Allmänheten och klimatförändringen 2015. Rapport. 2015-05-22 Upprättad av: Karin Carlsson, Rickard Hammarberg och Kia Hultin

Allmänheten och klimatförändringen 205 Rapport 205-05-22 Upprättad av: Karin Carlsson, Rickard Hammarberg och Kia Hultin

KUND Naturvårdsverket KONSULT WSP Sverige AB 2 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 0 7225000 Fax: +46 0 722879 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se KONTAKTPERSONER Naturvårdsverket Malin Modh WSP Karin Carlsson, Rickard Hammarberg, Kia Hultin 2

INNEHÅLL INLEDNING 4 METOD 4 PRESENTATION AV RESULTATEN 6 KUNSKAP OM KLIMATFÖRÄNDRING 9 Kommer vi i Sverige att påverkas och i så fall när? 9 Åtgärder i klimatfrågan och i andra samhällsfrågor 0 VAD ÄR MÖJLIGT SAMT VILKA MÅL OCH STYRMEDEL KRÄVS? Kan vi i Sverige göra något? Kan du själv göra något? 2 Acceptans för åtgärder som man själv kan tänka sig Acceptans för åtgärder som man själv kan tänka sig forts. 4 Statliga styrmedel för att begränsa koldioxidutsläpp 7 FÖRETAGENS KLIMATARBETE 9 Viljan att handla från företag som arbetar för att begränsa klimatförändringen 9 Viljan att betala mer vid köp från företag som arbetar för att begränsa klimatförändringen 20 Vikten av att företag engagerar sig i minskade utsläpp 2 Företagens kostnader för att släppa ut växthusgaser 22 ATTITYDER OCH KONSUMTIONSBETEENDE 2 Är du klimatmedveten? 2 Får du dåligt samvete för din klimatpåverkan? 24 Är det viktigt bland dina vänner att man är klimatmedveten? 25 Hur har du minskat din klimatpåverkan? 26 Hur ofta tänker du på klimatet vid val av produkt eller tjänst? 28 Vad hindrar dig från att leva klimatmedvetet? 29 REFERENSER APPENDIX Nya frågor per 205 Ordmoln 4

INLEDNING Denna undersökning är genomförd på uppdrag av Naturvårdsverket. Syftet med undersökningen är att mäta allmänhetens kunskaper och attityder till vägar framåt mot ett koldioxidsnålt samhälle och uppfattningar om olika lösningar för klimatfrågan över tid. Resultaten från 205 års mätning visas tillsammans med mätningar som Naturvårdsverket genomförde mellan åren 2002-2009 där svenska folkets kunskap om och attityd till klimatförändringen undersökts. På så sätt kan man följa upp allmänhetens inställning till och kunskaper om klimatfrågor över tid. METOD Undersökningen genomfördes som en webbenkät under andra veckan i mars 205, mot ett riksrepresentativt urval avseende geografisk härkomst, kön och ålder. Enkäten besvarades av totalt 00 personer. 27 personer påbörjade utan att avsluta. 80 personer öppnade enkäten men valde att stänga ner utan att svar på någon fråga. Urvalet ombads också att svara på diverse kategorifrågor, förutom de förbestämda frågorna från Naturvårdsverket, vilka sedan har använts för att analysera olika gruppers preferenser och beteenden. Nedan följer fördelningen. Svarsgruppen bestod av hälften män samt hälften kvinnor och cirka två tredjedelar (64 procent) var bilförare. Vid frågan vilken utbildningsnivå svarsgruppen hade svarade procent grundskoleutbildning, hälften (50 procent) svarade gymnasieutbildning eller motsvarande och 9 procent svarade högskole-/universitetsutbildning. Fortsatt kan vi också se att 0 procent var bosatta i storstad, 46 procent i tätort/stad och 24 procent på landsbygden. Svarsgruppens sysselsättningsfördelning såg ut enligt följande: Offentligt anställd 24% Privatanställd % Pensionär % Studerande % Egen företagare 5% Arbetssökande 8% Annat 5% Svarsgruppens åldersfördelning: < 20 år 6% 20-29 år 9% 0-9 år 5% 40-49 år 7% 50-59 år 2% 60-69 år 8% >69 år % 4

205 års mätning skiljer sig från tidigare mätningar på så sätt att en internetbaserade enkät används. Vid tidigare mätningar har datainsamlingen skett med hjälp av telefonintervjuer. I och med detta följer nedan en genomgång av forskningslitteratur angående jämförbarheten och skillnader mellan dessa två metoder. Sett till forskning angående kvalitetsskillnader mellan datainsamlade undersökningar och de som samlats in via en kontaktperson finns det ett antal exempel på studier som slumpmässigt tilldelar enkätmetod över deltagarna i studien till att antingen fylla i ett frågeformulär på en dator eller via administrering av en intervjuare (t.ex. Chang och Krosnick (2002), Link och Mokdad (2004) och (2005), Rogers et al. (2005)), alternativt att samma personer har genomfört en enkätundersökning via båda metoderna (t.ex. Cooley et al. (2000), Ghanem et al. (2005), Metzger et al. (2000), Chatt et al (200)). Generellt har dessa studier funnit att enkäter genomförda via dator gav högre överensstämmande validitet (ett mått på hur väl ett specifikt test korrelerar med tidigare kända resultat), mindre slumpmässiga mätfel samt att fler rapporterade om socialt oönskade attityder och beteenden än de enkäter som samlades in via intervjuare. Därmed kan istället en webbenkät vara ett bättre alternativ än telefonintervjuer då deltagare oftare tenderar att vara ärligare och känna sig mer bekväma att uttrycka sina faktiska åsikter via en dator än direkt till en annan människa. Vidare kan vi i litteraturen se att svarsfrekvensen är signifikant lägre hos webbenkäter än hos telefonenkäter, (t.ex. Roster et al. (2004), Nagelhout et al. (200)) att det är vanligare att använda alternativ som vet ej samt att svarsgruppens utformning kan skilja sig åt mellan de olika enkätmetoderna (kortfattat är respondenter som svarar på webbenkäter yngre och mer välutbildade än de som svarar via telefon) (Nagelhout et al. (200)). Detta är dock inget som bör påverka jämförbarheten eller utformningen av datasetet då antalet svar är bestämt och beror inte på frekvens. Andelen ospecifika svar bör också kunna minimeras då frågorna som är ställda i Naturvårdsverkets enkät är relativt raka och tydliga. Trots ovan är en analys över tid möjlig och det ger dessutom stort mervärde jämfört med att se på en undersökning vid ett enskilt tillfälle. 5

