FÄBOLIDENS GULDPROJEKT PRELIMINÄR LÖNSAMHETSSTUDIE 5 MTON PER ÅR VERKSAMHET

Outokumpu Technology Anders Nyström PRE-FEASIBILITY STUDIE 2005-12-23 1 (21) FÄBOLIDENS GULDPROJEKT PRELIMINÄR LÖNSAMHETSSTUDIE 5 MTON PER ÅR VERKSAMHET

Lappland Goldminers AB (556544-3339) innehar 100 % av bearbetningskoncessionen Fäboliden K nr 1, på 122,0 hektar, som ligger ca 40 km väster om Lycksele tätort i Lycksele kommun, Västerbottens län. Fäbolidens guldmineralizering ligger inom ett större stråk av fyndigheter, den s.k. Guldlinjen, som sträcker sig från nordväst till sydöst över Västerbottens län från fjällranden till Bottenviken. Lappland Goldminers AB med dotterbolag har för närvarande ca 25 000 ha undersökningstillstånd för metaller uppdelade på flera projekt inklusive Fäbolidens norra och södra förlängningar. Lappland Goldminers avsikt är att bryta Fäbolidenfyndigheten i ett dagbrott i första hand ner till ca 200 m djup. Dessutom ska en processanläggning, ett anrikningsverk, byggas för att utvinna guldet från fyndigheten. En fortsatt verksamhet kan därefter ske i ett fördjupat dagbrott eller med en storskalig underjordsbrytning. Anrikningsverket byggs så att det även kan användas för anrikning av malmer från andra gruvor inom ett större upptagningsområde. Konceptet med ett centralt anrikningsverk, som anrikar malmer av liknande typ från ett upptagningsområde är mycket lämpligt ur både kostnads- och miljösynpunkt. Speciellt om detta anrikningsverk befinner sig i ett område med kända fyndigheter eller som har potential till nya fyndigheter. Fäbolidens anrikningsverk kommer att ligga i de centrala delarna av Guldlinjen i Västerbotten. Längs Guldlinjen finns flera påvisade fyndigheter, en av dessa är Svartliden som är i produktion sedan 2004. I dag bedriver ett tiotal företag prospektering längs Guldlinjen. Brytning och anrikning kommer att ske med en kapacitet på 5 miljoner ton malm per år, vilket kommer att ge mellan 206 000 och 373 000 ounce guld per år. Den idag kända och indikerade mineraltillgången inom dagbrottslayouten, beräknad i enlighet Canadian Institute of Minings standard och med en undre brytvärdesgräns av 0,4 gram guld per ton, är på 22,0 miljoner ton. Den genomsnittliga halten bedöms till mellan 1,5 och 2,9 gram guld per ton beroende på valt alternativ och slutligt utfall av pågående haltverifiering. På hängväggen i anslutning till malmzonen inom dagbrottet finns omkring 16 miljoner ton guldmineraliserat berg enligt kärnborrningen. På liggväggen omkring 17 miljoner ton. Detta innebär att ett dagbrott ner till 200 m djup ger underlag för en drifttid på anläggningen på mellan 4,5 och 8,5 år. Eftersom mineralförekomsten fortsätter på djupet och då det magnetiska stråket som är associerat med fyndigheten fortsätter mot norr och söder, kan en fortsatt drift förväntas under en längre tidsperiod. Anrikningsverket förväntas även processa andra malmer från området. Ekonomisk utvärdering De genomförda ekonomiska kalkylerna är baserade på budgetofferter på helt nya utrustningar och bör kunna minskas med ett klokt användande av bättre begagnade utrustningar. Driftkostnaderna innehåller en del kostnader för förbrukningsmaterial, som bör kunna minskas vid intrimningen av anläggningen. Men energikostnaderna kan förväntas vara höga. Intäkterna är baserade på aktuella metallpriser och växelkurser per den 16 december 2005. Investering i processanläggning, gruva och infrastruktur är beräknad till 1 125 miljoner kronor. Driftkostnaden blir i basalternativet 2,2 g guld per ton $149 per ounce eller 41 000 kr per kg guld. Ackumulerat kassaflöde inklusive efterbehandlingskostnader men exklusive räntor och finansieringskostnader är 2 790 miljoner kronor. Om även marginalmalm inom dagbrottet medräknas ökar det ackumulerade kassaflödet med drygt 400 miljoner kronor till 3 210 miljoner kronor med en ökad driftkostnad till $162 per ounce. 2 (21)

Processanläggningen har lång livslängd och driftstiden kan förlängas utan större investeringar vilket innebär att varje tillkommande år i dagbrottet beräknas ge ett netto på 550-770 miljoner kronor. För denna studie har vi antagit att gruvan bryts med genomsnittshalter och genomsnittsvolymer varje år under livslängden. En mer detaljerad planering kommer troligen att leda till att något högre halter kan brytas i början och att viss gråbergbrytning kan senareläggas för att ge en kortare återbetalningstid. Bolaget kommer nu att fullfölja arbetet på att skaffa de nödvändiga tillstånden för en utbyggnad och driftstart. Bolagets bedömning är att en driftsstart kan ske 2008/9. En ledningsgrupp bestående av finansiell, geologisk, processteknisk och gruvteknisk ledningskompetens finns engagerad. Denna skall senare förstärkas med en nödvändig ledning för investering och uppbyggnad för att förbereda och genomföra utbyggnaden av processanläggning och gruva. Bolaget har vidare påbörjat diskussioner med ett flertal aktörer i avsikt att få ett fördelaktigt finansieringspaket för projektet och nödvändigt driftkapital. Om Lappland Goldminers AB Lappland Goldminers AB (556544-3339) innehar 100 % av bearbetningskoncessionen Fäboliden K nr 1, på 122,0 hektar, som ligger ca 40 km väster om Lycksele tätort i Lycksele kommun, Västerbottens län. Fäbolidens guldmineralisering ligger inom ett större stråk av fyndigheter, den s.k. Guldlinjen, som sträcker sig från nordväst till sydöst över Västerbottens län från fjällranden till Bottenviken. Lappland Goldminers AB med dotterbolag har för närvarande ca 25 000 ha undersökningstillstånd för metaller uppdelade på flera projekt inklusive Fäbolidens norra och södra förlängningar. 3 (21)

