Pyry Niemi, riksdagsledamot (S) MSSc Presentation i riksdagen 20121030
Den gemensamma jordbrukspolitiken grundades som en följd av matbrist i efterkrigseuropa. EU-stöd till bönder och landsbygden Målen för EU:s jordbrukspolitik är idag desamma som på 50-talet: höja effektiviteten inom jordbruket garantera en skälig levnadsstandard för jordbrukarna stabilisera marknaderna för jordbruksprodukter, det vill säga att minska effekterna av variationer i utbud och efterfrågan trygga försörjningen av jordbruksprodukter garantera konsumenterna tillgång till jordbruksprodukter till rimliga priser
Gemensam finansiering via EU ländernas medlemsavgifter. Två pelare: Pelare 1 som är den största finansieringskällan till jordbrukarna. I pelare 1 ligger det sk gårdsstödet. Detta innebär att varje jordbrukare får EU-stöd i relation till hur mycket mark som odlas hos respektive jordbrukare. Ca 70% av jordbruksbudgeten betalas ut via pelare 1. Pelare 2 finns till för att främja miljö och landsbygdsutveckling. EUs gemensamma budget finansierar hälften av insatserna, medan medlemsländerna får finansiera hälften via nationella budgetar. I Sverige har vi ett landsbygdsprogram som bl.a. syftar till öka entreprenörskapet samt minska miljöpåverkan på landsbygden. Jordbrukarna får söka speciella projektpengar för att bli godkända som deltagare i landsbygdsutvecklingsprogram exv. att börja tillverka biogas hos lokala jordbrukare.
Dags för en ny budgetperiod som ska gälla från 2014 fram till 2020. Kommissionen har lagt fram ett förslag. Arbetet kring inför den nya budgetperioden har varit lång. Den har pågått under antal år. Riksdagens EU nämnd har i olika delar framfört synpunkter via landsbygdsministern till de olika tillfällen då den gemensamma jordbrukspolitiken behandlats vid ministerråden. Jag och andra ledamöter som arbetar med frågorna, har vid ett antal tillfällen besökt EU-parlamentet och medverkat vid hearings. Våra EU parlamentariker driver på i Bryssel. Rent formellt lägger kommissionen fram olika delförslag, som behandlas i de nationella parlamenten (i Sverige = Miljö- och jordbruksutskottet, EU-nämnden), ministerrådet och EUparlamentets jordbruksutskott.
På hemmaplan arbetar vi partipolitiskt genom att skriva fram bl.a. en kommittemotion som lagts som vårt (S) förslag på regeringens förslag till kommissionens förslag.;) Inför ministerråden har landsbygdsministern medverkat vid Miljöoch jordbruksutskottets sammanträden och presenterat regeringens olika ståndpunkter på kommissionens delförslag, oftast 2-3 dagar före EU-nämndens sammanträde. När förslag behandlas vid MJU, har partierna möjlighet att framföra gillande eller avvikande kommentarer. EU-nämnden fattar det formella beslutat att ge regeringen stöd för sin uppfattning eller helt eller delvis ge nya instruktioner som ska framföras vid det kommande ministerrådet. Det blir inget slutligt beslut förrän sannolikt vid slutet av 2013. Hänger ihop med hur lång tid det tar att lägga fram hela EU s långtidsbudget 2014-2020.
Beslutet dröjer av flera olika skäl. Det huvudsaklig skälet är dock att förutsättningarna för att bedriva jordbruksproduktion inom EU är så differentierade. Det handlar om en mängd frågeställningar klimat, mekaniseringsgrad, utvecklingspotential, kunskapsnivå, direktstödsnivåer osv. Det har skett en tydlig förändring inom stödutbetalningarna. Tidigare fick jordbrukarna stöd för produktion, det ledde till sk smörberg, köttberg mm på 80-talet. Detta har förändrats radikalt. Numera riktas stöd till de som har odlad mark. I det nya förslaget finns bidragstak, samt att en viss del ska reserveras för hållbara miljöåtgärder. Det finns också ett förslag om att de nya länderna ska få lika mycket direktstöd till sina jordbrukarna som de gamla länderna ger till sina länders jordbrukare, det är ju inte helt okontroversiellt eftersom flera av ursprungsländernas jordbrukare då får successiva nedtrappningar av direktstöden.
I Sveriges riksdag har vi en i förhållande till, de flesta av medlemsstaterna, en annorlunda syn på jordbrukspolitiken. Vi vill att så mycket som möjligt av stödet ska gå till att göra en omställning av landsbygden och jordbruksproduktionen. Det behövs mer miljöåtgärder och även en mer effektiv konventionell - och ekologisk produktion. De politiska partierna har en ganska god samsyn när det gäller direktstöden. Helst skulle vi vilja att dessa togs bort helt, men det är inte möjligt, med tanke på de risker det skulle medföra av nedlagda gårdar osv. Vi är rätt överrens om att vi vill ha en ökad globalisering av jordbrukshandeln. Det ska vara möjligt för jordbrukare i utvecklingsländerna att både få tillgång/tillträde till världsmarknaden som att kunna avsätta produkterna på sina lokala marknader. Under en tid dumpades ju bl.a. en del av produktionsöverskottet från EU i utvecklingsländerna och det försvårade möjligheterna för jordbrukarna att konkurrera på lika villkor.
Några av kommmissionens nya förslag: Skapa ett bidragstak, högst 300 000 euro/år Utjämning av direktstöden Mer riktat stöd i pelare 1 för miljöåtgärder Ge bara stöd till aktiva brukare Minska det totala stödet från 39% till 37% av EU budget. Långtidsbudgeten totalt 1 025 miljarder euro Jordbruksbudgeten 383 miljarder euro, varav: Landsbygdsutveckling 90 miljoner euro Övrigt 11 miljoner euro 11,6 miljarder kronor i jordbruks- och landsbygdsstöd i Sverige ca 1,3 miljarder euro (2011 års priser)