PRESENTATION AV RESULTATEN Det finns ett mycket stort engagemang för att lösa klimatet. Svenskar vill bidra själv och är starkt positiva till samhällets insatser för klimatet och till företags klimatarbete. En jämförelse över tid visar att den allmänna inställningen till lösningar för klimatet ligger på en fortsatt mycket hög nivå. Undersökningen visar att allmänna uppfattningar om lösningar till klimatet har minskat men är alltjämt kvar på en hög nivå och har på vissa håll ökat. Inställningen till egna och andras insatser för klimatet ligger kvar på en fortsatt mycket hög nivå, trots vissa attitydförändringar. Kunskap om klimatförändring Andelen personer som tror att vi i Sverige i framtiden kommer att påverkas av klimatförändringen är fortsatt hög (90 procent), även fast andelen personer som inte tror det har ökat. Andelen personer som tycker att det är viktigt att sätta in samhällsåtgärder mot klimatförändringen är också fortsatt hög (86 procent) trots en minskning från 2009. Vad är möjligt samt vilka mål och styrmedel krävs? Den allmänna uppfattningen om Sveriges möjligheter att minska påverkan på klimatet är på en fortsatt mycket hög nivå, 78 procent. Detta är dock en minskning jämfört med 2009 då 85 procent trodde att vi i Sverige kan minska vår klimatpåverkan. Drygt 7 av 0 (72 procent) tänker att de själva kan göra något åt klimatet. Trots en minskning från 2009 då nästan 8 av 0 (78 procent) sa att de själva tror sig kunna göra något, så visar mätningen att de flesta tänker att de kan själva göra något åt klimatet. Generellt är andelen positiva svar hög för samtliga åtgärder som man själv skulle kunna tänka sig att göra för att minska klimatpåverkande utsläpp. Sammantaget har dock de positiva svarens andel minskat jämfört med 2009. Störst minskning av åtgärder man är villig att göra ser vi hos Välja mer miljövänliga produkt, även om den är dyrare och Sänka temperaturen inomhus. Det finns dock åtgärder som man är mer eller lika villig att göra, dessa är Åka mer kollektivt och Äta mindre kött. Angående statliga styrmedel för att minska koldioxidutsläpp kan vi se att det de svarande ställer sig positivt men med relativt oförändrade fördelningar gällande information till samhället och att ge bidrag eller sänkta skatter till varor och tjänster som minskar utsläpp. Dock är de svarande mer positiva 205 än 2009 till att lägga på extra skatt på varor och tjänster som genererar stora utsläpp. Företagens klimatarbete Sammantaget är andelen svarande mer positivt inställda till att vilja handla från företag som arbetar för att begränsa klimatförändringen 205 än 2009. 7 av 0 (72 procent) är också villiga att betala mer pengar för varor och tjänster från företag som arbetar för att begränsa klimatförändringen, vilket dock är en minskning från 2009 då 8 av 0 (8 procent) sade sig vilja betala mer. Nästan samtliga (90 procent) tror att det kommer bli viktigt att företagen engagerar sig i att minska klimatpåverkande utsläpp. 2009 trodde ännu fler (95 procent) att det kommer bli viktigt för företagen att engagera sig. I 205 års mätning tror något fler att företagens kostnader för att släppa ut växthusgaser kommer att öka jämfört med 2009. 6

Attityder och konsumtionsbeteende Nästan 8 av 0 (79 procent) svarar att de ser sig själva som klimatmedvetna. 2009 var den siffran 89 procent, eller nästan 9 av 0. Färre personer uppger att de inte har fått dåligt samvete någon gång om sin klimatpåverkan. Gällande sociala aspekter som om det är viktigt bland ens vänner att man är klimatmedveten har det skett en kraftig minskning av andelen personer som tycker detta, från 70 procent 2009 till 52 procent 205. Generellt kan vi se att frågor som att källsortera, spara energi och att återanvända saker är åtgärder som många av de svarande har gjort i sitt vardagsliv för att minska sin klimatpåverkan. En majoritet (66 procent) uppger att de tänker ofta på klimatet vid val av produkt eller tjänst, vilket är färre än 2009, då motsvarande andel som svarade positivt var 7 procent. Gällande vilka hinder det finns för att leva klimatmedvetet var det färre än 50 procent som svarade att det beror på att man saknar information om hur man kan minska sin påverkan. Många fler tyckte dock att ens invanda beteende var ett hinder. Ett annat stort hinder var att det fanns för få miljömedvetna alternativ och att dessa många gånger är dyrare. Gruppjämförelser Generellt kan vi också se att vid jämförelser inom fördelningar på kön, ålder, utbildningsnivå, sysselsättning, boende och bilförare är det oftare större andelar positiva svar från kvinnor, åldersgrupperna <40 år och 60-69 år, gymnasie- och högskoleutbildade, offentligt anställda och studerande och egen företagare samt boende i tätort/stad jämfört med andra grupper inom samma fördelning. Istället är det oftare större andel negativa svar från män, åldersgruppen >69 år, grundskoleutbildade, privatanställda och arbetssökande samt bilförare. Vidare kan vi inte se några större skillnader mellan val av positiva eller negativa svarsalternativ för åldersgrupperna 40-59, pensionärer samt boende på landsbygd eller storstad. Diskussion Genomgående i rapporten kan vi se att svarsgruppen generellt har en mycket hög klimatmedvetenhet men att det förekommer en något fallande trend i andelen positiva svar gällande klimatfrågan 205 jämfört med 2009 års mätning. Detta förklaras oftast av en minskning i de mest positiva svarsalternativen. Dock har ofta det näst mest positiva svarsalternativet generellt ökat i andelar. I och med detta har också andelen som svarat negativa svar gällande klimatfrågan 205 ökat i andel, men också neutrala alternativ som Vet ej har ökat i andelar. Vidare kan vi se att de responderande har rört sig mer mot mitten och oftare väljer alternativ som är mer neutrala än extrema jämfört med tidigare år. En förklaring kring detta kan vara det som utvecklas mer tydligt i metoddelen ovan d.v.s. att svarande är mer ärliga och oftare svarar vet ej vid webbenkätsundersökningar jämfört med telefonintervjuer. En annan förklaring kan vara att klimatförändringsfrågan inte är lika uppmärksammad idag som den var under slutet av 200-talet. Det har konstateras, av till exempel SOM-institutet, att det finns ett tydligt samband över tid mellan omfattningen av 7

massmedias miljöbevakning och allmänhetens engagemang för miljöfrågor. Idag råder istället större fokus på ekologiska produkter och hälsotrender. Detta är också något vi kan se i undersökningen där t.ex. alternativ som Äta mindre kött har ökat i andelar jämfört med tidigare år. Vi kan däremot se att trots att respondenterna är mer villiga att köpa varor eller tjänster från företag som man vet arbetar aktivt för att minska klimatpåverkan är man inte lika villig att betala ett högre pris för det. 8

