Seminarium 1: Allmän rättskunskap

Rättsvetenskap m inr. m. miljörätt, 7,5 hp VT 2012 Signe Lagerkvist, JK, adjunkt signe.lagerkvist@jus.umu.se 090-786 5438 Sida 1 (4) Seminarium 1: Allmän rättskunskap Instruktioner: Vid seminarierna ska de basgrupper som angetts efter varje uppgift; 1. Kort redogöra för problemet/problemen (bakgrunden). 2. Redogöra gruppens förslag till lösning av problemet/problemen och 3. Redogöra för de källor som ni använt er av för att lösa er uppgift. OBS! Redovisning ska göras vid tavlan (använd gärna OH-bilder eller skriv på tavlan). Tänk på att fördela ordet jämt mellan alla studenterna i basgruppen! Den som inte är aktiv under seminariet kommer att underkännas. Att vara aktiv innefattar följande; 1. Att på egen hand och tillsammans med övriga studenter i basgruppen reda ut vilka de juridiska frågorna är. 2. Att leta efter svar på frågorna i rättskällorna. 3. Att sammanställa frågorna, gruppens förslag till svar på frågorna samt vilka källor som använts och 4. Att kunna redogöra under seminariet för vad gruppen kommit fram till enligt punk 3 ovan. När ni löser uppgifterna ska ni använda er av rättskällorna och då i första hand lagtext och kurslitteraturen (som doktrin). Eventuellt har material bifogats seminarierna och ibland har hänvisningar gjorts i seminariematerialet. Ni kan dock även behöva söka upp ytterligare material. Ytterligare material i form av lagtext, förarbeten, doktrin och rättsfall (praxis) kan ni hitta på biblioteket. Sök i bibliotekets databaser efter Zeteo och JP Infonet. Samlad information (bland annat SFS) hittar ni på http://www.lagrummet.se/

Sid 2 (4) Del 1: I denna del arbetar vi med påhittade förutsättningar. Det är alltså inte meningen att ni ska börja leta efter någon lag, ex strandskyddslagen utan utgå från förutsättningarna som ges i texten när ni besvarar frågorna! Uppgift 1: Besvaras av basgrupp 1, 5, 9 Du arbetar på länsstyrelsen med strandskyddsfrågor. Strandskyddet innebär att det som huvudregel inte är tillåtet att t.ex. bygga hus intill en strand. Det finns en lag som reglerar detta och enligt denna lag går det att komma runt förbudet mot bebyggelse intill stränderna genom att få dispens. Du har nu fått en ansökan om dispens från strandskyddet från Bertil för att få bygga ett hus intill en strand på ditt bord. Du kommer ihåg att dispensprövningen regleras särskilt av 7 i strandskyddslagen och känner dig lättat, eftersom du kommer ihåg att dispens får ges om det finns särskilda skäl och att du tidigare, vid flera tillfällen, gjort sådana prövningar. När du sedan tittat i strandskyddslagen inser du dock till din förskräckelse att det skett en ändring i lagen som innebär att det numera, sedan ett år tillbaka, krävs synnerliga skäl för att ge dispens från förbudet mot bebyggelse nära stränder. a) Det första du ska göra är att börja med en språklig tolkning. Vad menas med detta? Har det blivit lättare eller svårare att få dispens? b) Det andra steget blir att göra en subjektiv tolkning. Vad menas med detta? Vilket/vilka underlag (rättskälla) ska du använda dig av när du gör den subjektiva tolkningen? c) Även om du tycker att du har ett ganska bra beslutsunderlag så kan det vara bra att göra en teleologisk tolkning. Vad menas med detta? Vilket/vilka underlag (rättskälla) ska du använda dig av? Uppgift 2: Besvaras av basgrupp 2, 6, 10 Du hittar ett avtal mellan din kollega på länsstyrelsen och Bertil som säger att Bertil ska få dispens från strandskyddsreglerna för att få bygga ett hus intill en strand den dag han bestämmer sig för var han vill bygga huset. Vad får detta avtal för betydelse för ditt beslut och varför är det så? Uppgift 3: Besvaras av basgrupp 3, 7, 11 Tre år senare så ska du återigen pröva en ansökan om dispens från strandskyddet från Bertil för att få bygga ett nytt bostadshus intill en strand. Du börjar med att leta bland den skrivna rätten för att se om du hittar några föreskrifter som reglerar frågan. Du hittar igen strandskyddslagen som inte heller förändrats i detta avseende under de år som gått. Där krävs det fortfarande synnerliga skäl för att ge dispens från förbudet mot bebyggelse (ex. bostadsbebyggelse) nära stränder. Du hittar dock också en grundlag som säger att dispens från strandskyddsreglerna inte är tillåtet när det gäller bostadsbebyggelse. Du hittar också en förordning som anger att det krävs särskilda skäl för att ge dispens från förbudet mot bebyggelse (ex. bostadsbebyggelse) nära stränder.

