Vattenvård vid JHC Några råd till dig som planerar boende och hästverksamhet

Vattenvård vid JHC Några råd till dig som planerar boende och hästverksamhet Januari 2012

Denna skrift togs fram av WRS Uppsala AB i ursprunglig version i april 2008 och har på uppdrag av JHC uppdaterast och justerats under vintern 2011/12. Peter Ridderstolpe har i huvudsak skrivit den ursprungliga texten och uppdatering och justering har utförst av Sophie Owenius. Foton och teckningar tillhör (där annat inte anges) WRS AB. Kontaktuppgifter: Julmyra Horse Center AB Geir Pedersen, VD Telefon: 070-648 00 87 geir@julmyrahorsecenter.se www.julmyra.se WRS Uppsala AB Östra Ågatan 53 753 22 Uppsala Telefon vx: 018-17 45 40 www.wrs.se

Vi värnar vattnet vid Julmyra Horse Center! Varför har vi skrivit dessa råd? Julmyra Horse Center AB har en vision om att skapa ett minisamhälle för människor med brinnande hästintresse men som också tycker om lugnet och harmonin som en vacker natur erbjuder. I vår närhet har vi flera fina sjöar där vi kan bada och uppleva ett rikt fågelliv. Även våra hästar trivs i en frisk natur och gynnas av att vattnet i landskapet inte förorenas. Omsorg om natur och vatten är därför en viktig del i vår vision om boendet på JHC. För att visionen skall bli verklig är det nödvändigt att vi alla hjälps åt och planerar vår hästverksamhet och vår vattenhantering på ett bra sätt. Med denna skrift vill vi ge dig som vill eller har flyttat in i vårt minisamhälle en hjälp på vägen. Bebyggelsen och natur vid Julmyra Horse Center Det planerade bebyggelseområdet vid JHC inbegriper en mycket stor yta. Sammanlagt har 2,5 km 2 i huvudsak tidigare oexploaterad skogsmark planlagts för ny bebyggelse. Bebyggelsen i den östra delen av området planlades genom en detaljplan och ger plats för 50 hushåll. Den nya etappen i väster skall ge plast för stora tomter, vardera med en yta på 2-5 ha. Här är tanken att möjliggöra byggande av bostadshus och stall och konceptet kallas för gård på gården boende. Vid sidan om dessa stora gård på gården tomter skall det västra området ge plats för ytterligare ett mindre antal villatomter. Det minisamhälle som på detta sätt kommer byggas upp på Julmyraområdet kommer i framtiden vara befolkad med sammanlagt ungefär 800 personer. I dagsläget är det svårt att uppskatta hur många hästar som varje enskild fastighetsägare planerar att hålla men man räknar med att det i framtiden kan handla om upp emot 500 hästar som totalt vistas på området. Området består mestadels av småkuperat skogslandskap med partier av öppen jordbruksmarkmark och myrar samt mindre sjöar. I storts sett allt vatten från Julmyra avvattnas ned mot den så kallade Julmyrabäcken. Bäcken rinner sedan ut till Vansjön på slätten några kilometer väster om Julmyra Horse Center. Vansjön Nordsjön Vansjön består egentligen av två grunda slättsjöar, Vansjön och Nordsjön som är sammanbundna i ett trångt sund. Trots att sjöarna sänktes nästan två meter vid sekelskiftet, för att skapa odlingsmark, utgör denna vattenspegel den största vattenreservoaren i Heby kommun. Mycket arbete har lagts ned för att värna sjöarna mot igenväxning. Den lokala föreningen Vansjön Nordsjöns Väl arbetar mycket aktivt för att hålla strandängar öppna och rensa sjön från vegetation (www.vnval.se). Mycket arbete läggs också ned för att på sikt hindra och 1

