KYRKSLÄTTS KOMMUN MASABY CENTRUM TINAPARKENS DETALJPLAN PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING DETALJPLANEÄNDRINGEN GÄLLER KVARTEREN 2027, 2028 OCH 2029 SAMT REKREATIONS-, GATU- OCH TRAFIKOMRÅDEN.
1. Planeringsområde Planprojektet som fått namnet Tinaparkens detaljplan ligger på ca sju kilometer nordost om Kyrkslätts kommuncentrum på Masaby centrumområde. Kustbanan och Ring III ligger i närheten av planeringsområdet. I norr omfattar området kvartersområdena för offentlig service invid Ljusdalavägen, i öster gränsar området till Masabyvägen, i söder och väster omfattar det också kvartersområdena som byggts invid gatan Tinabrinken. Planeringsområdet omfattar ca 18,4 ha, varav kommunen äger nästan 10 ha. Bostadskvartersområdena söder om gatan Tinabrinken omfattar nästan 2,0 ha. Flygfoton över planeringsområdet ingår i bilaga 1. Planeringsområdet omfattar områden som ägs av privata markägare och av kommunen, dessutom förvaltas Masabyvägen av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland (bilaga 2). 2. Planeringssituation I Nylands landskapsplan (fastställd av miljöministeriet 8.11.2006, bilaga 3) ligger planeringsområdet på område för tätortsfunktioner, dessutom har man för Masaby centrum märkt ut en objektsbeteckning för område för centrumfunktioner. Förnyandet av landskapsplanen har anhängiggjorts 2010 och den torde bli färdig i slutet av 2012 då den skickas till miljöministeriet för fastställande. I Kyrkslätts generalplan 2020 (lagkraftig 13.9.2000, bilaga 3) har området i huvudsak betecknats som område för centrumfunktioner C och till en liten del som småhusdominerat område (AP) samt som närrekreationsområde (VL). Detaljplaneändringen gäller Tinaparken (VL), en del av bostadskvarteret 2027 (AK, AP), arbetskvarteren 2027 och 2028 (KTY, KTY-1), i kvarter 2028 kvartersområdet för offentlig byggnad (Y) samt kvartersområde för kyrkor och övriga kyrkliga byggnader (YK) i kvarter 2029. Dessutom gäller ändringen Masabyvägens område till planområdets del (LYT, LYS). Kvarteren berörs av följande ändringar i detaljplanen för Masaby centrum: detaljplanen för kvarter 2027 lagkraftig 14.3.2005 detaljplanen för tomten i det nordöstra hörnet i kvarter 2027 fastställd 7.9.1988 ändringen av detaljplanen för kvarteren 2028 och 2029 fastställd 13.8.1992 huvuddelen av Masabyvägen hör till detaljplaneändringen som har vunnit laga kraft 16.10.2001. Detaljplanerna som ska ändras finns i bilaga 4. 3. Behov av planering I detaljplanerna som ska ändras finns reserveringar för boende, företagsverksamhet och offentlig service. Detaljplanernas innehåll har föråldrats. Enligt kommunens strategiska avsikt kommer Masaby centrum att utvecklas genom att göra serviceutbudet på affärsområdet mångsidigare och genom att erbjuda invånarna en trivsam livsmiljö och de som uträttar ärenden på området en behaglig arbets- och verksamhetsomgivning samt för alla goda kollektivtrafikförbindelser och rekreationsmöjligheter. Planeringsområdets läge i Masaby centrum och i järnvägens omedelbara närhet är bl.a. i enlighet med de riksomfattande målen för områdesanvändning och principerna för hållbar utveckling motiverade att ändras i första hand för bostadsproduktion. Också samhällsekonomiska orsaker talar för detta - nya invånare kommer att bo både nära servicen och vid goda kollektivtrafikförbindelser. En allmän princip i planeringen av tätortsområden är bl.a. att trygga en 2