Sid 3 (4) a) Vad är det som gäller? Vad menas med Lex superior? Utgå nu från att du endast hittar lagar som reglerar denna fråga. Du hittar två lagar. Den ena lagen är tillämplig på dispens från strandskyddet och den andra lagen är tillämplig på dispens från strandskyddet när det gäller bostadsbebyggelse b) Vilken lag ska du använda dig av? Vad menas med Lex specialis? Utgå nu från att du endast hittar en lag, strandskyddslagen, som reglerar frågan. Lagen ändrades genom en ny lag som trädde i kraft för tre månader sedan. Innan lagändringen krävdes det särskilda skäl och numera, efter lagändringen, krävs det synnerliga skäl för dispens. Bertils ansökan om att få dispens kom in till länsstyrelsen för 4 månader sedan. c) Ska du tillämpa de äldre lagen, alltså lagen i dess lydelse innan lagändringen eller lagen i dess nya lydelse? Hur ska du veta vad du ska göra? Vad menas med Lex posterior? Del 2: Här ska ni leta bland rättsreglerna (särskilt den skrivna rätten) för att fastställa gällande rätt med hjälp av den juridiska metoden! Uppgift 4: Besvaras av basgrupp 4, 8, 12 Mattias och Ulrika Persson tycker att deras nybyggda radhus på blivit alltför trångt sedan de fått sitt tredje och fjärde barn (tvillingarna Sandra och Sofia). Mattias föräldrar, Lars och Britt, bor i ett stort hus närmare stadens centrum som skulle passa familjen Persson bättre. Mattias föräldrar har å sin sida funderat på att skaffa ett mindre och mer lättskött boende. Under en varm sommarkväll i juli kommer Mattias och Ulrika överens med Mattias föräldrar om att de ska köpa varandras fastigheter. De kommer även överens och priset för de båda fastigheterna. Mattias och Ulrika ska betala 2 800 000 kr för Lars och Britts fastighet och Lars och Britt ska betala 2 000 000 kr för Mattias och Ulrikas fastighet. Lars och Britt köpte sin fastighet för ca 30 år sedan och betalade då 400 000 kr. För att finansiera köpet betalade de 100 000 kr kontant och lånade pengar till resten av köpeskillingen med fastigheten som säkerhet. a) En vecka efter överenskommelsen börjar Ulrika ångra sig då hon misstänker att det överenskomna priset för deras fastighet är satt för lågt. Är Mattias och Ulrika bundna av sitt löfte att sälja sin fastighet till Lars och Britt för 2 000 000 kr? b) Mattias och Ulrika kommer att behöva låna 2 500 000 kr med fastigheten som säkerhet för att kunna finansiera köpet av Lars och Britts fastighet (resten betalar de med sina besparingar). Hur mycket stämpelskatt kommer Mattias och Ulrika att behöva betala i anledning av köpet av Lars och Britts fastighet? (För att lösa denna uppgift måste ni själva leta fram tillämplig lagstiftning i svensk författningssamling, SFS) c) Britt är mycket förtjust i rosor och tomten på hennes och Lars fastighet är fylld av rosor som klarar av klimatet här uppe. Vissa av rosorna växer på marken. De dyrbaraste och känsligaste rosorna har Britt i krukor som hon tar in på vintern. Britt undrar vad som kommer

Sid 4 (4) att hända med rosorna nu när fastighetsförsäljningarna ska genomföras. Kommer rosorna att ingå vid försäljningen? Uppgift 5: Besvaras av basgrupp 1, 5, 9 Vad menas med att en dom har prejudicerande verkan? Kan alla domar bli prejudicerande? Måste en domare/annan rättstillämpare följa befintliga prejudikat? Uppgift 6: Besvaras av basgrupp 2, 6, 10 De olika paragraferna i en föreskrift t.ex. en lag är uppbyggda så att om vissa förutsättningar (rättsfakta) är uppfyllda så får det en viss effekt (rättsföljd). Rättsföljden kan t.ex. vara att någon ska straffas eller att en vara är att anse som felaktig (vilket då innebär t. ex. att köparen kan begära att få felet åtgärdat). Rättsfakta brukar dessutom ofta kunna delas upp i olika rekvisit. a) Vad menas med rekvisit? b) Vilka rekvisit måste vara uppfyllda för att riksdagen ska kunna besluta om en lag som begränsar den demonstrationsfrihet som varje medborgare har enligt 2 kap. 1 1 stycket 4 punkten regeringsformen (1974:152)? c)vad menas med kumulativa rekvisit? Alternativa rekvisit? Objektiva rekvisit? Subjektiva rekvisit? d) Hur är paragraferna uppbyggda? Hur markeras det att ett nytt stycke har inletts i en paragraf? Hur ska man citera lagrum? Uppgift 7: Besvaras av basgrupp 3, 7, 11 När kom den senaste ändringen av miljöbalken (1998:808)? I vilka förarbeten går det att läsa om lagändringen? (använd SFS som ni hittar t.ex. på lagrummet.se) Uppgift 8: Besvaras av basgrupp 4, 8, 12 a) Vilka är de två vanligaste rättsakterna som antas av EU:s institutioner och vad är den mest utmärkande skillnaden mellan dessa två rättsakter? b) Hur ser förhållandet ut mellan den lagstiftning som antas inom Sverige som lagar och förordningar och den lagstiftning som antas av EU:s institutioner?

Rättsvetenskap m inr. m. miljörätt, 7,5 hp VT 2012 Signe Lagerkvist, JK, adjunkt signe.lagerkvist@jus.umu.se 090-786 5438 Sida 1 (4) Seminarium 2 Målet, hänsynsreglerna och tillsynen I miljöbalkens portalparagraf framgår att miljöbalken skall tillämpas så att en hållbar utveckling, så som den definieras i 1 kap. 1 andra stycket miljöbalken, uppnås. Här framgår dels det övergripande kravet på att människors hälsa och miljön ska skyddas mot skador och olägenheter, och dels några punkter som på olika sätt förtydligar vad som krävs för att detta ska uppnås. I förarbetena förtydligas att så fort tveksamhet råder om vad som ska beslutas i en viss fråga, så ska man välja det alternativ som mest sannolikt gynnar uthållig utveckling. 1 Definitionen av vad som krävs för en hållbar utveckling i 1 kap. 1 andra stycket miljöbalken är inte är en uttömmande utan exemplifierande beskrivning av vad en hållbar utveckling kräver. För att ytterligare klarlägga vad som krävs så har riksdagen fastställt miljömål. 2 Dessa miljömål är idag konkretiserade i 16 miljökvalitetsmål som beskriver de egenskaper som vår natur- och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. Dessa miljökvalitetsmål har i sin tur brutits ner och konkretiserats i regionala och lokala miljömål. Hur sambandet mellan miljökvalitetsmålen och miljölagstiftningen kan se ut kommer till uttryck i miljööverdomstolens dom den 9 november 2006 i MÖD 2006:53 som alla ska ha läst inför seminariet. Instruktioner: Vid seminarierna ska ni sitta tillsammans basgruppsvis. De basgrupper som angetts efter varje uppgift har ett särskilt ansvar att redovisa svaret på uppgiften. Alla grupper ska dock vara insatta i och beredda att diskutera alla uppgifter. 1 Prop. 1997/98:45, del 2, s. 8 2 A. prop., s. 7-8

