fördelatefterårskursandregiform.Andelenavsereleveridenkohortsombörjade skolanläsåret21/22. 6 5 4 3 2 1 Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Kommunal Fristående 17(74)

Pendlingochregi Figur13visarandeleneleversompendlarutifrånskolornasregiform.Redaniförskoleklassenärdet betydligtvanligareatteleversomgårifriståendeskolorpendlartillettannatstadsdelsområde. Andeleneleversompendlarökaribådagrupperitaktmedattelevernabliräldreochskillnaderna mellangruppernaökaritaktmedattmankommerhögreuppiårskurserna. Entänkbarförklaringtilldenomfattandeskillnadenmellangruppernakanvaraatttillgångentill friståendeskoloriboendeområdetintealltidärlikahögsomtillgångentillkommunalaskolor. Kommunalaskolorfinnsisamtligastadsdelsområden,menommanvillgåiensärskildfriståendeskola kanmanvaratvungenattpendlautfråndetegnastadsdelsområdet.friståendeskolorerbjudsinom ettbrettspektrumavinriktningarbaseradepåolikapedagogiker,intresseområden,konfessionelleller kulturellanknytningetc.vilketkanledatillmerellermindrelångvägapendlingtillutvaldaskolor. Enjämförelsemellandetrekohorternavisarattblandelevernaikommunalaskolorharandelensom pendlarutfrånsittboendeområdevaritrelativtoförändradövertid.däremotharandelensom pendlaruttillettannatstadsdelsområdeminskatblandelevernaifriståendeskolor. Blanddeeleversombörjadeskolanläsåret1999/2gick32%avelevernaiförskoleklassenien friståendeskolaienannanstadsdeländendeboddei.förkohortensombörjadetvåårsenare, 21/22,vardennaandelknappt26%.Vidmotsvarandejämförelseiårskurs9hadeandelen minskatfråncirka6%tilldrygt54%.dettakanhaettsambandmedattutbudetavfriståendeskolor harökatövertid,vilketletttillbättremöjligheterattgåienfriståendeskolainomsitteget boendeområde. Figur14:Andelutpendlandeeleverefterstadsdelsområdedeboriochgåriårskurs,5och9.Andelenavsereleveriden kohortsombörjadeskolaläsåret21/22. 5 6 5 4 3 2 1 1 3 4 6 8 9 1 12 14 15 18 21 22 24 Åk Åk5 Åk9 5 Stadsdelsområdenanamngesibilaga 18(74)

Figur14visarattandeleneleversompendlarmellanstadsdelsområdenharökatitaktmedatt elevernablivitäldre.destadsdelsområdensomharlägstandelutpendladeeleveriförskoleklassenär Brommamedknappt2%ochHässelby Vällingbymeddrygt2%medanKungsholmenliksomKista Rinkebyharhögstandelutpendlandeeleverbådacirka13%.Iårskurs5ärdestadsdelsområdensom hardenlägstarespektivehögstaandelenutpendlandeeleversammastadsdelarsomiförskoleklassen. Iårskurs9harandeleneleversomboriFarstaochsompendlarutökatkraftigtilldrygt56%,följtav Kungsholmenmeddrygt46%.BlanddestadsdelarmedlägstandelutpendlandefinnsBrommamed drygt11%ochsödermalmmedknappt14%.idessaområdenharutpendlingeninteökatlikamycket somiandrastadsdelsområden. Enjämförelsemellandetrekohorternaiårskurs,5och9visasiTabell1nedan. Tabell1:Stadsdelsområdensomharlägstrespektivehögstandelutpendlandeeleveriförskoleklasser,årskurs5och9. Årskurs Årskurs 5 Årskurs 9 Startår MIN MAX MIN MAX MIN MAX 1999/ 2 Bromma (1,96%) Skärholmen (1,3%) Bromma (6,85%) Hässelby- Vällingby (7,2%) Skärholmen (18,5%) Bromma (1,58%) Farsta (55,8%) 2/ 21 Farsta (2,66%) Bromma (2,81%) Kungsholmen (12,6%) Skärholmen (12,4%) Bromma (6,4%) Hässelby- Vällingby (6,7%) Kungsholmen (21,9%) Bromma (1,2%) Farsta (49,2%) 21/ 22 Bromma (1,8%) Hässelby- Vällingby (2,1%) Kungsholmen (12,93%) Kista Rinkeby (12,9%) Bromma (5,8%) Hässelby- Vällingby (5,9%) Kungsholmen (28,2%) Kista Rinkeby (24,%) Bromma (11,3%) Farsta (56,4%) Kungsholmen (46,6%) Figur15:Andelinpendlandeeleverefterdetstadsdelsområdedärdegåriskolaiårskurs,5och9.Andelenavsereleveri denkohortsombörjadeiskolanläsåret21/22. 6 5 4 3 2 1 1 3 4 6 8 9 1 12 14 15 18 21 22 24 Åk Åk5 Åk9 Figur15visarattdetärskolornaiinnerstadensomharflestinpendlandeeleversomkommerfrån andrastadsdelsområden.iförskoleklassenärdetskolornaikungsholmensomfårflestinpendlande eleverfrånandrastadsdelsområden.drygt22%avelevernaikungsholmenkommerfrånandra områden.knappt1%avelevernasomgåriskolaifarstapendlarfrånandrastadsdelsområden.i årskurs5och9harandeleninpendlandeeleverökatkraftigtinorrmalmmedanskolornaiskärholmen 19(74)

