Exempel Mittbanan. Banans längd: 33 mil. Trafik: Gods- och persontåg. Dubbelspår: Nej

Exempel Mittbanan Källa Trafikverket: Mittbanan är enkelspårig och består av två delar. Den ena är Sundsvall Ånge och den andra är Bräcke Storlien, där banan fortsätter mot Trondheim i Norge. Den mellanliggande delen mellan Ånge och Bräcke ingår i Norra stambanan och består av dubbelspår, till skillnad från de övriga delarna av banan. På Mittbanan går persontåg i form av fjärrtåg och regiontåg, men även godståg. Banans längd: 33 mil Trafik: Gods- och persontåg Dubbelspår: Nej Elektrifierad: Ja, förutom en del mellan Storlien och Norska gränsen. Denna järnväg utgör dels en viktig tvärförbindelse mellan Sundsvall och Östersund och vidare mot Norge, men sträckan Ånge-Bräcke är också en del av den långa stambanan som förbinder södra Sverige med övre Norrland. Den äldsta delen av denna bana är den ostligaste - de knappa sex milen mellan Sundsvall och Torpshammar. Sundsvall-Torphammars Järnväg (STJ) var ett enskilt bolag och man byggde sin bana, som stod klar 1874, med 1067 mm spårvidd. Man byggde även en kort sidobana (3 km) från Vattjom till Matfors. Strax efter att STJ invigts beslöt staten att en järnväg skulle byggas vidare västerut från Torpshammar hela vägen till norska gränsen via Bräcke och Östersund. Det övervägdes att fortsätta bygga med spårvidden 1067 mm men detta ändrades till normalspår. 1878 öppnades den första etappen som blev den mellan Torpshammar och Bräcke. Vid den tiden var det ännu tre år kvar tills Norra stambanan skulle nå Ånge söderifrån. Ett år senare var banan färdig till Östersund. Samtidigt avancerade banbygget västerifrån från norska gränsen (bitvis ett hårt arbete eftersom banan byggdes över fjället) och 1882 stod slutligen hela banan färdig. 1885 inköptes STJ av SJ som året därefter breddade den till normalspår. Elektrifiering skedde i etapper från 1939 och fram till 1945 då elmatningen nådde Storlien. Fortsättningen på den norska sidan (Storlien- Trondheim) har däremot förblivit oelektrifierad. 1955 blev sträckan mellan Ånge och Dysjön första SJ-sträcka att få fjärrblockering, dvs. fjärrmanövrering av växlar och signaler. Mellan 1986 och 1991 utbyggdes sträckan mellan Moradal (utanför Ånge) och Bräcke ut till dubbelspår - denna sträcka är ju

gemensam för stambanans och tvärbanans trafik och därför hårt belastad. Persontrafiken på banan förde ganska länge en tynande tillvaro. 1992 kom man dock igång med regionaltågstrafik på sträckan Sundsvall-Östersunds Västra under namnet "Mittlinjen". År 2002 startades även ny genomgående trafik mellan Östersund och Trondheim under namnet "Nabotåget", ett samarbete mellan de svenska länstrafikbolagen, Rikstrafiken och norska NSB/Samferdseldepartementet. NSB:s BM92-motorvagnar sattes in i tågen. 2007 tog Veolia Transport över som operatör och Mittlinjen och Nabotåget slogs ihop till "Mittnabotåget". Mittlinjens loktåg ersattes med Reginamotorvagnar medan tågen till Trondheim fortfarande kördes med BM92. 2012 tog Norrtåg över ansvaret för trafiken och begreppet Mittnabotåget försvann. Snabbtågstrafik Stockholm-Östersund diskuterades länge liksom rentav hela vägen till Trondheim. Stiliga benämningar som "Atlantbanan" har kommit och gått. I juni 2005 blev Östersund äntligen ny destination för snabbtågen X2000 (X2). Dessa gick antingen via Ostkustbanan (Sundsvall) eller via Norra stambanan upp till Ånge. Under en period körde man X2000 ända till Storlien. 2012 ersattes X2 med X55-motorvagnar. Den 27 november 2013 stoppades trafiken Östersund-Trondheim på grund av rasfara väster om Storlien nära gränsen. Banvallen på platsen som benämns Stora Helvetet behövde förstärkas och tågtrafiken ersattes med buss på sträckan Storlien-Kopperå fram t o m februari 2015. En helt ny bank för spåret byggs med start 2016 och då stängs trafiken av igen. Järnvägen Trondheim-Storlien kommer att elektrifieras 2017-2023 och därmed blir det möjligt att köra eldrivna tåg över gränsen, vilket skapar förutsättningar för en mer rationell och miljövänlig trafik. Vi bygger en ny järnvägsbro för Mittbanan över Stora Helvetet. Periodvis kan det vara begränsad framkomlighet på E14 sträckan Östersund-Trondheim under byggtiden 2016-2018. Var gärna ute i god tid. Banken har under en längre tid varit utsatt för rörelser/sättningar som vi har under ständig bevakning. Rörelserna i spåret kommer att följas noga med regelbundna mätningar på plats och via installerat skredvarningssystem. Arbetet med projekteringen har nu resulterat i en fastställd järnvägsplan och en entreprenör är upphandlad för att bygga den nya bron. Regeringen har särskilt tilldelat 100 miljoner till detta, som växlas upp med EU-finansiering. Järnvägstrafiken kommer att fungera under större delen av tiden. Järnvägsbanken rivs inte förrän bron är färdig och trafiken flyttad till bron. Mittbanan mellan Sundsvall och Storlien (vidare till Trondheim) är ett viktigt kommunikationsstråk för den regionala och den nationella utvecklingen, med transporter över svensk-norska gränsen.

Källa: Järnväg.net Norrländska tvärbanan Denna järnväg utgör dels en viktig tvärförbindelse mellan Sundsvall och Östersund och vidare mot Norge, men sträckan Ånge-Bräcke är också en del av den långa stambanan som förbinder södra Sverige med övre Norrland. Den äldsta delen av denna bana är den ostligaste - de knappa sex milen mellan Sundsvall och Torpshammar. Sundsvall-Torphammars Järnväg (STJ) var ett enskilt bolag och man byggde sin bana, som stod klar 1874, med 1067 mm spårvidd. Man byggde även en kort sidobana (3 km) från Vattjom till Matfors. Strax efter att STJ invigts beslöt staten att en järnväg skulle byggas vidare västerut från Torpshammar hela vägen till norska gränsen via Bräcke och Östersund. Det övervägdes att fortsätta bygga med spårvidden 1067 mm men detta ändrades till normalspår. 1878 öppnades den första etappen som blev den mellan Torpshammar och Bräcke. Vid den tiden var det ännu tre år kvar tills Norra stambanan skulle nå Ånge söderifrån. Ett år senare var banan färdig till Östersund. Samtidigt avancerade banbygget västerifrån från norska gränsen (bitvis ett hårt arbete eftersom banan byggdes över fjället) och 1882 stod slutligen hela banan färdig. 1885 inköptes STJ av SJ som året därefter breddade den till normalspår. Mittbanan är Trafikverkets benämning för sträckan Sundsvall-Storlien. Historiskt har bland annat namnet Norrländska tvärbanan använts. Eftersom det går direkta tåg Storlien-Trondheim beskrivs även sträckan Storlien-Trondheim som en service till alla Norgeresenärer. Den lokala persontrafiken på banan är en del av länstrafiksamarbetet Norrtåg och X50-/X62-motorvagnar används i tågen som trafikerar hela sträckan Sundsvall-Storlien. Fjärrtågen körs av SJ och utgörs dels av SJ 3000- (X55) och InterCity-tåg Stockholm-Östersund, dels av ett nattåg med vagnar från Stockholm och Göteborg. Beroende på säsong fortsätter vissa tåg till Duved eller Storlien. Under vintersportsäsongen utökas nattågstrafiken betydligt och numera kör även Snälltåget nattåg från Malmö via Stockholm till Åre eller Röjan på Inlandsbanan. Special- och chartertåg med skidturister till främst Åre tillkommer också.

Sträckan Brunflo-Östersund trafikeras även av Inlandsbanans tåg från Mora, huvudsakligen sommartid. Sträckan Storlien-Trondheim trafikeras med norska dieselmotorvagnståg typ BM92. På den norska sträckan Hell-Trondheim tillkommer även BM93- motorvagnar samt Nordlandsbanens långväga tåg med diesellok. Godstrafiken på flera delsträckor är betydande, särskilt förstås avsnittet mellan Ånge och Bräcke som förbinder stambanorna Gävle-Ånge och Bräcke-Boden. En av tvärbanans viktigaste godstransportuppgifter är det s k Tövasystemet som har timmerterminalen i Töva som knutpunkt. Denna trafik togs över av Hector Rail i januari 2007. Hector Rail använder bl a lok av typ 142. På den norska sidan bedrivs godstrafik av CargoNet med diesellok typ CD312 (motsvarande T68). Trafik: Person- och godstrafik Öppnad: Sundsvall-Torpshammar 1874, Torpshammar-Storlien 1878-1882 Spårvidd: 1435 mm (Sundsvall-Torpshammar urspr. 1067 mm, breddad 1886) Längd: Sundsvall-Storlien 358 km, Storlien-Trondheim 106 km Dubbelspår: Moradal-Bräcke 23 km Elektrifierad: Sundsvall-Storlien Fjärrblockering: Ja, undantaget Storlien-Hell ATC: Ja, undantaget Storlien-Hell

Vidstående karta visar en del av alla de alternativa sträckningar som diskuterades när det gällde dragningen av stambanan genom Norrland. Orginalkartan kommer från SJ:s 50-års skrift 1856-1906.

Källa: Trafikverket Järnvägsbanken Stora helvetet (finns m på ekonomiska kartan 1973-75?) Järnvägsbanken, som kallas Stora helvetet, ligger på sträckan Storlien norska gränsen, strax öster om riksgränsen till Norge. Banken byggdes 1877 och utfördes under svåra förhållanden. Den är som mest cirka 24 meter hög och 150 meter lång, extremt brant med glacis och stensatta slänter. Banken har därtill en mycket kraftig lutning (17 promille) och byggd i en kurva. E14 passerar i fjällslänten cirka 100 meter nedanför banken. Mittbanan är järnvägen mellan Sundsvall vid Sveriges ostkust och Storlien vid gränsen till Norge och utgör den svenska delen av mellanriksbanan som fortsätter till Trondheim. Den högsta punkten på Sveriges järnvägar (600,77 m ö.h.) befinner sig en kilometer öster om Storlien. Banan är enkelspårig förutom den 30 km långa sträckan mellan Ånge och Bräcke där banan delar sträckning med Norra stambanan i dubbelspår. Tre kilometer väster om Storlien, vid riksgränsen, övergår banan i norska Meråkerbanen som ansluter till Norges övriga järnvägar i Trondheim. Banan är elektrifierad mellan Sundsvall och Storlien, sträckan till Trondheim är inte elektrifierad. Mellan Brunflo och Östersund Västra delar Mittbanan sträckning med Inlandsbanan. Den första delen av banan var Sundsvall-Torpshammars Järnväg, en c:a 60 km privat smalspårig järnvägslinje som invigdes 1878. Samtidigt byggdes statsbanan "Norrländska tvärbanan" Torshammar-Östersund, som invigdes 1879. Först 1881 anslöts banan till Norra stambanan i Ånge, den då enda förbindelsen till södra Sverige. Samtidigt byggde dessutom den norska staten järnväg från Trondheim österut (svenska staten byggde järnvägarna mellan Sverige och Norge medan norska staten byggde järnvägarna inom Norge). Sträckan Trondheim-Östersund invigdes 1882. Sundsvall-Torpshammars Järnväg köptes av staten 1885, och byggdes om till normalspår 1886. Namnet "Norrländska tvärbanan" kom då att avse sträckan Sundsvall-Storlien. Efterhand byggdes åtskilliga västöstliga banor ("på tvären") i Norrland. År 1990 gjorde Banverket en reform av banornas namn, och denna bana bytte namn från Norrländska tvärbanan till Mittbanan. November 2013 fick järnvägen akut stängas vid Stora Helvetet en brant sluttning alldeles vid norska gränsen, där det upptäckts stor rasrisk. 100 miljoner kronor har anslagits till ombyggnad. 3] Platsens namn kommer från det ursprungliga byggets svårigheter med platsen.