BAKGRUND OCH SYFTE... 5 TEKNISK BESKRIVNING... 5 LÄGE... 5 GEOLOGI... 5 MINERALRESERVER OCH MALMTILLGÅNGAR... 5 GRUVAN... 7 Gruvlayout... 7 Haltkontroll.... 7 Jordavrymmning... 8 Borrning... 8 Sprängning... 8 Lastning... 8 Transport malm och gråberg... 8 PROCESS - ANRIKNING... 9 Krossning... 9 Malning... 9 Frånskiljning av magnetkis... 9 Guldutvinning... 9 Svavelavskiljning... 10 INFRASTRUKTUR OCH SERVICE... 10 UPPBYGGNAD... 10 MILJÖ... 10 Hantering av anrikningssand... 10 Hantering av vatten... 11 Efterbehandling... 12 KOSTNADER... 13 INVESTERINGSKOSTNADER... 13 DRIFTKOSTNADER... 13 MARKNAD - FÖRSÄLJNING... 13 EKONOMISK UTVÄRDERING... 14 KASSAFLÖDESPROGNOSER... 14 INFLATIONSEFFEKTER... 14 KÄNSLIGHETSSTUDIER... 14 ÖVRIGA FAKTORER... 14 OBEROENDE GRANSKNING... 14 LEGALA KRAV... 14 Tillstånd enligt minerallagen... 14 Tillstånd enligt miljöbalken... 15 ARBETSKRAFTSFRÅGOR... 15 FRAMTIDSPROGNOSER FÖR PROJEKTET... 15 DEFINITIONER... 16 BILAGOR... 16 4 (21)

Bakgrund och syfte Följande preliminära lönsamhetsstudie (pre-feasibility study) har genomförts för att vara underlag för en uppgradering av tillämpliga delar av bolagets mineraltillgångar i Fäboliden till malmreserver och underlag för värdering av Fäbolidens planerade gruva och processanläggning. Lönsamhetsstudien har genomförts av Outokumpu Technology i nära samarbete med beställaren och ett flertal externa experter, som har bidragit med underlag eller delleveranser. En sammanställning av ansvariga medverkande med kvalifikationer finns under bilagor. Teknisk beskrivning Läge Fäbolidengruvan Fäboliden ligger i Västerbottens län i Lycksele kommun ca 40 km väster om centralorten Lycksele. Byn och området benämns Fäbodliden på officiella dokument men de boende i området hävdar att den riktiga benämningen är Fäboliden vilket också är det namn bolaget har gett projektet. Fäbolidens planerade gruva ligger ca 2 km nordväst om byn. Planerat sandmagasin ligger med sin närmaste del ca 1 km nordöst om byn och planerat industriområde med processanläggning ca 3 km nordväst om byn. Byn Fäboliden som är mer än 200 år gammal har för närvarande nio fast bebodda fastigheter samt ett mindre antal fastigheter som fungerar som fritidsbostäder. Byn är belägen inom Stöttingfjället och har i huvudsak ett högt läge med fri sikt mot sydöst och ligger inom ett sammanhängande skogsområde av blandad karaktär med ett flertal våtmarker. Fäbolidens projektområde med gruva och processanläggning, sandmagasin och industriområde ligger inom den så kallade Guldlinjens centrala del, vilket gör att en central processanläggning förväntas kunna behandla malmer från ett större upptagningsområde inom en radie upp till ca 100 km. Geologi Guldlinjen är en benämning på ett större område med stor guldpotential och även med kända fyndigheter. Den utgörs av en regional tektonisk zon från nordvästra Västerbotten genom Sorsele-, Storuman-, Lycksele kommuner och vidare mot Bottenhavet i sydöst. Zonen kan representera en äldre riftzon vars ålder är nära 2 miljarder år. Mineralreserver och malmtillgångar Den senaste presenterade bedömningen av mineraltillgången, av den 15 november 2004, vid en undre brytvärdesgräns av 0,4 gram guld per ton, gav ett totalt tonnage om 40,6 Mton ner till 350 m djup med en genomsnittshalt på 1,43 gram guld per ton. Tillgångarna i Fäboliden är baserade på informationen från 125 borrhål och totalt ca 11 000 analyser. Tre av dessa borrhål är borrade med ett inbördes avstånd av 300-400 m mot 250-300 m nivåer. 5 (21)

