SYV-plan för Tungelsta Skola

SYV-plan för Tungelsta Skola Studie- och yrkesvägledning hela skolans ansvar! Innehåll Inledning... 1 Tungelsta Skola... 1 Tungelsta Skolas mål... 1 Tungelsta Skola i siffror... 1 Navigatorcentrum... 2 Uppdragsbeskrivning för den studie- och yrkesvägledande verksamheten i Haninge kommun... 2 Studie- och yrkesvägledning... 2 Kalendarie för årskurs 8 och 9 samt lärare läsåret 17/18... 5 Aktivitetsplan för den studie- och yrkesvägledande verksamheten F-9... 6 Bilaga till aktiviteter 7-9; Ämnen och centralt innehåll som har ett SYV-perspektiv...12

Inledning I samband med centraliseringen av studie- och yrkesvägledningen i Haninge kommun, samtidigt som de nya allmänna råden för studie- och yrkesvägledare kom, beslutades att en SYV-plan för F-9 skulle tas fram. Denna SYV-plans målgrupp är skolans personal, studie- och yrkesvägledare samt elever och föräldrar. Huvudplan Ribbyskolans SYV-plan Söderbymalms SYV-plan Vendelsömalms SYV-plan Lyckebyskolans SYV-plan Brandbergsskola ns SYV-plan Tungelstaskolans SYV-plan Skärgårdsskolorn as SYV-plan Tungelsta Skola Tungelsta skola är en F-9 skola och är den näst största grundskolan i Haninge kommun. Skolan är belägen mitt i byn i Tungelsta, en lantlig idyll i södra delen av Haninge. Skolans upptagningsområde är framförallt området Tungelsta. Skolan har ca 890 elever och ca 120 st personal, däribland Lärstudio 1-6 och Lärstudio 7-9. Skolan är organiserad i årskursvisa arbetslag och varje arbetslag leds av en utvecklingsledare. Skolan arbetar ständigt för att all personal skall kunna vara med i verksamhetsutvecklingen och att arbetsplatsen skall vara trygg med stor transparens. Skolans ledord är Vilja, Våga, Vara Nyfiken, och vi har specifika mål för varje läsår. Tungelsta Skolas mål Skolans övergripande mål för läsår 17-18 är: - Ökad studiero - Ökad närvaro - Högre måluppfyllelse Tungelsta Skola i siffror Siffrorna utgör nuvarande läsårs statistik, om inte annat redogörs. Antal personal (F-9): 108 varav 90 är pedagogisk personal Antal elever (F-9): 898 Studie- och yrkesvägledares tjänstefördelning: 50% Meritvärde årskurs 9 (2016/2017): 222,9 Andel elever med behörighet till gymnasiet föregående läsår: 87,4% Andel lärstudioelever: 10 Andel nyanlända elever: 6 Ekonomiskt resultat föregående år: vi höll budgeten och betalade dessutom tillbaka vårt underskott från året innan 1

Navigatorcentrum Alla studie- och yrkesvägledare inom de kommunala grund- och gymnasieskolorna är anställda i en central enhet under utbildningsförvaltningen, kallad Navigatorcentrum, men jobbar praktiskt ute på skolorna. Navigatorcentrum ansvarar även för det kommunala aktivitetsansvaret, studie- och yrkesvägledning inom Komvux samt för SFI-samordningen i kommunen. Chef är Andreas Schuber. Idag består denna enhet av 19 personer, som innehar olika typer av befattningar. Fördelningen av studie- och yrkesvägledare inom Haninge kommuns grundskolor är som följer: Brandbergsskolan 0,5, Dalarö 0,1, Haga/Lyckeby 0,5, Ribby 1,0, Söderbymalm 0,9, Tungelsta 0,5 och Vendelsömalm 0,5. Uppdragsbeskrivning för den studie- och yrkesvägledande verksamheten i Haninge kommun Grund- och förskolenämnden samt gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden beslutade i september 2012 att ge Utbildningsförvaltningen i uppdrag att i samverkan med studie- och yrkesvägledarna ta fram en kommungemensam uppdragsbeskrivning. Detta förslag har arbetats fram i dialog mellan Utbildningsförvaltningen och kommunens studie- och yrkesvägledare i grundskolan och i gymnasieskolan. Studie- och yrkesvägledningen i Haninge ska gå som en röd tråd från förskoleklassen till gymnasiet. Genom vägledning, information och andra aktiviteter ska varje elev i Haninges skolor garanteras att få: Fördjupad kunskap om själv En bred och fördjupad kunskap om utbildning, arbete och yrke Lära sig väga för- och nackdelar i en valsituation och se konsekvenser av olika beslut Kunskaper och inför vidare studier- och En inblick i olika arbetsmiljöer och i olika yrkesområden Delta i en arbetsgemenskap tillsammans med vuxna Kännedom om de krav som ställs på en arbetstagare Uppskattning för sin insats och genom det utvecklas och stärkas i sin självkänsla Möjlighet att bygga upp ett kontaktnät som kan leda till arbete En grund i entreprenörskap och det tänkande är förknippat med det I grundskolans år 7 9 ska studie- och yrkesvägledningen inriktas på: Enskilda samtal Gruppvägledning Information till elever och föräldrar om PRAO Gymnasieinformation till elever och vårdnadshavare Information om öppet hus, gymnasiemässa och informationshämtning Information om yrken och branscher Vägledningssamtalen ska utifrån elevens behov innehålla diskussion om framtida studier och yrken, motivationssamtal, konsekvenssamtal och individuell anpassning av studier. Vad gäller övriga aktiviteter och samarbeten ska elever i förskoleklass till och med årskurs 6 få minst en aktivitet varje år som kan kopplas till studie- och yrkesvägledning. Arbetslag/klasslärare ska genomföra aktiviteten och studie- och yrkesvägledare ska fungera som konsultativ resurs. Studie- och yrkesvägledare ska vara en resurs för förskoleklassens och grundskolans personal samt för vårdnadshavare vad gäller SYV-frågor. Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledningen beskrivs i Skolverkets allmänna råd (2013:12) på följande sätt: 2