samtihässelbyvällingbyharlägstandelinpendlandeeleverfrånandrastadsdelsområden.iårskurs 9ärandeleneleversompendlarintillNorrmalmfrånandrastadsdelsområdendryga56%. Enjämförelsemellandetrekohorternavisarattdetbarafinnsskillnaderiförskoleklassendär NorrmalmfårflestinpendlandeeleverideförstatvåkohorternamedanSkärholmenfårdenlägsta andeleninpendlandeeleverfrånandrastadsdelsområden. Figur16:Andeleleversompendlar,fördelatefterårskursochstadsdel.Andelenavsereleveridenkohortsombörjadeskola läsåret21/22. 4 35 3 25 2 15 1 5 Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Västerort Innerstaden Söderort Underårskurs3ärandeleneleversomgåriskolaiettannatstadsdelsområdeungefärjämförbar mellandeolikadelarnaistaden.frånårskurs4ökarandeleneleversompendlarutfrånsitt stadsdelsområdeframföralltisöderort.utvecklingenförstärksidehögreårskursernaochunder högstadieårenpendlardrygt35%avelevernautfrånsöderorttillandrastadsdelsområden,vilketär enavsevärtstörreandeljämförtmedeleverfråninnerstadenvarifråncirka2%avelevernapendlar utfrånsittboendeområde.andelenutpendlandeeleverfrånvästerortärcirka22%. Settövertidhardettamönstervaritrelativtstabilt. Tabell2:Pendlingmellanboendeochskolområdeiårskurs9,perkohort.Redovisatiantal,exklusiveeleversomgåriskola utanförkommunenellerutlandet. Skolområde Kohort Boendeområde Västerort Innerstaden Söderort Totalt 1999/2 Västerort 1761 114 6 1881 Innerstaden 31 1328 48 147 Söderort 17 372 1735 2124 2/21 Västerort 157 97 9 1613 Innerstaden 36 128 45 1361 Söderort 15 389 1811 2215 21/22 Västerort 147 98 11 1516 Innerstaden 19 1252 23 1294 Söderort 8 381 1593 1982 2(74)

ITabell2beskrivsivilketområdeelevernaiårskurs9gåriskolaniförhållandetillsittboendeområde. PendlingenmellanSöderochVästerortäriprincipobefintligåtbådahåll.Eleverboendei Innerstadenpendlarintehellerdärifråninågonstörreutsträckning.Däremotpendlareleverboendei Västerortivissutsträckningtillinnerstaden,mendemestomfattandeelevströmmarnagårfrån Söderorttillinnerstaden. Tabell3:Pendlingmellanboendeochskolområdeiårskurs9,perkohort.Redovisatiandelar,exklusiveeleversomgåri skolautanförkommunenellerutlandet. Skolområde Kohort Boendeområde Västerort Innerstaden Söderort Totalt 1999/2 Västerort 94 6 1 Innerstaden 2 94 3 1 Söderort 1 18 82 1 2/21 Västerort 93 6 1 1 Innerstaden 3 94 3 1 Söderort 1 18 82 1 21/22 Västerort Innerstaden Söderort 93 1 6 97 19 1 2 8 1 1 1 Tabell3visarsammasaksomTabell2,meniandelar.Settövertidharpendlingsmönstretförelever boendeivästerochsöderortvaritiprincipoförändrade.intehellreförinnerstadselevernaharnågra störreförändringarskett,menandelensombådeborochgåriskolainominnerstadenharökatnågot. Tabell4:Pendlingmellanboendeochskolområdeiårskurs9,perkohort.Redovisatiantal,exklusiveeleversomgåriskolan inomsittstadsdelsområdeellerskolpliktskolanocheleversomgåriskolautanförkommunenellerutlandet. Skolområde Kohort Boendeområde Västerort Innerstaden Söderort Totalt 1999/2 Västerort 277 114 6 397 Innerstaden 31 199 48 278 Söderort 17 372 326 715 2/21 Västerort 253 97 9 359 Innerstaden 36 26 45 287 Söderort 15 389 349 753 21/22 Västerort 23 98 11 312 Innerstaden 19 27 23 249 Söderort 8 381 289 678 Tabell4visarpendlingsmönsterblandeleveriårskurs9somintegåriskolainomsitteget stadsdelsområde.överlagpendlarmajoritetenavelevernatillettannatstadsdelsområdeinom sammadelavstadensomdärdebor.undantagetärdockeleverboendeisöderortdärmajoritetenav dependlandeelevernagåriskolaiinnerstaden. 21(74)

Tabell5:Pendlingmellanboendeochskolområdeiårskurs9,perkohort.Redovisatiandelar,exklusiveeleversomgåri skolaninomsittstadsdelsområdeellerpliktskolaocheleversomgåriskolautanförkommunenellerutlandet. Skolområde Kohort Boendeområde Västerort Innerstaden Söderort Totalt 1999/2 Västerort 7 29 2 1 Innerstaden 11 72 17 1 Söderort 2 52 46 1 2/21 Västerort 7 27 3 1 Innerstaden 13 72 16 1 Söderort 2 52 46 1 21/22 Västerort 65 31 4 1 Innerstaden 8 83 9 1 Söderort 1 56 43 1 Tabell5visarsammasaksomTabell4,menhärredovisasandelar.Tabellenvisarvisserligenatt pendlingsmönstretharförändratsnågotövertiddåenhögreandelavelevernafrånsöderoch Västerortpendlartillinnerstadenmenmångaavkategoriernautgörsavväldigtfåeleveroch antalsmässigtharelevströmmarnafrånvästerochsöderorttillinnerstadenintehaftnågon motsvarandeökning.förändringenberorsnararepåattpendlingeninomdenegnastadsdelen minskatmedanpendlingentillinnerstadenvarrelativtkonstant. Figur17:Andeleleversompendlar,fördelatefterårskursochbakgrund.Andelenavsereleveridenkohortsombörjadei skolanläsåret21/22. 4 35 3 25 2 15 1 5 Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Ejutländsk Utländsk Tabell17visarattelevermedutländskbakgrundihögregradpendlarutfråndetegna stadsdelsområdetgenomhelaskolgångenförattgåiskola.skillnadenmellanelevermedutländskoch svenskbakgrundvarierarmedmellan6och1procentenheter.underhögstadietpendlarcirka35% avelevernamedutländskbakgrundtillettannatstadsdelsområdemedanmotsvarandeandelför elevermedsvenskbakgrundärdrygt25%. 22(74)