Bedömda mineraltillgångar per den 15 november 2004: Positioner Mineraltillgång Känd Indikerad Antagen M Au Au oz. M Au Au oz. M Au Au oz. ton g/t ton g/t ton g/t Dagbrott till 16,1 1,33 688 521 9,5 1,5 458 199 200 m Underjord 15 1,5 723 473 200-350 m 350-450 m 15 ~1,5 723 473 Summa: 1 870 193 723 473 En oberoende genomgång av SRK Consulting (Toronto) har resulterat i en rekommendation om några åtgärder som bör genomföras för att helt följa den praxis som utvecklats i Kanada för att vara i enlighet CIMs (Canadian Institute of Mining) standard, NI 43-101 som också i tillämpliga delar antagits av SveMin Föreningen för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige. Bolaget har under 2005 genomfört ett program enligt dessa rekommendationer. Borrningarna har fortgått därefter och ett antal dagbrottlayouter har utförts. Den uppborrade kända och indikerade mineraltillgången inom den valda dagbrottlayouten ner till ca 200 m djup är nu 22 miljoner ton. För varje ton malm måste även ca tre ton gråberg brytas för att frigöra malmen, detta kräver således att 66 miljoner ton gråberg bryts. En provbrytning och provanrikning omfattande 67 ton berg samt ett därefter genomfört haltverifieringsprogram visar på 30 till 82 % högre guldhalt än motsvarande analyser av kärnor från 39 mm kärnborrhål. På hängväggen i anslutning till malmzonen inom dagbrottet finns omkring 16 Mt guldmineraliserat berg enligt kärnborrningen och på liggväggen omkring 17 Mt. Detta innebär att ett dagbrott ner till ca 200 m djup ger underlag för en drifttid på anläggningen på mellan 4,5 och 8,5 år. Då mineralförekomsten fortsätter på djupet och det magnetiska stråket som är associerat med fyndigheten fortsätter mot norr och söder kan ytterligare tillskott förväntas. En förnyad dagbrottsoptimering baserad på nuvarande metallpriser, kostnadsnivåer och ett avslutat haltverifieringsprogram förväntas ge ett fördjupat dagbrott med motsvarande längre livslängd för den nu uppborrade dagbrottsgruvan och en förväntad storskalig underjordsgruva. Haltverifieringsprogrammet är inte helt slutfört men bolaget anser att en haltuppräkning på 50 % kan motiveras som basalternativ i en preliminär lönsamhetsstudie pre-feasibility enligt följande: 6 (21)

Pre-feasibility halter, november 2005. Kända och indikerade mineraltillgångar inom vald dagbrottslayout Huvudalternativ 7%* 30% 50% 100% Huvud malm Au g/t 1,47 1,91 2,21 2,94 Ag g/t 3,4 3,4 3,4 3,4 M tonnes 22 22 22 22 Au oz 1 039 755 1 350 974 1 563 169 2 079 510 Guldutbyte ( 87 %) Au oz 904 587 1 175 348 1 359 957 1 809 174 Marginell malm inom dagbrott Au g/t 0,4 0,52 0,6 0,8 Ag g/t 0 0 0 0 M tonnes 33 10 15 20 Total malm Au g/t 0,83 1,48 1,56 1,92 Ag g/t 1,36 2,34 2,02 1,78 M tonnes 55 32 37 42 * korrektionsfaktor baserad på analysmetod Gruvan Gruvan kommer till en början att brytas i dagbrott eftersom fyndighetens karaktär som en stor låghaltig guldmineralisering är väl lämpad för en storskalig dagbrottsbrytning med låga enhetskostnader. Produktionsnivån bestäms utifrån ekonomiska faktorer och den totala malmresurs som kan påvisas eller förväntas. Den nu uppborrade kända och indikerade mineraltillgången är 22 miljoner ton ner till ca 200 m djup För varje ton malm måste även ca tre ton gråberg brytas för att frigöra malmen, detta kräver således att 66 miljoner ton gråberg bryts. Av den brutna mängden gråberg beräknas 5 M ton vara diabas, som kan ha ett kommersiellt värde som ballastmaterial och för användning som en av råvarorna för mineralullsframställning. Gruvlayout Gruvlayouten är baserad på användning av stora utrustningar, vilket medför breda körbanor. Pallhöjden har valts till 15m och släntlutningen är 50. Haltkontroll. För att ha en god kontroll av vad som kan klassas som malm och transporteras till anrikningsverket kommer sprängborrhålen att provtas och analyseras. För planeringsändamål 7 (21)

kommer ett speciellt borraggregat att användas för kontroll av malmgränser samt kvaliteten på gråberget. Genom att deponera gråberget selektivt, dvs. det potentiellt syragenererande gråberget för sig och det icke syragenererande gråberget för sig, kan ett antal ekonomiska och miljömässiga fördelar uppnås. Jordavrymmning Jorddjupet varierar mellan 5 till 12 m med ett medeldjup på ca 7 m. Avrymningen kommer att ske med schaktmaskiner samt en mindre del med hjullastare och truckar. Jorden kommer att placeras i ett bananformat upplag sydost om dagbrottet för att avskärma och dämpa bullerstörningarna i byn Fäboliden ca 1,5 km bort. Viss del av moränen kommer att användas som byggnadsmaterial för anläggning av startdammen för sanddeponien. Borrning Borrning kommer i huvudsak att ske med larvburna borraggregat av typ sänkhammare. Håldimensionen kommer att variera mellan 100 och 300 mm. Antalet borraggregat är beräknat till 4 st. Hålen kommer att vara mellan 5 och 15 m djupa plus underborrning. Sprängning Sprängning kommer huvudsakligen att ske med pumpbara sprängämnen baserade på ammoniumnitrat. Sprängämnet blandas på plats och pumpas ner i sprängborrhålen med ett för ändamålet utrustat fordon. För initiering av sprängämnet kommer en mindre laddning primer att användas tillsammans med sprängkapsel i borrhålet. Initiering kommer att ske med icke elektriska metoder. Salvornas storlek kan komma att variera mellan 20 000 ton upp till 500 000 ton berg. Lastning Lastning av malm och gråberg beräknas ske med hydrauliska höjdgrävare med en skopstorlek på ca 30 m 3. Grävmaskinen lastar direkt på stora truckar med upp till 220 tons nyttolast. Lastning kommer även att ske med en eller flera stora hjullastare, skopstorlek ca 15-20 m_ Lastningen kommer att kompletteras med renslastare, schaktmaskiner och mindre serviceutrustningar. Transport malm och gråberg Malmen körs med truckarna direkt till en kross i närheten av dagbrottet eller vid anrikningsverket, eventuellt flyttas krossen ner i dagbrottet när gruvan blir djupare. Gråberget, som på sikt är den största hanterade volymen, transporteras på samma sätt som malmen upp ur gruvan. Från gruvan transporteras gråberget vidare till olika gråbergsupplaget beroende på egenskaper. Tre olika sorter antas idag vara aktuellt, syrabildande, icke syrabildande och diabas. Det tömda berget kommer att jämnas ut med en schaktmaskin. Gråbergsupplagen har lokaliserats till sluttningen 150 m väster om dagbrottet. Den separata deponin för diabas ligger strax norr om deponin för huvuddelen av gråberget beräknas ligga på ca +480 möh, vilket är i nivå med den sydöstra delen av dagbrottet. 8 (21)