smidig vardag samt skapa trivsamma, säregna boende- och verksamhetsomgivningar där goda kollektivtrafikförbindelser tyglar behovet av att använda bil. En ändring av markanvändningen på det samhällsstrukturellt centrala Tinaparkens område i huvudsak för bostadsproduktion fortsätter projektet för utveckling av Masaby centrum och fortsätter bl.a. förbättringen av bl.a. områdets funktion och förbättrande av stadsbilden samt fastställande av kommunens mål för bostadsproduktion. Förnyandet av centrum ökar Masabys dragningskraft som bostads- och affärsplats. Markanvändningen i centrum förnyas genom att gradvis ändra detaljplaner och planlägga nya områden. Tinaparkens kvartersstruktur, rekreationsområden samt parkerings- och trafikarrangemang avgörs på ett högklassigt vis så att de skapar förutsättningar för ett högklassigt, centrumaktigt bostadsområde. Via området leder man bl.a. gång- och cykelförbindelser från omgivande bostadsområden till affärsområdet och järnvägsstationen i Masaby. Markanvändningen på en del av bostadskvarteret som byggts invid gatan Tinabrinken hålls på nuvarande nivå. Utvecklingsutredningen för Masabyvägen (bilaga 5) blev färdig hösten 2010. Den utarbetades som ett samarbete mellan Kyrkslätts kommun, NTM-centralen i Nyland och Västra Nylands landskapsmuseum. Sito-yhtiöt fungerade som konsult. I utredningen har man bl.a. anvisat Masabyvägens utrymmesbehov för planläggning samt verksamhetsprinciper för gatuplaneringen som görs senare. Den fungerar som viktigt utgångsmaterial också för den övriga detaljplaneringen på området samt för uppgörandet av delgeneralplanen för Masaby. 4. Planeringens mål De innehållsmässiga huvudmålen som ställts för detaljplaneringen av Tinaparken är i hög grad enhetliga kommunen och markägarna emellan. De är följande: markanvändningen ändras att i första hand gagna boende, näringsliv, motion (bl.a. idrottscentrets utvecklingsbehov) och rekreation (bl.a. Masalan nuorisoteatteris utvecklingsbehov) möjliggörande av olika boendelösningar och säkerställande av kommunens bostadsproduktion de nuvarande kvartersområdena för offentligt byggande bevaras, men deras byggrätter och användningsändamål kan preciseras, t.ex. utreds en höjning av Ljusdalas kvartersområdes byggrätt förbättring av tätortsbilden för Masaby centrum - med högklassig byggnadsarkitektur och fasad samt i allmänhet genom en reform av markanvändningen skapas förutsättningar bl.a. för att genomföra en högklassig omgivning och höja servicenivån markanvändningen i det befintliga bostadskvarteret hålls på nuvarande nivå området ansluts ekonomiskt och gradvis till kommunala nätverk områdets rekreationsområden och -rutter samt trafikarrangemang ansluts till det befintliga väg- och gatunätet, dessutom görs trafikregleringarna på ett väl överlagt sätt. Före godkännandet av detaljplanen bifogar man till planhandlingarna närmiljö- och byggnadsanvisningarna för Tinaparken, med hjälp av vilka man tryggar kvalitetsnivån på genomförandet av planeringsområdet. 5. Gjorda utredningar och utredningar som ska göras Bl.a. följande utredningar har så här långt gjorts eller ska göras för området: utredning om förorenade markområden (sanering av det förorenade markområdet vid fabriken i Masaby, slutrapport över den fortsatta saneringen, färdig) utredningar om byggbarheten och jordmånen bullerutredning av vilken framgår bl.a. skyddseffekten för nybyggnader i bullerbekämpningen på bostadsområdet enligt slutsituationen 3