begränsa näringstillförseln till sjöarna. Vansjön Nordsjön är också klassad som ett särskilt känsligt område i kommunen. Som boende och hästägare vid Julmyra har du särskilt ansvar för miljön. Flera studier har gjorts för att klargöra vilken påverkan den planerade bebyggelsen och hästverksamheten kan ge för Julmyrabäcken och Vansjön (1,2 3). Studierna visar att det är särskilt viktigt att hindra utläckage av fosfor till vattendragen. Det visar sig också att du som fastighetsägare har en nyckelroll i detta sammanhang. För dig som fastighetsägare är det framförallt tre saker där ditt ansvar är särskilt stort, nämligen; 1. Ditt val och din skötsel av avloppssystem 2. Din planering och skötsel av hästar och rasthagar 3. Din hantering av yt- och grundvatten på din tomt Julmyra före exploatering. Bilden ovan visar en fosforbudget för hela Julmyra Horse Center utan bebyggelse och hästar. I marken finns en stor mängd fosfor inbunden men så länge skogenmarken är intakt ligger denna fosforpool i stort sätt stilla. Orörd skogsmark läcker endast små mängder fosfor, ca 0,04 kg/ha och år (4),. Via nederbörd och så kallad torrdeposition tillförs en liten mängd fosfor, ca 0,1 kg/ha och år (5) som till stor del tas upp i mark och växter. Ut från det orörda Julmyra läcker därför mycket litet fosfor, ca 10 kg per år. Vilka åtgärder är särskilt betydelsefulla? I bilderna nedan har vi försökt sammanfatta hur bebyggelsen och hästverksamheten vid JHC kan komma att påverka fosforläckage till vattenmiljön. Avsikten med bilderna är att visa vad som är stort och litet i sammanhanget och var du som fastighetsägare kan göra de största insatserna för att minska fosforläckagen till vattnet. JHC efter avverkning av runt hälften av skogen, med full bebyggelse och hästverksamhet. Bilden ovan visar en fosforbudget för hela Julmyra Horse Center med bebyggelse och hästar. Tre faktorer har tillkommit som ökar fosforflödena, nämligen boendet och avlopp, avverkning av skog och annan markpåverkan, samt hästverksamheten. 2

Till vänster i bilden illustreras påverkan från de boende. Ungefär 800 människor kommer tillföra fosfor till avloppen i samma mängd som de äter och dricker. Bland annat därför är det bestämt att alla enskilda avlopp inom Julmyra skall avskilja minst 90 % av fosforn som tillförs toalettsystemet. Mellan avloppsanläggning och vattendragen (Julmyrabäcken) stannar en del av fosforn i mark och vegetation. Denna så kallade retention kan beroende av var och hur utloppet är placerat variera mellan 10-90 % (6, 7, 8). Här antas att 40 % av fosforn stannar på vägen vilket ger ett totalt utläckage från avlopp om ca 27 kg fosfor per år. Den förändrade markanvändningen, framförallt skogsavverkningen, påverkar också läckaget av fosfor. Detta fosforläckage frigörs från markpoolen och halterna av fosfor i avrinnande vatten kan öka runt två till tre gånger under några år efter avverkning (4, 9). Den siffra som framräknats (18 kg per år) är baserad på antagandet att hälften av skogen på Julmyra fälls. Till höger i bilden illustreras hästarna potentiella påverkan. En häst intar omkring 10 gånger mer fosfor via sin mat än en människa (10). Precis som människan lämnar hästen ifrån sig fosfor i form av urin och avföring. Hästarna på JHC kommer alltså tillföra området mycket fosfor med sin gödsel. Vid full etablering av hästar (500 st) vid JHC kan beräknas att drygt 5 000 kg fosfor årligen kommer att tillföras till området. All denna fosfor hamnar dock inte i naturen. Merparten av gödseln samlas i stället upp vid mockning av stallar och rasthagar. Normalt för hästgårdar uppsamlas ca 70 % av gödseln (10). Resterande mängd blir kvar i rasthagar och beteshagar. Som tydligt framgår av bilden utgör den kvarvarande gödseln i hagar och fållor en potentiell risk för fosforläckage (12, 13a, 13b). Placering utformning och skötsel av hagar liksom djurtäthet i hagarna har mycket stor betydelse för om fosfor kommer läcka eller ej. Som tur är sammanfaller här omsorg om hästen och miljön. Det betyder att åtgärder för att hålla hästen torr och frisk också kommer att minska fosforläckaget. Med detta som utgångsläge kan vi därför anta att merparten av den fosfor i gödseln som lämnas i hagarna kommer att byggas in i mark och vegetation. Utan särskilda miljöåtgärder räknar vi med att i genomsnitt ca 80 % av fosforn hålls kvar i marken. Som bilden visar innebär detta ändå en ganska betydande årlig fosforbelastning till vatten med ca 300 kg per år. Bilden nedan visar en sannolik framtid då skyddsåtgärder som framförs i denna skrift vidtas. Värden för de olika fosforflödena som speglar gödselhantering och retention i mark har korrigerats till nivåer (80 resp. 95 %) som bedöms rimliga med tanke på den rådgivning och det miljöarbete som bedrivs vid JHC. Genom dessa åtgärder uppskattas fosforbelastningen minska från 300 till 50 kg per år. JHC med tillämpade skyddsåtgärder för att minska fosforförlusten. 3