Elevens behov av studie- och yrkesvägledning kan summeras som att eleven, utifrån sina förutsättningar, ska: bli medveten om sig själv, bli medveten om olika valalternativ såsom olika utbildningar och yrken, bli medveten om relationen mellan sig själv och valalternativen, lära sig att fatta beslut och lära sig att genomföra sina beslut. Studie- och yrkesvägledning kan utifrån denna definition därmed sägas behandla hur en individ, genom en process i flera steg, ska nå ökad självkännedom i kombination med information och kunskap om de olika alternativ som finns att välja mellan. Nästa steg blir därefter att ge eleven utrymme att kunna reflektera över hur dessa två delar, kunskap om sig själv och kunskap om alternativen, kan fogas samman, vilket skulle kunna uttryckas som hur intressen och individuella förutsättningar kan relateras till de alternativ som står till buds. För att sedan kunna ta och också utföra ett beslut, krävs att eleven får kunskap om hur detta går till. Denna beskrivning kan sägas innefatta både den vida och snäva definitionen av studie- och yrkesvägledning, då de olika delarna kan uppnås genom både information som delas i grupp, erfarenheter från arbetslivet och enskilda vägledande samtal. Till detta kan kopplas hur Sveriges vägledarförenings definierar vägledning: Vägledningen är en process som bedrivs inom en institution/organisation där en professionell vägledare, med samtalet som det viktigaste verktyget, hjälper enskilda individer att utifrån sina unika behov lösa/hantera problem inför val av utbildning, yrke, arbete och därmed förknippad levnadsbana. Som syns i citatet ovan betonas även här hur vägledning ska ha den enskilde individen i fokus, där stödet ska formas utifrån dennes behov av guidning när det kommer till studie- och, och även livsval. I skollagen (2010:800), som är det styrdokument som på ett övergripande plan styr skolans arbete och således också den studie- och yrkesvägledande verksamheten, finns beskrivet hur alla elever ska få sina behov av studie- och yrkesvägledning gällande framtida val tillgodosedda. Det åligger rektor att se till att organisera verksamheten så att eleverna får den vägledning som de har rätt till (Lgr 11). Den verksamma studie- och yrkesvägledaren på skolan har ett ansvar för att informera och vägleda elever inför kommande studie- och yrkesliv, med ett extra fokus på att synliggöra framtidsmöjligheter för elever med funktionsnedsättning. Utöver detta ska studie- och yrkesvägledaren också stötta skolans övriga personal i arbetet med studie- och yrkesvägledningen (Lgr 11:2.6). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 beskriver vidare hur skolan ansvarar för att eleven ska kunna tillgodogöra sig de kunskaper som är grundläggande för att kunna verka både som individ och samhällsmedlem, kunskaper som också ligger till grund för fortsatta studier (Lgr 11). Vidare finns beskrivet i läroplanen att alla som arbetar i skolan har ett ansvar för att motverka att elevernas val hämmas av deras kön, kulturell och/eller social bakgrund. All personal i skolan ska dessutom arbeta med att skapa kontakter med både omgivande förenings- kultur- och arbetsliv i kombination med andra verksamheter som kan bidra till att berika skolan (ibid). Ovan nämnda om innehållet i läroplanen skulle kunna sammanfattas med några av de mål som är uppsatta för skolan och som berör hur: varje elev kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning ( ) kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden ( ) har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings, -och kulturliv (...) har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och andra länder (Lgr 11:2.6). Utifrån dessa beskrivningar gällande ansvaret för den studie- och yrkesvägledande verksamheten kan konstateras att detta tillfaller hela skolan, alltså såväl rektor, studie- och yrkesvägledare, lärare som övrig personal. Beträffande vad lärare ska göra för att förbereda eleverna inför kommande studie- och handlar det om att de ska: 3