en med den nya markanvändningen förenligt funktionell utredning av trafiken, vilken omfattar gång- och cykeltrafiknätet och anslutningen av det till de befintliga förbindelserna (anknyter till utvecklingsutredningen för Masabyvägen, färdig) en allmän plan för vattenförsörjningen som stämmer överens med den nya markanvändningen allmänna planer för gator, parkeringsområden och öppna platser som stämmer överens med den nya markanvändningen en dagvattenplan som beaktar den nya markanvändningen närmiljö- och byggnadsanvisningar av vilka framgår eftertraktad stil och kvalitetsnivå för miljö- och nybyggandet enligt slutsituationen. Samhällstekniska nämnden har 23.9.2010 ( 75) godkänt utvecklingsutredningen för Masabyvägen 2010 som riktgivande. Där har man på ett ungefär anvisat rekommenderade korsningsplatser på Masabyvägen och preliminär markanvändning i närmiljön på var sida om vägen (se bilaga 5). 6. Influensområde och verkningar som ska bedömas De mest betydande verkningarna av detaljplaneändringen sträcker sig i huvudsak till ändringsområdet och dess närkvarter så att de omfattar bostadsområdena kring området samt servicekvartersområdena med kunder. De ändringar i markanvändningen som man strävar efter i planändringen har en omfattande inverkan på invånarna och kunderna i Masaby centrumområde, dess funktioner och levnadsförhållanden, ekonomi samt miljö, tätortsbild och kulturarv. Influensområdets omfattning visas på pärmbladet. I planläggningen undersöks bl.a. följande konsekvenser: konsekvenser för människornas levnadsförhållanden och livsmiljö, sociala konsekvenser konsekvenser för mark- och berggrunden, vattnet, luften och klimatet konsekvenser för växt- och djurarterna, naturens mångfald och naturresurserna konsekvenser för region- och samhällsstrukturen, samhälls- och energiekonomin samt trafiken konsekvenser för stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön. Det gradvisa genomförandet av bostadsområdet har också konsekvenser för området. Till planhandlingarna ansluts i skedet för godkännande en plan för en förnuftig ordning för genomförandet av området. 7. Störande faktorer i miljön Bullerolägenheterna som medförs av fordonstrafiken och spårtrafiken är de största störningsfaktorerna på området. Med avgöranden som gäller planering och byggnadshöjden i byggmassorna strävar man efter att förebygga trafik- och banbullret på gårdsområdena så att det inte överskrider de lagenliga riktvärdena Bullret på balkongerna och i bostäderna minskas t.ex. med strukturella lösningar. Bestämmelser som gäller buller kommer att anvisas i detaljplanen. De förorenade markområdena sanerades år 2007 i samband med rivningen av Siemens byggnader. 8. Deltagande, växelverkan och intressenter Detaljplanen utarbetas i växelverkan med intressenterna och alla som är intresserade av planläggningen (MBL 62 och 63 ). Planläggningsarbetet ordnas enligt markanvändnings- och bygglagen, så att intressenterna har möjlighet att delta i beredningen av planen, att bedöma 4
konsekvenserna och att skriftligt eller muntligt ge sin synpunkt på ärendet. I samband med framläggningarna bör responsen ges skriftligen. Med intressenter avses markägarna på området och de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planen samt de myndigheter, företag och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen. Invånarna, intressenterna och övriga sakägare har möjlighet att säga sin åsikt i de olika skedena av uppgörandet av planen. Synpunkterna som givits på planutkastet och -förslaget analyseras och vid behov tas de i beaktande i den fortsatta behandlingen av planläggningen. För beslutsfattandet uppgör man planläggarens bemötanden till responsen. Intressenter är bland annat Planområdets markägare samt fastigheternas ägare och användare Närområdets invånare Externa myndigheter Nylands förbund Nylands NTM-central (livsmiljö