Enjämförelsemellandetrekohorternavisarattandelenelevermedutländskrespektivesvensk bakgrundsompendlartillettannatstadsdelsområdeharminskatövertidochskillnadernamellande tvågruppernaharminskatnågotövertidnäreleverkommerhögreuppiårskurserna. Figur18:Andeleleversompendlar,fördelatefterårskursochkön.Andelenavsereleveridenkohortsombörjadeiskolan läsåret21/22. 4 35 3 25 2 15 1 5 Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Pojkar Flickor Figur18visareleverspendlingfördelatefterkön.Idelägreårskursernaärandelenflickorochpojkar sompendlarutfrånsittegetboendeområdeungefärjämförbar.frånochmedårskurs4börjar flickornapendlainågothögreutsträckningochunderhögstadietgårcirka3%avflickornaiettannat stadsdelsområdeändetdebori,medanmotsvarandeandelblandpojkarnaärknappt25%. Videnjämförelseövertidsynsingastörreskillnadermellankohorternaidelägreårskursernamedan andelenpendlandeeleverharminskatnågotövertidibådagrupperunderhögstadiet.delrapport3 kompletterarföreligganderapportochbeskriverskillnadernamellanpojkarochflickormeridetalj. IFigur19framträderingatydligapendlingsmönsterutifrånvårdnadshavarnasutbildningsnivå.Överlag gårelevertillvårdnadshavaremedeftergymnasialutbildninginågothögregradiskolainomdetegna boendeområdetunderårskurs6medanelevertilllågutbildadevårdnadshavareistörreutsträckning pendlartillettannatstadsdelsområde,menskillnadernaärrelativtsmå.underhögstadieårenblir mönstretnågottydligaredåandelenelevermedhögutbildadeföräldrarsompendlaruttillskolan utanförboendeområdetärcirka5%lägrejämförtmedelevervarsvårdnadshavareärlågutbildade. Enjämförelseövertidvisarattandeleneleversompendlartillenskolaiettannatstadsdelsområde harökatblandelevermedlågutbildadevårdnadshavareiårskurs69medandetinteharvaritnågra störreförändringariövrigautbildningskategorier. Figur19:Andeleleversompendlar,fördelatefterårskursochvårdnadshavarnashögstautbildningsnivå.Andelenavser eleveridenkohortsombörjadeiskolanläsåret21/22. 23(74)

6 5 4 3 2 1 Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Förgymnasial Gymnasial Eftergym I 24(74)

Figur2:Andeleleversompendlar,fördelatefterbakgrund,vårdnadshavareshögstautbildningsnivå,årskursochkohort. 4 35 3 25 2 15 1 5 Svenskbakgrund,kohort1999/2 Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 4 35 3 25 2 15 1 5 Utländskbakgrund,kohort1999/2 Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Föregymnasial Gymnasial Eftergym Föregymnasial Gymnasial Eftergym Svenskbakgrund,kohort2/21 Utländskbakgrund,kohort2/21 4 35 3 25 2 15 1 5 Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 4 35 3 25 2 15 1 5 Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Föregymnasial Gymnasial Eftergym Föregymnasial Gymnasial Eftergym Svenskbakgrund,kohort21/22 Utländskbakgrund,kohort21/22 4 35 3 25 2 15 1 5 4 35 3 25 2 15 1 5 Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Föregymnasial Gymnasial Eftergym Föregymnasial Gymnasial Eftergym 25(74)

IFigur2harvigjortendjupareundersökningavFigur19fördelateftereleversbakgrund. Figur2visarattidenkohortdäreleverbörjadeiskolanläsåret1999/2pendlarelevermed utländskbakgrund,oavsettvårdnadshavareshögstautbildningsnivå,istörreutsträckningtillenskola utanförboendeområdet.elevertilllågutbildadeföräldrarmedbådesvenskochutländskbakgrundgår inågothögregradiskolaidetegnastadsdelsområdet. Enjämförelseövertidvisarattdetinteskettnågrastörreförändringarförelevermedutländsk bakgrund,medanandelenpendlandeelevermedsvenskbakgrundochlågutbildadeföräldrarharökat idekohorternasombörjadeläsåret2/21och21/22.särskiltunderhögstadietärandelen pendlandeblanddessasistnämndaeleverbetydligthögreänblanddesvenskaelevernamed välutbildadeföräldrar. Enjämförelsemellanelevermedsvenskrespektiveutländskbakgrundidesenaretvåkohorternavisar attiårskurs89pendlarcirka35%avelevernamedsvenskbakgrundochlågutbildadeföräldrartillett annatstadsdelsområdemedancirka3%avelevernamedutländskbakgrundochlågutbildade föräldrarpendlartillettannatstadsdelsområde. Figur21:Andeleleversompendlar,fördelatefterårskursochboendesituation.Andelenavsereleveridenkohortsom börjadeskolaläsåret21/22. 6 5 4 3 2 1 Åk Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Ingenvh Envh Bådavh IFigur21synsingatydligasambandmellanboendeochpendlingsmönsteravseendeeleverunder årskurs3.frånochmedårskurs4börjarelevernasomintebormednågonvårdnadshavarependlai någothögreutsträckningochunderhögstadietgårcirka48%avelevernasomintebormednågon vårdnadshavareiettannatstadsdelsområdeändetdärdebor.motsvarandeandelblandeleverna sombormedenvårdnadshavareärcirka3%ochcirka26%avelevernasombormedtvå vårdnadshavarependlar. Enjämförelseövertidvisarattandeleneleversompendlartillskolaniettannatstadsdelsområdehar ökatblandeleversomintebormednågonvårdnadshavareiårskurs69medandetintevaritnågra störreförändringariövrigakategorier.dettapåverkasavdetutbudavskolormedundervisningtill

eleveribehovavytterligarestöd,någotsomärvanligtblandeleversomintebormedsina vårdnadshavare.eleversombormedenvårdnadshavarekanhaenpendlingrelateradtillatteleven borväxelvishosföräldrarna.