KUNSKAP OM KLIMATFÖRÄNDRING Kommer vi i Sverige att påverkas och i så fall när? Tror du att klimatförändringen är något som nu eller i framtiden påverkar oss som bor i Sverige? 2 2 2 0 5 2 2 2 2 9 6 4 5 6 7 8 9 24 7 6 4 2 66 84 80 8 82 8 82 79 205 2009 2008 2007 2006 2005 2004 200 2002 Ja, absolut Ja, kanske Vet ej Nej, knappast Nej, inte alls Andelen personer som tror att vi absolut kommer att påverkas av klimatförändringen i Sverige i framtiden har minskat kraftigt från 84 procent till 66 procent mellan 2009 och 205. Detta efter att ha haft en relativt stabil svarsfrekvens under majoriteten av 2000-talet. Om man dock inkluderar Ja, kanske minskar variationen från 95 procent 2009 till 90 procent 205. Därmed är det tydligt att svarsalternativet Ja, kanske har vuxit i andelar. Istället har svarsalternativen Nej, knappast ökat från procent 2009 till 5 procent 205, alternativet Nej, inte alls har varit stillastående. Sammantaget är antalet personer som tror att klimatförändringarna inte kommer påverka Sverige den högsta för alla år. Övergripande kan vi också se att kvinnor, åldrarna 0-69 och egenföretagare tenderar att tro mer på att klimatförändringen kommer att påverka oss i Sverige medan män, de som tillhör åldersgruppen >69 år, privatanställda och bilförare är mer skeptiska. 2 7 Jämförelser och skillnader har genomgående i rapporten ej kontrollerats för statistisk signifikans. 2 Jämförelser sker generellt inom grupper och inte mot medelvärde eller över grupper. 9

205 2009 2008 2007 2006 2005 2004 200 2002 205 2009 2008 2007 2006 2005 2004 200 2002 205 2009 2008 2007 2006 2005 2004 200 2002 205 2009 2008 2007 2006 2005 2004 200 2002 205 2009 2008 2007 2006 2005 2004 200 2002 Åtgärder i klimatfrågan och i andra samhällsfrågor Ta ställning till hur viktigt du anser att det är att vi i Sverige sätter in åtgärder på några olika samhällsområden. Hur viktigt är det att vi försöker göra något åt... Andelen som tycker att det är Mycket viktigt eller Ganska viktigt att Sverige sätter in åtgärder mot klimatförändringen 205 är 86 procent. Det är en minskning från 2009 års nivå på 96 procent. Störst minskning ser vi hos alternativet Mycket viktigt medan Ganska viktigt har ökat markant. Istället har andelen personer som svarat Inte särskilt viktigt eller Inte alls viktigt ökat från 4 procent 2009 till procent 205. Vidare anser kvinnor och åldersgrupperna 40-49 år och 60-69 år att det är viktigare att vi sätter in samhällsåtgärder för att minska klimatförändringen medan män, åldersgruppen >69 år och egenföretagare tycker det är mindre viktigt jämfört med andra grupper inom samma fördelning. 0 9 8...brister i vård och omsorg? 2 2 2 6 4 7 7 5 7 2 0 0...brottslighet? 4 4 4 2 0 26...ohälsa och långtidssjuksrivningar? 4 2 2 2 2 2 2 0 29 28 24 24 27 2 9 8 4 7...klimatförändringen? 2 2 2 2 2 2 2 2 2 24 25 2 27 27 29 0...brister i integrationen? 4 2 2 4 7 7 6 6 6 6 6 6 7 7 4 5 6 6 5 4 6 7 6 4 2 29 2 6 6 29 4 2 79 84 82 8 8 80 86 89 87 67 85 85 85 84 86 88 87 85 6 66 69 7 7 70 74 78 79 52 72 7 76 69 68 66 64 6 5 56 54 5 5 50 54 56 54 0

VAD ÄR MÖJLIGT SAMT VILKA MÅL OCH STYRMEDEL KRÄVS? Kan vi i Sverige göra något? Tror du att vi i Sverige kan göra något för att bromsa klimatförändringen? 0 9 8 7 6 4 2 6 4 4 4 4 4 5 0 2 9 9 0 9 2 29 26 29 29 29 5 4 56 58 59 59 44 49 56 56 5 205 2009 2008 2007 2006 2005 2004 200 2002 Ja, absolut Ja, kanske Vet ej Nej, knappast Nej, inte alls Nästan 8 av 0 (78 procent) svarar 205 att de tror att vi i Sverige kan göra något för att bromsa klimatförändringen. Det är en minskning från 2009 då 85 procent svarade detsamma. Andelen som svarat Ja, absolut angående Sveriges förmåga att bromsa klimatförändringen är 205 44 procent, det är en minskning jämfört med 2009 års nivå på 56 procent. Alternativet Ja, kanske har istället ökat med 5 procentenheter. Totalt har andelen positiva svaren minskat med 7 procentenheter. Andelen som istället svarat Nej, knappast eller Nej, inte alls är 9 procent 205, 2009 motsvarade denna andel 4 procent. Detta har skett via en ökning av båda alternativen. Vad som också framgår är att kvinnor, åldersgruppen 60-69 år samt gymnasie- och högskoleutbildade tror oftare att vi kan göra något för att bromsa klimatförändringen i Sverige medan män, åldersgruppen >69 år, studerande och bilförare är mer negativt inställda än andra grupper inom samma fördelning.