och infrastruktur) Västra Nylands landskapsmuseum Västra Nylands räddningsverk Västra Nylands polisinrättning Samkommunen Helsingforsregionens trafik (HRT) Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) Esboregionens miljö- och hälsoskydd Finska vikens marinkommando Kommunala myndigheter Byggnadstillsynen Miljövården Vattenförsörjningsverket Vård- och omsorgsväsendet Bildningsväsendet Utbildningsväsendet Idrottsväsendet Ungdomsväsendet Näringslivsväsendet Namnkommittén Äldrerådet Handikapprådet Sammanslutningar Fortum Espoo Distribution Oy Fortum Power and Heat Oy Elisa Abp TeliaSonera Finland Abp Föreningar Kyrkslätts miljöförening r.f. Kyrkslätts Natur och Miljö rf. Kyrkslätts företagare r.f. Masalan nuorisoteatterin kannatusyhdistys r.y. Invånarföreningarna på området Beslutet om godkännande av detaljplanen kungörs offentligt och information sänds till de kommunmedlemmar och anmärkare som skriftligen begärt det när planen varit framlagd. Ett invånarmöte ordnas när planutkastet och -förslaget är framlagt. Om man för den fortsatta planeringen vill ge respons på planutkastet eller -förslaget, bör åsikten lämnas in skriftligen till kommunen under framläggningstiderna. 5
9. Myndighetssamarbete Myndigheter och offentliga samfund får information om planläggningsstarten genom att programmet om deltagande och bedömning skickas till dem. Myndigheterna informeras separat om hur planeringen framskrider. Vid behov ordnas en myndighetsförhandling (MBL 66 2 mom.). Under planläggningens gång begärs utlåtanden om planutkastet och -förslaget. 10. Planläggningens gång, beslutsfattande och preliminär tidtabell Ursprungligen skulle planeringen av Tinaparken inledas år 2007 som ett s.k. markägarplanprojekt enligt det planläggningsprogram som dåvarande kommunfullmäktige godkänt. Avtalen om inledande av planläggningen godkändes i kommunstyrelsen 9.11.2007 ( 497) och de undertecknades 11.4.2008. Det tidigare programmet för deltagande och bedömning godkändes i kommunstyrelsen 16.6.2008 ( 220). Planprojektet inleddes dock inte före ändringarna som gjordes i avtalen om inledande som kommunstyrelsen godkände 18.10.2010 ( 352). De förnyade avtalen undertecknades 17.12.2010. Kompletteringarna omfattar bl.a. en uppskattning av planläggningskostnaderna och fördelningen av dem mellan kommunen och markägarna samt överförandet av uppgörandet av planen till kommunen. Planläggningen inleddes på nytt efter att samhällstekniska nämnden godkände det uppdaterade programmet för deltagande och bedömning 14.4.2011 ( 38). Planprojektet ingår i det av kommunfullmäktige 15.11.2010 ( 116) godkände planläggningsprogrammet (år 2011-2015). Det av samhällstekniska nämnden godkända uppdaterade programmet för deltagande och bedömning för Tinaparkens detaljplan skickas efter beslutet om godkännande till intressenterna och anhängiggörandet av planen kungörs i kommunens officiella annonstidningar och på kommunens anslagstavla (MBL 63 ). Enligt måltidtabellen strävar man efter att behandla detaljplaneutkastet i samhällstekniska nämnden hösten 2011. Under tiden som planutkastet är framlagt ordnas ett invånarmöte och utlåtanden begärs om utkastet. Planförslaget görs upp på basis av responsen som kommit in. Målet är att behandla responsen som inkommit om planutkastet samt planförslaget i samhällstekniska nämnden och kommunstyrelsen före sommaren 2012. Förslaget framläggs enligt markanvändnings- och byggförordningen och utlåtanden begärs om förslaget. Under tiden som förslaget är framlagt håller man ett invånarmöte. Planförslaget justeras utgående från responsen. Syftet