bidra med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning, och medverka till att utveckla kontakter med mottagande skolor samt med organisationer, företag och andra som kan bidra till att berika skolans verksamhet och förankra den i det omgivande samhället (Lgr 11:2.6). Rektor bör, enligt de allmänna råden, vara tydlig med hur ansvarsfördelningen för studie- och yrkesvägledningen ska se ut mellan skolans personal samt hur samarbetet dem emellan ska ta sig uttryck. Att se till att studie- och yrkesvägledningen är något som sker löpande och som en del i resterande undervisning är också något som rektor bör göra (Skolverket, 2013). När det kommer till lärares del i det studie- och yrkesvägledande uppdraget finns beskrivet att de bör kunna tydliggöra för eleverna på vilket sätt ämneskunskaperna kan vara användbara i det kommande arbetslivet, för att detta ska kunna verka som underlag inför elevernas studie- och. Lärarna bör också arbeta för att eleverna ska kunna erhålla kunskaper om hur arbetslivet förhåller sig. Såväl studie- och yrkesvägledaren som lärarna bör även arbeta för att ge eleverna chansen att utveckla sin förmåga att göra studie- och (ibid). Ansvarsfördelning för den studie- och yrkesvägledande verksamheten Studie- och yrkesvägledning är ett ansvar för hela skolan, där olika personalgrupper har olika uppgifter inom området som syftar till att bygga eleverna starka nog att kunna fatta beslut om sin framtid. Denna ansvarsfördelning kan illustreras som en pyramid med styrdokumenten som fast grund. Eleven Samtal Studie- och yrkesvägledare Undervisning Studie- och yrkesvägledare Lärare Information Rektor Studie- och yrkesvägledare Lärare Styrdokument Studie- och yrkesvägledaren har hand om de enskilda och gruppvägledande samtalen, undervisning i form av klassinformation samt förmedling av annan relevant information, men även rektorer och lärare har en central roll vad gäller att integrera studie- och yrkesvägledning i undervisningen. Studie- och yrkesvägledning kan förklaras utifrån begrepp om vägledning i vid och snäv bemärkelse. Vägledning i vid bemärkelse är något som ska tillhandahållas av hela skolans personal, medan den snäva är något som studie- och yrkesvägledaren ska ansvara för. Med vägledning i vid bemärkelse menas alltså den verksamhet som erbjuder förberedelser för val av utbildning, yrke och livsstil. Detta kan vara klassinformation, prao, studiebesök eller liknande. Med vägledningen i snäv bemärkelse menas enskild eller i grupp bedriven personlig vägledning. Vägledningssamtalet är ett sådant exempel där en utbildad vägledare arbetar med en samtalsmetod i syfte att hjälpa eleven att göra ett aktivt, väl underbyggt val. Detta kan gälla utbildning såväl som eller andra relevanta frågor som rör elevens framtidval. Det professionella samtalet är ett sådant exempel, där en professionell vägledare hjälper klienter att lösa och/eller hantera de problem som kan uppstå i sammanhang som berör livsstilsfrågor, yrkes- och utbildningsval. 4

Kalendarie för årskurs 8 och 9 samt lärare läsåret 17/18 Elever Årskurs 8 Sept/okt: Presentation av SYV, PRAO och grundläggande gymnasieinfo Dec/jan: Längre genomgång inför PRAO Prao v 12-13 (vårterminen) April: Gruppvägledning Maj: Studiebesök på gymnasiet Juni: Provval Elever Årskurs 9 Aug-november: Enskilda samtal (alla) inkl besked om provvalet i åk8 September: Klassinformation om gymnasievalet Oktober: Gruppvägledning November: Gymnasiemässan Älvsjö 15/10 eller 1/12 ansökan till RIG/NIU Från nov: Öppet hus på gy-skolor Januari: inloggning till www.gyantagningen.se kommer Jan maj: fortsatta SYV-samtal 15 feb: sista ansökningsdag Mitten av april: prel. antagningsbesked Omvalsperiod till 15 maj 2 juli antagningsbesked Augusti: gymnasiet börjar Lärarkalender Aug: Information om SYV- hela skolans ansvar samt kartläggning och genomgång av SYV-planen och dess aktiviteter. All personal. Höst: Feedback av förra årets 9:or hur gick det? Högstadiet Jan: Information om Pys-paragrafen till betygssättande lärare samt information om processen kring de bilagor som ska skrivas i maj för obehöriga elever och/eller elever med särskilda behov. Högstadiet Juni: Utvärdering SYV-planen. Studie- och yrkesvägledningsmaterial finns i SchoolSoft under filer och länkar, i mappen Studieoch yrkesvägledning. 5