Process - anrikning Genomförda metallurgiska studier visar att guldet kan utvinnas med högt utbyte, 85-90%, efter krossning, malning och cyanidlakning, fällning på aktivt kol samt framställning av guldtackor, så kallade dorétackor. Mineralogiska undersökningar visar på att guldet förekommer relativt finkornigt och i hög grad är associerat med arsenik. Utifrån dessa förutsättningar har andra processvägar utvärderats och valts bort, se bilagan Layout Anrikningsverk och Bilagan Flödesschema. Krossning Malmen går normalt direkt till kross utan mellanlagring. Ett mindre säkerhetslager av malm kommer dock alltid att finnas för att täcka upp smärre störningar i gruvdriften. Malmen tippas i en ficka före krossen varefter den krossas ner till ca 10 mm i flera steg. I denna process siktas malsten, 150-200 mm, ut. Dessa används som malkroppar i efterföljande autogenmalningskrets. Andelen sådan malsten bedömes till 5-20 %. Efter krossning transporteras malmen till anrikningsverket med transportband. I synnerhet krossverket har stort behov av regelbundet planerat underhåll och det är därför nödvändigt med ett mindre lager av malsten och krossgods för att alltid kunna garantera malm till malningen, Se Bilagan. Layout Krossverk, och Bilagan. Processchema Krossverk. Malning Den krossade malmen (från gruvan) transporteras in till anrikningsverket med ett transportband. Malmen mals därefter autogent (utan stålstänger eller kulor) i en eller flera stora kvarnar till en fin sand, vilket innebär att mer än 80 % är finare än 80 _. Vatten tillsätts i kvarnarna för att få en pumpbar produkt pulp för senare hantering. För att erhålla rätt malprodukt med minimal energiinsats finns klassificerare, siktar, hydrocykloner och annan separationsutrustning integrerad i malkretsen. Malningsanläggningen utförs så att även externa malmer kan tas emot. Frånskiljning av magnetkis Malmen innehåller magnetkis vilken kan störa den efterföljande lakningsprocessen genom sänkning av lakhastighet och förhöjd förbrukning av kemikalier. Magnetkisen frånskiljs med magnetiska separatorer utan alltför stor guldförlust. Guldutvinning Guldet extraheras ur materialet med natriumcyanid i en serie tankar i vilka även luft inblåses. ph hålles högt, 10,5-11,0, genom reglering med kalk. Motströms föres aktivt kol genom tanksystemet för absorption av det utlösta guldet på kolytorna. Motströmssystemet gör att det reaktiva kolet möter lösningen med lägsta guldhalten. På så sätt säkras utbytet. I början av laktankarna möter så kolet guldrik lösning och blir därmed mättat och avskiljs därefter fysiskt från lakkretsen för vidare behandling. Förfarandet kallas Carbon In Leach (CIL). Varianter på detta finnes, men princip och kemi är likartade. 9 (21)

Det aktiva kolet strippas så på sitt guldinnehåll genom behandling med koncentrerad cyanidlösning vid högt ph (ph12), och hög temperatur, 130-140 grader. Lösningens guld och silverinnehåll utvinnes därefter i electrolysceller på katoder bestående av stålull. Denna kalcineras, rostas därefter varvid järnet oxideras medan silver och guld förblir i metallfas. Denna smältes med slaggbildare varvid järnet hamnar i en slaggfas och guld/silver i en metallfas som kan separeras och gjutas till så kallade dorétackor. Innan lösningen med restprodukter kan deponeras måste resterna av cyanid destrueras. Detta görs med den så kallade Incoprocessen, eller jämförbar metod, innebärande att cyaniden oxideras till cyanat med hjälp av svaveldioxid. Svavelavskiljning För att avskilja den svavelhaltiga delen av sanden kommer anrikningssanden att floteras i en flotationsanläggning för att avskilja den svavelhaltiga delen från den relativt rena sanden. Detta skapar två fraktioner sand där den ena delen, ca 93 % är ren och kräver en enkel deponi, medan en andra del ca 7 % kommer att bli svavelrik och kräva en mer omfattande efterbehandling. Vatten med restprodukter (i två fraktioner) pumpas därefter till sandmagasin för sedimentering och återtagande av det vatten som inte binds av restprodukten, se Bilaga. Flotationskrets Infrastruktur och service Fäboliden ligger i ett område med utmärkt infrastruktur avseende vägar, kommunikationer, vattenkraftförsörjning med mera och enbart vissa kompletteringar behöver göras som anslutning till närmaste vattenkraftstation vid Umeälven. Inom industriområdet kommer verkstäder, kontor, förråd mm att anläggas. Eftersom det finns flera samhällen med full service inom pendlingsavstånd finns inget behov av bostäder eller övernattningsmöjligheter. Uppbyggnad Innan produktionsstart skall hela processanläggningen inklusive infrastruktur, sandmagasin och gruva byggas ut till ett komplett produktionssystem. Anläggningstiden är bedömd till 18 månader och kommer att kräva en hård tid- och kostnadsstyrning. Bolaget kommer inte att bygga i egen regi utan både leveranser och projektledning kommer att handlas upp av lämpliga leverantörer. Miljö Hantering av anrikningssand Som beskrivits ovan kommer två typer av anrikningssand att produceras: anrikningssand med låg svavelhalt (LS) vilken antas utgöra ca 93 % av total mängd producerad anrikningssand, 10 (21)