Idettaavsnittföljervieleveridetrekohorternagenomskolåren.Vistuderarhuroftaelevernabyter skolatrotsattskolgångenintekräverdetochhurdettastårirelationtillbakgrundsvariablernat.ex. utländskbakgrund. Figur22:Andeleleversom ska bytaskola,efterårskursochkohort. 5 4 3 2 1 Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Startår1999/2 Startår2/21 Startår21/22 Figur22visarandeleneleversomskullebytaskolaförattskolgångensåkrävde.Dessabytenskernär skolpliktskolanskiftar,närelevergåridenhögstamöjligaårskurseniskolanellernäreleverflyttar.i vissafallfinnsmöjlighetförelevernaattväljaattstannakvarochsedanbytaskolanågotårsenare.i andrafallmåsteelevenbytatilldennyaskolpliktskolanellertillenalternativskola.iårskurs6är andeleneleversomskabytaskolasomhögst,cirka37%ochiårskurs7ärdet24%avelevernasom skabytaskola. Skillnadernamellankohorternaäravmarginellkaraktärmedundantagförårskurs4ochårskurs5. DettakanförklarasavattSöderbergaskolanbyttenamnochorganisationtillBeckombergaskolanrunt 25/26,ochelevernasombörjadeläsår2/21och21/22fickdåenskiftadskolpliktskola iårskurs5respektiveårskurs4. Figur23:Andeleleversomharbyttskola,efterårskursochkohort. 35 3 25 2 15 1 5 Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Startår1999/2 Startår2/21 Startår21/22

Figur23visarandeleneleversomharbyttskola.Iårskurs6ochårskurs7ärdetbetydligthögreandel eleversomharbyttskolaänideandraårskurserna.dessabytenkanskeavtvåolikaanledningar.den enaanledningenärattpliktskolanskiftardvs.attskolgångenkräverettbyte.denandraanledningen ärattmanväljerattbytaskolatrotsattdetintekrävs,detbetraktasdåsomettegetbyte,dvs.ettval elevengjortutifrånandraaspekter.dessabytenbenämns egnabyten iföreligganderapport. Figur24:Andeleleversomharbyttskola,fördelatefteravvilketskäleleverbyterskola,efterårskursochkohort.Andelen avsereleveridenkohortsombörjadeskolaläsåret21/22. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Egetbyte Skabyta Figur24visarattiårskurs6ochårskurs7ärandeleneleversomharbyttskolautanattskolgångenså kräversomlägst.iårskurs6ärdetcirka24%avallaskolbytensomhargjortsavandraorsakeroch76 %förattskolgångensåkrävde.iårskurs7ärdetcirka31%avskolbytenasomgjordesavandra orsakeroch69%avskolbytenaskeddeförattskolgångensåkrävde.itabell6nedanvisasattantalet bytenav andraorsaker ärsomhögstiårskurs6ochårskurs7,sammaårskursersomflestelever byteravorganisatoriskaskäl. Settövertidhardettamönstervaritrelativtstabilt. Tabell6:Antaleleversomgjordeegnabyten,efterårskursochkohort. Totala elever Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Startår 1999/2 5573 195 218 218 335 224 334 59 342 9 Startår 2/21 533 215 182 96 298 185 425 563 23 78 Startår 21/22 4916 215 11 137 363 131 391 433 178 67 Tabell6visarantaleteleversomharbyttskolanärdetintekrävsunderhelaskolgången.Iårskurs7är antaleteleversomhargjortegnabytensomhögst.

Tabell7:Antal egnabyten somelevernahargjortunderhelaskolgången. Totala elever Antal egna byten 1 2 3 4 5 6 Startår 1999/2 5573 3681 146 348 111 24 3 Startår 2/21 533 3575 1347 272 84 23 2 Startår 21/22 4916 3348 1193 39 61 4 1 Tabell7visarhuroftaeleverbyterskolatrotsattdeinte ska.detvanligasteäratteleverintebyter skolaominteskolgångenkräverdet.nästvanligastäratteleverbyterskolaengångunderhela skolgångenochrelativtfåeleverbyterskolatvåellerfleragånger. Figur25:Andeleleversombytertillsinskolpliktskolanärde skabyta ellerpga. egetbyte ochårskurs.andelenavser eleveridenkohortsombörjadeskolaläsåret21/22. 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Åk5 Åk6 Åk7 Åk8 Åk9 Skabyta Egetbyte Figur25visaratteleversomharbyttskolaförattde skabyta ihögregradbytertillsinskolpliktskola ändeeleversombyttavandraorsaker.skillnadermellandetvågruppernaärstörrenärelevernagåri årskurs1ochårskurs2. Settövertidhardettamönstervaritrelativtstabilt.