------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Källa Banvakt.se Bandel 121, SJ distrikt IV Gränsstugan Banvaktsstuga, riven 2007 2010. Enligt en observation var stugan riven redan i september 2010. Brudslöjan hp Hållplats utan byggnad, riven. Hållplatsen som fått sitt namn efter det ståtliga vattenfallet vid riksgränsen, där Stor-Tävlan kastar sig ut för ett 24 m högt stup. Hållplatsen öppnades 1935 och nedlades 1957 (uppgifter ur Järnvägsdata). Fjällstugan Banvaktsstuga, kvar 2014. Tevlan - Banvaktsstuga, kvar 2007. Även kallad Storlien och "Knutssons". Flyttad några meter västerut och några meter längre bort från banan för att sammanbyggas med skolan, numera Storligården, när det det nya bostadshuset för Tullverkets personal byggdes 1958. Storlien Banvaktsstuga Storlien - Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad, kvar 2007 Storliens järnvägsstation är en järnvägsstation i Storlien, Åre kommun som binder samman den norska Meråkerbanan och den svenska Mittbanan. Tillsammans utgör banorna den mellanriksbana som går mellan Sundsvall och Trondheim. 1881 stod mellanriksbanan färdig och 1882 invigdes den, av konung Oscar II. Ceremonin hölls i Storlien. järnvägsstationen ligger på 600 meter över havet och är därmed Sveriges högst belägna. Stationen är byggd i trä efter ritningar av SJ:s chefsarkitekt, Adolf W. Edelsvärd Storlien järnvägsstation 1900. Mitt i bilden skymtar stationshuset med banhallen till vänster. Framför dessa syns godsmagasinet. Till vänster syns lokstallet. Foto: Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum.

Åsvallen - Banvaktsstuga, riven 2009 2010. Mod. 1872 vänster, nummerskylt, fin (not. 1997). 1996 i SJ ägo. Noterades omkring 2010-03-20 att stugan var riven, oklart när det skett Ripån - Banvaktsstuga, kvar 2007. Mod. 1872 höger, nrskylt 1997. Risig 1997 Visjövalen - Banvaktsstuga, kvar 2007 Visjön hp - Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven Visjöån - Banvaktsstuga, kvar 2007. Mod. 1872 vänster, liggande panel, brun (not. 1997). Fridhem hp - Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad Snasastugan - Banvaktsstuga, kvar 2015. Mod. 1872 vänster, rätt fin stuga (not. 1997). Snasastugan hp - Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad. Koordinaterna avser den närliggande banvaktsstugan. Här fanns en liten väntstuga. Den återfinns numera som raststuga/vindskydd på Högåsen norr om Enafors för dem som åker upp och tittar på utsikten eller på dubbelbeckasinspelet i juni (not. 2015). Snasastugan hållplatsbyggnad på sin nuvarande plats på Högåsen den 28 maj 2004. När byggnaden var väntstuga vid järnvägen var den brun av något slags impregneringsmedel. Den röda färgen har den fått i egenskap av "Grand Hotell" på Högåsen. Foto: Bernt Mevik. Mossbäcken - Banvaktsstuga, riven 1970 1997. 2 meters murstock kvar 1997. Koordinater +/- 10 m. 2 meters murstock kvar 1997. 584 Mossbäcken den 7 september 2014. Den bastanta jordkällaren trotsar tidens tand. Foto: Thomas Welander. Enan Banvaktsstuga, kvar 2015. Mod. 1872 vänster, fin stuga (not. 1997) Enafors - Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad, kvar 2010. Stationshuset, vilket 2004 förklarades som byggnadsminne, är tillsammans med uthus och godsmagasin till salu (2010). Enafors station uppfördes 1881. Året därpå var den Norrländska tvärbanan klar i sin helhet och kunde invigas av kung Oscar II vid en ceremoni på Storliens station. Stationshusen efter banan byggdes efter tre olika typritningar och av naturliga skäl i trä. Stationshuset i Enafors är det minsta och enklast utformade av de tre typerna och den bäst bevarade stationen av typmodell längs banan. Byggnaderna omkring stationshuset, bland annat ett godsmagasin, bidrar till helhetsintrycket av en välbevarad stationsmiljö. Även väntsalen har behållit sin enkla karaktär och är idag främst präglad av 1940-50-talen. Där finns enkla träbänkar längs väggarna och en tavla över turistområden i Enafors med omgivningar. Enafors är ett exempel på en plats som genom sitt läge i fjällvärlden kommit att präglas nästan helt och hållet av turismen. Förutom stationen vittnar ortens hotell från olika tidsepoker om Enafors dragningskraft på turister alltsedan järnvägen drogs fram. Under vissa perioder lär extra sovvagnar ha varit uppställda på stationen för att svara mot behovet av gästsängar. Järnvägsstationen i Enafors har också spelat stor roll för täljstensindustrin i Handöl. Innan väg anlades mellan Handöl och Enafors 1934, fraktades täljstensprodukterna under en period med linbana den 7 kilometer långa sträckan fram till järnvägsstationen. Enafors station och godsmagasin Fiskbäcken Banvaktsstuga, kvar 2010. Mod. 1872 höger, påbyggd efter beslut 1932, nummerskylt kvar 2010.

Åsabyn Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad Åsan Banvaktsstuga, riven Åsan hpr Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad Åsabyn hp Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad Timmerkojan Banvaktsstuga, riven 2007 Timmerkojan hpr Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven. Hållplatsen har legat i nära anslutning till banvaktsstugan 580 Timmerkojan, men exakt hur är inte känt. Klocka hp Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven. Hållplatsen har legat i anslutning till banvaktsstugan 579 Klocka men exakt var är inte känt. Klocka Banvaktsstuga, kvar 2015. Mod. 1872 vänster, påbyggd, nummerskylt 2004. Harrån Banvaktsstuga, kvar 2015. Modell 1872 höger, påbyggd. 2004 i halvdant skick. Under upprustning och tillbyggnad 2010. Modell 1872 höger, påbyggd. 2004 i halvdant skick. Stugan har ett fint läge vid ån som gett den dess namn. Klockavägen hpr Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven Ånn Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad, kvar 2009. Vallan Banvaktsstuga, kvar 2007, Före detta Ånn. Mod. 1872 vänster. Landsverksvägen hpr Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven. 1935 1946. Till 1942 benämnd Åsen Vallamossan Banvaktsstuga, riven. Besvärligt ställe vintertid. Vallmossan hp Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven. 1935-1967. Belägen vid banvaktsstugan Björkbäcken. 1935-1942 benämnd Björkbäcken, 1942-1947 Kylån, därefter Vallmossan. Till 1947 hållplats för rälsbussar, därefter ordinär hållplats. Mod. 1872 vänster, nummerskylt kvar 2004. Flera fönster av den äldsta typen Kylån Banvaktsstuga, riven cirka 1932 Tångböle hp Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven. 1933-1949 belägen vid km 718,0, 1949 flyttad till km 717. Tångbölebron hpr Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven Tångbölebron Bro över vattendrag, kvar. Bro över Gevsjöns utlopp, här kallat Tångböleströmmen, ett av Indalsälvens tillflöden. Spännvidd 96 m i tre spann.

Den gamla bron med plåtbalkar byttes 1929 ut mot en ny fackverksbro med underhängande nitade bågar. Samma brostöd användes. Tångbölebron 1929 från norr. Brobytet har kommit så långt att den gamla bron har lanserats undan åt vänster och den nya lagts på plats på de gamla brostöden. Bild från Sveriges Järnvägsmuseum. Foto: Petrus Melander, Östersund. Flakaviken Banvaktsstuga, kvar 2007. Mod. 1872 vänster, fönster av den äldsta typen, grönt plåttak, rätt så fin stuga (not. 2004) Lillån Banvaktsstuga, riven 2009 2010. Mod. 1872 vänster påbyggd. Sågs omkring den 20 mars 2010 riven; okänt när det skett efter sommaren 2008. Gevsjön Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven 1976 Böle hpr Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad Böle grusgrop Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad Böle Banvaktsstuga, riven 2007. Mod. 1872 vänster påbyggd, nummerskylt 1997. Rullån Banvaktsstuga, kvar 2009. Banvaktsstugan är påbyggd och brunmålad efter tilläggsisolering av fasaden. "Underst i blindbotten låg ett lager med liggande tegelstenar och sedan sågspånsisolering på det". Rullån hpr Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven. Hållplats för rälsbussar 1937 - mitten av 1940-talet, stoppställe 1955-1967.

Sätteränget hp Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad, före detta Rännberg Rännberg hpr Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven Staa Banvaktsstuga, riven 1930 1973. Modell 1872.569 Staa var en av åtta likadana stugor inom IV distriktet som 1930 föreslogs flyttade till Hoting för att där bilda ett bostadshus med fyra lägenheter om två rum och kök. Stugorna var obebodda och "så belägna att de beräknas varken kunna uthyras eller försäljas". Sundsvallen Banvaktsstuga, kvar 2007 Sundsvallen hpr Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven Sundet hp Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad. Trol. = före detta Sundsvallen Kvarnån, stoppställe Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad. Hållplats för rälsbussar 1938 - mitten av 1940-talet, stoppställe omkring 1955-1961. Kvarnån hpr Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven. Hållplats för rälsbussar 1938 - mitten av 1940-talet, stoppställe 1955-1961. Kvarnån Banvaktsstuga, riven Duved Banvaktsstuga, riven 1997 2004. Troligen pumparstuga, utan nummer även i gamla serien. Ej kvar 2004, låg troligen väster om bron. Duved Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad, kvar 2007. Stationshus från 1951, tillbyggt 1988. Gamla brann dec 1950 i samband med vattentining. Mullfjället hp Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad Duveds tull Banvaktsstuga, kvar 2007. Duvedstull enligt annan uppgift. Mod. 1872 höger, tak av korrugerad plåt. Mullfjället hpr Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad. Hållplats för rälsbussar 1935-1944, stoppställe omkring 1955-1961. Tegefors hpl Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad Tottänge Banvaktsstuga, kvar 2007. Mod. 1872 höger påbyggd, "tegelpanneplåt" Nybygget Banvaktsstuga, kvar 2007. Mod. 1872 höger, påbyggd. Ängena hp Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad Berge Banvaktsstuga, kvar 2013. Modell 1872 höger, förlängd.