En slutsats som kan dras av bilden är att förutseende planering och kunskap i hästhållning och miljö kan begränsa miljöpåverkan väsentligt. Erfarenhet visar att sådant miljöarbete också gynnar djurhälsa och ekonomi. I de följande avsnitten kan du läsa om vad du konkret bör tänka på och göra när du planerar boende och hästhållning vid Julmyra Horse Center. Hur väljer jag avloppssystem? Avloppet är kanske inte det första man tänker på när man köper sin fastighet och planerar för sitt boende. Det avlopp du väljer har dock stor betydelse för din egen del, för din komfort, din boendemiljö och för din ekonomi. Ditt val avloppssystem avgör också hur väl du kommer skydda din omgivning från smittämnen och om näringen från det du äter och dricker skall hamna som föroreningar i vatten eller som gödning på åkermark. När du planerar ditt boende är det alltså viktigt att du noggrant funderar på hur du vill ha ditt avloppssystem. Formellt gäller att: - Det behövs tillstånd för inrättande och drift av en avloppsanläggning. Ansökan om tillstånd prövas enligt miljöbalken och söks hos bygg- och miljöförvaltningen Sala-Heby. - Syftet med avloppssystemet är att så långt som möjligt skydda miljön och människors hälsa (MB 2:3) samt hushålla och återvinna naturresurser (MB 2:5). - En avvägning måste dock alltid göras mellan erhållet skydd/nytta och kostnad. Denna så kallade avvägningsregel (MB 2:7) säger att kraven inte får vara ekonomiskt orimliga. - Du har möjlighet att välja olika lösningar men du måste visa att den teknik du väljer uppfyller miljöbalkens krav. - Du kan välja en egen anläggning för din fastighet (enskild anläggning) eller gå samman med dina grannar (gemensamhetsanläggning). - Även om kommunen ger tillstånd och har tillsynsansvar för din anläggning så är det du som har skyldighet att inrätta och sköta din avloppsanläggning så den alltid uppfyller miljöbalkens krav. Krav på rening och återvinning Julmyra Horse Center AB har tillsammans med kommunen och sakkunniga experter tagit fram principer för vilka krav som skall ställas på avloppen vid JHC. I kravspecifikationen anges kravnivåer för smittskydd, recipientskydd och resurshushållning men också andra mer praktiska och ekonomiska aspekter som bör gälla. Kravspecifikationen anger bland annat att: - minst 90 % av fosforn skall kunna avskiljas och att - minst 50 % av den avskiljda näringen (fosforn) skall vara möjlig att återvinna. 4