anrikningssand med hög svavelhalt (HS), resterande ca 7 % av total mängd producerad anrikningssand. LS sanden kan komma att samdeponeras med gråberg i gråbergsdeponin. Anrikningssanden med hög svavelhalt (HS) kommer att deponeras i en separat del av sandmagasinet, och avskiljs med en dammvall från den del som har låg svavelhalt. Således kommer ett sandmagasin att anläggas, som uppdelas på 2 delar för särhållning av anrikningssand med låg (LS) respektive hög (HS) svavelhalt. Samdeponering av svavelfattig anrikningssand (LS) och gråberg Samdeponering av gråberg och anrikningssand är ett relativt brett begrepp som inbegriper ett flertal olika metoder för deponering av de två typerna av restprodukter i samma deponi. I princip handlar samdeponering av anrikningssand och gråberg om att integrera (blanda in, trycka in, lagra in, etc.) anrikningssanden i gråbergsmatrisen. Lappland Goldminers studerar möjligheten att samdeponera LS sand och gråberg vid Fäbolidengruvan. Detta skulle kraftigt minska behovet av volym i sandmagasinet. Vidare skulle det vara positivt ur miljösynpunkt genom att LS sanden tillför buffringskapacitet och adsobtionsytor till gråberget samt minskar syretransporten i gråbergsdeponin. Detta leder till optimering av markanvändning genom att utnyttja porvolymen i gråberget för deponering av anrikningssand, samt minimering av möjlig miljöpåverkan genom att minska vittringen och uttransporten av vittringsprodukter. I vilken omfattning man lyckas samdeponera LS anrikningssand och gråberg beror på en mängd faktorer som klimat, logistik och vald metod för samdeponering. Samdeponering av LS anrikningssand och gråberg är en avsikt och en målsättning för Fäbolidengruvan men eftersom metoden ännu är obeprövad för nordsvenska förhållanden utformas sandmagasinet konservativt, dvs. så att de inrymmer all anrikningssand uti det fall att samdeponeringen inte skulle visa sig möjlig eller framgångsrik. Hantering av vatten Under driftperioden är målsättningen att 100 % av processvattnet skall vara återcirkulerat vatten från sandmagasinet, gråbergsdeponin, industriområdet och gruvvatten. Vid behov pumpas vatten från en vattenstation vid Lördagsbäcken. Dricksvatten tas från djupborrade brunnar. Ett mindre överskott på vatten kommer under ett normalår att avbördas till recipienten, vid behov efter rening. Allt processvatten genomgår cyaniddestruktion innan det pumpas ut till sandmagasinet tillsammans med anrikningssanden. Eventuellt innehåll av löst arsenik fälls effektivt med järnsulfat för bildande av stabilt järnarsenat. Tungmetallinnehållet styrs med ph-reglering. Gruva Vatten som tillförs gruvan består i huvudsak av direkt nederbörd i dagbrottet och grundvatteninströmning. En liten mängd vatten tillförs genom bevattning för dammbekämpning. Från dagbrottet avdunstar en mindre mängd vatten. Övrigt vatten måste pumpas ut ur dagbrottet. Vattnet som pumpas från dagbrottet beräknas uppgå till ca: 750 000 m 3 /år vid fullt djup och full utsträckning av gruvan under ett normalår. Vatten pumpas till en avslamningsbassäng med oljefilter. Efter kontroll släpps det ut till Lillbäcken. Vid behov pumpas vattnet från bassängen för att användas i processen. 11 (21)