Tabell8:Antal egnabyten eleverhargjortunderhelaskolgångenuppdelatefterbakgrundochkohort.redovisatiantal. Exklusiveeleversominteharuppgifteromutländskbakgrund. Antal egna byten 1 2 3 4 5 6 Ej utl. Utl. Ej utl. Utl. Ej utl. Startår 1999/2 2968 71 176 326 252 92 76 34 23 1 3 Startår 2/21 2916 654 142 32 29 59 49 33 22 1 2 Startår 21/22 27 645 944 245 216 89 37 24 2 2 1 Utl. Ej utl. Utl. Ej utl. Utl. Ej utl. Utl. Ej utl. Utl. Tabell8visarantalegnabyteneleverhargjortunderhelaskolgångenuppdelatefterbakgrund.Överlag bytermajoritetenavelevernainteskolaomskolgångenintekräverdet,dettagällerbådeelevermed svenskochutländskbakgrund. Tabell9:Antalegnabyteneleverhargjortunderhelaskolgångenuppdelatefterbakgrundochkohort.Redovisatiandel.Exklusive eleversominteharuppgifteromutländskbakgrund. Antal egna byten 1 2 3 4 5 6 Ej utl. Utl. Ej utl. Utl. Ej utl. Utl. Ej utl. Utl. Ej utl. Utl. Ej utl. Utl. Ej utl. Utl. Startår 1999/2 68 61 24 28 6 8 2 3 1 Startår 2/21 69 62 25 29 5 6 1 3 1 Startår 21/22 69 64 24 24 6 9 1 2 Tabell9visarsammasaksomTabell8,menhärgörsredovisningeniandelar.Tabellenvisarattelevermed utländskbakgrundoftarebyterskolanärdeinte ska.deflestaeleversomharbyttskolanärdeinte ska byterengångochfärrebytertvåellerflergånger. 31(74)

Medhjälpavlogistiskregressionkanmersammanfattandemodellertasfram.Härbeskriverdessa modellervilkabakgrundsvariablersomharettfaktisktsambandmedsannolikhetenföreleverattvara behörigatillettnationelltgymnasieprogram.nedanstuderassambandetmellanskolbytenoch behörighet. Tabell1:Antalet egnabyten förelevernaochhuruvidadeblevbehörigatillettnationelltgymnasieprogram.exklusiveelever somsaknarinformationombehörighet. Antal egna byten Ej behörig nationellt gymnasieprogram Behörig nationellt gymnasieprogram 1 2 3 4 5 6 494 211 84 34 145 3636 799 27 49 5 1 Tabell1visarantaletelevermedbehörighetrespektivesomsaknarbehörighettillnationellt gymnasieprogramuppdelatefterantalegnabyten.isnitthareleversominteblivitbehörigagjortnågot flerbyten,,58mot,41fördebehörigaeleverna. Tabell11:Sannolikhetenföreleverattblibehöriga/intebehörigatillettnationelltgymnasieprogramuppdelatefterantalegna bytendehargjortunderhelaskolgången.exklusiveeleversomsaknarinformationombehörighet. Antal egna byten Ej behörig nationellt gymnasieprogram 1 2 3 4 5 6,46,61,8,14,134,171,216 Behörig nationellt gymnasieprogram,954,939,92,896,866,829,784 Tabell11beskriverresultatetfråndenlogistiskaregressionsmodellenochvikanutläsaattsannolikheten attvarabehörigtillettnationelltgymnasieprogramärlägreförelevernasomharbyttskolamångagånger underskolgångenänförelevernasominteharbyttskola.jufärregångermanbyttskoladestohögreär sannolikhetenattfågymnasiebehörighet. Enlogistiskregressionharocksågjortsförattsesambandmellaneleversomhargåttisinskolpliktskola underskolgångenochslutbetyg.studienhardockintevisatnågratydligasamband. Tabell12:Antaleleveruppdelateftersvenskochutländskbakgrundochbehörighettillettnationelltgymnasieprogram.Exklusive eleversomsaknarinformationombehörighet. Utländsk bakgrund Svensk bakgrund Ej behörig nationellt gymnasieprogram Behörig nationellt gymnasieprogram 348 472 2779 11947 32(74)

Tabell12visarantaletelevermedbehörighetrespektivesomsaknarbehörighettillnationellt gymnasieprogramuppdelatefterbakgrund. Tabell13:Sannolikhetenföreleverattblibehöriga/ejbehörigatillettnationelltgymnasieprogramuppdelatefterbakgrund. Exklusiveeleversomsaknarinformationombehörighet. Utländsk bakgrund Svensk bakgrund Ej behörig nationellt gymnasieprogram Behörig nationellt gymnasieprogram,11129,381,88871,96199 Tabell13visarresultatfråndenlogistiskaregressionsmodellenochvikanutläsaattsannolikhetenattvara behörigtillettnationelltgymnasieprogramärlägreförelevermedutländskbakgrundänförelevermed svenskbakgrund.beräknadoddskvotenär3,17sombetyderattsannolikhetenattvarabehörigtill nationelltgymnasieprogramär3,17gångerhögreförelevermedsvenskbakgrundänförelevermed utländskbakgrund. Tabell14:Antaleteleveruppdelatpåvårdnadshavarnasutbildningsnivåochbehöriganationelltgymnasieprogram.Exklusive eleversomsaknarinformationombehörighet. Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Forskarutbildning Ej behörig nationellt gymnasieprogram 181 46 22 8 Behörig nationellt gymnasieprogram 66 4482 92 65 Tabell13visarantaletelevermedbehörighetrespektivesaknarbehörighettillnationellt gymnasieprogramuppdelateftervårdnadshavarnasutbildningsnivå.idettafallärdetvårdnadshavaren medhögstutbildningsomräknas. Tabell15:Sannolikhetenföreleverattblibehörigatillnationelltgymnasieprogramuppdelateftervårdnadshavareshögsta utbildningsnivå.exklusiveeleversomsaknarinformationombehörighet. Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Forskarutbildning Ej behörig nationellt gymnasieprogram Behörig nationellt gymnasieprogram,23381,8111,2489,733,76619,91889,97511,99267 Tabell15visarresultatfråndenlogistiskaregressionsmodellenochvikanutläsaattsannolikhetenattvara behörigtillettnationelltgymnasieprogramärlägreförelevertillvårdnadshavaremedförgymnasial utbildningänförelevertillvårdnadshavaremedhögreutbildning.juhögreutbildningvårdnadshavarna harjustörreärsannolikhetenattblibehörigtillgymnasiet.beräknadoddskvotmellanelevermed vårdnadshavaremedgymnasialutbildningochelevermedvårdnadshavaremedförgymnasialutbildningär 3,46,vilketbetyderattsannolikhetenattvarabehörigtillnationelltgymnasieprogramnärelevergårut skolanär3,46gångerhögreförelevermedvårdnadshavaremedgymnasialutbildningänförelevermed vårdnadshavaremedförgymnasialutbildning. 33(74)