Aktivitetsplan för den studie- och yrkesvägledande verksamheten F-9 Här följer en beskrivning av SYV-aktiviteter för olika årskurser, syftet med dessa samt dess koppling till Lgr11. Viktigt att påtala är att detta ska vara ett levande dokument som ständigt uppdateras och bearbetas i såväl skrift som tanke. De aktiviteter som här presenteras har tagits fram av kommunens studie- och yrkesvägledare, samt genom samarbete eller informationsutbyten med andra kommuners studie- och yrkesvägledande verksamheter och/eller Haninge kommuns övriga skolpersonal. De aktiviteter som förekommer på Tungelsta för närvarande angesmed en årskursmarkering i vänstra kolumnen. Vissa aktiviteter görs ej men finns med som utvecklingsområden. Årkurs F-3 F 1 2 3 2 Årskurs SYV-aktivitet Kan vara en variant av nedan beskriven aktivitet men med samma syfte Skapa ett självporträtt och ge utrymme för reflektion kring sig själv. Intervjua släkt och vänner om yrken. Syfte Kunna presentera och lära känna sig själv. Kunna presentera andra och lära känna sin omgivning. Exempel på koppling till ämnen i Lgr11, centralt innehåll Bild: Bildframställning Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden Religion: Reflektera över sin egen identitet Svenska: tala, lyssna och samtala SO: Att leva tillsammans. Att undersöka verkligheten Koppling till uppdrag från nämnden (GFN 75/2012) Aktiviteten bidrar till att garantera att eleven under sin skoltid får: fördjupad kunskap om sig själv. en bred och fördjupad kunskap om utbildning, arbete och yrken. 1 Yrkespromenaden: vandra runt i samhället och ta reda på vilka yrken/ företag som existerar. Fråga människor man träffar på om vilket yrke de har, har haft, samt möjligtvis även vad de vill jobba med i framtiden. Även privatpersoner kan tillfrågas. Vad innebär de yrken som kommer upp? om yrken och sin omvärld, samt förstå att man oftast inte bara har ett jobb under en livstid, det vill säga ge en inblick i det livslånga lärandet. SO: Att leva tillsammans, Att leva i närområdet. Idrott: Rörelse. Friluftsliv och utevistelse. inblick i olika arbetsmiljöer och i olika yrkesområden. Utvecklings område Skuggdag inom skolan. Exempelvis hos städ, vaktmästare, kök, och så vidare Ge eleven fördjupad kunskap om vad som händer i deras omgivning, SO: Att leva tillsammans, Att leva i närområdet, Att leva i världen delta i en arbetsgemenskap med vuxna. kännedom om de krav som ställs på arbetstagare. inblick i olika 6

2 3 2 3 3 Bjuda in vuxna som berättar om sina jobb. Exempelvis kan man förbereda detta genom att undersöka vilka huvudsakliga drömyrken barnen har. Om pojkarna väljer polisyrket och flickorna väljer sjuksköterskeyrket kan man bjuda in en kvinnlig polis och en manlig sjuksköterska för att visa på att kön inte ska begränsa framtidsdrömmarna. Besöka en arbetsplats. Reflektera kring vilka olika yrkesgrupper som finns på denna arbetsplats, hur man utbildar sig i yrkena och ge utrymme att redovisa erfarenheter från arbetsplatsen. Vilka yrken finns i klassrummet? Se de olika tingen i ett klassrum och diskutera vilka yrken som var delaktiga i att bygga upp rummet. Allt från hantverkare till politiker. att det finns mer än vad ögat ser, samt ge ökad självkännedo m. Övningar som syftar till att samtala om yrken utifrån klass, kön och etnicitet. om yrken, utbildning och sin omvärld Få ökad kännedom om olika yrken och branscher. Bjuda in till självreflekter ande dialog om sig själv. SO Att leva tillsammans. Att leva i närområdet. Skolan har dessutom ett ansvar för att motverka att elevernas val hämmas av deras kön, kulturell och/eller social bakgrund SO: Att leva i närområdet Svenska Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala Svenska: : tala, lyssna och samtala SO: Att leva tillsammans. Att leva i närområdet. Fysik: Material och ämnen i vår omgivning samt att en viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang Musik: Musikens sammanhang och funktioner. Matematik: Taluppfattning. Geometri arbetsmiljöer och i olika yrkesområden. uppskattning för sin insats och genom det utvecklas och stärkas i sin självkänsla. inblick i olika arbets-miljöer och i olika yrkesområden...bred och fördjupad kunskap om utbildning och yrken. en grund i entreprenörskap och det tänkande som är förknippat med det. en grund i entreprenörskap och det tänkande som är förknippat med det. Årskurs 4-6 Årskurs SYV-aktivitet Kan vara en variant av nedan beskriven aktivitet men med samma syfte Syfte Exempel på koppling till ämnen i Lgr11 Centralt innehåll Koppling till uppdrag från nämnden (GFN 75/2012) Aktiviteten bidrar 7