Sid 2 (4) Uppgift 1 Sara ska åka och hälsa på sin faster i Göteborg under sin sommarledighet. Först hade hon tänkt åka tåg dit, men eftersom det tar så lång tid och inte heller är billigare, så väljer hon att flyga dit i stället. Omfattas denna situation av miljöbalken? dvs. är någon/några av miljöbalkens bestämmelser tillämpliga och finns det i så fall några krav som kan ställas på Sara utifrån dessa regler? Basgrupp 1, 5 och 9 Uppgift 2 Anna-Lena och Raymond bor i en stor villa på sin fastighet i en by utanför Umeå. På fastigheten har de en hundgård där deras två hundar vistas under dagtid. De skäller glatt när husse eller matte kommer för att ta med dem på dagens tre till fyra promenader utanför inhägnaden. Grannarna kontaktar kommunens miljökontor och säger att de kräver att Anna- Lena och Raymond ska förbjudas att ha hundar då det är en störande verksamhet. a) Omfattas denna fråga av miljöbalkens bestämmelser? Basgrupp 2, 6 och 10 b) Är kommunens miljökontor rätt ställe att ringa till i detta ärende? (dvs. är kommunen tillsynsmyndighet?) Basgrupp 3, 7 och 11 c) Är det sannolikt att kommunen (eller någon annan myndighet) kommer att förbjuda eller ställa upp krav på försiktighetsåtgärder när det gäller Anna-Lena och Raymonds hundar? Basgrupp 4, 8 och 12 Uppgift 3 Selma Johansson bedriver sedan år 2002 grisproduktion på sin fastighet i byn Träsket. Selma har plats för 150 suggor i sitt stall. Suggorna insemineras men om detta inte fungerar finns det tre galtar på gården som kan befrukta de suggor som inte blivit dräktiga efter inseminationen. Fem veckor efter att suggan fått småkultingar flyttas suggan och kultingarna lämnas kvar i boxen för att växa upp till slaktsvin. I stallet finns totalt 400 platser för slaktsvin. Selma som värnar om sina djur har såklart inte fler djur än vad det finns plats för. Sedan Selma startade sin verksamhet år 2002 har grannarna vid flera tillfällen klagat hos myndigheterna då de anser att verksamheten ger upphov till dålig lukt. Ansvarig tillsynsmyndighet har sedan dess gjort ett flertal besök på platsen. Vid vissa tillfällen har svag grislukt konstaterats, vid över hälften av tillfällena har man inte känt någon grislukt alls. De aktuella fastigheterna ligger i jordbruksbygd. Avståndet mellan svinstallet och de klagandes fastigheter är ca 150-200 meter. De sistnämndas fastigheter är belägna på en något högre höjd än Selma Johanssons.

Sid 3 (4) För att helt bli av med luktstörningarna kräver grannarna nu att stallets ventilationssystem ska byggas om vilket uppskattningsvis kommer att kosta 100 000 kr för Selma. a) Vilken myndighet är tillsynsmyndighet? Basgrupp 1, 5 och 9 b) Är det sannolikt att myndigheterna kommer att ställa några krav, och i så fall ungefär vilka krav, på Selmas grisproduktion? Basgrupp 2, 6 och 10 Uppgift 4 Liselott bor i en lägenhet i ett hyreshus som ägs av Systrarna Nilssons fastigheter AB (nedan hyresvärden). Rakt ovanför (våningsplanet ovanför) Liselotts lägenhet ligger den för hyresgästerna gemensamma tvättstugan. Liselott har länge stört sig på ljudet från tvättmaskinerna i tvättstugan och då särskilt ljudet som uppstår vid centrifugering. Dessutom upplever hon ljuden som uppstår när de andra hyresgästerna går i och till och från tvättstugan, smäller i dörren till tvättstugan etc., som störande. Liselott framför klagomål till sin hyresvärd om detta, och en tid därefter skickar hon dessutom en skrivelse till kommunens miljökontor där hon beskriver problemen och kräver att få hjälp med att få dessa åtgärdade. Tillsynsmyndigheten (kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnden) utreder ärendet och utgår vid sitt beslut från följande. Sedan Liselott kontaktat hyresvärden har fastighetsskötaren, Ulf, vidtagit ett antal åtgärder. Tvättmaskinerna har monterats på ljuddämpande fästanordning, mangel och torkskåp har monterats på vibrationsdämpande matta, och dörrstängare har monterats på dörren till tvättstugan. Ulf har därefter besökt Liselotts lägenhet och kunde då inte höra något buller från tvättstugan, trots att alla maskinerna var igång. Enligt Ulfs obestridda uppgifter så är Liselott den första hyresgäst som klagat på bullerstörningar. Liselott själv har i inlagor till tillsynsmyndigheten efter att fastighetsskötaren vidtagit de ovan nämnda åtgärderna angett att störningarna från tvättmaskinerna till skillnad mot tidigare är sporadiska och att det monotona ljudet från tvättmaskinerna ligger på en acceptabel nivå medan andra störningar kvarstår. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har inte besökt Liselotts lägenhet. Tillsynsmyndigheten konstaterar att MB 9:9 kräver att bostäder och lokaler för allmänna ändamål ska brukas på ett sådant sätt att olägenheter för människors hälsa inte uppkommer. Tillsynsmyndigheten nämner sedan definitionen av olägenhet för människors hälsa i MB 9:3, och ett antal andra bestämmelser, i sin beslutsmotivering. Tillsynsmyndighetens beslut blir att hyresvärden föreläggs att utföra en ljudmätning i Liselotts bostad när samtliga maskiner i