Industriområde Industriområdet omges av avskärmande diken för att undvika att ytavrinning rinner in på området. Uppsamlande diken och brunnar samlar upp ytavrinning från området och leder vattnet till en klarnings- och uppsamlingsdamm. Uppsamlat vatten pumpas till anrikningsverket för återanvändning som processvatten. Anrikningsverk Vattenbalansen för anrikningsverket sammanfattas i tabell enligt Bilaga. Anrikningsverket använder ca 1,6 m 3 vatten per ton malm och genomsätter 5 Mton/år, vilket resulterar i ett årligt vattenbehov av 8 Mm 3. Detta behov täcks under ett normalår till 100 % av återvunnet vatten från sandmagasinet, gråbergsdeponin, industriområdet och gruvvatten. Variationer över årstiden medför att vatten måste tillföras vissa tider. Gråbergsdeponi Gråbergsdeponin omges av avskärmande diken för att undvika att ytavrinning kommer in under deponin eller blandas med dränagevatten. Uppsamlande diken samlar upp dränage från deponin samt ytavrinning från deponin och leder vattnet till en klarnings- och uppsamlingsdamm. Uppsamlat vatten leds eller pumpas till anrikningsverket för återanvändning som processvatten. Sandmagasin Sandmagasinet omges av avskärmande diken för att undvika att ytavrinning rinner in i magasinet. Uppsamlande diken samlar upp dammläckage från nedströmsdammen och vid behov återpumpas det uppsamlade vattnet till magasinet. Ungefär 8 Mm 3 /år processvatten tillförs sandmagasinet via anrikningssanden och med konventionell hantering. En mindre mängd vatten binds upp i form av porvatten i LS magasinet. I HS magasinet tillämpas undervattensdeponi varför den deponerade sanden tränger bort vatten vid bibehållen dämningsnivå. Sandmagasinets yta har beräknats till 67 + 20 ha vid full utbyggnad. Under ett normalår är det nödvändigt att avbörda en mindre mängd vatten, för att inte bygga upp onödiga volymer av lagrat vatten i magasinet. Avbördning till recipient sker från LS magasinet. Vattenbehandling och ph-justering kommer att ske före utsläpp till recipient. Efterbehandling Efterbehandlingen av gruvområdet efter att driften upphört kommer att ske med bästa möjliga teknik (BAT) vid den tidpunkt då verksamheten avslutas. Det är därför i dagsläget svårt att bedöma exakt hur de olika markområdena kommer att vara beskaffade efter att efterbehandlingen genomförts. Efterbehandlingen av dagbrott, industriområde, sandmagasin och gråbergsupplag kommer dock att genomföras på ett sådant sätt att minimal påverkan bedöms uppkomma på omgivande miljö och vattendrag. Stor omsorg kommer att läggas ner på lösningarna för efterbehandlingen för att minimera miljöpåverkan samt för att begränsa kostnader och behov av att lämna säkerhet för framtida åtgärder. 12 (21)

I dag planerade efterbehandlingsåtgärder Objekt Högsvavel HS magasin Lågsvavel LS magasin gråbergsdeponin Diabasdeponin Moränupplag Dagbrott Industriområde Principiell metod Förhöjd grundvattenyta Okvalificerad moräntäckning Kvalificerad moräntäckning Okvalificerad moräntäckning Vegetering Avsläntning och naturlig vattenfyllning Kvalificerad moräntäckning Kostnader Investeringskostnader Investeringskostnaderna har när det varit rimligt baserats på budgetofferter och i övriga fall på erfarenhet från liknade projekt i regionen. Investeringen i processanläggning och gruva är i basalternativet beräknad till 1 126 455 kr baserad på enbart ny utrustning. Bolaget kommer att aktivt söka efter lämpliga begagnade utrustningar i gott skick och förväntar sig att kunna minska den totala investeringen med betydande belopp. Tillgången till bra begagnad utrustning av lämplig storlek och standard är dock begränsad och måste undersökas noggrant. Driftkostnader Driftkostnader är framräknade från processförsök och beräkningar med hänsyn taget till kända kostnader från andra projekt med motsvarande kostnadsstruktur. Gruvans driftkostand är beräknad till i snitt 9,10 kr per ton för både malm och gråberg. Vid en fördjupad gruva kommer driftkostnaden att öka med ökad transportsträcka. Processanläggningens driftkostnad beräknas till 32 kr per ton. Optimering av malning och reagensförbrukning har dock potential att minska kostnaderna något. Kostnader finns för administration, sandmagasin och raffinering av guldet. Inga kostnader finns medtagna för prospektering after ytterligare malm eftersom inga intäkter finns inlagda för ökad livslängd. Marknad - försäljning De dorétackor som produceras innehåller guld, silver samt en del övriga metaller och föroreningar. Dorétackorna är slutprodukten för vår verksamhet. Tackorna säljs till externa raffinaderier och betalning sker för metallinnehållet med avdrag för en raffineringskostnad. Betalning brukar ske dels vid leverans enligt gällande analys och metallpriser och dels efter slutlig raffinering och analys. 13 (21)

Ekonomisk utvärdering Den kostnads- och intäktsberäkning som gjorts bygger dels på ett tidigare 3 Mton alternativ uppräknat till 5 Mton dels på nya offerter på utrustning och även bedömningar och beräkningar baserat på tidigare projekt. Basalternativet är beräknat med en genomsnittsguldhalt på 2,21 g/ton vilket motsvarar en uppräkning av halter från analyser av kärnborrning med en faktor av 50 % vilket enligt bolaget är en rimlig halt med hänsyn till att ett haltverifieringsprogram indikerar på en korrektionsfaktor på mellan 30 och 82 %. För känslighetsbedömning redovisas också alternativ med 1,47, 1,91 samt 2,94 gram guld per ton. För lönsamhetsbedömningarna har vidare valts aktuella guldpriser och växelkurser för fredagen den 16 december 2005 : Guldpris 504 $/once, London PM Silverpris 8,56 $/once 1 USD = 7,90 SEK, Riksbanken Se bilaga Budget och känslighetsanalyser och bilaga Guldpriser Kassaflödesprognoser Se bilaga, Kalkyler. Inflationseffekter Den nu rådande situationen med kraftigt ökade priser på råvaror inklusive metaller och en därmed följande kraftigt ökad efterfrågan på gruvproduktion av dessa råvaror har medfört ökade kostnader och ökade leveranstider för utrustningar och förbrukningsvaror. Känslighetsstudier Se bilaga, Kalkyler. Övriga faktorer Oberoende granskning Huvuddelen av i denna preliminära lönsamhetsstudie ingående val av metoder, kostnader med mera har utarbetats tillsammans med oberoende konsulter med expertis på respektive område. Mineralreserver och mineraltillgångar har genomgått en preliminär granskning av den oberoende konsulten SRK från Toronto, Kanada. När denna studie skall uppdateras till en Bankable study kommer en mer omfattande oberoende granskning att genomföras. Legala krav Tillstånd enligt minerallagen Bolaget har bearbetningskoncession för Fäbolidens fyndighet omfattande de delar som berörs av denna lönsamhetsstudie. Om fyndigheten utökas i betydande omfattning mot norr eller 14 (21)