4 5 6 Utvecklings område 4 5 6 Vad vill jag bli i framtiden? Drömjobb? Kan vara en sak, men uppmana till flera. Dela ut ett antal yrken som eleverna med egen fantasi eller genom faktasökning får beskriva och sedan presentera samt reflektera kring. Vilka yrken var vanliga förr i tiden? Kan höja elevens studiemotivat ion då elever som kan koppla sin skolgång till framtidsdröm mar ofta presterar bättre i skolan. Förståelse för att man kan ha flera olika yrken under en livstid Få inspiration och förståelse av att olika yrken kräver olika färdigheter. Kunskap om historiska yrken för att få förståelse för samhällsutve ckling Svenska: Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter. Informationssökning och källkritik. Religionskunskap: Identitet, etik och livsfrågor. Musik: Musikens sammanhang och funktioner Teknik: Teknik, människa, samhälle och miljö. Geografi: Miljö, människor och hållbarhetsfrågor. Svenska: Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter. Informationssökning och källkritik. Bild: Bild-framställning, Bildanalys. Matematik: Taluppfattning. Sannolikhet och statistik Historia: Norden, östersjöriket Sverige. Religion. Religion och samhälle. Slöjd. Slöjden och samhället Musik: Musikens sammanhang och funktioner Idrott: Hälsa och livsstil Kemi: kemi och världsbilden till att garantera att eleven under sin skoltid får:... fördjupad kunskap om sig själv. en grund i entreprenörskap och det tänkande som är förknippat med det en grund i entreprenörskap och det tänkande som är förknippat med det en bred och fördjupad kunskap om utbildning och yrken. 5 6 Yrkesverksamma från olika branscher besöker skolan om yrken och livsvägar. Alla ämnen LGR11: All personal i skolan ska dessutom arbeta med att skapa kontakter med både omgivande föreningskultur- och arbetsliv i en grund i entreprenörskap och 8

6 6 4 5 6 4 5 6 Studiebesök i närsamhället. Intervjua och sammanställa. Info om språkval och utbildningsvägar efter grundskolan. Besöka kommunala verksamheter. Koppla ihop utbildningar till yrken. Synliggöra vilka yrken som finns i närsamhället. Hur hänger de ihop? Hur finansieras dem? om framtida studier och valmöjlighete r Omvärldskun skap Synliggöra koppling mellan utbildning och arbete kombination med andra verksamheter som kan bidra till att berika skolan Samhällskunskap: Samhällsresurser och fördelning Teknik: Teknik, människa, samhälle och miljö. Svenska: Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter. Informationssökning och källkritik. Matematik: Taluppfattning. Sannolikhet och statistik Moderna språk: Kommunikationens innehåll Samhällskunskap: Rättigheter och rättsskipning Samhällskunskap: Samhällsresurser och fördelning Teknik: Teknik, människa, samhälle och miljö. Svenska: Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter. Informationssökning och källkritik. Samhällskunskap: Rättigheter och rättsskipning. Samhällsresurser och fördelning Teknik: Teknik, människa, samhälle och miljö. det tänkande som är förknippat med det inblick i olika arbetsmiljöer och i olika yrkesområden lära sig väga föroch nackdelar i en valsituation och se konsekvenser av olika beslut inblick i olika arbetsmiljöer och i olika yrkesområden lära sig väga föroch nackdelar i en valsituation och se konsekvenser av olika beslut. 4 5 6 Utvecklings område Kunde t.ex Om jag inte var lärare. Lärare frågar eleverna vad de tror deras kunskaper i olika ämnen kan användas till utanför skolan Endagsprao Vara med en vuxen (förälder eller annan bekant) på dennes arbetsplats och om yrken och livsvägar. Synliggöra koppling mellan utbildning och arbete om yrken och livsvägar. Självkännedo Bild: Bildframställning Svenska: Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter. en inblick i olika arbetsmiljöer och i olika yrkes-områden delta i en 9

göras inom elevens valdag redovisa för klassen efteråt. m. Informationssökning och källkritik. Samhällskunskap: Samhällsresurser och fördelning Teknik: Teknik, människa, samhälle och miljö. Religion: Etik arbetsgemenskap tillsammans med vuxna kännedom om de krav som ställs på en arbetstagare uppskattning för sin insats och genom det utvecklas och stärkas i sin självkänsla möjlighet att bygga upp ett kontaktnät som kan leda till arbete Årkurs 7-9 Årskurs 7 SYV-aktivitet Kan vara en variant av nedan beskriven aktivitet men med samma syfte Vad vill jag bli i framtiden? Drömjobb? Kan vara en sak, men uppmana till flera. Syfte Kan höja elevens studiemotivat ion då elever som kan koppla sin skolgång till framtidsdröm mar ofta presterar bättre i skolan. Förståelse för att man kan ha flera olika yrken under en livstid Exempel på koppling till ämnen i Lgr11 Centralt innehåll Bild: Bildanalys: bilder som behandlar frågor om identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer Engelska:Intressen, personer och platser: Många elever, inte minst i tonåren, upplever det som angeläget att få samtala om etiska frågor. Därför ska undervisningen från årskurs 4 och uppåt behandla åsikter, känslor och erfarenheter och i årskurserna 7 9 även framtidsplaner Religion: Identitet och livsfrågor Koppling till uppdrag från nämnden (GFN 75/2012) Aktiviteten bidrar till att garantera att eleven under sin skoltid får:... fördjupad kunskap om sig själv. 7 8 Dela ut ett antal yrken som eleverna genom faktasökning får beskriva och sedan presentera samt reflektera kring. Fördelar, nackdelar, arbetsinnehåll, lön, komptenskrav etc etc. Få inspiration och förståelse av att olika yrken kräver olika färdigheter. SO NO Matematik Svenska Bild Idrott Slöjd Eleven ska garanteras att få en 10