är att behandla responsen och den slutliga detaljplanen i samhällstekniska nämnden och i kommunstyrelsen så att kommunfullmäktige skulle godkänna Tinaparkens detaljplan i början av år 2013. De nödvändiga markanvändningsavtalen ska vara godkända och undertecknade innan detaljplanen behandlas för godkännande. Detaljplaneutkastet och -förslaget finns framlagda hos planläggnings- och trafiksystemtjänsterna, i kommunens huvudbibliotek samt i biblioteken i Masaby och Veikkola. Planutkastet och -förslaget publiceras också på kommunens webbsidor http://www.kyrkslatt.fi. De olika skedena och ordningen gällande planering, deltagande och beslutsfattande samt preliminär tidtabell framgår av tabellen nedan. 6
Planprojektets måltidtabell 2011 2012 2013 4 5 6 7 8 9 10 11 12 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 1 2 3 Utgångsuppgifter, utredningar, planer Program för deltagande och stn bedömning Planutkast stn Planutkastet framlagt Planförslag stn kst Planförslaget framlagt Den slutliga planen Behandling för godkännande stn kst fge Samhällstekniska nämnden (Stn), kommunstyrelsen (Kst) och kommunfullmäktige (Fge). Under framläggningstiderna ordnas invånarmöten. Innan behandlingen för godkännande i kommunfullmäktige bör det mellan kommunen och de privata markägarna finnas ett godkänt och undertecknat markanvändningsavtal där man mellan olika parter bl.a. i detalj kommer överens om tidtabellen för genomförande av området och ansvaret för genomförandet. 11. Information På Kyrkslätts kommuns webbsida (www.kyrkslatt.fi) finns information om projektet gällande ändring av detaljplanen. Där finns bl.a. programmet för deltagande och bedömning samt då planläggningen framskrider också detaljplaneutkast och -förslag samt information om ordnande av invånarmöten. Om invånarmöten informeras också allmänt i kommunens officiella annonstidningar och på kommunens anslagstavla. Programmet för deltagande och bedömning postas till intressenterna. Beslutet om godkännande av planen kungörs offentligt och information skickas till dem som lämnat in ett utlåtande eller en anmärkning och som skriftligen begärt det när planen varit framlagd. 12. Kontaktuppgifter Besöksadress: Man kan bekanta sig med planeringsmaterialet under beredningen av planen hos kommunens planläggnings- och trafiksystemtjänster på adressen Stationsvägen 3 B, 2 vån. i Kyrkslätt (i slutet av år 2011 besöken på enheten via det nya kommunhuset, adress Ervastvägen 2). Respons på programmet för deltagande och bedömning kan sändas under adressen: Kyrkslätts kommun / Planläggnings- och trafiksystemtjänster PB 20, 02401 Kyrkslätt Dessutom kan responsen lämnas in till kommunen per e-post (OBS! E-post som skickas till kommunen bör rubriceras så att av rubriken tydligt framgår vilket planprojekt responsen gäller): kirkkonummi.kunta@kirkkonummi.fi Mer information om planprojektet ges i Kyrkslätts kommun av: Kommunarkitekten Tero Luomajärvi tfn 040 846 5657 e-post: tero.luomajarvi@kirkkonummi.fi 7
Flygbilder över området BILAGA 1
Liite/bilaga OTE UUDENMAAN MAAKUNTAKAAVASTA TAAJAMATOIMINTOJEN ALUE. OMRÅDE FÖR TÄTORTSFUNKTIONER. KESKUSTATOIMINTOJEN ALUE. OMRÅDE FÖR CENTRUMFUNKTIONER. VIHERYHTEYSTARVE. BEHOV AV GRÖNFÖRBINDELSE. KULTTUURIYMPÄRISTÖN TAI MAISEMAN VAALIMISEN KANNALTA TÄRKEÄ ALUE, TIE TAI KOHDE. OMRÅDE, VÄG ELLER OBJEKT SOM ÄR VIKTIGT MED TANKE PÅ KULTURMILJÖN ELLER LANDSKAPSVÅRDEN. OTE KIRKKONUMMEN YLEISKAAVASTA 2020 AP PIENTALOVALTAINEN ALUE SMAHUSDOMINERAT OMRADE VL LAHIVIRKISTYSALUE OMRÅDE FÖR NÄRREKREATION C KESKUSTATOIMINTOJEN ALUE OMRADE FQR CENTRUMFUNKTIONER
4