Källa: Avloppsguiden Det finns många tekniska lösningar att välja på Det finns många tekniska lösningar som du kan välja bland. Det traditionella sättet är att spola iväg allt vatten från toaletter och handfat dusch mm i ett rör till en reningsanläggning. Med skärpta hygienoch miljökrav kan det dock vara värt att fundera på om inte källsorterande avlopp kan vara bättre. Nedan listas de systemlösningar som bedöms vara mest intressanta för dig: Urinsortering i vattentoalett (våt urinsortering) och behandling av urinavlastat spillvatten. Skiss över ett avloppsreningssystem baserat på urinsortering där urinavskiljt vatten slamavskiljs och behandlas i ett inneslutet sandfilter eller vanlig markbädd. Urinen samlas upp i en sluten tank och hämtas av en entreprenör. Källa: Avloppsguiden Blandat spillvatten med behandling genom förfällning och behandling i markbädd. Urinsortering med torr fekaliehantering samt behandling av BDT-vatten i kompaktfilter. Skiss över ett avloppsreningssystem baserat på urinsortering med torr fekaliehantering. Urinen samlas upp i en sluten tank, medan fekalier tas om hand i ett uppsamlingskärl. BDT-vatten går på självfall till slamavskiljning och vidare till en innesluten kompaktfilterbädd där behandling sker. Källa: Avloppsguiden Skiss över installationer i huset samt av behandlingsanläggningens olika komponenter. Dosering av fällningskemikalie görs i avloppsröret på valfri plats i huset med tillgång till el och vatten. Flockning sker i röret och fosfor fälls sedan i slamavskiljaren. Slamavskiljt, kemfällt, vatten går sedan till en innesluten filterbädd för ytterligare behandling. Källa: Avloppsguiden Urinsortering med urinsorterande vacuumtoalett och behandling av BDT-vatten i kompaktfilter. Blandat spillvatten med behandling i kombinerad vertikal och horisontal filterbädd. Skiss över installationer i huset samt av behandlingsanläggningens olika komponenter. I systemet används en extremt snålspolande toalett, till exempel en vacuumtoalett. Möjligheten finns även att använda dubbelspolande urinsorterande WC eller en kombination av vacuum och urinsortering. En urinsorterande vacuumtoalett (typ Eco VAC) medger att urin och fekalier uppsamlas var för sig eller som bilden visar en gemensam fraktion, så kallat klosettvatten eller svartvattensystem. BDT-vattnet leds i självfallsledningar via en slamavskiljare till en behandling i ett kompaktfilter. Skiss över installationer i huset samt av behandlingsanläggningens olika komponenter. Det blandade spillvattnet behandlas med slamavskiljning och filterbädd. I bädden kombineras vertikal och horisontell filtrering för att inledningsvis gynna mineralisering/oxidering och sedan binda fast fosfor i utbytbart filter. Vanligt är att vattnet pumpas från slamavskiljningen till behandlingen. I sådana fall 5

används gärna spraydysor inrymda i täckkåpor för att sprida vattnet över vertikalfiltret. Källa: Avloppsguiden Blandat spillvatten med behandling i minireningsverk. Skiss över installationer i huset samt av behandlingsanläggningens olika komponenter. Det blandade spillvattnet behandlas i ett minireningsverk. I detta exempel slamavskiljs vattnet innan det kommer till minireningsverket, där den biologiska behandlingen sker i en suspenderad biobädd. I de flesta minireningsverk sker dock mekanisk behandling (slamavskiljning) i verket. För att uppnå krav på fosforreduktion sker kemisk behandling genom fosforfällning med fällningskemikalier. Källa: Avloppsguiden Hur miljöanpassar jag min hästverksamhet? Som beskrivits ovan kommer hästverksamheten inom JHC att generera en påverkan på mark och vatten. Avgörande för om denna påverkan blir problematisk eller ej beror på ett antal viktiga faktorer. Det handlar bland annat om utfodring och utfodringsrutiner, gödselhantering samt placering och utformning av rasthagar. Djurtäthet samt skötsel av rasthagar och övriga områden där hästarna vistas är också av stor betydelse. Julmyra Horse Center har ambitionen att vara förebild för en miljöanpassad hästgård och kommer på olika sätt att kontinuerligt driva detta miljöarbete framåt genom information och råd till hästägare. Nedan ges generella råd till dig som tänker skaffa hästar Anpassa djurtätheten! - Anpassa antal hästar efter tillgången till ytor för rasthagar och betesmark (10). - För rasthagar bör 500 m 2 planeras per häst och för bete bör 2 500 m 2 planeras per häst. I framtiden kommer sannolikt hälften av hästarna att vistas på de stora tomterna i den västra delen av området i gård på gården boende. Här kommer hästarna uppehållas i egna stall med närliggande betes- och hagmark. Övriga hästar kommer att inhysas centralt i större stall där det kommer att finnas tillgång till gemensamma rasthagar och betesmarker. Viktigt är att anpassa betestryck och slitage så att vegetation och mark hålls intakt. Om trampskador uppstår - ge tid för vegetationen att återhämta sig. Rotera hästarna mellan rast/betesytorna, om möjligt, för att minska belastningen. Utfodra rätt! - Anpassa foderstaten till hästens behov. Undvik tillskottsutfodring av fosfor. 6