Även mindre attraktiva yrken är viktiga att lyfta fram 8 Entreprenörskap Förståelse för arbetsmarkna d och företagande Utvecklings område Utvecklings område 7 7 8 Yrkesverksamma från olika branscher besöker skolan Veckans yrke Språkvalsinformation Studiebesök inom det privata näringslivet och offentliga verksamheter. Intervjua och sammanställa. om yrken och livsvägar. Synliggöra yrken och branscher, Omvärldskun skap om språkkunskap ers betydelse för framtida studier och i samhället och omvärlden. Synliggörayr ken och branscher, Omvärldskun skap Hemkunskap Musik Språk Alla ämnen LGR11: All personal i skolan ska dessutom arbeta med att skapa kontakter med både omgivande föreningskultur- och arbetsliv i kombination med andra verksamheter som kan bidra till att berika skolan SO NO Matematik Svenska Bild Idrott Slöjd Hemkunskap Musik Engelska & Moderna språk Engelska & Moderna språk SO NO Matematik Svenska bred och fördjupad kunskap om utbildningar, arbete och yrke. Eleven ska garanteras att få kunskap om de krav som ställs på en arbetstagare. en grund i entreprenörskap och det tänkande som är förknippat med det en grund i entreprenörskap och det tänkande som är förknippat med det inblick i olika arbetsmiljöer och i olika yrkesområden inblick i olika arbetsmiljöer och i olika yrkesområden 7 8 9 Om jag inte var lärare. Ämneslärare diskuterar med eleverna vad de tror deras kunskaper i ämnet kan användas till utanför skolan om yrken och livsvägar. Synliggöra koppling mellan utbildning Alla ämnen 11

och arbete 8 9 9 Prao (praktisk arbetslivsorientering. Förberedelser innan och redovisning efteråt Besök av gamla elever som nu går på gymnasium eller eftergymnasial utbildning Besök på gymnasiemässan i Älsvjö om yrken och livsvägar. Självkännedo m. Synliggöra koppling mellan grundskola och högre utbildning Bild: Bildframställning och Bildanalys. Svenska: Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter. Informationssökning och källkritik. Samhällskunskap: Samhällsresurser och fördelning Teknik: Teknik, människa, samhälle och miljö. Religion: Etik Svenska: tala, lyssna, samtala Lgr 11:2.6 samt SYV Allmänna råd en inblick i olika arbetsmiljöer och i olika yrkes-områden delta i en arbetsgemenskap tillsammans med vuxna kännedom om de krav som ställs på en arbetstagare uppskattning för sin insats och genom det utvecklas och stärkas i sin självkänsla möjlighet att bygga upp ett kontaktnät som kan leda till arbete Informationssökning Utveckla valkompetens 8 Åttornas dag (ansvar SYV) 9 (obl) Enskilda vägledningssamtal 8 med SYV. 7 (ansvar: SYV) 8-9 Vägledning i grupp (ansvar:syv) 8-9 Klassinformation om gymnasiskolan (ansvar SYV) 9 Information till föräldrar om gymnasieskolan (ansvar: SYV) Lgr 11:2.6 samt SYV Allmänna råd Lgr 11:2.6 samt SYV Allmänna råd Lgr 11:2.6 samt SYV Allmänna råd Lgr 11:2.6 samt SYV Allmänna råd.. fördjupad kunskap om sig själv fördjupad kunskap om sig själv Bilaga till aktiviteter 7-9; Ämnen och centralt innehåll som har ett SYV-perspektiv Bild 12

framställning av berättande, informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser. kombinationer av bild, ljud och text i eget bildskapande. Bildanalys bilder som behandlar frågor om identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer och hur dessa perspektiv kan utformas och framställas. Biologi Människans beroende av och påverkan på naturen I årskurserna 7 9 är motsvarande innehållspunkt människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling. Granskning av information och argument I årskurserna 7 9 ska undervisningen behandla källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi. Olika källor beskriver ofta verkligheten utifrån vilka bakomliggande intressen de har. Med det här innehållet avser kursplanen att eleverna ska få utveckla sin förmåga att, utifrån sina kunskaper i biologi och med ett kritiskt tänkande, granska information och argument. Finns det till exempel skillnader i hur ett skogsbolag, en miljöorganisation och läroboken beskriver skogsbruk? Fysik Fysiken i naturen och samhället Innehållspunkten elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället i årskurserna 7 9 innebär en fördjupning i ett energislag, den elektriska energin. Med detta innehåll får eleverna en möjlighet att utveckla en helhetsbild av samhällets elförsörjning. Här öppnar kursplanen till exempel för diskussioner om hur upptäckten av ett samband mellan elektricitet och magnetism har revolutionerat människans användning av elektricitet. Fysiken och världsbilden I årskurserna 7 9 får innehållspunkten en mer idéhistorisk prägel genom formuleringen historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor. Kemi Kemi i vardagen och samhället I årskurserna 7 9 lyfter kursplanen fram innehållet kemiska processer vid framställning och återvinning av metaller, papper och plaster. I mötet med detta finns goda möjligheter för lärare och elever att utgå från de verksamheter som finns i närområdet och anpassa undervisningen efter dessa Kemi och världsbilden I årskurserna 7 9 får innehållspunkten en mer idéhistorisk prägel genom formuleringen historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor. Engelska Intressen, personer och platser 13