Sid 4 (4) tvättstugan är igång och under den centrifugerande delen av tvättprogrammet. Mätningen ska vara fackmässigt utförd. Anser ni att tillsynsmyndigheten fattade rätt beslut eller borde nämnden ha löst situationen genom ett mindre ingripande/kostsamt beslut för hyresvärden? Alla basgrupper! Uppgift 5 Alla ska ha läst Miljööverdomstolens dom den 9 november 2006 i MÖD 2006:53. Basgrupp 3, 7 och 11 ska inleda genom att presentera bakgrunden i målet och hur prövningen såg ut i länsstyrelsen. Beskrivningen av prövningen ska omfatta följande frågor: Redogörelse för parterna och deras yrkanden d.v.s. vad de ville att länsstyrelsen skulle besluta. En kortfattad redogörelse för vad parterna framförde till stöd för sin talan d.v.s. varför länsstyrelsen skulle besluta på ett visst sätt (detta omfattar både grunden, d.v.s. de rättsfakta som motsvarar en rättregel och övriga sakomständigheter). En beskrivning av länsstyrelsens beslut och de huvudsakliga skälen för detta. Basgrupp 4, 8 och 12 ska ta över och redovisa hur prövningen såg ut i miljödomstolen (motsvarande punkterna ovan). Basgrupp 1, 5 och 9 ska sedan redogöra för prövningen i Miljööverdomstolen (motsvarande punkterna ovan). Därefter ska alla diskutera domen tillsammans och då särskilt om ni anser att MÖD:s dom var förenligt med gällande rätt.

Rättsvetenskap m inr. m. miljörätt, 7,5 hp VT 2012 Signe Lagerkvist, JK, adjunkt signe.lagerkvist@jus.umu.se 090-786 5438 Sida 1 (6) Seminarium 3: Miljökvalitetsnormerna, lokaliseringsprövning och rätten att överklaga Del 1: Miljökvalitetsnormerna Den traditionella regleringen på miljöområdet ställer upp krav på miljöhänsyn som sedan aktualiseras vid bedömning av olika enskilda åtgärder och verksamheter. När tillämpningen av kravreglerna sker, t.ex. vid en tillståndsprövning, så kommer detta att påverka vilka utsläpp och andra störningar som den källan tillåts orsaka omgivningen. Reglerna styr på så sätt påverkan från de olika källorna. När olika myndigheter granskar olika verksamheter finns dock en uppenbar risk att ingen har insikt om den totala påverkan som sker när det gäller t.ex. luftkvaliteten inom ett större område. Miljökvalitetsnormer är det verktyg som utarbetats för att försöka få insikt om den totala miljöpåverkan inom ett större område och sedan ställa upp krav för hur pass stor miljöpåverkan av ett visst slag som är acceptabelt inom detta område. Miljökvalitetsnormerna anger vilken kvalitet marken, vattnet, luften eller miljön i övrigt måste ha för att skydda människors hälsa och miljön och avhjälpa skador och olägenheter. Miljökvalitetsnormer tillsammans med regler för att uppnå dessa anses vara nödvändiga för att kunna hantera dagens miljöproblem, där föroreningar och störningar ofta kommer från ett stort antal stora och små verksamheter och åtgärder, med varierande påverkan som ofta är av diffus karaktär. Miljökvalitetsnormer finns för närvarande när det gäller kvaliteten på utomhusluft, omgivningsbuller och vattenmiljön. 1 1 Se luftkvalitetsförordning (2010:477), Naturvårdsverkets föreskrifter (2010:8) om kontroll av luftkvalitet, förordning (2004:675) om omgivningsbuller, förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk - och musselvatten och förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.

Sid 2 (6) Reglerna om miljökvalitetsnormer har utretts och förändrats i etapper allt sedan miljöbalken trädde i kraft. De senaste ändringarna skedde genom lagen (2010:882) om ändring i miljöbalken och trädde i kraft den 1 september 2010. 2 Scenario Anna bor tillsammans med sin sambo Hendrik och deras tre år gamla dotter Frida i en bostadsrätt i en av förorterna till en av Sveriges större städer, Storstaden. Bostadsområdet ligger nära, ca 500 meter, från Östra strandens industriområde. Familjen flyttade in i bostadsrätten när Frida var drygt ett år gammal, och sedan dess har Frida utvecklat astma. För en dryg månad sedan fick Anna veta av en kollega att luftkvaliteten i vissa delar av Storstaden inte är vad den borde vara och att detta har lett till att många människor utvecklar astma. Samma dag uppmärksammade hon en tidningsartikel där det framgick att det konstaterats vid mätningar att halten av fina partiklar, PM10, i luften vid flertalet tillfällen, sammanlagt 167 dygn per kalenderår, legat på så höga nivåer som 70 till 130 mikrogram per kubikmeter luft per dygn och i genomsnitt 55 mikrogram per kubikmeter luft per år, i den förort där familjens bostad ligger. I samma artikel stod att dessa små partiklar är hälsofarliga då de kan tränga ner i lungornas känsligaste delar och där orsaka skador, direkt eller indirekt, i egenskap av bärare av miljöfarliga ämnen. På kort tid kan exponering av dessa partiklar medföra bland annat andningsbesvär och förändringar i lungfunktionen. På lång sikt kan partiklarna orsaka ökad lungcancerrisk och kroniska effekter på lungfunktionen. Beräkningar i länet har visat att höga partikelhalter i luften är dubbelt så viktig för livslängden som trafikolyckor och att halten av fina partiklar i luften således är en mycket viktig miljöfråga för många svenska tätorter. Anna blir helt matt när hon läst färdigt artikeln. Är det boendemiljön som bidragit till eller kanske ensamt orsakat Fridas astma? Anna och Hendrik diskuterar länge vad de ska göra på kvällen samma dag. Familjen trivs bra i lägenheten och vill helst inte flytta. Borde inte myndigheterna åtgärda detta? Paret vänder sig till er med de frågor som följer nedan. 2 Prop. 2009/10:184 Åtgärdsprogram och tillämpningen av miljökvalitetsnormer, bet. 2009/10:MJU24, rskr. 2009/10:353