- Utfodra på ett sätt som förhindrar förluster och spridning av foder (t ex. utfodra inomhus eller använd utfodringsbehållare/foderhäckar med sluten botten). Hantera stallgödseln rätt! Följ lagar och bestämmelser! Bestämmelser varierar något beroende på djurbesättningens storlek mm (10, 11). Principerna är dock att så mycket som möjligt av gödsel skall samlas upp och återanvändas som gödning. Stallgödsel skall därför samlas upp och hanteras i slutna system så att växtnäring inte förloras. Inom hela området kommer det att anordnas ett gemensamt system för omhändertagande av stallgödsel via täta containrar för vidare transport till godkända mottagare. På sikt kommer dock mer gårdsnära långsiktigt hållbara lösningar att anläggas. Gödseln bör komposteras innan den sprids på odlingsmark som gödning eller jordförbättring. - Utveckla rutiner för regelbunden mockning såväl inne i stallar som ute i rasthagar. Målsättningen är att ingen stallgödsel skall bli liggande längre tid ute i rasthagar. - Planera din gödselhantering med tanke på lagring (t ex. urin i sluten tank och fastgödsel i tät container), hämtning och avsättning. - Tillämpa Hästhusesyn (14) som sedan 2010 ingår i Miljöhusesyn (15). Minimera läckage från rasthagar! låglänta lermarker och närhet till känsliga områden så som öppna diken, vattendrag, brunnar, etc. - Använd gärna adsorberande strömaterial i paddockar och rasthagar där stor näringsansamling sker. - Se till att alltid hålla platser i hagen där hästen gärna står torra. Armering kan göras på särskilt hårt belastade ytor för att undvika trampgropar och vidmakthålla vegetationstäcke (16, 17). - Mark utan vegetation bör hållas lucker (t ex. genom harvning) för att skapa kontaktytor mellan vatten och mark och gynna infiltration. - Gödsel i paddockar och rasthagar skall samlas upp regelbundet för att minimera näringsläckage. - Paddockar och hagar som belastas av stora mängder ytvatten kan med fördel kringdikas så att ytvattnet ej rinner över ytorna utan istället avleds vid sidan om. - Led ytavrinning från specifikt hårdbelastade ytor till uppsamling och avledning till växtnäringsfällor (t ex svackdiken mm) innan slutlig avledning till ytvatten, se nedan. - Anlägg vegetationstäckta skyddszoner runt hårt belastade ytor och mot känsliga områden, så som vattenförande diken och vattendrag. - På tomter som är kuperade är terrasserade rasthagar att föredra för att minimera ytavrinningen. - Välj mark för rastfållor med omsorg. Välj höglänta platser gärna på morän- eller sandmark, undvik 7