söder kommer ytterligare koncessioner att behövas. Enligt minerallagen skall även nödvändiga markområden anvisas för tänkt verksamhet vilket inte torde innebära några problem när övriga tillstånd finns på plats. Tillstånd enligt miljöbalken Innan utbyggnad till produktion kan ske måste tillstånd enligt miljöbalken finnas. För detta tillstånd krävs en omfattande miljökonsekvensbeskrivning. Arbetet på ansökan om detta tillstånd inklusive miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är långt framskridet. Projektets storlek innebär att även låga utsläppsnivåer kan ge oacceptabel påverkan på miljön och vi kan förvänta oss hårda restriktioner speciellt avseende deponier och kväveutsläpp. Bolaget förväntar sig efter underhandskontakter att nödvändiga tillstånd kommer at beviljas. Arbetskraftsfrågor Västerbotten ligger i ett område med lång gruvtradition och med en befolkning som är van med tung industri. Behovet av arbetskraft kommer med sannolikhet att kunna mötas med en kombination av lokal och regional rekrytering. Eftersom området har hög arbetslöshet kan vi även påräkna hjälp med rekrytering och utbildning från arbetsmarknadsmyndigheten. Fäboliden ligger i ett område där även utbildning av akademiker med en för verksamheten lämplig utbildning sker. Framtidsprognoser för projektet Fäbolidenfyndigheten Fäboliden uppborrade mineraltillgångar ligger inom en geologisk zon som enligt Sveriges Geologiska Undersökning SGU fortsätter till minst 1000 m djup. SGU har också förklarat Fäbolidenfyndigheten vara av riksintresse. Bolaget har borrat fyra och planerat ytterligare sonderande hål under det planerade dagbrottet. Borrhålen har indikerat den guldförande zonen på stor bredd och indikerar att fyndigheten fortsätter mot djupet med liknande eller möjligen högre halter. En förnyad optimering kan eventuellt leda till ett fördjupat dagbrott. De delar av mineraliseringen som ligger under slutligt dagbrott kan troligen brytas med en storskalig underjordsbrytning vilket kommer att utredas närmare. Det magnetiska stråket som är associerat med fyndigheten fortsätter mot norr och mot söder och det finns även ett antal intressanta blockfynd som troligen kommer från dessa förlängningar. Den sammanlagda geologiska bilden gör att det finns goda möjligheter till ytterligare dagbrottsproduktion från processanläggningens omedelbara närhet. Satellitgruvor Bolagets strategi är att utveckla ett lönsamt producerande guldbolag med en centralt lokaliserad processanläggning som försörjs av malm från en eller flera gruvor inom ett större upptagningsområde. Fäbolidens fyndighet kommer i denna verksamhet att vara basen i försörjningen av malm till verket under en längre tid men med tillskott även från kringliggande gruvor. Bolaget har under en längre tid bedrivit prospektering på ett flertal lovande projekt och har genom kärnborrning och utvinningsförsök påvisat flera fyndigheter som kan bidra till malmförsörjningen till den strategiskt lokaliserade processanläggningen. Bolagets strategi omfattar även att anrika externa malmer från andra företags närliggande 15 (21)

fyndigheter inom upptagningsområdet. För närvarande finns det ett tiotal företag som prospekterar efter guld på guldlinjen. Lappland Goldminers övriga guldprojekt. Stortjärnhobben i Storumans kommun Västerbottens län, är en guldfyndighet som går upp i dagen och är indikerad med kärnborrning på 700 meters längd och ner till 150 m djup. Ansökan om bearbetningskoncession planeras inom kort. Sandviksträsk i Lycksele kommun Västerbottens län, är en guldfyndighet som går upp i dagen och är indikerad med kärnborrning. Kärnborrning för att bestämma fyndighetens storlek och halt pågår. Knaften i Lycksele kommun Västerbottens län, är en guldfyndighet under ett upp till 30 m mäktigt moräntäcke. Guld har påträffats både i moränen och i berggrunden. Undersökningar planeras för att lokalisera huvudmineraliseringen samt för att fastställa fyndighetens storlek och karaktär. Vid Gubbträsk i Storumans kommun Västerbottens län har en betydande guld, silver, zinkoch bly-fyndighet påträffats. inom ett stort område med morän-, bergkaxprovtagning samt diamantborrning. Undersökningsarbeten pågår för att fastställa fyndighetens storlek och karaktär. Definitioner Mineraltillgång och malmreserv Mineraltillgång är en del av mineralisering som under realistiska antagna och motiverbara tekniska och ekonomiska förhållanden, skulle kunna bli ekonomiskt brytbar. Malmreserv är de delar av en mineraltillgång, som efter användande av alla brytningsfaktorer, resulterar i ett bedömt tonnage och halt och som enligt den Kvalificerade Personens (QP) som gör bedömningen, är basen för ett ekonomiskt bärkraftigt projekt efter att ha tagit hänsyn till alla relevanta processmässiga, metallurgiska, ekonomiska, marknadsmässiga, legala, miljömässiga, socio-ekonomiska och regleringsmässiga faktorer. I malmreserven ingår utspädning med gråberg (gråbergsinblandning), material som bryts i samband med malmreserven och levereras till anrikningsverket eller liknande anläggning. Benämningen Malmreserv behöver inte nödvändigtvis innebära att utvinningsanläggningarna finns på plats eller i drift eller att alla tillstånd har erhållits. Det innebär dock att det är rimligt att förvänta att sådana tillstånd kommer att beviljas. Bilagor 16 (21)