Sid 3 (6) Uppgift 1: Är det verkligen tillåtet i Sverige att det inom vissa områden sker utsläpp till luften med fina partiklar, PM10, sammanlagt 167 dygn per kalenderår, på så höga nivåer som 70 till 130 mikrogram per kubikmeter luft per dygn och i genomsnitt 55 mikrogram per kubikmeter luft per år? Basgrupp 1, 5 och 9 Uppgift 2: Anna och Hendrik har hört talas om att myndigheterna kan utforma åtgärdsprogram för att komma till rätta med utsläpp av fina partiklar och andra luftföroreningar. a) Vilken myndighet ansvarar för detta? Basgrupp 2, 6 och 10 b) Kan Anna och Hendrik tvinga myndigheten att upprätta ett åtgärdsprogram om myndigheten inte gjort detta ännu? Basgrupp 3, 7 och 11 c) Kan Anna och Hendrik få stöd för ett sådant krav direkt i EU direktivet 96/62/EG av den 27 september 1996 om utvärdering och säkerställande av luftkvaliteten, det så kallade ramdirektivet för luft? Basgrupp 4, 8 och 12 (se ex. EU-domstolens dom i mål C-237/07 Dieter Janecek mot Freistaat Bayern som ni hittar via lagrummet.se) d) Är åtgärdsprogrammen bindande för enskilda? Om svaret är nej, vad innebär detta? Basgrupp 1, 5 och 9 Uppgift 3: Anna har fått höra att en förbränningsanläggning belägen på Östra strandens industriområde, Rotabs avfallsförbränningsanläggning, vill utöka sin verksamhet. Bolaget, som bedriver sin verksamhet med stöd av ett tillstånd enligt miljöbalken, vill bränna mer avfall för att möta den ökade efterfrågan på tillgänglig effekt i fjärrvärmenätet som utbyggnaden av Storstadens fjärrvärmenät kommer att innebära. Den ökade mängden avfall som ska förbrännas kräver att en ny ugnslinje med en ny panna installeras. Den nya ugnslinjen kommer att förses med en egen reningsutrustning. Efter rening så beräknas utsläppen till luft att öka. Bland annat så kommer mängden partiklar, PM 10 att öka från 3,8 till 4,5 ton. Hon blir väldigt orolig när hon hör detta och undrar om det finns någon chans att bolaget kan få igenom sin ansökan om utökning av verksamheten då detta bidrar till större utsläpp av fina partiklar? Basgrupp 2, 6 och 10

Sid 4 (6) Del 2: Plan- och bygglagen Plan- och bygglagen (PBL) är den centrala författningen inom plan- och marklagstiftningen. Det är i första hand kommunen som ansvarar för planläggning av användningen av mark och vattenområden i Sverige enligt det så kallade kommunala planmonopolet. Staten har dock vissa möjligheter att överpröva kommunala planer och även enskilda m.fl. kan påverka genom att överklaga beslut som kommunen fattat med stöd av PBL. Uppgift 4: Länsstyrelsen har tillsyn över plan- och byggnadsväsendet i länet och skall samverka med kommunerna i deras planläggning. Basgrupp 3, 7 och 11 a) Vad kan länsstyrelsen göra om en kommun antagit en översiktsplan som står i strid med miljöbalkens hushållningsbestämmelser? b) Blir det någon skillnad om en kommun antagit en detaljplan i strid med dessa bestämmelser? c) Ska en myndighet som ska pröva en fråga om tillstånd till miljöfarlig verksamhet ta hänsyn till kommunens översiktsplan eller kommunens detaljplaner vid prövningen? (se t.ex. MÖD 2005:66)? Del 3: Lokaliseringsprövning och rätten att överklaga Norock AB (bolaget) är en av Sveriges största leverantörer av fabriksbetong, grus och bergkross till bygg- och anläggningsindustrin. Bolaget vill bedriva en ny täktverksamhet på en fastighet intill Lillbyn, som ligger väster om en av de större städerna längs norrlandskusten, Björkstaden. Fastigheten består av naturmiljö i form av barrblandskog. Täkten kommer att innebära uttag av totalt sett högst 2 000 000 ton berg på ett verksamhetsområde av ca 63 000 m² under 14 år. Täktverksamheten kommer i huvudsak att bestå av borttagning av jordlager för att komma åt berget (s.k. avbaning), borrning, sprängning, krossning, sortering, upplagshantering, lastning och uttransport samt återställning och efterbehandling.