infiltration av vatten längs rotgångar och porer. Kantzoner är också värdefulla för den biologiska mångfalden samt vackra att se på. Några konkreta tips Du bör alltid behålla eller anlägga gröna kantzoner om minst två meter, gärna bredare, kring hagar, vägar och parkeringar som ligger nära eller längsmed ett vattenbärande dike, vattendrag eller en sjö. Kantzonerna bör slås någon gång per år för att ytterligare minska risken för näringsläckage samt öka den biologiska mångfalden. Den slagna vegetationen bör tas bort från platsen och kan med fördel användas i stallet som utfodring. Bilden ovan illustrerar ett exempel på en kritisk punkt där anläggande av dagvattenåtgärd är särskilt viktigt! Anlagda kantzoner En kantzon är en bevuxen yta intill ett fält eller hage. Vegetationen i kantzonen tar upp näring via rotsystemen, bromsar upp flödet samt ökar infiltrationen, sedimentation och fastläggning av partiklar. Det är främst partikulär fosfor som bromsas upp i en kantzon men upptaget av löst fosfor i mark gynnas också eftersom infiltrationen ökar. Retentionen av fosfor i en kantzon kan variera mellan 50 och 95 % och beror bland annat på kantzonens bredd, markens och vegetationens egenskaper, uppehållstiden för vattnet i marken etc. (18, 19, 20). För att gynna växtupptag av näring året om kan med fördel en varierad växtlighet med både örter, buskar och träd eftersträvas i kantzonen. Blandad vegetation med varierande rotdjup försäkrar en lång näringsupptagningsperiod från både ytliga och djupare jordlager samtidigt som rötterna stabiliserar jordprofilen, vilket minskar risk för erosion, och gynnar Skåldiken Skåldiken är en utvecklad form av kantzon. Skåldiket utformas och dimensioneras för att fånga upp en viss mängd avrinnande vatten efter regn eller snösmältning som sedan kan infiltrera i mark. Skåldiket är således mycket effektivt för att dämpa häftiga flöden och hindra uttransport av partiklar till vatten. Därför rekommenderas att skåldiken anläggs längsmed betesfållor och paddockar som ligger nära känsliga områden så som öppna diken, vattendrag, dricksvattenbrunnar etc. Figuren nedan visar hur ett skåldike kan utformas. Diket bör ha flacka slänter med tanke på möjlighet till slåtter. Dikesbotten byggs upp med infiltrerande jordlager. På lermark byggs lämpligen dikesbottnen upp med ett grus/makadamlager som kringfyllning till ett dränrör som ansluts till en utloppsbrunn. Över detta dräneringslager läggs en spärr av geotextil och ovanpå den ett filtrerande sandlager. Överst skapas ett lager där vegetation kan etableras. Som visas i figuren nedan förses utloppsbrunnen med ett överfyllnadsskydd med bräddningsfunktion. Detta minskar risken 8

för att erosion av skåldikets nedre vallkant uppstår. Principskiss på hur anlagda kantzoner och skåldiken kan utformas och placeras. Ett exempel på kantzon vid Julmyra Gård. Med enkla justeringar kan denna kantzon omformas till ett skåldike som skulle öka vattenskyddet väsentligt. Skåldiket bör ha flacka slänter för att underlätta slåtter. Dikesbotten skall ha ett infiltrerande jordlager som på lermark lämpligen kan utgöras av ett lager grus eller makadamlager som kringfyllning till ett dränrör. Över dräneringslager läggs en geotextil som spärr med ett filtrerande sandlager ovanpå. Överst ett lager där vegetation kan etableras. Skåldiket placeras nedströms paddockens lutning och utformas för att fånga upp dagvatten som avrinner från paddockens yta, se figurer ovan och nedan. Om hästarna favoriserar vissa punkter i paddocken bör material tillföras så att avrinningen hela tiden sker mot skåldiket och att andra lågpunkter undviks. Skåldiket bör dimensioneras för att klara av att fånga ytavrinningen efter ett kraftigt sommarregn. Som en tumregel rekommenderas att minst 20 m 3 vattenvolym skall anläggas per 1000 m 2 rastfålla/paddock. Att tänka på vid markarbeten på din tomt. När du planerar markarbeten och avverkning skall du också tänka på att skydda natur och vatten. Exploatera i första hand moränmark i höjdlägen och undvik att göra ingrepp i låglänta fuktiga områden. Fuktskogar och fuktzoner längs vattendrag är särskilt viktiga som skydd för vattenmiljön och är också värdefulla för många djur och växter. Fuktig och lerig mark är också olämpliga för bebyggelse och för beteshagar för hästar. Det finns alltså många skäl till att du bör låta låglänta områden på din tomt vara orörda. Undvik så lång möjligt att flytta massor eller på annat sätt skada mark. Var också försiktig i samband med avverkning av skog genom att till exempel inte korsa vattendrag med maskiner. Skogen dunstar vatten och när denna pump tas bort höjs grundvattennivån och du kan få fuktig mark där det tidigare varit torrt. Detta märks särskilt i låglänta partier. Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) på din tomt är viktigt för att minska avrinningen till vattendrag. Hårdgjorda ytor (asfalt) bör undvikas liksom avledning 9