Tabell16:Eleversboendesituationochbehörigtillettnationelltgymnasieprogram.Exklusiveeleversomsaknarinformationom behörighet. Bo ingen Bo en Bo båda Ej behörig nationellt gymnasieprogram Behörig nationellt gymnasieprogram 15 58 292 75 6114 8524 Tabell16visarantaletelevermedbehörighetrespektivesaknarbehörighettillnationellt gymnasieprogram. Tabell17:Sannolikhetenföreleverattblibehöriga/ejbehörigatillettnationelltgymnasieprogramuppdelatefter boendesituation.exklusiveeleversomsaknarinformationombehörighet. Bo ingen Bo en Bo båda Ej behörig nationellt gymnasieprogram Behörig nationellt gymnasieprogram,16759,7669,3313,83241,92331,96687 Tabell17visarresultatfråndenlogistiskaregressionsmodellenochvikanutläsaattsannolikhetenattvara behörigtillettnationelltgymnasieprogramärlägrefördeeleversomintebormednågonvårdnadshavare änfördeeleversombormedenellerbådavårdnadshavarna.beräknadoddskvotmellaneleversombor medenvårdnadshavareocheleversomintebormednågonvårdnadshavareär2,42.dettabetyderatt sannolikhetenattvarabehörigtillettnationelltgymnasieprogramnärdegårutskolanär2,42gånger högreföreleversombormedenvårdnadshavareänföreleversomintebormednågonvårdnadshavare. 34(74)

Förattbeskrivaskolsegregationengenomårenfördestuderadeelevernaharindexberäknatsper skolpliktsområdeochperskola.genomattsepåskillnadenmellandessaservivilkaskolorsomharen förändradstrukturisinelevgruppjämförtmeddeboendeiområdetochdärmedvilkaskolorsom påverkasavpendlingentillattblimerrespektivemindresegregerade.envissdelavdenökadeeller minskadesegregationkanberopåhurskolpliktsbevakningsområdenaärutformadeochvilkaområden skolornanärmastharsomegentligaupptagningsområden,dvs.hurelevernaslussasvidarefrånförskolor etc.inomområdet.denandradelenavsegregationenhärrörfråneleversochvårdnadshavaresaktivaval avskola. Härbeskriverviintefriskolornassegregationeftersomdatamaterialetendastomfattardeeleversombori StockholmsStadavseendedefriståendeskolorna.Defriståendeskolornakanhamångaeleverfrånandra kommunervilkaalltsåsaknasiunderlagetochberäkningarnaskulleinteblihelträttvisande.vidareärdet endastkommunalaskolorsomharskolpliktsbevakningsområdenattjämföramedskolornassituation. Ienförstagenomgångstuderasskolsegregationenförårskurserna,5och8.Isamtligafallbeskrivssnittet blanddestuderadeeleverna,dvs.detrekohorterna. Detindexsomanväntsärdetsammasomtidigare,dvs.baseratpåutbildningsnivå,invandring, ekonomisktbistånd,boendeochkön.iavsnittetanvändsbegreppetsegregationvilketberäknatssom absolutvärdetavskillnadenmellandetsocioekonomiskaindexetochsnittetförstaden(index1).stor segregationanvändsomskolorochboendeområdendärdetsocioekonomiskaindexetliggerlängrefrån snittetistaden,oavsettomdeharenmerellermindregynnsamsocioekonomisksammansättning.med mindresegregeradeskoloravsesskolorsomisinsammansättningliknarstadenssnitt. Deindexitabellernasompresenteratsiavsnittetharenbetydligtlägrespridningändetindexsom presenterasisambandmedresursfördelningenvarjehöst.bakgrundsdataistudienharigrundenen mindrespridningäniaktuelltdata212.deeleversomomfattashärbörjadeskolanhösten1999ochtvå årframåtochharenbakgrundsomavvikernågotfrånelevernaidag.vidarehardeeleversomintegåtti skolaistadengenomallaårrensatsbortinföranalysenvilketsannoliktminskarspridningendådeelever somendastvistaskorttidistadenförattsedanexempelvisflyttautomlandsintefinnsrepresenterade. Deskolorsomharstörstsegregationiförskoleklassenidenmeningenattskolanharetttyngre socioekonomiskindexänvadmankanförväntasigbaseratpåskolpliktsområdeärnytorpsskolan, Hökarängsskolan,Oxhagsskolan,Nybohovsskolan,Bussenhusskolan,Östbergaskolan,Loviselundsskolan, Enbacksskolan,HusbygårdsskolanochDalskolan.Samtligaavdessaärytterstadsskolormedett boendeindexöver1,dvs.medenmerutsattsocioekonomisksammansättningänsnittetförstaden. 35(74)