Många elever, inte minst i tonåren, upplever det som angeläget att få samtala om etiska frågor. Därför ska undervisningen från årskurs 4 och uppåt behandla åsikter, känslor och erfarenheter och i årskurserna 7 9 även framtidsplaner. Lyssna, läsa, skriva, samtala Allt går at göra inom ramen för SYV i ett vidare begrepp.. Vardagsliv och levnadsvillkor Tillsammans med språkkunskaperna kan kunskaper om kultur och traditioner bidra till nya perspektiv för eleverna. Därför är traditioner och kulturella företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används ett centralt innehåll för kommunikation i årskurserna 7 9. Begreppet kultur har en mycket vid betydelse i kursplanen. Det gäller alltså inte bara att eleverna behöver kunskaper om kultur i traditionell bemärkelse som litteratur eller konst. Kursplanens användning av kulturbegreppet innefattar också kulturtraditioner, värderingar och centrala begrepp i olika grupper och sociala sammanhang där språket används. Det handlar om att kunna se och förstå mönster, men samtidigt undvika kollektiva stereotyper. Matematik Geometri Konstruktion av geometriska objekt och skala Innehållet förminskning och förstoring av två- och tredimensionella objekt har många beröringspunkter med ämnena slöjd och teknik där dessa kunskaper kan användas för att göra skisser, modeller och ritningar. Sannolikhet och statistik Med innehållet tabeller, diagram och grafer samt hur de kan tolkas och användas för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar i årskurserna 7 9 utvecklas metoderna för att beskriva och tolka resultat. Detta är värdefulla kunskaper för att skaffa sig bra underlag när man ska fatta beslut i både vardagen och yrkeslivet. Proportionella samband och procent I årskurserna 4 6 finns innehållet proportionalitet och procent samt deras samband. Tillsammans med innehållspunkten tal i bråk- och procentform och deras användning i kunskapsområdet Tal och tals användning läggs grunden för elevernas kunskaper om beräkningar med procent. Detta är ett centralt innehåll i årskurserna 7 9 och formuleras där som procent för att uttrycka förändring och förändringsfaktor samt beräkningar med procent i vardagliga situationer och i situationer inom olika ämnesområden. Svenska Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter. Informationssökning och källkritik. Moderna språk Vardagsliv och levnadsvillkor Kursplanens användning av kulturbegreppet innefattar också kulturtraditioner, värderingar och centrala begrepp i olika grupper och sociala sammanhang i de delar av världen där språket används. Det handlar om att kunna se och förstå mönster, men samtidigt undvika kollektiva stereotyper. För att kunna göra detta kan eleverna behöva stöd för att uppmärksamma och bli medvetna om kommunikationsmönster i sina egna olika vardagliga sammanhang. Tala, skriva och samtala - produktion och interaktion Undervisningen ska både inom ramen för elevens val och inom ramen för språkval, behandla presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar i tal och 14