Kan du själv göra något? Bedömer du att du själv kan göra något för att bromsa klimatförändringen? 0 9 8 7 6 4 2 5 7 5 4 9 0 9 9 9 7 7 7 5 4 7 28 29 26 2 29 9 27 50 5 55 44 9 44 4 7 205 2009 2008 2007 2006 2005 2004 200 2002 Ja, absolut Ja, kanske Vet ej Nej, knappast Nej, inte alls Drygt 7 av 0 (72 procent) tänker 205 att de själva kan göra något åt klimatet. Trots en minskning från 2009 då nästan 8 av 0 (78 procent) sa att de själva tror sig kunna göra något, så visar mätningen att de flesta tänker att de kan själva göra något åt klimatet. Svarsalternativet Ja, absolut har minskat med 7 procentenheter medan Ja, kanske ökat med procentenheter, mellan 205 och år 2009. Totalt så har andelen positiva svar minskat med 6 procentenheter 205 jämfört med 2009. Även andelen som svarat Nej, inte alls 205 har minskat jämfört med 2009 med 2 procentenheter, medanandelen som svarat Nej, knappast har ökat med 8 procentenheter. Därmed har andelen negativa svar ökat med 6 procentenheter 205 jämfört med 2009. Undersökningen visar också att kvinnor, åldersgruppen 60-69 år, gymnasie- och högskoleutbildade samt offentlig anställda och egenföretagare tenderar oftare att tro att de själva kan göra något för att bromsa klimatförändringen medan män, grundskoleutbildade och arbetssökande är mer skeptiska än andra grupper inom samma fördelning. 2

Acceptans för åtgärder som man själv kan tänka sig Ta ställning till vad du själv skulle kunna tänka dig att göra för att minska klimatpåverkande utsläpp. Jag skulle kunna tänka mig att... Köpa energisnåla hushållsapparater nästa gång jag byter. 0 2 2 4 4 2 4 4 9 5 9 9 4 5 5 8 2 8 8 7 0 6 4 85 86 84 79 75 8 58 72 75 2 205 2009 2008 2007 2006 2005 2004 200 2002 Köra bil mer bränslesnålt, ecodrivning 8 5 4 4 4 2 6 4 5 6 5 5 5 7 5 5 0 2 9 9 8 2 5 8 5 0 80 77 79 68 68 7 60 60 4 205 2009 2008 2007 2006 2005 2004 200 2002 0 9 8 7 6 4 2 0 9 8 7 6 4 2 Åka tåg istället för flyg om det är möjligt 9 5 4 4 6 5 5 7 0 9 7 9 0 0 4 4 9 9 8 8 5 8 4 6 24 24 20 22 9 74 76 7 59 57 6 59 58 4 205 2009 2008 2007 2006 2005 2004 200 2002 Sänka elförbrukningen i hemmet. 5 2 2 5 5 6 9 5 7 8 8 8 5 8 7 4 8 8 6 7 22 7 25 22 25 5 2 77 75 72 67 62 65 58 48 54 205 2009 2008 2007 2006 2005 2004 200 2002 9 0 4 2 9 2 5 7 4 5 0 8 4 0 2 4 4 6 8 2 7 8 27 2 Samåka mer till jobb/skola eller på fritid. 62 59 54 5 52 59 52 5 205 2009 2008 2007 2006 2005 2004 200 2002 Välja mer miljövänlig produkt, även om den är dyrare. 4 2 7 6 4 4 4 5 5 7 7 5 6 6 2 6 22 2 26 29 28 5 2 27 44 25 67 67 67 60 55 62 55 59 205 2009 2008 2007 2006 2005 2004 200 2002 0 9 8 7 6 4 2 Välja mer klimatvänlig bil nästa gång. 7 5 4 4 7 6 6 6 6 5 5 2 2 2 4 8 6 7 6 2 5 2 2 8 2 2 20 4 8 22 7 6 74 74 7 66 6 68 52 54 9 205 2009 2008 2007 2006 2005 2004 200 2002 Åka mer kollektivt. 6 5 4 7 5 9 9 9 7 7 20 7 2 9 7 8 2 5 2 4 26 6 8 20 5 7 5 50 54 45 46 7 42 47 44 4 205 2009 2008 2007 2006 2005 2004 200 2002

Acceptans för åtgärder som man själv kan tänka sig forts. 0 9 8 7 6 4 2 Tvätta i 40 o istället för i 60 o 8 6 6 6 7 8 9 2 8 8 9 2 0 6 2 2 0 9 6 6 8 2 8 8 8 2 24 22 8 68 69 64 4 6 5 6 5 5 205 2009 2008 2007 2006 2005 2004 200 2002 Byta till mer klimatvänlig uppvärmning av hemmet. 9 6 5 5 4 6 8 6 7 0 0 0 0 2 2 4 0 7 4 5 4 6 5 5 9 20 2 25 20 25 9 4 65 68 6 58 5 56 44 47 205 2009 2008 2007 2006 2005 2004 200 2002 0 9 8 7 6 4 2 Äta mindre kött. 7 24 20 20 4 22 22 0 8 7 29 6 40 205 2009 2008 Köra långsammare, t ex 90 istället för 0 km/h. 0 7 7 8 2 2 5 6 4 2 2 4 0 6 7 9 8 7 22 2 22 6 62 6 62 54 50 56 4 4 205 2009 2008 2007 2006 2005 2004 200 2002 0 9 8 7 6 4 2 Sänka temperaturen inomhus. 4 8 0 8 4 5 8 2 22 5 5 6 20 5 8 4 5 6 9 2 5 2 6 22 20 8 22 2 9 6 59 58 52 50 48 40 0 6 205 2009 2008 2007 2006 2005 2004 200 2002 Köra bil mindre. 2 0 4 4 5 6 8 5 6 5 7 5 5 4 2 9 7 7 4 2 8 5 7 22 24 9 26 24 20 57 57 5 45 4 48 5 205 2009 2008 2007 2006 2005 2004 200 2002 4