Tabell18:Skolormedhögreskolsegregationänområdessegregation,förskoleklass. Skolindex Områdesindex SDN Nytorpsskolan Hökarängsskolan Oxhagsskolan Nybohovsskolan Bussenhusskolan Östbergaskolan Loviselundsskolan Enbacksskolan Husbygårdsskolan Dalskolan 156 115 14 177 149 18 139 113 1 138 113 22 212 188 3 159 135 14 152 131 4 144 124 3 19 171 1 164 146 21 Åandrasidanfinnsskolorsomharenlägresegregationinomskolanäriboendeområdet,dvsskolorsom liggeriområdensomliggerlängrefrånstadenssocioekonomiskasnittänskolanisig.ekholmsskolanoch Solbergaskolanliggerbådaiområdendärboendemiljönärmersegregeradänskolmiljönoch boendemiljönärtyngreänsnittet.eiraskolanochkvarnbacksskolanärskolordärboendemiljönärmer segregeradpåsåsättattdetsocioekonomiskaindexetinomboendeområdetärmindreän1. Tabell19:Skolormedlägreskolsegregationänområdessegregation,förskoleklass. Skolindex Områdesindex SDN Hägerstensåsens Skola Hässelbygårdsskolan Magelungsskolan Fagersjöskolan Skarpabyskolan Ulvsundaskolan Skönstaholmsskolan Kvarnbackaskolan Mimer Solbergaskolan 18 119 23 116 128 4 128 139 18 133 145 18 16 119 15 19 123 6 124 139 18 14 79 1 1 81 9 111 154 21 Iårskurs5ärskillnadenmellanskolsegregationochområdessegregationstörre.Detärnaturligtmedtanke påattelevernadåäräldreochsjälvakanåkatillandraskolormedkommunalafärdmedel.liksomi förskoleklassenärdetskoloriytterstadensompåverkasavsegregationenochdärmanharetthögreindex iskolanäniskolpliktområdet. 36(74)

Tabell2:Skolormedhögreskolsegregationänområdessegregation,årskurs5. Skolindex Områdesindex SDN Enbacksskolan Nytorpsskolan Blackebergsskolan Tätorpsskolan Oxhagsskolan Bussenhusskolan Östbergaskolan Knutbyskolan Kvarnbackaskolan Rågsvedsskolan 193 142 3 198 156 14 148 112 6 159 126 15 155 123 1 223 191 3 173 142 14 234 26 2 126 11 1 213 188 2 Tabell21:Skolormedlägreskolsegregationänområdessegregation,årskurs5. Skolindex Områdesindex SDN Sandåkraskolan Sjöängsskolan Johan Skytteskolan Bredbyskolan Skönstaholmsskolan Ekensbergsskolan Dalhagsskolan Kämpetorps Skola Fruängens Skola Årstadalsskolan 95 81 18 12 82 21 92 76 21 217 235 2 139 159 18 1 123 22 138 162 1 16 68 21 1 131 23 132 173 22 Blanddeskolorsomharenlägregradavsegregationfinnsbådeskolorditdetpendlarelevermedtyngre socioekonomiskbakgrundmenävenskolorditelevermedmergynnsambakgrundpendlar. Sammansättningenpåverkaspåsammasättavvilkaeleversompendlarfrånskolan. IexempelvisKämpetorpsskolanharvietthögreindexäniboendemiljönkringskolan.Detkandåbåde varaatteleverfrånandraområdenmedtyngrebakgrundväljerdenskolan,mendetkanocksåvarasåatt Kämpetorpsskolandräneraspåelevermedmergynnsambakgrundochattdessaeleverpendlartillen annanskola.kvarblirdeeleverboendeiområdetsomharenmindregynnsambakgrund. 37(74)

Tabell22:Skolormedhögreskolsegregationänområdessegregation,årskurs8. Skolindex Områdesindex SDN Solbergaskolan Smedshagsskolan Rågsvedsskolan Husbygårdsskolan Bagarmossens Skola Hjulstaskolan Enbacksskolan Bäckahagens Skola Årstaskolan Sjöstadsskolan 215 139 21 2 159 4 23 171 2 182 153 1 137 18 15 219 193 3 194 171 3 125 14 2 122 14 14 77 16 13 Iårskurs8ärskillnadenmellanboendeindexochskolindexstörstförtvåavskolorna,Solbergaskolanoch Smedshagsskolanidenmeningenattmanharenstörresegregationochhögreindexiskolan.Även Rågsvedsskolanharentyngremiljöänområdetkringskolan. Tabell23:Skolormedlägreskolsegregationänområdessegregation,årskurs8. Skolindex Områdesindex SDN Alviksskolan 93 84 6 Bredbyskolan 222 231 2 Sjöängsskolan 9 8 21 Södra Ängby Skola 94 81 6 Engelbrektsskolan 87 72 1 Matteusskolan 99 81 9 Spånga Grundskola 79 6 3 Sofia Skola 98 78 13 Akallaskolan 148 172 1 Nytorpsskolan 11 155 14 Nytorpsskolanärblanddeäldrebarnenenskolamedmindreindexochmindresegregation,troligen förklaratavmaninfördeidrottklasserfördeäldrebarnen. Generellt,ovannämndaskolorundantagna,ärdockskillnadernamellanboendeindexochskolindex mindreiårskurs8äniårskurs5. Påsammasättharviberäknatettsocioekonomisktindexförskolorochboendeiolikastadsdelsområden. Jämförelsenmellanboendesindexochstadenssnitt(värdet1)visarattdestadsdelsområdensomhar ettindexlägreänsnittetharmergynnsambakgrundochmotsvarandefördestadsdelsområdensomhar ettboendesindexhögreän1ochdärelevernahartyngresocioekonomiskbakgrund. 38(74)