av dagvatten direkt till vattendrag. Det som istället alltid bör eftersträvas är direkt infiltration av dagvattnet i mark. Där infiltration i mark inte är möjlig bör bortledning av dagvatten i möjligaste mån ske i öppna vegetationsbeklädda svagt sluttande diken som skapar en så lång uppehållstid som möjligt för vattnet. Julmyra Horse Center hjälper dig med mer information Julmyra Horse Center arbetar för att på sikt miljöcertifiera sin verksamhet. Det innebär bland annat en kontinuerlig utveckling av verksamheten för ökad miljöanpassning och långsiktig hållbarhet, men också genom att informera och rådge alla boende och hästägare vid JHC. Vänd dig därför gärna till oss på Julmyra Horse Center AB med frågor kring allt som rör innehållet i denna skrift. Kontaktuppgifter finns på försättsbladets insida. 10

Referenser 1) UVAT (2007). Översiktlig utredning avseende växtnäringsbelastning från planerat bebyggelseområde vid Julmyra, Heby kommun. 1452 CSJ, UVAT AB, Hedesunda 2007-08- 10. 2) Översiktsplan (2007). Fördjupad översiktsplan för Julmyra med omnejd Samråd. A5 Arkitekter & Ingenjörer AB på uppdrag av Heby kommun april 2007. 3) Ridderstolpe P (2008). Miljöpåverkan från planerad bebyggelse och hästverksamhet vid Julmyra Gård, Heby kommun bedömning och rekommendationer. WRS Uppsala AB, Uppsala 2008-04-25. 4) Naturvårdsverket (2010). Fosforutsläpp till vatten år 2010 delmål, åtgärder och styrmedel. Rapport 5364, maj 2004. 5) Knulst J C (2001). Fosfor i nederbörd. Resultat från mätningar under 1990-talet. IVL Rapport B1442. 6) Johansson J-Å och Kvarnäs H (1998). Modellering av näringsämnen i Storsjön och dess tillrinningsområde. Länsstyrelsen i Gävleborg Rapport 1998:13. 7) Brandt M och Ejhed H (2002). TRK Transport-Retentiom-Källfördelning Belastning på havet. Naturvårdsverkets rapport 5247. 8) Eriksson M och Olshammar M (2006). Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp - Slutrapport. SMED Rapport Nr 4 2006 på uppdrag av Naturvårdsverket. 9) Uggla E och Westling O (2003). Utlakning av fosfor från brukad skog. IVL Rapport B 1549. 10) SJV (2006). Hästgödsel en naturlig resurs. Så utnyttjar du hästgödseln så bra som möjligt utan att miljön påverkas negativt av hästhållningen. Jordbruksinformation 7 2006. Jordbruksverket. 11) SJVFS (2011:25). Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring. SJV 12) Dahlin S och Johansson G (2008). Miljöeffekter av hästhållning. Anrikning och distribution av kväve och fosfor i marken på hästars vistelseytor. Rapport 216 Institurionen för markvetenskap, SLU. 13a) Airaksinen S, Heiskanen M-L och Heinonen-Tanski H (2007). Contamination of surface run-off water and soil in two horse paddocks. Bioresource technology 98:1762-1766. 13b) Parvage M M, Kirchmann H, Kynkäänniemi P och Ulén B (2011). Impact of horse grazing and feeding on phosphorus concentrations in soil and drainage water. Soil Use and Management 27: 367 375. 11