Sid 5 (6) Syftet med täkten är att framställa ballast till betongindustrin. Betongen tillverkar bolaget i sin betongfabrik som ligger på ett industriområde väster om stadens centrum. Avståndet mellan den planerade täkten och betongfabriken är ca 7 km. I dagsläget tvingas bolaget att köpa material för att försörja den egna betongfabriken från två mindre orter belägna några mil öster om stadens centrum, vilket i sin tur innebär transporter genom de centrala delarna av Björkstaden. Även de lämpligaste alternativa lokaliseringarna av täkten ligger öster om stadens centrum och dessa är belägna 15, 18 och 20 km från betongfabriken. På grund av flera stora infrastruktursatsningar i Björkstaden, finns ett stort behov av bergmaterial och bolagets planerade täkt kommer att innebära ett betydande tillskott till materialförsörjningen när det gäller bergmaterial i området. Täkten kommer att ligga utanför detaljplanelagt område och omfattas inte heller av några områdesbestämmelser. Enligt översiktsplanen ligger detta område inom det så kallade F1- området, vilket är ett naturområde planlagt för rekreation där skogsbruket ska ta särskild hänsyn till rekreationsintresset. Ca 600 meter väster om den planerade täkten finns ett område som utpekats vara av riksintresse för rennäringen. Avståndet mellan täkten och närmaste bebyggelse, som ligger i Lillbyn, är ca 1 km. Enligt bullerutredningen kommer sju hus i Lillbyn att utsättas för buller över 40 db (A) vid de mest bullrande momenten inom verksamheten (borrning och sprängning) vilket är den bullernivå som brukar föreskrivas nattetid mellan 22.00 och 07.00. Uppgift 7: Tillstånd krävs för att bedriva verksamheten men från vilken myndighet? Basgrupp 4, 8 och 12 Uppgift 8: Er uppgift är att bedöma den av bolaget föreslagna lokaliseringen av täkten. a) Basgrupp 1, 5 och 9 ska inleda med att beskriva hur lokaliseringen uppfyller det övergripande kravet på lokalisering så som det kommer till uttryck i MB 2:6 1 st. b) Basgrupp 2, 6 och 10 ska fortsätta med att beskriva hur lokaliseringen uppfyller de särskilda kraven i MB 2:6 2 st. c) Basgrupp 3, 7 och 11 ska fortsätta med att beskriva hur lokaliseringen uppfyller de särskilda kraven i MB 2:6 3 st.

Sid 6 (6) Uppgift 9: Utgå nu från att bolaget har beviljats tillstånd att bedriva täkten på den av bolaget föreslagna platsen. Vilka av följande fysiska/juridiska personer kan överklaga beslutet? a) Bertil som bor ca 950 meter från den plats där täkten ska ligga. b) Den lokala miljöskyddsföreningen Bevara Björkstaden, med 50 mycket aktiva medlemmar. c) Naturvårdsverket Basgrupp 4, 8 och 12

Rättsvetenskap m inr. m. miljörätt, 7,5 hp VT 2012 Signe Lagerkvist, JK, adjunkt signe.lagerkvist@jus.umu.se 090-786 5438 Sida 1 (7) Seminarium 4: Efterbehandling av förorenad mark, strandskydd och miljöbrott Efterbehandling av förorenad mark Utvecklingen av Sverige som industriland har efterlämnat ett stort antal områden som innehåller föroreningar. De flesta områden har förorenats under efterkrigstiden och fram till 1980-talet, men det har även förekommit att områden förorenats senare och det tillkommer fortfarande nya förorenade områden. Områden där föroreningar förekommer är t.ex. gamla gasverkstomter, deponier, industrifastigheter, bensinstationer och vattenområden med fibersediment. Bland föroreningarna förekommer de giftigaste tungmetallerna kvicksilver, kadmium, bly och arsenik och organiska föreningar som PCB, dioxiner, bekämpningsmedel och cancerogena PAH:er. Flera av dessa ämnen är numera förbjudna att använda. 1 På flera håll i landet är idag de förorenade områdena ett större miljöhot än de pågående miljöfarliga verksamheterna. 2 För att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö behöver förorenade områden undersökas och vid behov åtgärdas. I Sverige har drygt 80 000 potentiellt förorenade områden identifierats. Av de identifierade områdena beräknas 1 500 områden kunna utgöra mycket stora risker för människors hälsa och miljön (riskklass 1) och cirka 15 000 områden beräknas innebära stora risker (riskklass 2). 3 1 NV Rapport 5608 Förorenade områden och fysisk planering, september 2006, sida 13. 2 NV hemsida, http://www.naturvardsverket.se/sv/start/verksamheter-med-miljopaverkan/fororenade-omraden/ 2011-10-03. 3 Prop. 2008/09:217 Miljöbalkens försäkringar och avhjälpande av förorenade områden m.m. sida 18-19.