Generellt är andelen positiva svar hög för samtliga åtgärder som man själv skulle kunna tänka sig för att minska klimatpåverkande utsläpp. Återigen ser vi en minskning mellan åren 2009 och 205 för det mest positiva svarsalternativet Ja, absolut medan alternativet Ja, kanske har ökat. Sammantaget har dock de positiva svarens andel minskat jämfört med 2009. Störst minskning kan vi se hos åtgärder som Köra bil mer bränslesnålt (minskning med 7 procentenheter, dock har Vet ej ökat med procentenheter), Välja mer miljövänliga produkt, även om den är dyrare (minskning med 20 procentenheter, stora ökningar i andelar hos båda negativa svarsalternativen), Byta till mer klimatvänlig uppvärmning av hemmet (minskning med 6 procentenheter, dock har Vet ej ökat med procentenheter) och Sänka temperaturen inomhus (minskning med 7 procentenheter och ökning inom båda negativa alternativen). Det finns dock åtgärder som har ökat eller är i nivå med andelen positiva svar 2009 och dessa är Åka mer kollektivt och Äta mindre kött. För den första åtgärden är andelen positiva svar 6 procent jämfört med 2009 års nivå på 64 procent. Andelen negativa svar har minskat från 5 till procent och istället har alternativet Vet ej ökat med 4 procent. Gällande den senare åtgärden har andelen positiva svar ökat från 54 procent 2009 till 59 procent 205. Alternativet Nej, inte alls har minskat kraftigast med 7 procentenheter. Nedan följer en jämförelse inom olika fördelningar per fråga. Köpa energisnåla hushållsapparater nästa gång jag byter: Kvinnor samt åldersgruppen 0-69 år är mer positivt inställda medan män, åldersgruppen >69 år samt boende i storstad är mindre positivt inställda. Köra bil mer bränslesnålt ecodriving: Kvinnor, åldersgrupperna 20-29 år och 40-49 år, gymnasie- och högskoleutbildade, studerande samt boende i landsbygd eller tätort/stad är mer positivt inställda medan män samt privatanställda är mindre positivt inställda. Åka tåg istället för flyg när det är möjligt: Kvinnor, åldersgruppen 60-69 år samt boende i tätort/stad är mer positivt inställda medan män, gymnasie- och högskoleutbildade samt boende i landsbygd eller storstad är mindre positivt inställda. Samåka mer till jobb/skola eller på fritid: Kvinnor, åldersgruppen 0-29 år samt studerande och arbetssökande är mer positivt inställda medan män, åldersgruppen >29 år, gymnasie- och högskoleutbildade, privatanställda samt boende i landsbygd är mindre positivt inställda. Sänka elförbrukningen i hemmet: Kvinnor samt åldersgruppen 20-69 år är mer positivt inställda medan män samt åldersgruppen >69 år är mindre positivt inställda. Välja mer miljövänlig produkt även om den är dyrare: Kvinnor samt åldersgruppen 60-69 år är mer positivt inställda medan män, åldersgruppen >69 år samt pensionärer och arbetssökande är mindre positivt inställda. Välja mer klimatvänlig bil nästa gång: Kvinnor, åldersgruppen 40-49 år samt boende i landsbygd eller tätort/stad är mer positivt inställda medan män samt åldersgruppen >69 år är mindre positivt inställda. Åka mer kollektivt: Kvinnor, åldersgruppen >69 år, grundskoleutbildade, studerande samt boende i tätort/stad eller storstad är mer positivt inställda medan män, åldersgruppen 40-69 år, gymnasie- och högskoleutbildade, privatanställda samt boende i landsbygd är mindre positivt inställda. Tvätta i 40 o istället för i 60 o : Åldersgruppen 0-59 år samt egen företagare är mer positivt inställda medan åldersgruppen >69 år, offentligt och privatanställda samt pensionärer är mindre positivt inställda. 5

Byta till mer klimatvänlig uppvärmning av hemmet: Kvinnor, åldersgruppen 20-9 år, gymnasie- och högskoleutbildade samt studerande är mer positivt inställda medan män, åldersgruppen >49 år samt pensionärer är mindre positivt inställda. Äta mindre kött: Kvinnor, åldersgruppen >69 år, högskoleutbildade, offentligt anställda och pensionärer samt boende i tätort/stad eller storstad är mer positivt inställda medan män, grundskole- och gymnasieutbildade, privatanställda och egen företagare samt boende i landsbygd är mindre positivt inställda. Köra långsammare, t ex 90 istället för 0 km/h: Kvinnor, åldersgruppen >49 år, pensionärer samt boende i landsbygd eller tätort/stad är mer positivt inställda medan män, gymnasie- och högskoleutbildade samt privatanställda är mindre positivt inställda. Sänka temperaturen inomhus: Egen företagare samt boende i landsbygd eller tätort/stad är mer positivt inställda medan åldersgruppen 0-9 år, högskoleutbildade, pensionärer samt boende i storstad är mindre positivt inställda. Köra bil mindre: Kvinnor, åldersgrupperna 20-9 år och >69 år, gymnasie- och högskoleutbildade, studerande samt boende i tätort/stad eller storstad är mer positivt inställda medan män, åldersgruppen 40-69 år, privatanställda samt boende i landsbygd är mindre positivt inställda. Vi kan också se att bilförare är mer villiga att välja klimatvänlig bil nästa gång men mindre villiga att åka mer tåg än flyg, samåka mer, åka mer kollektivt och köra mindre bil än icke-bilförare. 6

205 2009 2008 2007 2006 2005 2004 200 2002 205 2009 2008 2007 2006 2005 2004 200 2002 205 2009 2008 2007 2006 2005 2004 200 2002 Statliga styrmedel för att begränsa koldioxidutsläpp Ta ställning till hur du uppfattar förslagen nedan, vars syfte är att bromsa klimatförändringen. Information till hushållen Vad anser du om att sprida mer information till hushållen om klimatförändringen för att få dem att välja varor och tjänster som minskar klimatpåverkande utsläpp? Bidrag/sänkta skatter Vad anser du om att staten skulle använda skattemedel för att ge bidrag eller sänkta skatter till köp av varor och tjänster som minskar klimatpåverkande utsläpp? Extra skatter och avgifter Vad anser du om att staten skulle lägga på extra skatter och avgifter på varor och tjänster som t ex bensin, olja och flyg som orsakar stora klimatpåverkande utsläpp? 0 9 8 7 6 4 2 Information till hushållen 7 6 5 4 4 5 4 6 6 7 26 27 2 8 20 2 9 8 2 54 67 67 72 77 74 74 74 75 Bidrag/sänkta skatter 0 5 0 9 2 2 0 2 2 4 2 2 24 2 20 24 20 24 62 59 64 65 65 64 6 48 8 68 0 9 8 7 6 4 2 0 0 48 Extra skatter/avgifter 4 9 44 48 45 4 2 2 29 25 2 20 22 24 40 5 29 29 0 2 44 5 2 Inte bra Vet ej Ganska bra Bra 7

Det har skett en nedgång av andelen positiva svar angående attityden att sprida Information till hushållen detta beror dock på en ökning av alternativet Vet ej. Gällande Bidrag/sänkta skatter ser vi en minskning i andelarna för det negativa alternativet Inte bra, även de positiva alternativen har minskande andelar medan Vet ej har ökat. För Extra skatter/avgifter ser vi en uppåtgående trend för båda positiva alternativen medan det negativa alternativet minskat kraftigt. Nedan följer en jämförelse inom olika fördelningar per fråga. Information till hushållen: Kvinnor är mer positivt inställda medan män, åldersgruppen >69 år, gymnasie- och högskoleutbildade samt boende i storstad är mindre positivt inställda. Bidrag/sänkta skatter: Kvinnor samt åldersgruppen <20 är mer positivt inställda medan män, åldersgruppen >69 år, högskoleutbildade samt boende i storstad är mindre positivt inställda. Extra skatter/avgifter: Kvinnor, åldersgruppen >69 år, boende i tätort/stad eller storstad samt icke-bilförare är mer positivt inställda medan män, åldersgruppen 50-59 år, privatanställda, boende i landsbygd samt bilförare är mindre positivt inställda. 8