Tabell24:Skolindexochboendeområdeindexperstadsdelsområde,förskoleklass,årskurs,5och8.Exklusiveeleversomgårisin skolpliktskolaiettannatstadsdelsområdeocheleversomgårienannankommunellerutlandet. Årskurs Årskurs 5 Årskurs 8 SDN Stadsdelsområde Skol index Områdes index Skol index Områdes index Skol index Områdes index 1 Rinkeby-Kista 171,9 17,8 176,4 177,5 181,6 182,6 3 Spånga-Tensta 13,5 13,2 13,6 128,6 118,9 127,6 4 Hässelby-Vällingby 96,5 95,5 98,9 98, 14,1 1,1 6 Bromma 73,2 71,1 74,6 7,2 78,9 71,3 8 Kungsholmen 81,3 76,3 85, 78, 86,9 77,4 9 Norrmalm 8,1 79,8 75,8 81,6 78,6 81,5 1 Östermalm 76,1 71,8 77,8 72,8 81,4 7,2 12 Södermalm 83,5 82,6 85,9 82,4 91,2 83,6 14 Enskede-Årsta-Vantör 11,8 112,1 19, 19,8 19,9 19,2 15 Skarpnäck 14,7 17,2 16,9 15,5 111,7 16,3 18 Farsta 117,4 117,6 121,4 12, 133,7 12,2 21 Älvsjö 94, 92,1 97,8 95,6 96,5 98,6 22 Hägersten-Liljeholmen 94, 93,7 96,1 94,1 94,5 95,5 24 Skärholmen 134,1 13,7 137,3 132, 14,6 132,4 Tabell25:Inpendlingsochutpendlingsindexperstadsdelsområde,förskoleklass,årskurs,5och8.Exklusiveeleversomgårisin skolpliktskolaiettannatstadsdelsområdeocheleversomgårienannankommunellerutlandet. Årskurs Årskurs 5 Årskurs 8 SDN Inpendling Utpendling Stanna Inpendling Utpendling Stanna Inpendling Utpendling Stanna 1 128 144 173 122 168 179 169 177 184 3 133 126 13 143 12 13 97 13 126 4 19 69 96 121 91 98 134 93 13 6 136 9 71 131 64 71 16 74 71 8 12 7 77 17 75 79 15 74 79 9 84 87 79 7 96 8 78 91 79 1 98 7 72 98 72 73 17 66 71 12 98 8 83 99 78 83 18 88 83 14 19 133 111 15 114 19 15 14 112 15 96 149 15 116 11 16 11 93 112 18 138 135 117 11 16 122 113 15 136 21 172 17 91 144 13 94 12 14 95 22 12 95 94 14 89 95 96 12 94 24 115 12 134 193 112 136 147 112 14 39(74)

Tabell26:Skolindexochboendeområdesindexförkommunalaskolorperstadsdelsområde,årskurs,5och8.Exklusiveelever somgårisinskolpliktskolaiettannatstadsdelsområdeändärbebor. Årskurs Årskurs 5 Årskurs 8 SDN Stadsdelsområde Skol index Områdes index Skol index Områdes index Skol index Områdes index 1 Rinkeby-Kista 172,3 171,6 179, 178,7 186, 184,8 3 Spånga-Tensta 131,2 13,1 13,8 128,9 128,5 131,3 4 Hässelby-Vällingby 96,6 96,3 98,9 98,6 14,1 12,2 6 Bromma 71,2 71,3 72,3 7,2 74,5 72, 8 Kungsholmen 79,4 77,8 83,9 79,8 86,7 79,7 9 Norrmalm 84,1 81,6 77,2 83, 8,5 83,4 1 Östermalm 73,6 72,4 75,4 73,1 81,1 71,1 12 Södermalm 84,7 84,2 85,3 82,2 87,3 82,7 14 Enskede-Årsta-Vantör 111,3 112, 18,9 19,9 19,4 16,7 15 Skarpnäck 17, 17,8 19,4 16,3 114,4 18,8 18 Farsta 116,3 117,7 122,1 121,2 135,5 128,6 21 Älvsjö 92,1 91,2 95,6 94,5 94,6 98,2 22 Hägersten-Liljeholmen 94,8 94,9 98, 96,2 92,6 92,4 24 Skärholmen 129,7 129,2 133,1 132,1 137,1 134,5 Tabell27:Inpendlingsochutpendlingsindexförkommunalaskolorperstadsdelsområde,årskurs,5och8.Exklusiveeleversom gårisinskolpliktskolaiettannatstadsdelsområdeändärbebor. Årskurs Årskurs 5 Årskurs 8 SDN Inpendling Utpendling Stanna Inpendling Utpendling Stanna Inpendling Utpendling Stanna 1 128 15 173 13 153 181 169 167 188 3 118 12 131 132 111 131 95 124 134 4 116 89 96 121 12 98 134 99 13 6 93 18 71 116 59 71 18 79 72 8 16 83 78 117 82 79 114 81 79 9 14 8 82 69 94 82 78 87 83 1 116 93 72 1 72 73 18 65 72 12 11 95 84 14 77 83 12 87 82 14 12 151 111 18 12 19 17 98 11 15 115 152 17 144 93 18 129 92 113 18 88 18 116 126 113 122 122 112 137 21 148 15 91 129 11 93 95 11 95 22 13 18 94 18 93 97 14 13 9 24 115 116 13 195 132 132 142 127 137 Tabell26visarattnärdetkommertillförskoleklasserärskillnadenmellanskolområdesindexoch boendesindexsomstörstinorrmalm.eleversomborellergåriskolaibrommaharmycketmergynnsam 4(74)