14) LRF (2009). Hästhusesyn Praktisk guide för lagar och krav. Lantbrukarnas Riksförbund Miljöhusesyn. 15) LRF (2011). Miljöhusesyn egen tillsyn för lantbruk och trädgård. Lantbrukarnas Riksförbund, Stockholm. 16) Lindgren K och Lindahl C (2007). Stabilisering av mark för bättre djurvälfärd och miljö kartläggning av gräsarmering. JTI-rapport Lantbruk & Industri 354. JTI-Institutet för jordbruk- och miljöteknik. 17) Wachenfelt von H (2011). Performance of geotextile-gravel bed all-weather surfaces for cattle. Biosystems Engineering, Volume 108:1; 46-56. 18) Jordbruksverket (2008). 64 åtgärder inom jordbruket för god vattenstatus. Rapport 2008:31, Växtnäringsenheten, Jordbruksverket. 19) Hoffman CC, Kjaergaard D, Uusi-Kämpä J, Hansen HCB and Kronvang B (2009). Phosphorus retention in riparian buffers: review of their efficiency. Journal of environmental quality. Vol 38, pp 1942-1955. 20) Owenius S och van der Nat (2011). Measure for water protection and nutrient reduction. Rapport nr 2011-0314-A. WRS Uppsala AB in co-operation with Baltic COMPASS. Mer information Lagar och regler för enskilt avlopp och dagvatten: För att söka tillstånd för avlopp vänder du dig till Bygg och miljöförvaltningen Sala-Heby (http://www.sala.se/bmf). Kommunen har tagit fram informationsfoldern Bygga gård på gården (Inom område med en fördjupad översiktsplan, FÖP), Dok nr. JHC 004-1 2011-01-18, som finns tillgänglig som pdf på http://www.julmyrahorsecenter.se/wp-content/uploads/2011/05/jhc-004-1-2011-01-18- Bygga-gard-pa-garden.pdf Information kring enskilda avlopp hittar du på www.avloppsguiden.se. Börja med att klicka på Planera ditt avlopp. Information, lagar och regler kring enskilda avlopp hittar du också på Naturvårdverkets hemsida: http://www.naturvardsverket.se/sv/start/verksamheter-medmiljopaverkan/avlopp/enskilda-avlopp/ Informationsguide om dagvatten som bland annat tillhandahåller ett bibliotek med bra litteratur om dagvatten ur olika perspektiv: www.dagvattenguiden.se P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering råd vid planering och utförande. Svenskt Vatten AB. 2011 ISSN 1651-4947. Finns att köpa i Svenskt Vattens Vattenbokhandel. http://vbh.sv.manager.nu/ 12

Lagar och regler för djurhållning och miljö: Djurskyddslagen SFS 1988:534 Djurskyddsförordningen SFS 1988:539 Jaktlagen SFS 1987:259 Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om djurhållning inom lantbruket m.m SJVFS 2010:15; Sak nr L 100 Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om hästhållning DFS 2007:6; Sak nr L 101 Miljöbalken SFS 1998:808 Förordningen om mijöhänsyn i jordbruket SFS 1998:915 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring; SJVFS 2010:55 Hemsidor och lästips med information och praktiska hjälpmedel: Jordsbruksverket: www.sjv.se Lagbevakning med Notisum och Rättsnätet: www.notisum.se Greppa näringen rådgivning för lantbruk och miljö: www.greppa.nu Hippocampus - ett hästforsknings- och informationscentrum vid SLU och SVA http://hippocampus.slu.se/ Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS): www.nshorse.se Hästnäringens Miljöråd www.ridsport.se/_arkiv/hastmiljo.htm Hästhusesyn sedan 2010 en del av Miljöhusesyn: www.miljohusesyn.nu Webbportalen HästSverige: www.hastsverige.se SvRF (2008). Bygga för häst - Enkla byggråd för stall ridhus ridbana hage. Strömsholm, Svenska Ridsport Förbundet. Ventorp M och Michanek P (2001). Att bygga häststall en idéhandbok. Institutionen för Jordbrukets Biosystem och Teknologi. SLU Alnarp. 13