FÖRETAGENS KLIMATARBETE Viljan att handla från företag som arbetar för att begränsa klimatförändringen När du köper varor eller tjänster, föredrar du då att köpa dem från ett företag som du vet arbetar för att begränsa klimatförändringen 0 9 8 7 6 4 2 7 6 5 5 5 4 2 22 20 20 27 24 0 4 6 9 6 6 42 5 44 45 45 46 28 8 8 24 2 20 205 2009 2008 2007 2006 2005 Ja, absolut Ja, kanske Vet ej Nej, knappast Nej, inte alls Sammantaget kan vi se en ökning i andelar hos de positiva svarsalternativen med procentenhet jämfört med 2009 där Ja, absolut ökat med 0 procentenheter. Även alternativet Vet ej har ökat markant medan de negativa svarsalternativen har minskat totalt med 9 procentenheter. Således verkar respondenterna i större utsträckning än tidigare vara villiga att köpa varor och tjänster från företag som de vet arbetar för att begränsa klimatförändringen. Vad som också framgår är att kvinnor, åldersgruppen <20 år samt egen företagare är villigare att handla från ett företag som man vet arbetar med att begränsa klimatförändringen medan män samt åldersgruppen >69 år är mer negativt inställda jämfört med andra grupper inom samma fördelning. 9

Viljan att betala mer vid köp från företag som arbetar för att begränsa klimatförändringen Skulle du kunna tänka dig att betala mer - säg ca 5 % mer - för en vara eller tjänst om du vet att företaget som producerar den arbetar för att begränsa klimatförändringen? 0 9 8 7 6 4 2 9 5 6 5 5 5 9 4 2 2 4 4 4 6 8 48 4 48 49 46 44 26 2 2 205 2009 2008 2007 2006 2005 Ja, absolut Ja, kanske Vet ej Nej, knappast Nej, inte alls Sett till om man också är villig att betala mer för en vara eller tjänst är bilden något annorlunda. Nu ser vi istället en minskning av andelen positiva svar med 9 procentenheter samtidigt som båda de negativa alternativens andelar har ökat. Undersökningen visar även att kvinnor, åldersgruppen >59 år samt privatanställda är villigare att betala mer för en vara eller tjänst som man vet att företaget som producerar den arbetar för att begränsa klimatförändringen medan män, egen företagare och arbetssökande samt bilförare är mer negativt inställda. 20

Vikten av att företag engagerar sig i minskade utsläpp Hur viktigt tror du att det blir för företagen att engagera sig i att minska klimatpåverkande utsläpp? 0 9 8 7 6 4 2 2 2 5 2 2 5 4 2 8 0 25 8 82 88 86 85 65 205 2009 2008 2007 2006 2005 Mer viktigt Lika viktigt Vet ej Mindre viktigt Nästan alla, 9 av 0 (90 procent) anser att det blir viktigt för företagen att engagera sig i att minska klimatpåverkande utsläpp. Här ser vi dock återigen en sammantagen minskning inom den totala andelen för de positiva svarsalternativen där Mer viktigt har minskat men Lika viktigt har ökat. Totalt minskade de positiva alternativen från 95 procent 2009 till 90 procent 205. Vidare har Mindre viktigt och Vet ej ökat med procentenheter 205 jämfört med 2009 Vi kan också se att kvinnor samt gymnasie- och högskoleutbildade anser att det är viktigt för företag att engagera sig i minskande utsläpp medan män samt åldersgrupperna <20 år och >69 år tycker det är mindre viktigt jämfört med andra grupper inom samma fördelning. 2

Företagens kostnader för att släppa ut växthusgaser Vad anser du om företagens kostnader för att orsaka klimatpåverkande utsläpp? Företagens kostnader bör... 0 9 8 7 6 4 2 0 0 8 9 9 6 2 2 0 8 2 29 26 5 49 5 25 22 25 57 58 58 205 2009 2008 2007 2006 2005...öka...vara oförändrade Vet ej...minska Gällande företagens kostnader för att orsaka klimatpåverkande utsläpp ser vi något ökande andel hos det positiva alternativet öka från 49 procent 2009 till 5 procent 205. Alternativet vara oförändrade har minskat medan minska är oförändrat. Vad som också framgår är att högskoleutbildade samt privatanställda och pensionärer tror oftare att företagens kostnader för att släppa ut växthusgaser kommer att öka medan män, åldersgruppen >69 år samt egen företagare och arbetssökande tror oftare att dessa kommer minska jämfört med andra grupper inom samma fördelning. 22

ATTITYDER OCH KONSUMTIONSBETEENDE Är du klimatmedveten? Ser du dig själv som en person som är klimatmedveten? 0 9 8 7 6 4 2 4 2 2 8 8 4 47 2 6 65 26 26 205 2009 2008 Nej, inte alls Nej, knappast Vet ej Ja, kanske Ja, absolut Sett till personliga attityder gällande konsumtionsbettende och om man själv ser sig som klimatmedveten kan vi se en minskning i den totala andelen för de positiva alternativen, Ja, absolut har ökat medan Ja, kanske har minskat kraftigt. Totalt har andelen positiva svar minskat med 0 procentenheter. Istället har båda de negativa svarsalternativens andelar ökat, totalt sett med 7 procentenheter. Övergripande kan vi också se att fler kvinnor, åldersgruppen >29 år, gymnasie- och högskoleutbildade samt offentligt anställda och egen företagare anser sig vara klimatmedvetna oftare medan män, grundskoleutbildade samt privatanställda och arbetssökande anser sig till en lägre grad vara klimatmedvetna jämfört med andra grupper inom samma fördelning. 2

Får du dåligt samvete för din klimatpåverkan? Händer det att du får dåligt samvete när du gör saker som du tror påverkar klimatet negativt? 0 9 8 7 6 4 2 4 5 7 27 27 29 5 42 42 42 9 0 0 205 2009 2008 Jag gör inte saker som jag tror påverkar klimatet negativt Nej, aldrig Nej, sällan Tveksam/Vet ej Ja, ibland Ja, ofta Hälften av de svarande (5 procent) säger att de ofta eller ibland får dåligt samvete när de gör saker som påverkar klimatet negativt. Denna andel är i nivå jämfört med tidigare undersökningar. Störst minskande andelar ser vi hos svarsalternativet Nej, aldrig som minskat med 4 procentenheter. Istället har alternativet Tveksam/Vet ej ökat. Resterande alternativs andelar är relativt oförändrade sedan 2009. Undersökningen visar även att kvinnor, åldersgrupperna <20 och 0-49 samt offentligt anställda och studerande får oftare dåligt samvete för sin klimatpåverkan medan män, åldersgruppen 50-69 samt bilförare får det mer sällan jämfört med andra grupper inom samma fördelning. 24