Bilaga: Ansvariga och kvalifikationer Outokumpu Technology AB är ett globalt konsultföretag specialiserat på design, utveckling och leverans av skräddarsydda anläggningar för mineralindustrin. Företaget har stor erfarenhet från nordiska förhållanden. Outokumpu är oberoende till Lappland Goldminers AB. Outokumpu har engagerats för att göra en preliminär lönsamhetstudie för Fäbolidens gruvoch processprojekt. Anders Nyström med flerårig erfarenhet har fungerat som projektledare Leif Carlson konsulterande geolog och styrelseledamot i Lappland Goldminers AB:s styrelse är Filosofie licentiat (Dr.) i geologi från Stockholms Universitet gruv-, prospekterings och konsultgeolog samt rådgivare med 40 års branscherfarenhet varav 27 år i Norrbotten och Västerbotten och 13 år i Västaustralien, Abu Dhabi, Oman och Saudiarabien Leif Carlson, har ansvarat för undersökningarna och alla beräkningar av mineraltillgångar och malmreserver som ingår i studien på Fäboliden och är av SveMin, Föreningen för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige registrerad som "Kvalificerad Person" (QP). SRK Consulting är en från Lappland Goldminers AB oberoende konsultorganisation inom industri och miljö. Jean-François Couture, Ph.D., P.Geo. och Principal Geologist, har genomfört en granskning av prospekteringsarbetet samt varit rådgivande i frågan om haltverifiering. Dr. Couture är vidare engagerad för att göra en slutgranskning av mineralresurser och malmbas enligt NI-43-101. Nya Boliden är ett från Lappland Goldminers AB oberoende gruv- och smältverksföretag som fokuserar på produktion av koppar, zink, bly, guld och silver. Bolaget har ett flertal gruvor inklusive Aitik ett stort dagbrott med en produktion 18 Mt per år. Nya Boliden har välvilligt ställt upp med resurser och assisterat inom viktiga områden: Hans Båt med 30 års erfarenhet med geofysik och malmbasfrågor har genomfört ett antal dagbrottsoptimeringar. Björn Bäärman med mer än 30 års erfarenhet som gruvgeolog och gruvplanerare med tyngdpunkt på stora dagbrott har gjort de dagbrottslayouter som ingår i studien. Jan-Erik Sundkvist Ph.D har gjort laboratoriestudier och processdesign för processanläggningen. Minpro AB är ett från Lappland Goldminers oberoende konsultföretag som utför processutveckling och försök i både laboratorie- och pilotskala. Bolaget har genomfört många omfattande pilotförsök av mer än 70 ton malm samt kompletterat dessa med ett antal laboratorieförsök. Knelson är en från Lappland Goldminers AB oberoende leverantör av bland annat gravimetrisk utrustning. Knelson har utfört prov på gravimetrisk anrikning i Kanada och Zimbave. SGAB Analytica Mary Ekström, en från Lappland Goldminers AB oberoende konsult har utfört mineralogiska undersökningar av malmprover från Fäboliden. Prorok AB, en från Lappland Goldminers AB oberoende konsult. Har utfört en preliminär geostatistisk 3-D modell och beräkning på Fäbolidens mineraltillgångar. 17 (21)

AMMTEC Ltd Australien en från Lappland Goldminers AB oberoende konsult inom metalurgiska- och mineralogiska undersökningar. Har genomfört anrikningsprov på borrkärnor. Glenn Bark, doktorand vid Division of Ore Geology and Applied Geophysics vid Luleå University of Technology, har framlagt sin licentiatavhandling Genesis and tectonic settings of the hypozonal Fäboliden orogenic gold deposit, Northern Sweden. 18 (21)

19 (21) Fäboliden base case $149

Gold grade in resources Operating Mines 20 (21)

Remaining value mill Alternative Acc ton Remaining Alt. 5 Mton 22 20,8% 1-4 32 10,2% 5 37 7,1% 6 42 5,0% 7 FÄBOLIDEN PROJECT Calculation assumptions and results Mill feed tonnage and grades Tot. Acc Ore Cash $ Mkr Note Result Alt. Description Life time Ore reserve Grade Au g/t Additional ore Grade Average grade 1 5 Mton, 1,47 g/ton 4,4 22,00 1,47 1,47 22,00 222 994 107% 2 5 Mton, 1,91 g/ton 4,4 22,00 1,91 1,91 22,00 172 2 061 130% 3 5 Mton, 2,21 g/ton 4,4 22,00 2,21 2,21 22,00 149 2 789 150% base case 4 5 Mton, 2,94 g/ton 4,4 22,00 2,94 2,94 22,00 114 4 559 200% 5 5 Mton, 1,91 g/ton + marginal 6,4 22,00 1,91 10,00 0,52 1,48 32,00 183 2 346 130% 6 5 Mton, 2,21 g/ton + marginal 7,4 22,00 2,21 15,00 0,60 1,56 37,00 162 3 206 150% 7 5 Mton, 2,94 g/ton + marginal 8,4 22,00 2,94 20,00 0,80 1,92 42,00 125 5 569 200% Metal prices and exchange rates Au 504 Dec 16, 2005 London AM Ag 8,56 Dec 16, 2005 NY SEK / USD 7,9 Dec 16, 2005 Stockholm 21 (21)