Lundsgården hpr Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad. Hållplats för rälsbussar 1935-1944, stoppställe omkring 1955-1961. Lundsgården hp Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad Lien Banvaktsstuga, riven 1980 2007 Åre Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad, kvar 2007 Vi har nu nått fjällvärlden och kommer till den mest exploaterade turistorten Åre (Åre, 302 km/km 692). Turismen i Åre fick ett rejält uppsving med järnvägens ankomst 1882, men det var först på 1950-talet som den på allvar började inriktas på vintersport. Åreskutans sluttning stiger uppåt på höger sida. På samma sida ses även bl.a. gamla Grand Hotell och det gula trähuset som var stationshus innan det nya stations- och centrumkomplexet kom till 2006. Detta är sammanbyggt med ett stort hotellkomplex på vänster sida som delvis står i vägen för tågresenärernas utsikt över älven som här bildar Åresjön. Åre gamla järnvägsstation är byggd 1880 enligt den så kallade Hällnäsmodellen, en typ av järnvägsstationshus ritad av chefsarkitekten vid Statens Järnvägars arkitektkontor Adolf W. Edelsvärd. Modellen uppfördes vid 43 stationer, bland annat i Hällnäs i Västerbotten. Den hade rektangulär form med två våningar, vindsvåning samt skärmtak mot järnvägen. Fasaden på vindsvåningen delades in i fält som åtskildes av listverk. Listverken och fönsteromfattningarna var målade i mörk färg. Senare tillkom flyglar på sidorna. Flera andra Hällnässtationer byggdes i länet men flera är i dag rivna. Bland de som står kvar märks Krokom (1882), Ånn (1891) Undersåker (1878), Mörsil (1880) och Gällö (1879) Hennans station, som är förebilden för den pågående restaureringen i Åre, byggdes 1880 i Hälsingland. Den flyttades till Sveriges Järnvägsmuseum i Gävle 2006. (Källor: Wikimedia, Sveriges Järnvägsmuseum, Trafikverket) Frönäset Banvaktsstuga, riven 2011. Mod. 1872 höger, påbyggd. Den s.k. Frönäsuddeaffären Några år innan stugan revs hade den vållat en lokal folkstorm. Banverket lät nämligen rusta upp den med bl.a. nytt avlopp och nytt tegeltak för närmare en miljon kronor, för att Jernhusens chef skulle använda den som fritidshus. Många Årebor liksom Jernhusenchefen hade försökt få köpa stugan men fått besked att den var utdömd. Åre kommunledning ville då agera mellanhand genom att köpa stugan av Banverket och överlåta den till Jernhusens chef. Jernhusen höll på att bygga den nya järnvägsstationen i Åre och kommunen var angelägen att bygget skulle löpa smidigt. Chefen för Jernhusen fick emellertid sparken och kommunledningen lyckades inte trots flera försök att få igenom sitt förslag i kommunfullmäktige. Stugan återgick därför till att bli det avvecklingsobjekt den varit innan och på sommaren 2011 mötte den sitt slutliga öde. (Sakuppgifter ur Länstidningen). Mod. 1872 höger, påbyggd. Bilder till höger:

Stoppställe Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad. Stoppställe 1955-1961 Vik hp Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven Högen Banvaktsstuga, kvar 2007 Mod. 1872 höger, utbyggd åt vänster Björnänge hp Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad, kvar 2004 Förbi Björnänge går Europaväg 14. Mittbanan går igenom orten, men här finns ingen station, utan de närmaste stationerna är Åre och Undersåker. Under skidsäsongen förbinds Björnänge med de andra orterna i området med skidbussar. Så hp Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad Sååböle Banvaktsstuga, riven 2007. Mod. 1872 vänster. Nummerskylt 2004. Riven i september-oktober 2007. Brattland Banvaktsstuga, kvar 2007. Mod. 1872 vänster, fin stuga (not. 2004). Brattland hpr Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad Brattlands grusgrop Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven. Namnet enligt expropriationskartan. Okänt om det var den officiella benämningen. Växel i huvudspåret in mot NV, ca 300 m. Kläppen hpr Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven Kläppen Banvaktsstuga, kvar 2007. Mod. 1872 vänster, risig 1997. D:o 2004 men sades vara under upprustning! Edåsen Banvaktsstuga, kvar 2007. Mod. 1872 höger, men med ändrad entré. Undersåker Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad, kvar 2007. Välliste Banvaktsstuga, kvar 2015 Stamgärde hpr Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven Stamgärde Banvaktsstuga, riven 2007. Mod. 1872 höger, utbyggd och ändrad. Fint läge vid sjö. Riven under augusti - september 2007. Stamgärde 1890-tal Stoppställe Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad. Stoppställe 1954-1961. Hålland Banvaktsstuga, riven Hålland Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad, kvar 1994

Nyland Banvaktsstuga, riven efter 1973. Modell 1872 höger. Riven senast då riksväg 14 (> E75 > E 14) byggdes parallellt intill järnvägen över stugtomten. 551 Nyland mitt i bilden med 550 Slagsån långt borta, okänt år. Bild från Sveriges Järnvägsmuseum. Foto: Okänd. Slagsån Banvaktsstuga, riven efter 1973 Slagsån hp ingen info? Svensta Banvaktsstuga, kvar 2009Vitgul, ombyggd. Tossön hpr Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven Järpströmmen Banvaktsstuga, riven Tossön grusgrop Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad. Tidigare Järpströmmens grusgrop Tegefors verk lp Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad. Lastplats vid sidobana. Även Tegefors bruk. Järpen Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad, kvar 2007 I Järpen (Jpn, 275 km/km 665) som är centralort i Åre kommun stannar alla tåg fortfarande. Banan korsar Järpströmmen som förbinder Liten med den större Kallsjön i nordväst. Hålland (284 km/km 674) var tidigare en av banans hållplatser, länge även en station

Näset Banvaktsstuga, kvar 1997. Påbyggd Älvvågsviken Banvaktsstuga, riven 2007 Mod. 1872 höger. Nummerskylt kvar 1997. 546 Älvvågsviken hade ett utomordentligt fint läge vid sjön Liten. Tyvärr saknades väg till stugan vilket förmodligen avgjorde dess öde. Den vita stolpen till vänster om spåret är en s.k. brickstolpe. På den hängde banvakten kontrollbrickor, olika för jämnt och udda datum, för att visa att han fullgjort sin besiktningskyldighet. Utebliven besiktning kunde på så sätt noteras från passerande tåg och föranledde rapport och bestraffning. Foto: SJ. Mod. 1872 höger. Nummerskylt kvar 1997. Strandgården hp Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven 1936-1966. Till 1947 benämndes den Strand. Strand Banvaktsstuga, kvar 2007. Mod. 1872 vänster, påbyggd. Stugan har ett toppenläge vid sjön Liten Liten Banvaktsstuga, kvar 1997. Mod. 1872 vänster, nummerskylt 1997. Fin stuga med fint läge (not. 1997). Från stugan och ca 350 västerut ingår enligt ekonomiska kartan marken mellan järnvägen och sjön (Liten) i järnvägsfastigheten. Vad var skälet till det? Fanns det tankar på en omlastningsplats sjö-järnväg? Litsänget hp Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven. 1947-1967 Uppland hpr Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven. Banvaktsstuga, riven före 1969. Förslag till försäljning för rivning 1962-68. Källare kvar 1997. Uppland Ingen uppgift Mörsil Banvaktsstuga, riven 2009 542B Mörsil 1943. Foto: Okänd. Mörsil Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven 2009. Ursprungligen stavat Mörsill. Rivningen av stationshuset inledd den 2 november 2009, avslutad den 4 november. Det kvarvarande järnvägshotellet brann ned till grunden natten till den 9 januari 2016. Mörsil, hotellet (närmast) och stationshuset vid okänd tidpunkt. Det var denna hotellbyggnad som totalförstördes av brand den 9 januari 2016. Stationshuset hade Trafikverket lyckats totalförstöra några år tidigare. Foto: Okänd. Äggen Banvaktsstuga, riven 2007. Mod. 1872 höger, påbyggd, rätt risig (not. 1997.) Äggfors Banvaktsstuga, riven Äggfors lp Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad, kvar. 1914-2009. Spår till sågverk. Även hållplats mellan 1951 och 1967. Moan Banvaktsstuga, kvar 2016. Påbyggd, tillbyggd åt vänster. Fint läge vid sjö

Ocke hlp Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven 1987. Hpbyggn såld och flyttad 1987 Rullbo Banvaktsstuga, kvar 2007. Mod. 1872 höger. Ockesjön lp Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven. 1902-1920. Ockeberget stoppställe Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven. Stoppställe, 1954-1957. Semlaån Banvaktsstuga, riven. Stugan skall omkring 1932, tillsammans med ytterligare ett tiotal banvaktsstugor, ha flyttats till Storliens station. Det finns ett hus på platsen för banvaktsstugan, men om det är en nyare byggnad eller om flyttningen till Storlien aldrig verkställdes, är inte klarlagt. Koordinaterna avser den nuvarande byggnaden. Flon Banvaktsstuga, riven Mattmar Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven 2007 Kvarnån Banvaktsstuga, kvar 2007. Gul, liggande panel Lugnet Banvaktsstuga, riven före 1997. Grund kvar 1997 Mällby hlp Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven. Lastplats 1905-1962, hållplats från 1920-talet till 1966. Oklart om Mällby skall betecknas som trafikplats med eller utan byggnad. På en spårplan från 1910- talet finns en mycket liten byggnad inritad på norra sidan av spåret. Den kan knappast vara större än en kur, men är betecknad med nr 1, vilket avser stationshus eller motsvarande. Lastplatsen inrättades för det nyetablerade företaget Mattmars kalkbruk AB. 1917 såldes rörelsen till Fosfatbolaget, som använde kalken i sin tillverkning av handelsgödsel i Ljungaverk. Flera moderniseringar genomfördes fram till början av 1950-talet. I en tidningsartikel från 1957 förebådades de problem som skulle drabba verksamheten sedan flera sulfatfabriker infört effektivare produktionsmetoder som krävde mindre mängder kalk. Redan året därpå, 1958, upphörde driften i Mattmar och bruket revs några år senare. Vid nedläggningen sysselsatte bruket ett 20-tal man. (Källa Länsstyrelsen i Jämtlands län m.fl.) Vallsjö Banvaktsstuga, kvar 2007. Ombyggd Kluks dytag Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven. Dytaget har troligen använts redan då järnvägen byggdes och har därefter behållits, okänt hur lång tid. Kluk Banvaktsstuga, riven 1930 1969. Modell 1872. 532 Kluk var en av åtta likadana stugor inom IV distriktet som 1930 föreslogs flyttade till Hoting för att där bilda ett bostadshus med fyra lägenheter om två rum och kök. Stugorna var obebodda och "så belägna att de beräknas varken kunna uthyras eller försäljas". Rödingsberg Banvaktsstuga, riven före 1969. Sannolikt har stugan försvunnit då viadukten byggdes över banan. När var det? Rönningsberg hp Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad

Moviken Banvaktsstuga, kvar 2007. Fin stuga med fint läge Rödingsberg hpr Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven Mo Banvaktsstuga, kvar 2007. Märkt 9B. Trångsviken Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad, kvar 2016. Trångsviken station omkring 1900. Bild från Sveriges Järnvägsmuseum. Foto: Okänd. Finnsäter Banvaktsstuga, kvar 2007 Mod. 1872 höger, påbyggd, kraftigt tillbyggd Stoppställe Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad. Stoppställe 1954-1961. Åsestugan hlp Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad. Åse enl Sv Trafikplatsnamn, Hist. (troligen en förväxling med banvaktsstugan som låg på samma plats). En sluten liten väntkur fanns. Lastplatsen inrättades för att betjäna AB Strå Kalkbruk som här "vidtagit anordningar för brytning och förädling av kalksten". Av kostnaden skulle statens järnvägar svara för 2500 kr och intressenten skulle betala resten. Redan innan lastplatsen hunnit öppnas kom propåer från ortsbefolkningens om att trafikplatsen även skulle öppnas för persontrafik. Så beslutades och båda funktionerna fanns tillgängliga från öppnandet 1931. Åse Banvaktsstuga, riven. Modell 1872 vänster. Skogsstugan Banvaktsstuga, riven före 1997. Källare kvar 1997

Ytterån Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven 1981 Stoppställe Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad. Stoppställe 1954-1966. Haga Banvaktsstuga, kvar 2007. Något flyttad och vänd 90 grader. Vaplan Banvaktsstuga, riven 1970 1997. Före detta Vapland. Vaplan hlp Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad. Anlagd 1929. Väntkuren var belägen 9 m utanför yttersta växeln mot Storlien, km 621,118. Koordinaterna nedan visar dess läge. Decauvillespår åt nordväst ca 700 m till mekanisk industri. Bilden: Vaplan håll- och lastplats före 1945. Den lilla väntkuren syns ett stycke bortom och till vänster om traverskranen. Bild från Sveriges Järnvägsmuseum. Foto: Okänd. Faxån Banvaktsstuga, riven 2009 2012. Mod. 1872 höger, påbyggd. Till denna stuga kom 1916 banvakten Lars Olofsson och hans hustru och deras 10 barn i åldrarna 2-13 år! Här skulle ytterligare fem barn komma till världen. Något av ett rekord? Stugan som hade ett mycket fint sjönära läge såldes några år in på 2000-talet, revs och ersattes med en ny villa. Nälden Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad, kvar 2009. Nälden Banvaktsstuga, kvar 2009. Banvaktsstugeliknande förlängd byggnad, troligen en bostad för trafikpersonal, d.v.s. ett hus 9. Det har legat ett vattentorn strax intill, kanske var stugan bostad för pumparen. En spårplan från 1880-talet visar att stugan då verkligen var en banvaktsstuga, så dess utseende är inte märkligt.

Smedsåsen Banvaktsstuga, riven 2007. Mod. 1872 höger. 1996 i SJ ägo, uthyrningsstuga. Riven under augusti - september 2007. Trollåsen Banvaktsstuga, kvar 2007. Km 614,088 enl annan uppgift. Även Trollåsen noterat. Mod. 1872 vänster, tillbyggd åt höger Nybo stoppställe Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad. Stoppställe 1954-1966. Kvarnlösa hpr Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven Västerkälen Banvaktsstuga, riven Storflon Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad Krokom oj Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad Hissmon Banvaktsstuga, riven Krokom Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad, kvar 2007. Krokom Banvaktsstuga, kvar 2007 Krokomsbron Banvaktsstuga, riven 1996. Före detta Bron. Riven p.g.a. ny landsvägsbro. Hissmofors lp Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad Hissmofors hpr Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven Hägra Banvaktsstuga, kvar 2007. Mod. 1872 vänster. Nummerskylt kvar 1996(?), borta 1997. Dvärslätt Banvaktsstuga, riven 2010. Modell 1872 höger. Rostig nummerskylt kvar 1997. Stugan revs under juni månad 2010 Dvärslätt hp Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad, kvar 2006 Sandnässtugan hpr Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven Sandnäset Banvaktsstuga, kvar 2007. Mod. 1872 höger. Påbyggd? Ås Banvaktsstuga, kvar 2007. Mod. 1872 höger. Täng Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven 1973. Ursprungligen benämnd Åssjö. Folkhögskolan hpr Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven

Rösta Banvaktsstuga, riven före 1967 Modell 1872 höger. Källare kvar. I förslag till försäljning den 19 november 1930 skriver distriktschefen till Kungl. Järnvägsstyrelsen:"... får jag, sedan anbud inkommit å banvaktstugan 513 Rösta med tillhörande tomtområde å linjen Östersund-Täng, härjämte översända förslag till köpeavtal...beträffande det avgivna anbudet samt fastighetens beskaffenhet m.m. får jag anföra följande. Stugan, som består av ett rum och kök, är av medelgod beskaffenhet men dock i behov av en del reparationer. Den till stugan hörande ladugården är av äldsta typ och av dålig beskaffenhet. Det delvis uppodlade tomtområdet har en areal av c:a 2.550 kvm. Någon verklig utfartsväg finnes ej utan endast en privat väg, för vilkens utnyttjande anbudsgivare träffat särskilt avtal. Då det är små utsikter att få stugan mera varaktigt uthyrd, och statens järnvägar icke hava något behov av densamma, anser jag försäljning till det erbjudna priset 3.000 kronor förmånlig för statens järnvägar och anhåller förty om bemyndigande att utväxla köpeavtal i enlighet med det bifogade förslaget. Anbudsgivaren är banvakten C.J. Nilsson, Täng, vilken inträtt i pensionsåldern. "Kungl. Maj:t godkände avtalet 1930-12- 19. Säm Banvaktsstuga, riven Säm hp Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad. Sem till 1910 Lugnvik Banvaktsstuga, riven 2007 2009 Före detta Lungvik? Påbyggd, brun. Senaste uppgift om att stugan fanns kvar är från 2007. Rapport om att den rivits inkom 2009-04-05. Någon som vet närmare tidpunkt för rivningen Långlotten Banvaktsstuga, riven. Belägen invid SJ:s plantskola. INVENTERINGSSTRÄCKA (Lista efter banvakt.se, bandel 114 Bräcke Brunflo Östersund C) (1 Östersund Västra hp, km tal: 586,973 Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven 1972 (se anm) Ursprungligen var det dubbla spår på platsen, ett för Storlienbanan och ett för Inlandsbanan. Vid vardera spåret byggdes en bungalovliknande hållplatsbyggnad med väntsal och expedition i den östra och enbart väntutrymme i den västra. Byggnaderna stod i förbindelse med varandra genom en gångtunnel. Det ena spåret har tagits bort - och avgreningen för Inlandsbanan sker nu längre norrut - varför den östra byggnaden, blev obehövlig och revs (det skedde redan 1972). Den västra hållplatsbyggnaden finns kvar, men används inte för järnvägens behov och har därför varit ett Banverkets rivningsobjekt. Då kommunen avslog Banverkets rivningsansökan blev följden en uppgörelse genom vilken Östersunds kommun övertog byggnaden (2009). Det är f.n. (2009) inte klart till vad den ska användas. Förvärvet förefaller ha motiverats med att byggnaden är värdefull för stadsbilden. Kort efter Östersund C stannar tåget vid hållplatsen Östersunds västra (Ösv, 197 km/km 587). Den kom till redan 1887 men lades ner på 1960-talet. Hållplatsen återuppstod 1992 när den blev slutstation för den nya Mittlinjen.

Östersund Västra omkring 1910. Fotot är taget i riktning norrut. Bild från Sveriges Järnvägsmuseum. Foto: Okänd.) 2 Östersund C, km.tal: 585,946 centralstationen uppfördes 1879 efter typritningar av SJ:s chefarkitekt A.W Edelsvärd, som själv var född i Östersund. Kring stationshuset anlades ovanligt påkostade planteringar. Åren kring 1880 drogs Mellanriksbanan den så kallade norrländska eller jämtländska tvärbanan fram genom Jämtland. Sedan den invigts 1882 kunde man ta sig med tåg hela vägen till Trondheim från Stockholm eller Sundsvall. Järnvägens framdragning var av avgörande betydelse för Jämtlands utveckling och ledde till en kraftig expansion för Östersund. Källa: Länsstyrelsens hemsida

Östersunds järnvägsstation ca 1930. Till höger i bild skymtar stationshuset som andra hus. Till vänster Frösön. Bortåt i bild fortsätter linjerna mot Storlien och Inlandsbanan norrut. Foto: Foto: Nybergska samlingen, Sveriges Järnvägsmuseum. Stationsbyggnaden uppfördes helt i trä år 1879, huvudsakligen efter Adolf W. Edelsvärds ritningar. År 1874 anslog riksdagen medel för byggande av en tvärbana mellan Sundsvall och Trondheim. På den svenska sidan byggdes banan från två håll samtidigt, österut från Storlien vid gränsen mot Norge och från Torpshammar i Medelpad till Östersund. Den sistnämnda delen var klar 1879. Banan i sin helhet stod klar och invigdes 1882. Stationshuset i Östersund byggdes 1879 huvudsakligen efter ritningar av SJ:s chefsarkitekt Adolf Wilhelm Edelsvärd, som för övrigt själv var född i staden. Stationshuset byggdes helt i trä med en enkel rektangulär planform i två våningar under ett valmat plåttäckt tak. Två svagt framskjutande sidorisaliter med förhöjda valmade takpartier och dekorativt utskurna takfotskonsoler bröt av och rytmiserade den långsträckta byggnaden. På fasadens samtliga pilastrar har riksvapnet skurits i kapitälen. Fasadernas liggande panel är indelad i fält av breda lister och våningarna skiljs åt av ett profilerat listverk. På entrésidan mot staden skjuter ett litet centralt placerat vindfång i klassicerande stil ut framför vestibulen. Stationsbyggnaden uppvisar den för Edelsvärd så typiska, enkla och symmetriska planutformningen. I mitten finns en vestibul från vilken man hade tillträde till en passage ut mot perrongen. På ena sidan av vestibulen låg tjänsterummen och på den andra sidan väntsalar med sina restauranger. Detta behov var tydligen stort i Östersund, för redan 1890 byggdes stationshuset ut mot norr med två fönsteraxlar för att möjliggöra en utökning av restaurangverksamheten. En motsvarande tillbyggnad gjordes 1907 åt söder, i vilken olika expeditionslokaler inrymdes. År 1901 uppfördes vinkelrätt mot stationshuset en träbyggnad i två våningar efter ritningar av arkitekten Folke Zettervall. Byggnaden innehöll ilgodsmagasin, expeditioner och en bostadslägenhet. Bostadslägenheten byggdes snart om för expeditionsändamål. Samtidigt sammanbyggdes byggnaden med stationshuset. År 1917 härjades byggnadens vindsvåning av brand, men återställdes kort därefter till sitt nuvarande utseende. På 1920-talet utökades vestibulen och nyinreddes i en ljus klassicerande stil. För ritningarna svarade återigen Folke Zettervall. Fortsatta moderniseringar har skett av interiören även senare under 1900-talet. År 1990 skedde en omfattande upprustning av stationshuset både ut- och invändigt. Väntsalen fräschades upp och stationen fick en ny resebutik samtidigt som det gjordes omfattande markarbeten. Källa: Förklaring att Östersund centralstation inom fastigheten Söder 1:16, Östersunds kn övergått till byggnadsminne enligt lagen (SFS 1988:950) om kulturminnen (KML) samt upprättande av skyddsbestämmelser för nämnda byggnadsminne, 2003-09-22 Källa: RAÄ: s bebyggelseregister Östersund, km.tal: 585,94 Banvaktsstuga, riven 1902 1914. Namnet är antaget, men kan knappast ha varit annat än Östersund. Stuga av SJ modell 1872 höger. Den finns med på bangårdsritningar 1879 och 1902 men är borta 1914. Stugan som på bangårdsritning 1879 betecknas Bm-stuga (banmästarstuga) låg på östra sidan av järnvägen 348 m söder om stationshuset vid Östersund (C). Den låg som nr 4 (räknat norrifrån) av fem byggnader, vilka utgjordes av bostadshus, uthus, bostadshus och bm-stuga samt den femte byggnaden som saknar beteckning, men som kan antas ha varit uthus till bm-stugan. På bangårdsritning 1902 finns de två första byggnaderna kvar med enahanda beteckning, medan den tredje byggnaden (bostadshuset) blivit kassakontor och bm-stugan uthus(!). Den sista byggnaden betecknas förråd. Samtliga nämnda byggnader är borta på bangårdsritning 1914