Sid 2 (7) I 2011 års lägesrapport till regeringen konstaterade Naturvårdsverket att totalt 1740 objekt efterbehandlats färdigt varav 140 riskklass 1-objekt och 1600 riskklass 2-objekt, och att efterbehandling pågick vid ca 270 objekt. 4 För majoriteten av de efterbehandlade objekten har åtgärderna finansierats av verksamhetsutövare genom tillsynsverksamhet (tillsynsobjekt). En minoritet av objekten åtgärdas med skattepengar (bidragsobjekt). 5 Det är dock främst de mindre allvarliga föroreningsskadorna som åtgärdas av verksamhetsutövare (risklass 2, 3 och 4) medan mer än hälften av de allvarligaste fallen (riskklass 1) finansieras med skattepengar. 6 Efterbehandling och andra reparativa krav regleras övergripande i 2 kap. 8 miljöbalken. Särskilda regler finns i balkens 10 kapitel. Detta kapitel upphävdes och ersattes med ett nytt 10 kapitel den 1 augusti 2007 som ett led i att införa den reglering som krävdes för att Sverige skulle uppfylla EU:s miljöansvarsdirektiv 7. Terminologin när det gäller föroreningsskador har i viss mån förändrats i det nya 10 kapitlet och regler om allvarliga miljöskador har tillkommit. De äldre bestämmelserna gäller dock fortfarande i fråga om miljöskador som orsakats av utsläpp, händelser eller tillbud som har ägt rum före den 1 augusti 2007, eller som ägt rum senare men härrör från verksamhet eller åtgärd som avslutats före den 1 augusti 2007. 8 Detta innebär att det huvudsakligen är kapitlets äldre lydelse som kommer att tillämpas i praktiken under en lång tid framöver. 9 Den äldre lydelsen av 10 kapitlet bifogas. 4 NV rapport Lägesbeskrivning av efterbehandlingsarbetet i landet 2011 (dnr NV-03200-11) sida 9. 5 Se t.ex. NV rapport Lägesbeskrivning av efterbehandlingsarbetet i landet 2008 (Regeringskansliets dnr M2009/760/Kk) sida 4-5. 6 NV rapport Lägesbeskrivning av efterbehandlingsarbetet i landet 2011 (dnr NV-03200-11) sida 9. 7 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/35/EG av den 21 april 2004 om miljöansvar för att förebygga och avhjälpa miljöskador. 8 Övergångsbestämmelserna till SFS (2007:660) punkt 2. 9 NV rapport 5978 Att välja efterbehandlingsåtgärd, september 2009, sida 15.

Sid 3 (7) Uppgift 1: Under åren 1969 till 1995 bedrevs det tryck- och vakuumimpregnering av trä på en industrifastighet. Impregneringen skedde i ståltub med CCA- medel (koppar, krom, arsenik), CCP (koppar, krom, fosfor) samt en rad olika lösningsmedelsbaserade impregneringsmedel. Träbehandling AB drev verksamheten under år 1969 till 1990 då fastigheten med byggnader, industritillbehör samt övrig utrustning som ingick i verksamheten på fastigheten köptes upp av Bröderna Olssons impregnering AB (nedan Broi). Efter att Broi köpte upp fastigheten år 1990 fortsatte bolaget att bedriva träimpregneringsverksamhet till och med år 1995 då bolaget övergick till att bedriva annan (ej förorenande) verksamhet på fastigheten. I den inventering enligt MIFO fas 1 10 som gjorts har det aktuella området utpekats som ett riskklass 2-område d.v.s. ett område som anses innebära en hög risk för hälsan och miljön. Känsligheten för området bedöms enligt MIFO till mycket hög eftersom fastigheten är centralt belägen, omgiven av bostäder och saknar inhägning. Det har konstaterats att fastigheten är förorenat med arsenik och det föreligger starka misstankar om att fastigheten även är förorenad med ämnen från övriga medel som användes vid impregneringsverksamheten. Mot bakgrund av ovanstående har länsstyrelsen förelagt Broi att genomföra en översiktlig miljöteknisk undersökning och riskklassning motsvarande MIFO fas 2. Därefter har länsstyrelsen förelagt Broi att efterbehandla marken så att området ska uppfylla kraven för mindre känslig markanvändning (MKM), vilket företaget gjort. Med MKM avses bland annat användning av mark för kontor, handel, industri, trafikanläggningar och dylikt. I början av år 2006 köpte Fastighetsbolaget Nordstjärnan AB (nedan Nordstjärnan) upp industrifastigheten av Broi för att bygga bostäder där i form av friliggande villor och radhus. För att kunna bygga bostäder så inledde Nordstjärnan de efterbehandlingsåtgärder 11 som krävs för känslig markanvändning (KM) som är den föroreningsnivå som anses godtagbar då marken ska användas för t.ex. bostäder. 10 Metod för inventering av förorenade områden där en riskbedömning görs genom att väga samman föroreningsnivå, föroreningarnas farlighet, spridningsförutsättningar samt områdets känslighet och skyddsvärde. MIFO-modellen är indelad i två faser, där fas 1 omfattar en orienterande studie och riskklassning och fas 2 en översiktlig undersökning och en ny riskklassning. 11 Med efterbehandlingsåtgärder menas åtgärder som syftar till att reducera risker, föroreningsmängder eller andra effekter av föroreningar på en plats.

Sid 4 (7) När Nordstjärnan sanerat större delen av fastigheten så upptäcktes en ny föroreningsskada som tidigare varit okänd (som också den beror på den tidigare impregneringsverksamheten). Nordstjärnan menar att de inte har några mer pengar att använda för att sanera marken och de vill att länsstyrelsen förelägger Broi att sanera den nya skadan så att marken uppnår det som krävs för KM. Broi har skickat in ett avtal som tidigare varit okänt för länsstyrelsen. I avtalet, som slutits mellan Broi och Nordstjärnan i samband med köpet, så framgår det tydligt att Nordstjärnan från och med överlåtelsen övertar allt ansvar för alla kända och okända föroreningar som finns på fastigheten. Den senaste upptäckta skadan är av allt att döma så pass allvarlig och omfattande att den bör utredas och antagligen åtgärdas. a) Hur ska tillsynsmyndigheten (länsstyrelsen) hantera detta? Ska någon och i så fall vem föreläggas att göra något åt den senast upptäckta skadan? Är det i så fall 26 eller 10:e kapitlet som ska användas? Basgrupp 1, 5 och 9 b) Har avtalet någon betydelse för tillsynsmyndighetens agerande (är avtalet bindande för tillsynsmyndigheten)? Basgrupp 2, 6 och 10 c) Om sanering blir aktuellt, hur pass långtgående sanering ska tillsynsmyndigheten då kräva? MKM? KM? beror svaret på vem som ska sanera? Alla basgrupper! Strandskydd Skydd av stränderna har funnits i Sverige från 1950-talet för att förhindra en överexploatering av stränderna och bevara allmänhetens tillgång till stränder och vatten för friluftsliv. Stränderna är även av stor betydelse för djur och växtlivet och därför utvidgades skyddsintresset med strandskyddet år 1994 till att också omfatta skydd av den biologiska mångfalden intill stränderna. Utgångspunkten är att strandskyddsbestämmelserna gäller lika i hela landet, oavsett hur täteller glesbebyggt området är, hur gott det är om sjöar och vattendrag eller vilka naturtyper, biotoper eller arter som finns i området. Att reglerna gäller på samma sätt även i glesbefolkade områden med stor tillgång till obebyggda stränder har dock ifrågasatts. Mot