Är det viktigt bland dina vänner att man är klimatmedveten? Är det viktigt bland personer du umgås med, att man är medveten om och tänker på sin påverkan på klimatet? 0 9 8 7 6 4 2 0 6 6 20 22 25 4 4 57 57 4 9 205 2009 2008 Helt oviktigt Oviktigt Tveksam/vet ej Viktigt Mycket viktigt Gällande sociala aspekter som om det är viktigt bland ens vänner att man är klimatmedveten uppger hälften av de svarande (52 procent) att det är viktigt bland personer de umgås med, att man är medveten om och tänker på sin påverkan på klimatet. Detta är en kraftig minskning jämfört med 2009 då 70 procent av respondenterna svarade att det var Viktigt eller Mycket viktigt. Störst minskning kan vi se inom svarsalternativet Viktigt som minskat med 4 procentenheter medan Mycket viktigt har minskat med 4 procentenheter. Istället har alternativet Tveksam/vet ej ökat med 0 procentenheter men också Oviktigt och Helt oviktigt har ökat med 5 respektive 4 procentenheter jämfört med 2009. Vidare anser fler kvinnor, åldersgrupperna 0-49 år och >69 år, gymnasie- och högskoleutbildade samt pensionärer att det är viktigt bland sina vänner att man är klimatmedveten medan män samt bilförare anser att det är mindre viktigt än andra grupper inom samma fördelning. 25

Hur har du minskat din klimatpåverkan? Har du gjort något i ditt vardagsliv för att minska din klimatpåverkan under de senaste två åren, t ex vad gäller... Generellt kan vi se att frågor som att källsortera, spara energi och att återanvända saker är åtgärder som många av de svarande har gjort i sitt vardagsliv för att minska sin klimatpåverkan. Sett till utvecklingen jämfört med 2009 har däremot relativt lite hänt bland de olika åtgärderna. Dock kan vi återigen se att alternativ rörande ens konsumtion av kött har ökande andelar inom de positiva alternativen, från 45 procent 2009 till 49 procent 205. Den största skillnaden finner vi emellertid mellan 2008 och 2009 års undersökning angående att återvända saker där det var en stor ökning av personer som svarade något av de positiva svarsalternativen. Nedan följer en jämförelse inom olika fördelningar per fråga....att källsortera mera? : Större andel positiva svar från kvinnor, åldersgruppen >59 år, boende i landsbygd eller tätort/stad samt bilförare medan män, åldersgruppen 0-49 år samt boende i storstad hade större andel negativa svar jämfört med andra grupper inom samma fördelning....din energianvändning i hemmet? : Större andel positiva svar från kvinnor, åldersgruppen 60-69 år, gymnasie och högskoleutbildade samt bilförare medan män, åldersgruppen 20-29 år, grundskoleutbildade samt icke-bilförare hade större andel negativa svar jämfört med andra grupper inom samma fördelning....att återanvända saker? : Större andel positiva svar från kvinnor, åldersgruppen >69 år, boende i landsbygd samt bilförare medan män, boende i tätort/stad eller storstad samt icke-bilförare hade större andel negativa svar jämfört med andra grupper inom samma fördelning....ditt val av dagliga transporter? : Större andel positiva svar från kvinnor, åldersgrupperna <20 år och 0-9 år och >69 år, högskoleutbildade, offentligt anställda och studerande och egen företagare, boende i tätort/stad och storstad samt icke-bilförare medan män, åldersgruppen 40-59 år, privatanställda, boende i landsbygd samt bilförare hade större andel negativa svar jämfört med andra grupper inom samma fördelning....din köttkonsumtion? : Större andel positiva svar från kvinnor, åldersgrupperna 0-9 år och >69 år, gymnasie- och högskoleutbildade, pensionärer, boende i storstad samt icke-bilförare medan män, grundskoleutbildade, privatanställda och egen företagare samt bilförare hade större andel negativa svar jämfört med andra grupper inom samma fördelning....ditt val av semesterresor? : Större andel positiva svar från åldersgruppen >69 år samt gymnasie- och högskoleutbildning medan åldersgruppen 40-69 år, privatanställda samt boende i tätort/stad eller storstad hade större andel negativa svar jämfört med andra grupper inom samma fördelning. 26

0 9 8 7 6 4 2...att källsortera mera? 8 9 8 8 6 6 4 2 2 28 52 26 27 57 57...din energianvändning i hemmet? 7 8 9 0 8 0 4 2 42 42 40 7 9 8...att återanvända saker? 8 0 0 0 2 5 2 5 9 44 4 8 4 2...ditt val av dagliga transporter? 7 22 24 7 6 2 2 6 28 27 29...din köttkonsumtion? 24 7 5 2 5 6 7 29 29 0 20 6...ditt val av semesterresor? 27 7 4 26 8 9 7 8 22 24 22 5 4 205 2009 2008 205 2009 2008 205 2009 2008 205 2009 2008 205 2009 2008 205 2009 2008 27

Hur ofta tänker du på klimatet vid val av produkt eller tjänst? Hur ofta gör du det faktiska valet att välja en produkt eller tjänst som du tror har en mindre negativ påverkan på klimatet? 0 9 8 7 6 4 2 7 7 7 2 2 2 7 2 2 48 45 44 8 26 24 205 2009 2008 Ofta Ibland Tveksam/vet ej Sällan Aldrig Totalt svarade 66 procent något av de positiva svarsalternativen vilket var en minskning jämfört med 2009 med 5 procentenheter. Istället ökade alternativet Tveksam/vet ej med 5 procentenheter. De negativa alternativens andelar är oförändrade. Övergripande kan vi också se att kvinnor, åldersgrupperna 40-49 år och 60-69 år, gymnasie- och högskoleutbildade, egen företagare samt boende i landsbygd oftare tänker på klimatet vid val av produkt eller tjänst medan män, åldersgruppen 50-59 år, privatanställda samt boende i tätort/stad eller storstad mer sällan tänker på det jämfört med andra grupper inom samma fördelning. 28