och marken har ianspråktagits för nya spår och den väg bro som gick över spåren invid den på 1970-talet(?) rivna lokstationen. Odensvik, km.tal: 583,764 Banvaktsstuga, riven 2007 Odensala, km.tal: 582,222 Banvaktsstuga, kvar 2012. Modell 1872 vänster, vid gammal linjesträckning på västra sidan av den nya. 3 Odensala hpr, km.tal: 581,6 Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven 4 Torvalla hpr, km.tal: 580,5 Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven Torvalla, km.tal: 579,940 Banvaktsstuga, kvar 2007. Påbyggd 5 Torvalla hp, km.tal: 579,034 Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad 6 Ope, km.tal: 579,0 Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad, kvar 2015 Ope, km.tal:578,4 Banvaktsstuga 7 Optand hp, km.tal: 576,5 Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad Lunde banvaktsstuga hpr, km.tal: 574,9 Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad. Stoppställe 1946-1961, benämnd Lunde i tidtabell 152 och 155. Lund, km.tal: 574,880 Banvaktsstuga, riven 8 Grytan hp, 574,0 Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad Håkansta, km.tal: 573,100 Banvaktsstuga, riven 1984. Stugan skadades svårt vid en brand 1984-01-06 varefter den revs. 9 Viken hp, km.tal: 572,0 Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven. 1954-1960. Lillviken, km.tal: 571,475 Banvaktsstuga, riven Före detta Viken. I ett förslag till försäljning av banvaktsstugor i första hälften av 1960-talet upptogs denna stuga. Den angavs ha två rum och kök, vatten och avlopp fanns men inte centralvärme 10 Brunflo, km.tal: 571,061 Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad, kvar 2015. Då Inlandsbanan mot Sveg anslöts 1915 byggdes ett nytt stationshus 200 m söder om det gamla, som i stället inrättades till bostadshus. En del av stationsområdet är förklarat som byggnadsminne. Däri ingår stationshuset, godsmagasinet och en mellanliggande mindre byggnad men inte ställverkshuset. Stationshuset är sålt. I expeditionslokalerna är nu restaurang som ägaren driver. Övre våningen var en lägenhet om 4 rum och kök där den sista stationsmästaren Hännestrand bodde. Även efter honom var lägenheten uthyrd (not. 2011). I den f.d. ställverksbyggnaden är inrymt ett litet järnvägsmuseum.

I samband med att Inlandsbanans sträckning Brunflo-Åsarna drogs fram åren 1913-17, uppfördes Brunflos nuvarande järnvägsstation efter ritningar av SJ:s chefsarkitekt Folke Zettervall. Stationen stod färdig 1916. Tidigare fanns här ett stationshus som uppförts i samband med att sträckan Sundsvall - Östersund färdigställdes omkring 1880. Tätorten Brunflo är ett utpräglat stationssamhälle, där socknens centrum förskjutits från kyrkan till järnvägsstationen. Sedan 2007 är också ställverket inom stationsområdet lagskyddat och förklarat av regeringen som statligt byggnadsminne. Källa: Länsstyrelsens hemsida Häggdalen, km.tal: 569,607 Banvaktsstuga, riven 11 Vitgården, stoppställe, km.tal: 568,3 Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad Stoppställe 1954-1961. Haxäng, km.tal: 567,554 Banvaktsstuga, kvar 2007 12 Lockne hlp, km.tal: 566,595 Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad, kvar 2005 Rossbol, km.tal: 564,550 Banvaktsstuga, kvar 2007. Modell 1872 höger, nummerskylt kvar 1997. Linehäll, km.tal: 562,13 Banvaktsstuga, kvar 2007 13 Hållstasjön hp/mp, km.tal: 561,5 Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad Hållsta, km.tal: 561,160 Banvaktsstuga, kvar 2007. Modell 1872 vänster. 14 Knöva hlmp, km.tal: 560,590 Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven. För att dela den 18 km långa stationssträckan Pilgrimstad - Brunflo inrättades här 1955 en mötesstation vid den f.d. militärmötesplatsen Knöva (före 1896 benämnd Hållsta. Som tågklarerare skulle vid behov banvakten i den näraliggande banvaktsstugan Hållsta rycka in. Trafikplatsen var i bruk 1955-1963. Intill platsen hade redan 1900 inrättats en hållplats, från 1949 även lastplats. (Uppgifter från Järnvägsdata). Bjärte, km.tal: 558,880 Banvaktsstuga, kvar 2009. Busshållplatsen intill stugan heter Knöva banvaktsstuga och så kallas stugan i saluannons 2009 15 Svänglingen hp, km.tal: 556,5 Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven. 1931-1964. Trafikplatsen tillkom 1931 sedan ett antal personer bosatta i Knöva, Hållsta, Bjerte och Svedje byar gjort framställning om anordnande av en hållplats vid norra änden av sjön Svänglingen. Distriktschefen (IV distriktet) skriver till Kungl. Järnvägsstyrelsen: "I syfte att underlätta resemöjligheterna för befolkningen samt med hänsyn till förekommande busskonkurrens (bussen Tavnäs-Pilgrimstad-Östersund har i genomsnitt f.n. 5 tur- och returresande per dag från ovannämnda byar) anser jag mig böra hemställa om medgivande att på försök anordna hållplatsen. En enkel träplattform avses anordnad. Platsen avses vara obemannad och biljettförsäljning skulle äga rum genom tågpersonalen." Järnvägsstyrelsen hade samma uppfattning som distriktschefen Svänglingen, km.tal: 556,839 Banvaktsstuga, riven

16 Svänglingen, km.tal: 556,5 Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven. 1972-2000. Sidospår åt nordväst till bränsledepå. 17 Svedje, stoppställe, km.tal: 556,0 Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven. Stoppställe omkring 1955-1962. Svedjeberget, km.tal: 555,725 Banvaktsstuga, kvar 2015. Modell 1872 höger, påbyggd. Till salu 2013 Pilsta, km.tal: 553,670 Banvaktsstuga, riven efter 1967 Modell 1872, troligen vänster. Stugan flyttad/återuppförd i Slandrom. Pilgrimstad, km.tal: 553,562 Banvaktsstuga, kvar 2007. Modell 1872 höger. Kraftigt ombyggd. 18 Pilgrimstad, km.tal: 553, 249 Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven 1980. Byggnaden revs efter utbyggnaden av fjärrblockering 1978-79. Pilgrimstad kollektivtrafikstation, 2011 Enebacken, km.tal: 551, 283 Banvaktsstuga, kvar 2009. Parallell med banan, liknar 568 till mått och proportioner, men med en tillbyggnad på baksidan. 19 Trafikplats, km.tal: 550,0 Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad. Stoppställe 1955-1961. Andviken, km.tal: 549, 644 Banvaktsstuga, kvar 2007. m/1872 vänster, tillbyggd. Anneberg, km.tal: 547, 060 Banvaktsstuga, riven Smedjebacken, km.tal: 545, 952 Banvaktsstuga, riven. 1929-1930 bodde här en Olof August Högstedt, f. 1893, som står som skogsarbetare, vägarbetare och kolare. Det ser som om ingen därefter flyttar in i stugan. Den låg ensligt utan vägförbindelse vilket kan förklara att den tidigt togs ur bruk. 20 Revsund hp, km.tal: 544,938 Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven Revsund, km.tal: 544,784 Banvaktsstuga, riven Thorstorp, km.tal: 542, 150 Banvaktsstuga, kvar 2007. m/72 vänster, förlängd. 21 Furunäset lp, km.tal: 541, 194 Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad 22 Furunäset, km.tal: 540, 8 Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad Eriksvik, km.tal: 540, 170 Banvaktsstuga, kvar 2007. Modell 1872 vänster, fin stuga med fint läge vid sjön.

23 Gällö, km.tal: 538, 641 Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad, kvar 2007 Stationshuset aktuellt för försäljning 2007. Numera sålt och privatbostad (not. 2011). Åter till salu 2011. Oppne, km.tal: 538, 369 Banvaktsstuga, riven 24 Gällö lp, km.tal: 537, 736 Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven. Etablerad 1898-10-01 (enl. Järnvägsdata före 1884), nedlagd 1933. Nybrovik, km.tal: 537, 350 Banvaktsstuga, kvar 2007. Modell 1872. Fint läge vid den östra änden av den stora banken över Revsundssjön (som krävde 66000 kubikmeter fyllning). Björkelund, km.tal: 535, 080 Banvaktsstuga, kvar 2007 Slottet, km.tal: 533, 691 Banvaktsstuga, kvar 2007 Modell 1872 höger påbyggd. 25 Grimnäs, km.tal: 533,6 Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven Hållplatsen låg till någon gång på 1930-talet några hundra meter längre söderut, vid km 533,267. Oklart om den nya hållplatsen fick en helt ny stuga eller om det var den gamla som flyttades. Hållplatsskylten har satts upp på en snarlik stuga i byn Grimnäs (not. 2009). En tidigare uppgift att det var hållplatsstugan som flyttats dit har visat sig oriktig. Men skylten är original. 26 Grimnäs OLP lp, km.tal: 533,2 Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven. 2009-05-13 uppger vår uppgiftslämnare: "Oljedepån nedlagd för många år sedan. Berget tömt på olja, rälsen, ledningarna och pumpstationen borttagna." Långtjärn, km.tal: 531,972 Banvaktsstuga, riven 1968 1997 Nu går en väg rakt över banvaktsstugetomten (not. 1997) Mälgåsen, km.tal: 529, 800 Banvaktsstuga, kvar 2007 Även stavat Melgåsen. Modell 1872, höger. Ett rum och kök om resp. 18 och 13 kvm. Försåld 1939 till Halvar Olsson i Mälgsand, Stavre för 2000 kr. Stugan uppgavs vara bristfällig och hade stått outhyrd sedan år 1929. 27 Mälgåsen hp, km.tal: 529, 8 Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven. Låg sannolikt vid banvaktsstugan Mälgåsen, se det objektet Nyäng, km.tal: 527, 690 Banvaktsstuga, kvar 2007. Modell 1872 höger påbyggd, brun 28 Stavre, km.tal: 525, 988 Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven 1980. Huset revs efter utbyggnaden av fjärrblockering 1978-79. Gimmerå, km.tal: 525, 270 Banvaktsstuga, riven före 1968. 1930 beslutades att stugan skulle byggas om från ett till två rum och kök. Ombyggnaden fick emellertid anstå "enär den i stugan boende banvaktens hustru legat och fortfarande ligger sjuk" och då "någon ändring i berörda förhållande icke torde vara att förvänta den närmaste tiden" Gimån, km.tal: 524,00 banvaktsstuga, kvar 2007