Sid 5 (7) bakgrund av detta och även mot bakgrund av en ambition om att genom förtydliganden skärpa strandskyddet, genomfördes från år 2009 ett antal ändringar i strandskyddsreglerna. 12 Med den nya lagstiftningen kan kommunerna peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen där det ska vara lättare att dels upphäva strandskyddet inom ett visst område och dels få dispens från strandskyddet i ett enskilt fall. Kommunens ska redovisa vilka områden som berörs av de nya reglerna i översiktsplanen enligt 3 kap. 5 plan- och bygglagen (2010:900). Det är viktigt att vara medveten om att kommunens översiktsplaner är vägledande och inte bindande för myndigheter och enskilda. Uppgift 2: Storsjön är en vacker sjö belägen intill en tätort i Västerbottens inland. Tätorten ligger nära en större anläggning med skidliftar, så det finns ett relativt stort intresse av att bygga fritidsbostäder i närheten av sjön. Utred förutsättningarna att bevilja dispens i det enskilda fallet från strandskyddet i följande fall (se de svarta markeringarna och använd er fantasi ): a) Roland planerar att köpa fastigheten norr om Storsjön, i Sumpskogen, för att bygga ett fritidshus där (se den svarta markeringen och använd er fantasi). Fastigheten sträcker sig från Storsjön och 100 meter åt norr och är ca 130 meter bred. Fastigheten är dyig och stenig och det förekommer sällan eller aldrig att människor uppehåller sig på fastigheten. Ingen av de närliggande fastigheterna är bebyggd. Utred möjligheterna att få bygga huset där. Basgrupp 3, 7 och 11 12 Lag (2009:532). Prop. 2008/09:119, bet. 2008/09:MJU13, rskr. 2008/09:227.

Sid 6 (7) b) Familjen Andersson vill bygga ett fritidshus på en fastighet som familjen äger öster om Storsjön, ca 70 meter från Storsjön (se den svarta markeringen och använd er fantasi). Utred möjligheterna att få bygga huset där. Basgrupp 4, 8 och 12 Uppgift 7: Området till söder om Storsjön har utpekats av kommunen i översiktsplan som ett område lämpligt för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS). Inom detta område äger Klara en fastighet. Fastigheten är i dagsläget obebyggd och det är även fastigheterna intill hennes fastighet. Hon vill bygga ett bostadshus intill Storsjön och hon tycker att det ligger i kommunens intresse att bevilja henne dispens för att få henne att vilja stanna på orten, då hon nyligen köpt och numera driver en av de två konkurrerande livsmedelsaffärerna i tätorten. a) Vilken betydelse har kommunens översiktsplan för Klaras möjligheter att bebygga fastigheten? Basgrupp 1, 5 och 9 b) Kommer Klara att få bebygga sin fastighet? Basgrupp 2, 6 och 10 Miljöbrott Om ni vill läsa mer om miljöbrott så rekommenderas Stefan Karlmarks bok Miljörätt ur straffrättsligt perspektiv, 3 uppl. 2009, Norstedts Juridik. Uppgift 8: Dennis som anser att det är viktigt att inte slösa med naturens resurser är en flitig sopsorterare. På väg till Ica Maxi tar han därför med sig både konservburkar, glasflaskor, gamla tidningar och en kattlåda i hårdplast. Väl framme vid Ica Maxi sorterar han och lägger soporna i de olika containrarna. Kattlådan tänker han lägga i containern för hårdplast med eftersom öppningen i behållaren för hårdplastförpackningar är för liten ställer han istället kattlådan direkt i anslutning till behållaren för hårdplast eftersom han utgår ifrån att kattlådan tas omhand av dem som tömmer behållaren. Vid containrarna finns skyltar som påminner om att hushållsavfall och grovavfall inte får lämnas på platsen. Är Dennis agerande brottsligt? Basgrupp 3, 7 och 11

Sid 7 (7) Uppgift 9: Sonja äger en hel del mark i en by strax utanför Luleå i Norrbottens län. Byn har på senare år blivit ett populärt ställe att bo på och trots lågkonjunkturen säljs fastigheterna där till relativt höga priser. Marken som Sonja äger ligger i närheten och delvis runt omkring Lillvattnet, som är ett ganska stort och grunt vattenområde med ett rikt djur och växtliv. Sonja vill stycka upp sin mark i inte mindre än 8 tomter på vardera 1200 m² för att sedan kunna sälja fastigheterna till högsta möjliga pris. Från Lillvattnet rinner det tre grunda diken på mark som Sonja äger (se bild ovan ). För att göra marken ovanför Lillvattnet mindre sank och således lämpligare för bebyggelse, fördjupar och breddar Sonja dikena i januari 2008. Under efterföljande sommar kan Sonja konstatera att vattennivån i Lillvattnet har blivit lägre än vad som är normalt och att marken ovanför har blivit mycket torrare. Innebär detta att Sonja kan komma att dömas för att ha begått något/några brott? Basgrupp 4, 8 och 12