skrift. Eleverna inom ramen för språkval ska ges möjlighet att arbeta med dessa texttyper i sammanhängande tal och skrift. Det är en aspekt som inte tas upp inom ramen för elevens val, eftersom den språkliga förmågan ännu inte nått så långt där. Musik Musik och påverkan I årskurserna 7 9 lyfter kursplanen också fram musikens funktion för att markera identitet och grupptillhörighet i olika kulturer, med fokus på etnicitet och kön. Musik kan användas för att förstärka individens bild av sig själv, bland annat utifrån etnicitet, religiös tillhörighet och könstillhörighet. Detta kan fungera både stärkande och begränsande för individen. Kursplanen lyfter fram denna innehållspunkt för att belysa och problematisera den här typen av kopplingar mellan vissa slags musik, etnisk bakgrund och könstillhörighet på samma sätt som den vill problematisera stereotypa uppfattningar om kopplingar mellan instrument och kön. Kursplanen tar här fasta på de grundläggande värden som den samlade läroplanen vilar på som handlar om jämställdhet mellan kvinnor och män, skolans uppgift att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och vikten av att motverka främlingsfientlighet och intolerans med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Musikskapande Genom att möta olika utgångspunkter för att skapa musik blir eleverna medvetna om musikskapandets olika delar och likaså att andra uttrycksformer kan utgöra en del av kompositionerna. Det kan till exempel innebära att sätta text till en visa, sätta rörelser till sin eller andras musik eller att ton- eller ljudsätta en filmsekvens. Detta innebär att eleverna arbetar med kombinationer och bearbetningar av olika uttrycksformer, men att den klingande musiken är i fokus. Musikskapande stimulerar elevernas kreativitet samt vilja till att pröva egna idéer. Detta förhållningssätt främjar entreprenörskap, vilket lyfts fram i de första delarna av den samlade läroplanen. Slöjd Arbetsmiljö och ergonomi Under alla årskurser ska eleverna möta hur man kan använda verktyg, redskap och maskiner på ett säkert sätt. I årskurserna 7 9 vidgas detta till att bli en egen innehållspunkt om arbetsmiljö och ergonomi. Att lära sig att inta rätt arbetsställningar och att skydda sig mot till exempel höga ljud eller dammpartiklar är väsentligt för att undvika skador, både vid slöjdarbete och i andra sammanhang. Innehållet är obligatoriskt i årskurserna 7 9, Slöjdföremål och slöjdverksamhet I årskurserna 7 9 förflyttas huvudfokus till det nutida; vad som är banbrytande och ligger i framkant i form av design, konsthantverk, hemslöjd och andra slöjdformer i det offentliga rummet. Det här kan till exempel innebära att fokusera offentlig konst och utformningen av offentliga miljöer. Materials ursprung och resurshushållning I årskurserna 7 9 får eleverna en vidgad materialkunskap genom att kursplanen lyfter fram olika material och hur de produceras utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Här ligger fokus på hur materialen har producerats och transporterats och hur det påverkar människor och miljö. Teknik 15

Teknik, människa, samhälle och miljö Konsekvenser av teknikval En annan ingång till att studera konsekvenser av teknikval är hur kulturella föreställningar om teknik påverkar kvinnors och mäns och teknikanvändning. Detta är ett innehåll som bara finns angivet för årskurserna 7 9. Teknikundervisningen, framför allt i senare årskurser, har som en viktig uppgift att diskutera detta och visa på rikedomen av yrken där teknikanvändning är central, till exempel inom sjukvården. Kemi- och bioteknik Bio- och kemitekniska processer är en stor och viktig del av vardagens tekniska lösningar i dag. För årskurserna 7 9 anger därför kursplanen att eleverna ska undersöka industriella processer där det ingår bearbetning av råvara till färdig produkt och hantering av avfall. På så sätt kan eleverna få kunskaper om och förståelse för hur bio- och kemitekniska processer resulterar i vardagliga produkter som är välbekanta för dem. Det kan till exempel vara produktion av papper, bröd och rengöringsmedel. Idrott Rörelse Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan. Hälsa och livsstil Arbetsställningar och belastning till exempel vid fysiska aktiviteter och förebyggande av skador, genom till exempel allsidig träning. Friluftsliv och utevistelse Hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras Hemkunskap Mat, måltider och hälsa I årskurserna 7 9 ska eleverna möta hur man kan arrangera måltider. Ordet arrangera är valt för att understryka att det finns många olika sätt att anordna en måltid på. Till exempel ser arrangemangen ofta olika ut beroende på om det handlar om en vardags- eller festmåltid. Skrivningen syftar på hela processen vid arrangemang av måltider, till exempel inbjudan, dukning och val av meny. Metoder för bakning och matlagning Att baka och laga mat handlar om att tillämpa en mängd olika metoder som kan tyckas självklara för den som en gång har lärt sig dem. Att koka, fräsa och steka samt olika metoder för jäsning är exempel på sådana metoder. Kursplanen anger att eleverna i alla årskurser ska möta ett innehåll som handlar om bakning och matlagning och olika metoder för detta. Varor, produkter och miljö I årskurserna 7 9 fördjupas innehållet. Progressionen går från att i de lägre årskurserna fokusera på den enskilda individens handlingar till att i de högre årskurserna fokusera samhällsfrågor som hur, var och av vem varor produceras och transporteras Geografi Livsmiljöer Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid. Geografins metoder, begrepp och arbetsssätt Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid. 16

Historia Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka 1700 1900 Detta och följande kunskapsområden behandlar några av de största och mest genomgripande samhällsomvandlingarna sedan människan övergick från samlande och jakt till jordbruk och boskapsskötsel. Tillsammans tar de upp ekonomiska, sociala och politiska omvälvningar som i grunden har förändrat människors levnadsvillkor. Religion Identitet och livsfrågor Hur olika livsfrågor, till exempel meningen med livet, relationer, kärlek och sexualitet, skildras i populärkulturen. Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar. Etik Vardagliga moraliska dilemman. Analys och argumentation utifrån etiska modeller, till exempel konsekvens- och pliktetik. Föreställningar om det goda livet och den goda människan kopplat till olika etiska resonemang, till exempel dygdetik. Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, till exempel frihet och ansvar. Samhällskunskap I princip ALLT centralt innehåll för åk 7-9 17