29 Gimån hp, km.tal: 522,3 Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad. Gimåns lastplats (och hållplats?)hade det här läget på 1920-talet. Senare flyttades åtminstone hållplatsen ett par km söderut. Åhn, km.tal: 522, 280 Banvaktsstuga, kvar 2007 Modell 1872 höger påbyggd. Eriksberg, km.tal: 520, 830 Banvaktsstuga, kvar 2007 30 Stensmyran lp, km.tal: 518, 890 Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven Stenskumle, km.tal: 518, 401 Banvaktsstuga, kvar 2007. Modell 1872 höger, påbyggd. Kallad Stenkumlet i SJ-dokument 1932 Holmsmyren, km.tal: 517, 080 Banvaktsstuga, riven 1968 1997. Holmsmyran. Grund modell 1872 höger kvar 1997. Bräcke, km.tal: 515, 139 Banvaktsstuga, riven 31 Bräcke, km.tal: 514, 948 Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad, kvar 2014. Vattentornet rivet i mars 1973 (Tåg 10/74). Stationshuset är sålt sedan ett antal år. Väntsalen är fortfarande öppen. Ett apotek hyr sedan ett antal år f.d. expeditionslokal (not. 2011). Källa: Banguide.net Stationernas namn kommer från två mindre sjöar men när vi närmar oss Bräcke får vi den betydligt större Revsundssjön på vänster sida. Upp till Bräcke (Bä, 125 km/km 515) har banan gått nästan rakt norrut sedan vi lämnade Ånge. Bräckes grönmålade stationshus fick en välbehövlig upputsning under 2010. Efter uppehållet svänger stambanan av mot nordost medan tvärbanan fortsätter mot nordväst längs det jämtländska sjösystemet. En bit före Stavre (Stv, 136 km/km 526) korsar banan Gimån strax innan denna rinner ut i Revsundssjön. Mittnabotågen stannar här liksom i Gällö (Gö, 149 km/km 539). Före samhället gör järnvägslinjen nästan en 180-gradig sväng över Gällösundet. Pilgrimstad (Pl, 163 km/km 553) är nästa stopp för de regionala tågen. Längs Mittbanan som helhet finns många stationshus kvar, men i Stavre och Pilgrimstad har de tyvärr rivits. Strax före Brunflo (Bf, 181 km/km 571) ansluter Inlandsbanan söderifrån från Mora-Sveg. Mellan Brunflo och Östersund passeras Grytan (184 km/km 574) och Optand (186 km/km 576) där hållplatser funnits samt mötesstation Ope (Ope, 189 km/km 579). Banan följer Brunfloviken (en utlöpare till Storsjön) vilket på nytt ger vackra vyer för den som sitter på vänster sida. Det har man ända fram till Östersund C (Ös, 196 km/km 586) och genom Östersund har man även utsikt över till Frösön. Kort efter Östersund C stannar tåget vid hållplatsen Östersunds västra (Ösv, 197 km/km 587). Den kom till redan 1887 men lades ner på 1960-talet. Hållplatsen återuppstod 1992 när den blev slutstation för den nya Mittlinjen. Härifrån fortsätter Inlandsbanan som "separat" bana igen när den tar av mot Gällivare på höger sida i höjd med friluftsmuseet Jamtli. Vår bana går vidare mot Storlien genom det jämtländska fjällandskapet och fortsätter till en början att följa Storsjöns strand. En station har tidigare funnits i Täng (207 km/km 597), eller Åssjö som den ursprungligen hette, samt i en hållplats i Dvärsätt (214 km/km 604).

Bräcke station 1881. Av de två husen är det vänstra stationshuset och det högra järnvägshotellet. Till höger i bild är i riktning mot Ånge. Foto: Sveriges Järnvägsmuseum. Det första stationshuset i Bräcke hade två våningar och valmat sadeltak och liknade det som finns i Ragunda, Bräcke stationshus hade dock även lägre flygeldelar som sträckte sig både norrut och söderut från husets centrala del. Omedelbart söder om stationshuset uppfördes också ett stort järnvägshotell som till och med tycks ha varit något större än stationshuset. Redan 1910, bara drygt 30 år efter att järnvägen öppnades fram till Bräcke, byggdes ett helt nytt stationshus som den tredje stora byggnaden i rad söder om stationshuset och järnvägshotellet. Denna den nuvarande stationsbyggnaden är relativt lång och byggd i två plan, men övre våningen har endast fönster på gavlarna och i frontespiserna över väntsalen. Det gamla stationshuset användes under 1920- och 1930-talen som postkontor. Det stora järnvägshotellet överlevde det första stationshuset och fanns kvar ända till 1973 då rivningen till slut lämnade nuvarande stationshus ensamt kvar i den tidigare så ståtliga byggnadsraden. På de gamla byggnadernas platser finns idag bland annat en parkeringsplats och ett gatukök. Stationshuset inrymmer idag förutom väntsalen en apoteksbutik med ingång från gatusidan. Stationshuset har under många år tyvärr varit hårt utsatt för skadegörelse som utöver klotter har gått så långt som till bränder i väntsalen. Detta har lett till att väntsalen tidvis har varit stängd vilket för resenärer vid denna för väder och framförallt vind dåligt skyddade station har blivit en oangenäm upplevelse. Stationshuset såldes till ett privat fastighetsbolag i slutet av 2009 och har sedan dess genomgått viss renovering, mest tydligt i form av en ny mossgrön fasadfärg som sägs ligga närmare husets ursprungliga än den tidigare. Även det uthus som finns strax söder om stationshuset har fått denna yttre uppfräschning. Nuvarande teknikhus ligger ytterligare något längre söderut ungefär där det gamla vattentornet i klassisk tegelmodell stod fram till 1970-talet.

Exempel Stångådalsbanan Den sammanhängande järnvägslinjen mellan Linköping och Kalmar som nu marknadsförs under namnet Stångådalsbanan har sina rötter i tre (eller fyra om man så vill) olika enskilda järnvägar: Östra centralbanan mellan Linköping och Hultsfred, Nässjö-Oskarshamns järnväg mellan Hultsfred och Berga samt Kalmar-Berga järnväg mellan Berga och Kalmar. Sträckan Vimmerby-Hultsfred var ursprungligen ett separat bolag. Linköping-Hultsfred En järnväg mellan Kindabygden hade varit påtänkt länge när den blivande Östra centralbanan på allvar började placeras i mitten på 1890-talet. Redan på ett tidigt stadium sågs den som en blivande pulsåder som tillsammans med Nässjö-Oskarshamns och Kalmar-Berga järnväg skapade en viktig länk genom östra Götaland det statliga järnvägsbyggandet hade ju som oftast förlagts mitt i inlandet. 1897 gavs koncession och nu hade även namnet Östra centralbanan (ÖCJ) blivit etablerat. Efter tre års byggtid invigdes järnvägen den 8 juni 1902. ÖCJ trafikerade inledningsvis sträckan Linköping- Vimmerby. Linjen Vimmerby-Hultsfred fanns nämligen sedan 1877 och köpt in 1899 NOJ hade dock skött trafiken på banan från början. 1904 blev det för första gången möjligt att åka samma dag från Stockholm till Kalmar via Linköping, Hultsfred och Berga. Efter några år, 1907 köpte ÖCJ sträckan Vimmerby-Hultsfred av NOJ och nu gick genomgående tåg Linköping Hultsfred. ÖCJ utvidgades ytterligare när banan Bjärka Säby Åtvidaberg inkorporerades i bolaget (se Tjustbanan). Ekonomin hos ÖCJ blev aldrig riktigt den bästa och olika lösningar diskuterades, bla ett samgående med NOJ. Istället togs banan över av staten 1937. Bara ett år senare införde SJ rälsbussar av Hilding Carlsson-typen i de kortväga tågen och sedan tog de över alltmer av persontrafiken. Sedermera när Y6-generationen införts var denna långväga vagn alltid av den bekvämare varianten Y8. Vid den stora trafikomläggningen 1968 lades en lång rad hållplatser ner och alla tåg Linköping- Hultsfred och Linköping-Västervik gick sammankopplade ner till Bjärka Säby. Direktvagnen till Oskarshamn drogs in 1977 men har periodvis återkommit. 1990 fick länstrafikbolagen ta över ansvaret över trafiken, men nedläggningshotet vilade alltjämt tungt över linjen. Trafiken blev dock kvar. Den gamla Östra centralbanan fick det nya namnet Stångådalsbanan och med början 1993 rustades banan upp. Så kallad radioblockering infördes på sträckan Linköping-Rimforsa. Hultsfred-Berga En del av NOJ. Bandelen Hultsfred-Berga öppnades 1873-74 och är således den äldsta delen av Stångådalsbanan. Berga-Kalmar I Kalmarbygden byggdes sammanlagt nära 30 mil smalspår med spårvidden tre svenska fot (891 mm). Banorna sträckte sig från Torsås i söder till Oskarshamn i norr, omfattade sex olika bolag och byggdes under ett kvarts sekel med början 1896. Detta år påbörjades bygget av Kalmar-Berga järnväg (KBJ) och den invigdes året efter. KBJ knöts till trafikförvaltningen Kalmar järnvägar som även omfattade Kalmar-Torsås Järnväg, Kalmar Järnväg och järnvägen Nybro-Sävsjöström-Nässjö. Efter flera ombildningar kom KBJ att bli något av ett moderbolag för de flesta smalspåriga linjerna i Kalmarområdet förutom Torsåsbanan bestod dessa av Mönsterås-Åseda Järnväg och Östra Smålands Järnväg (Ruda-Oskarshamn och Ruda-Älghult). Trafikutvecklingen var gynnsam fram till omkring 1920 men sedan försämrades ekonomin, särskilt under 30-talet. Banan förstatligades 1940