Vad hindrar dig från att leva klimatmedvetet? Ta ställning till vad som eventuellt hindrar dig från att leva klimatmedvetet. Gällande vilka hinder det finns för att leva klimatmedvetet är det 44 procent som svarat att det är ett hinder att det saknar information om hur deras påverkan kan minskas, oförändrade nivåer jämfört med 2009, medan 44 procent svarade att det inte är ett hinder alls, en minskning med 0 procentenheter jämfört med 2009. Många tycker dock att deras invanda beteenden är ett hinder för att leva klimatmedvetet, 62 procent vilket i princip är oförändrade nivåer jämfört med 2009, dock har andelen som inte ser det som ett hinder minskat med 5 procentenheter. Många tycker också att det är ett hinder med att det finns för få miljömedvetna alternativ, 6 procent vilket är en minskning med 7 procentenheter, samt att dessa alternativ ofta är dyrare, en ökning med 6 procentenheter jämfört med 2009. Även alternativet Tveksam/vet ej har ökat för samtliga delfrågor jämfört med 2009. Nedan följer en jämförelse inom olika fördelningar per fråga. Jag saknar information om hur min påverkan kan minskas: En större andel av kvinnor, grundskoleutbildade, privatanställda samt boende i tätort/stad anser att detta är ett hinder medan färre män, åldersgruppen >59 år, gymnasie- och högskoleutbildade, egen företagare, boende i landsbygd eller storstad samt bilförare anser detta vara ett problem jämfört med andra grupper inom samma fördelning. Mina invanda beteenden: En större andel av grundskole- och högskoleutbildade, offentligt anställda och privatanställda och studerande samt boende i tätort/stad och storstad anser att detta är ett hinder medan färre inom åldersgruppen >49 år samt pensionärer och egen företagare och arbetssökande anser detta vara ett problem jämfört med andra grupper inom samma fördelning. Det finns för få miljö- och klimatmedvetna alternativ: En större andel av inom åldersgrupperna 0-9 år och >69 år, högskoleutbildade samt bilförare anser att detta är ett hinder medan färre män, åldersgrupperna <29 år och 40-69 år samt studerande och egen företagare anser detta vara ett problem jämfört med andra grupper inom samma fördelning. Miljö- och klimatvänliga alternativ är oftast dyrare: En större andel inom åldersgruppen >69 år anser att detta är ett hinder medan färre män, åldersgrupperna 40-49 år och 60-69 år, högskoleutbildade, egen företagare samt bilförare anser detta vara ett problem jämfört med andra grupper inom samma fördelning. 29

Jag saknar information om hur min påverkan kan minskas. 0 9 8 7 6 4 2 44 2 54 2 7 5 50 7 7 9 2 205 2009 2008 2 Mina invanda beteenden. 0 5 9 45 46 47 7 5 8 205 2009 2008 Det finns för få miljö- och klimatmedvetna alternativ. 24 28 0 5 4 46 5 45 5 7 2 205 2009 2008 5 Miljö- och klimatvänliga alternativ är oftast dyrare. 4 8 4 6 6 2 47 24 24 2 46 28 205 2009 2008 0

REFERENSER Chang, L., and J. Krosnick, (2002) RDD Telephone vs. Internet Survey Methodology for Studying American Presidential Elections: Comparing Sample Representativeness and Response Quality. Paper presented at the American Political Science Association Annual Meeting, Boston. Cooley, P., H. Miller, J. Gribble, and C. Turner, (2000) Automating Telephone Surveys: Using T-ACASI to Obtain Data on Sensitive Topics. Computers in Human Behavior, Vol. 6, s.. Ghanem, K., H. Hutton, J. Zenilman, R. Zimba and E. Erbelding, (2005) Audio Computer Assisted Self-Interview and Face-to-Face Interview Modes in Assessing Response Bias Among STD Clinic Patients. Sexually Transmitted Infections, Vol. 8, s. 42 425. Harring, N, Martinsson, J & Rönnerstrand, B (20) Vart tog klimatet vägen? i Sören Holmberg, Lennart Weibull & Henrik Oscarsson (red) Lycksalighetens ö. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. Link, M., and A. Mokdad, (2004) Are Web and Mail Feasible Options for the Behavioral Risk Factor Surveillance System? Paper presented at the Eighth Conference on Health Survey Research Methods, Peachtree City, GA. Link, M., and A. Mokdad, (2005) Alternative Modes for Health Surveillance Surveys: An Experiment with Web, Mail, and Telephone. Epidemiology, Vol. 6, s. 70 704. Metzger, D., B. Koblin, C. Turner, H. Navaline, F. Valenti, S. Holte, M. Gross, A. Sheon, H. Miller and P. Cooley (2000) Randomized Controlled Trial of Audio Computer-Assisted SelfInterviewing: Utility and Acceptability in Longitudinal Studies. American Journal of Epidemiology, Vol. 52, s. 99 06. Nagelhout, G., M. Willemsen, M. Thompson, G. Fong, B. van den Putte och H. de Vries, (200), Is web interviewing a good alternative to telephone interviewing? Findings from the International Tobacco Control (ITC) Netherlands Survey. BMC Public Health, Vol. 0, s. 5-60. Rogers, M., G. Willis, A. Al-Tayyib, M. Villarroel, C. Turner, L. Ganapathi, J. Zenilman and R. Jadack, (2005) Audio Computer-Assisted Interviewing to Measure HIV Risk Behaviors in a Clinic Population. Sexually Transmitted Infections, Vol. 8, s. 50 507.

Roster, A., R. Rogers, G. Albaum och D. Klein. (2004) A comparison of response characteristics from web and telephone surveys. International Journal of Market Research, Q, Vol. 46(), s. 59-7. 2

APPENDIX Nya frågor per 205 Fråga 9: Om/när jag vill veta mer om åtgärder för minskad klimatpåverkan, söker/får jag helst information via... 0 9 8 7 6 4 2 2% 5% 4% 2% 7% 205 Är inte intresserad av sådan information Annat...intresseorganisationer, föreningar, politiska partier...skola/utbildningsväsende...media...svenska myndigheter Fråga 20: Om/när jag vill veta mer om klimatförändringen i Sverige och världen, söker/får jag helst information via... 0 9 8 7 6 4 2 % 6% 8% 6% % 4% 205 Är inte intresserad av sådan information Annat...intresseorganisationer, föreningar, politiska partier...skola/utbildningsväsende...media...svenska myndigheter

Ordmoln Fråga 9: Om/när jag vill veta mer om åtgärder för minskad klimatpåverkan, söker/får jag helst information via... Fråga 20: Om/när jag vill veta mer om klimatförändringen i Sverige och världen, söker/får jag helst information via... 4

Nämn några saker du kan göra i hemmet för att minska din klimatpåverkan och energianvändning Har du några andra tankar, synpunkter eller idéer vad gäller klimatförändringen som du vill dela med dig av? 5