efter att bolaget likviderats. Trafiken under SJ-tiden förändrades till en början inte så mycket. Under 1950-talet ersattes ångloken av rälsbussar typ YP i persontågen och diesellok typ Tp i godstrafiken (fram till 1963 även i vissa persontåg). Persontrafiken lades ned vid nyåret 1968 och det var då den sista kvarvarande persontrafiken på de nämnda smalspåriga Kalmarlinjerna. För den fortsatta godstrafiken från Mönsterås (där en massafabrik anlagts på 1950-talet) breddades banan till normalspår mellan Sanbäckshult och Kalmar 1973. Den gamla banvallen tillät inte till en början tyngre lok än Z65-lokomotorer, varför både 2-3 tåg krävdes i Mönsteråstågen. Den resterande sträckan Berga-Sandbäckshult breddades 1977-78. På bandelen Berga-Ruda lades dock även godstrafiken ned 1989. I mitten av 1990-talet rustades dock banan upp för att kunna användas för den nya Kustpilstrafiken mellan Linköping och Kalmar. Linköping-Kalmar som en enhet: Stångådalsbanan I augusti 1996 blev de tre bandelarna en enhet under namnet Stångådalsbanan då genomgående trafik med Kustpilen infördes. Efter ett år infördes även direkttåg Stockholm-Kalmar vilket blev et stort lyft för tågförbindelserna mellan Stockholm-Kalmar, liksom förstås för att långväga resenärer längs linjen. Ett par år tidigare hade även direkta tåg Linköping-Berga-Oskarshamn återinfört, medan resenärer på fd NOJ fick betala priset i form av tågbyten 1-2 ggr mellan Nässjö och Oskarshamn. Sommaren 2003 tog BK Tåg över trafiken från Sj vilket innebar att tågen inte längre kunde köras på stambanan Stockholm-Linköping och direkttågen från Stockholm drogs in. Samtidigt drogs ett antal uppehåll in mellan Linköping och Hultsfred. I april 2005 gick BK Tågs persontrafikdel i konkurs bla som följd av just åtagandet på Stångådalsbanan och SJ tog åter över trafiken. 2008 bytte man operatör igen, nu till Veolia Transport (sedermera Transdev). Källa: järnväg.net guiden till Sveriges tåg och järnvägar ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Oelektrifierad och enkelspårig järnväg med manuell trafikledning så ser det ut idag på Stångådalsbanan. Vid eventuella störningar tar det därför lång tid innan järnvägen är återställd och redo för trafik. Möjligheterna att köra om långsammare tåg, att mötas eller att köra in på en station är samtidigt begränsade. Det är svårt att utöka tågtrafiken eftersom banan inte räcker till för mer trafik. Flera av stationsområdena är slitna, omoderna och har begränsad tillgänglighet. Låg kvalitet på järnvägen mellan Kalmar och Linköping. Källa: Trafikverket.se -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Järnvägen mellan Linköping och Kalmar, den går delvis gemensamt med Tjustbanan och delar sig vid Bjärka Säby, där Tjustbanan går vidare till Åtvidaberg och Västervik och Stångådalsbanan fortsätter söderut mot Hultsfred och Kalmar. Banan följer Stångån en stor del längs vägen, vilket förklarar dess namn. Banan körs sedan 1996, då bandelen Hultsfred-Kalmar, återinvigdes, med tåg av Y2-typ, Kustpilen. Efter våren 3005 då det privatägda BK Tåg som drev Stångådalsbanan gick i KK, tog SJ över trafiken. Sedan 2008 körs trafiken av Transdev (tidigare Veolia Transport). Banan är oelektrifierad med normalspår. Historiskt sett en sammanslagning av tre banor med omväxlande normalspår och smalspår. Linjen Hultsfred- Linköping byggdes som normalspåriga Östra centralbanan, öppnad 1902. Hultsfred-Berga var en del av den sammanhängande normalspårbanan Nässjö-Oskarshamns Järnväg, öppnad 1874. Sträckan Berga-Kalmar var en smalspårbana (Kalmar- Berga järnväg) med 891 m.m. spårvidd, öppnad 1897. Bansträckningen Kalmar-Berga blev en renodlad godsbana under 1960-talet som successivt under 1970-talet byggdes om till normalspår,

färdigt 1978. Denna historiska utbyggnad förklarar varför tågen måste vända i Berga för att fortsätta vidare mot Linköping/Kalmar eftersom bägge banorna kommer in västerifrån mot Berga station. Det som historiskt krävde två byten för att göra tågresa mellan Linköping - Kalmar (alternativt ett byte i Alvesta på Södra stambanan, en lång omväg västerut) kräver sedan 1996 ina byten för persontrafiken till Oskarshamn. Källa: wikipedia ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Från Föreningen Stångådalsbanans vänners hemsida, www.stangadalsbanan.se: Föreningen Stångådalsbanans Vänner bildades den 4 oktober 1991. En utlösande faktor till föreningsbildandet var en överhängande risk att det charmiga och lite unika lokstallet i Kisa skulle rivas. Föreningens första år kom att ägnas åt Stångådalsbanans överlevnad. Att Linköping Hultsfred kom att upprustas för mångmiljonbelopp och uppgraderas med interregional trafik Linköping Kalmar blev resultatet av mångas goda insatser, inte minst från berörda kommuner och län. Men också vi och andra järnvägsvänner, till exempel inom Svenska Järnvägsfrämjandet, bidrog till den goda utgången. Lokstallet i Kisa blev så småningom (läs: sommaren 2005) föreningens. De ansvariga för kulturminnesvården i Östergötlands län fann lokstallet och miljön omkring det värt att bevara och anslog 2005 ett betydande belopp som bidrag till en genomgripande renovering av lokstallet. Renoveringen genomfördes under åren 2005-2009. Om det renoveringsarbetet finns mer att läsa på sidan Lokstallet i Kisa. När Sveriges riksdag på 1850-talet beslutade att bygga ett stomnät av järnvägar i landet i form av stambanor ingick i de första planerna en linje från Linköping via Kalmar till Karlskrona. Det blev inte så, men planerna visar att tanken på en centralbana genom östra Götaland är gammal. 1895 började arbetet på allvar med järnvägen Linköping Vimmerby. Avsikten var dels att förbättra kommunikationerna i sydöstra Östergötland och norra Småland, dels att knyta ihop redan existerande mindre järnvägar med en centralbana som, likt en kroppspulsålder, skulle förbinda regionen med Stockholm i norr och Karlskrona i söder. Namnet Östra Centralbanan återspeglar vad man ville åstadkomma. 1902 togs järnvägen i bruk med trafikstart den 11 maj och invigning den 8 juni. I berörda bygder fick järnvägen omedelbart en avgörande betydelse för både dess invånare och dess näringsliv. Skillnaden var stor mot de kommunikationer man tidigare hade att förlita sig till. I söder anslöt järnvägen till Vimmerby Hultsfreds Järnväg. Tanken var att sedan fortsätta söderut till Karlskrona. Därav blev det dock inte mycket. Först i augusti 1996, när interregional trafik Linköping Kalmar via Hultsfred och Berga startade, blev Östra Centralbanan vad dess namn säger. Östra Centralbanans Järnvägsaktiebolag, ÖCJ ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Nedan: Källa banvakt.se 461 Linköping-Bjärka Säby- Rimforsa

Linköping C Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad, kvar 2009 Ladugårdsbacke fp Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad. Den förgreningsväxel där fd Östra centralbanan viker av från stambanan. Räknades som egen trafikplats 1921-37. Ett ställverkstorn och ett bostadshus för signalvakterna uppfördes 1901. Ställverkstornet revs 1928 sedan växeln införlivats i ett nytt ställverk vid Linköpings C. Tannefors Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven 1965 (kopiera bild). Ursprungligen fanns en liten hållplatsstuga. Nytt större stationshus byggdes 1913, ombyggdes 1931 och revs 1965. Året därpå nedlades persontrafiken, men öppnades igen 1989, fast då vid en hållplats med bättre läge anpassat till Saab. Hösten 2012 var det dags för en ny flytt då hållplatsen fick sitt nuvarande läge vid en nyanlagd plattform ett stycke söder om korsningen med riksväg 35. Tannefors är ett hållställe inom stationen Linköping C. Hållstället ligger där riksväg 35 kommer in i Linköping, och omedelbart söder om hållstället passerar banan över väg 35. Vid Tannefors finner man Linköpings stora flygindustriområde, vilket sannolikt är anledningen till att hållstället finns. Vid Tannefors finns gränsen mellan fjärrblockering och radioblock som signalsäkerhetssystem. Här finns en så kallad kontrollsignal som kan visa antingen rött eller vitt sken i betydelsen stopp respektive rörelse tillåten. Denna signal finns till för att inte ett tåg skall kunna lämna gränsstationen utan att dess tågklarerare samtycker till detta. Vid Tannefors finns gränsen för radioblocket söderut och fjärrblockeringen inom Linköping C. På stationsgränsen finns en balissignal och en kontrollsignal som kan visa rött eller vitt sken Råberga Banvaktstuga, riven 1964 Hackefors Hpl Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad, kvar 2013. Den bilvagnshållplats som 1924 anordnats vid 6,1 km flyttades redan året därpå till detta läge och upphöjdes 1929 tillhålloch latsplats. En större hållplatsstuga av trä uppfördes på västra sidan av banan. Stugan har en tvärställd byggnadsdel med brutet tak och en åt höger vidbyggd del med sadeltak. Numera är huset klätt med asbestcementplattor. Ett litet godsmagasin byggdes 1929 på västra sidan av banan, det flyttades 1952 till Hästholmen. Istället byggdes ett nytt magasin på motsatta sidan invid Hackefors porslinsfabrik. Det revs 1976. Hackefors Banvaktsstuga, kvar 2007. Stugan övertogs 1930 av initiativtagaren till ÖCJ John O. Nilsson, men användes som banvaktsstuga till förstatligandet 1937. Hackefors hp Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven. Bilvagnsplats öppnad 1924, men flyttad redan nästa år. Hjulsbro Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven 2008. Gamla stationshuset rivet hösten 1959 sedan ett nytt byggts och tagits i bruk sommaren 1959 strax söder om det gamla. Det senaste stationshuset re vs 20 november 2008. Flygelgården hpr Trafikplats utan expeditions- eller väntsalbyggnad, riven. Öppnad som bilvagnsplats 1924, till 1937 benämnd Landeryds kyrka. Hållplatskur uppsatt 1942. Den såldes 1968 för bortflyttning från SJ:s mark för 60 kr. Slattefors hp Trafikplats med expeditions- eller väntsalbyggnad, kvar 2013. Bostad åt banmästare fram till 1913. Vreta by hpr trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven ca 1966. Öppnad som bilvagnsplats1927, benämnd till 1934 Vreta. Vist Banvaktsstuga, riven 1965

Sturefors Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad, kvar 2008. Nyare hållplats nga hundra m norr om den fd stationen och lämpligare belägen m.h.t bebyggelsen. Endast ett enkelt vindskydd finns. Sedan några år stannar dock inga tåg här (2008). Sturefors trafikplats med expeditions-eller väntsalsbyggnad, kvar 2013. Persontrafiken nedlagd 1967. Då den återupptogs 1985 förlades hållplatsen till ett nytt läge ca 250 m längre norrut. Risnäs Banvaktsstuga, kvar 2008. Ombyggd 1995. 713P Risnäs, här som ÖCJ 4. P:et efter numret står förmodligen för att banvakten även var ansvarig för svängbrons tillsyn och skötsel. Hovetorp Trafikplats med expeditions- eller väntsalbyggnad, kvar 2013. Bostad åt banvakt nr 4. Ursprungligen station, nedklassad till håll- och lastplats 1912, nedlagd 1967. Från 1959 till 2000 använd som fritidsstuga åt SJ-anställda. Därefter privatbostad. Bjärka Säby Banvaktsstuga, kvar 2013. Byggd 1941 med nr 715. Hus 9 Banvaktsstuga, kvar 2004. Bostad åt banvakt nr 5, byggd 1906. Bjärka Säby Trafikplats med expeditions- eller väntsalbyggnad, kvar 2013. Ursprungligt namn Bjärka, från 1913-10-01 Bjärka Säby. Lokstallet rivet i april 1977. En av landets sista stationer med semaforer i bruk. Två av de tre semaforerna står kvar (2013), sedan 1995 har de dock ingen annan funktion än minnesmärken. Bjärka Säby Banvaktsstuga, kvar 2004. Ladugårdsvik Banvaktsstuga, kvar 2013. Såld 1941, banvakten flyttad till nya banvaktsstugan nr 715. Nyrenoverad (2013). Bestorp trafikplats med expeditions- eller väntsalbyggnad, riven 2011. Gamla stationshuset rivet 1946-47, nytt uppfört, rivet 2011-12-30, se nedan. Garnvik hp Trafikplats utan expeditions- eller väntsalbyggnad, riven ca 1967. En liten öppen väntkur fanns här. Kläppviken Banvaktsstuga, kvar 2013. Byggd 1914. Grindvaktsstuga 194-17. Bild i Sv Järnvägsföreningen 1876-1926 band 4 s 614. Enebacken hp Trafikplats med expeditions-eller väntsalbyggnad, riven 1969, hållplatskuren flyttades 1969 till Opphem. Brokind Trafikplats med expeditions- eller väntsalbyggnad, kvar 2013. Källa foto: www.postvagnen.com Granlund banvaktsstuga, riven 1983. Kåtebo hpr Trafikplats utan expeditions- eller väntsalbyggnad, riven. Kåtebo militärmötesplats innebar att platsen skulle vara förberedd så arr på begäran mötesspår om 350 m längd skulle kunna läggas ut utan ytterligare terrasseringsarbeten. Sådana arbeten utfördes på banans östra sida, men någon begäran om spårläggning kom aldrig. Rössledalen hpr Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven. Tillkom 1927 och ersatte då Kåtebo bilvagnshållplats, indrogs 1966.

Gärdala Kombinerad banvaktsstuga och trafikplats, kvar 2007. Ursprungligen var avsikten att förlägga en militärmötesplats här, men statens kontrollant godkände inte läget eftersom den ena angränsande stationssträckan skulle bli drygt 200 m för lång. Mötesplatsen anlades istället vid Kåtebo. Efteråt visade sig att den underkända stationssträckan blev kortare än antaget och väl höll sig inom den föreskrivna maxlängden. Hållplatsen öppnades vid banvaktsstugan 8 Gärdala kort tid efter att banan invigts 1902 och ett par år senare även som lastplats. Stugan tillbyggdes 1905 med väntsal, expeditionsbyggnad och veranda, den sistnämnda byggdes in 1938. Nuvarande Gärdala hållplats ligger vid 34, 215 km söder om stugan. Ämmern Banvaktsstuga, kvar 2007 Opphem - Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad, kvar 2016 Linnäs - Banvaktsstuga, riven 1968 Rimforsa brygga - Banvaktsstuga, riven 1968 Rimforsa Vimmerby Hultsfred Bandel 463, SJ-distrikt I Rimforsa - Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad, kvar 2009 Nygård hpr - Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven Efsinge - Banvaktsstuga, kvar 2004, Enligt boken om ÖCJ såldes stugan 1939, men köpeavtal visar att den såldes 1948 till Tjärstads fattigvårdsstyrelse för 5500 kr. Kårtorp lp - Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad Slätmon - Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad, kvar 2004 Väsby - Banvaktsstuga, riven 1965 Tjustad hpr - Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven Knäck - Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven Kölefors - Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven. Hällerum - Banvaktsstuga, riven 1967, Inköpt torpstuga, omb 26. Nygärde hpr -Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven Kisa slakthus lp - Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven 1968. Lastplatsen försvann "i eget namn" 1957 då den fördes in under Kisa station. Nedlagd 1967, spåret borttogs 1968. Kindasågen - Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad Sjövalla hpr - Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad Kisa - Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad, kvar 2012. Gamla stationshus på östra sidan av banan rivet 69. Nuvarande stationshuset på västra sidan uppfört 1968. Kisa industrispår lp - Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad. Till 1971 Långasjönäs, Lsns. Parcaspåret - Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad

Bjärkeryds kvarn hpr - Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad Karlberg - Banvaktsstuga, kvar 2010 Korpklev - Kombinerad banvaktstuga och trafikplats, kvar 2004. Bostad åt bv 16 från 03 Rummingen lp - Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad Vervelns grusgrop lp - Grusgropsspår, riven Grusgropsspår Vervelns grusgrop på flygbild från Hitta.se. Den ljusa ytan på den lilla holmen som järnvägen går över i sjön Verveln är tomten till den 2007 rivna banvaktsstugan 725 Ekeberg. Ekeberg - Banvaktsstuga, riven 2007. Riven av Banverket 16-18 mars 2007. Belägen på en liten ö. Enda möjligheterna att ta sig till banvaktsstugan var med järnväg eller över vattnet. Verveln - Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad, kvar 2004. Björkhult - Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad, kvar 2004 Ökna hpr - Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven Gustafsholm - Banvaktsstuga, riven 2015, Stugan brann ned till grunden tidigt på morgonen 2015-03-04. Gullringen - Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad, kvar 2004 Låxbo hpr - Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven Låxbo - Banvaktsstuga, kvar 2004. Såld 58. Slitshult - Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven 1973 Slitshult - Banvaktsstuga, riven 1966 Skärstad hpr - Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven Södra Vi - Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven 1969. Nytt stationshus 1986, kvar 2004 men borta 2014. 2014 ligger det gamla godsmagasinet kvar helt ensamt. Det är i relativt gott skick./oa Vistad - Banvaktsstuga, kvar 2007. Såld 1970 till Södra Vi kommun för 25000 kr. I försäljningshandlingarna kallas stugan 729 Södra Vi, men det är av allt att döma ett rent misstag, då den i övrigt alltid kallats Vistad. Fågelhem hlp -Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad Krönsnäs - Banvaktsstuga, kvar 2004. 730 till 38. Såld 38, varvid nr övertogs av hp-stugan i Fågelhem Nybble hpr - Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven Astrid Lindgrens värld - Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad Tullstugan hpr -Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven Tullstugan - Banvaktsstuga, riven 1942. Grindvakt. Inköpt torpstuga Vimmerby - Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad, kvar 2014. Nytt stationshus ibruktaget 1954; det gamla revs samma år. Banmästarbostad i stationshuset och i hus 9. Banvakt nummer 24 för sträckan Linköping-Rimfors-Hultsfred bodde i egen bostad. Smalspårslokstallet (NVHJ) revs i oktober 1976. Normalspårsstallet (ÖCJ) fortfarande kvar 2013.

Vimmerby station 1954 med det nästan färdigställda nya stationshuset till vänster och det gamla som snart har tjänat ut till höger. Den gamla byggnaden härstammade från 1870-talet, då banan Hultsfred-Vimmerby byggdes, 1899 övertagen av Nässjö-Oskarshamns järnväg och 1907 av Östra Centralbanan. Bild från Sveriges Järnvägsmuseum. Foto: Okänd. Hamra hpr - Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven Vimmerby-Hamra lp - Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad Hamra - Banvaktsstuga, kvar 2007 Hästmossen hpr - Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven Solnehult hp - Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven Storebro - Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven 2007. Banvaktssträcka nr 26 fanns här, men ingen banvaktsstuga, utan vakterna fick själva hålla sig med bostad. Mjällbo - Banvaktsstuga, kvar 2007 Mjällbo hpr - Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven Norrhult hpr - Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven Norrhult - Banvaktsstuga, kvar 2004. Ingick ej i ÖCJ serie, betraktades som grindvaktstuga. Såld 1941 för 750 kr sedan Kungl. Maj:t godkänt köpeavtalet. Hultsfreds slätt hp - Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad. 1878 anlades en hållplats som var öppen endast de tider då övningar hölls vid Kalmar Regementes mötesplats Hultsfreds slätt. Den flyttades 1912 något söderut till en plats invid vägövergången och banvaktsstugan 28 Slätten, km 120,1. Hållplatsen drogs in 1931. ÖCJ startade bilvagnstrafik 1924 och en hållplats med namnet Slätten öppnades. Den indrogs redan 1932. Slätten hpr - Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven Slätten - Banvaktsstuga, riven 1965. Källare kvar 04. Siab lp - Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad Hultsfred - Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad, kvar 2008. Nytt stationshus 1902.

Talludden - Banvaktsstuga, kvar 2004. Björkudd - Banvaktsstuga, riven Hagelsrum - Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad, kvar 2014 Hagelsrum - Banvaktsstuga, kvar 2015. Av SJ 1872 års typ. Ur NOJ styrelseprotokoll den 28 maj 1934: "Beslöts, att Hagelsrums banvaktsstuga, som genom banvaktsindragning blifvit öfverflödig, skulle försäljas till bästa möjliga pris." Någon försäljning finns därefter inte redovisad i protokollen, sannolikt beroende på stugan att förblev i NOJ:s ägo. Vid förstatligandet 1946 tilldelades den SJ-nummer 810. Dalhem - Banvaktsstuga, kvar 2004 Målilla - Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad, kvar 2011. Mellan 1906 och 1961 var Målilla föreningsstation mellan linjerna Nässjö - Oskarshamn och den smalspåriga Sävsjö - Vetlanda - Målilla. Olle Alm 2011-11-07: "Stort hus i 1 1/2 plan med vit, putsad fasad, numera sannolikt privatbostad. Vid den igenvuxna bangården finns en väntkur med ett anslag som meddelar att all tågtrafik är indragen från och med 12/6 2005. Trots detta finns en plåtstins kvar på plattformen. Stationshuset och väntkuren ligger på spårets västra sida. Inga andra byggnader återstår. (Besök oktober 2011)."Stationshuset har hösten 2013 förvärvats av Roland S. Johnsson och hans sambo. Roland är känd som driftig ordförande i Målilla-Gårdveda Hembygdsförening och säger att "på bottenplanet är allt bevarat sedan sista stinsen gick hem, tyvärr är det påbörjat en renovering på övervåningen. Vi ska försöka att återställa så mycket som möjligt, samt hyra ut till nattgäster, nedre våningens väntsal till utställningar, kurser med mera och rädda byggnaden för framtiden." Emmenäs lp - Trafikplats utan expeditions- eller väntsalsbyggnad, riven. Inrättad omkring 1880, nedlagd på 1890-talet. Emmenäs - Banvaktsstuga, riven. Såld 1959 för rivning och bortflyttnng. Då betecknad 811 Emmenäs. Jämför 811 Dalhem. Har båda stugorna haft nr 811? Vilken är annars felnumrerad? Rosenfors - Trafikplats med expeditions- eller väntsalsbyggnad, kvar 2011. Det gamla stationshuset nedbrunnet 1912-07-26. Tidningen Kalmar skrev dagen efter: "Eksjö den 26 kl. 11.40 e.m. Vid 7-tiden i afton utbröt eld i Rosenfors snickerifabrik. Elden spred sig med mycket stor hastighet till närgränsande byggnader, af hvilka stationshuset och godsmagasinet nedbrunno jämte ett större virkesupplag. Inalles hafva fyra boningshus nedbrunnit. /.../ Så vidt man vet har ingen människa skadats eller omkommit vid branden, om hvars uppkomst ännu ingenting är kändt." Ett nytt stationshus stod färdigt hösten 1913.

Rosenfors gamla stationshus, som brann ned 1912. Bakom stationshuset ser man träindustrin där den ödesdigra banden troligen började. Bild från Sveriges Järnvägsmuseum. Foto: Okänd. Rosenfors station med det nya stationshuset. Bild från Sveriges Järnvägsmuseum förmodligen tagen något av de närmaste åren efter att byggnaden färdigställts 1913. Foto: Okänd.