MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VINDPARK BODHÖGARNA

1 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VINDPARK BODHÖGARNA Ansökan om tillstånd enligt 9 kap. Miljöbalken Statkraft SCA Vind AB

1 Titel Version Författare Granskad av Utgivare Miljökonsekvensbeskrivning vindpark Bodhögarna, Ansökan om tillstånd enligt 9 kap. Miljöbalken Slutversion Jenny Wintzer och Håkan Lindroth, SWECO Projektnummer 5462196000 SWECO Energuide AB Box 340 44 10026 Stockholm +46 8 695 60 00 Malin Granberg, uppdragsledare SWECO Ingemar Stenbeck, utomstående granskare, SWECO Statkraft SCA Vind AB Hitechbuilding 92 101 52 STOCKHOLM +46 704 774 234 Ort och Datum Stockholm 17 januari 2008 Kartmaterial I rapporten använt kartmaterial: Lantmäteriet Medgivande MS2008/08157

1 SAMMANFATTNING Norska Statkraft AS och SCA Forest Products AB planerar att investera i vindkraft inom Västernorrlands och Jämtlands län i ett gemensamt ägt bolag; Statkraft SCA Vind AB, nedan SSVAB. Vindkraftssatsningen kommer att medföra en produktion på upp till 2,4 TWh/år fördelat på sex olika vindparker. I denna miljökonsekvensbeskrivning behandlas en deletapp av vindkraftssatsningen, vindparken Bodhögarna, som ligger i Strömsunds och Ragunda kommuner i Jämtlands län. Den centrala delen av parken sammanfaller med vad som utpekats som riksintresse för vindkraft. Området där vindkraftverken planeras uppföras består av relativt plan terräng med en mosaik av skog och myrar, där skogsbruket präglar dagens utseende med hyggen och skogsbilvägar. Området är väl lämpat för vindkraft då vindens energiinnehåll är högt. De planerade vindkraftverken kommer att ha en totalhöjd på 145-165 m över markplanet och en rotordiameter på 90-105 m. Den förväntade medelvinden på 105 m höjd i större delen av vindparken är beräknad till 6.4 m/s eller högre. Vid full utbyggnad beräknas den årliga elenergiproduktionen uppgå till ca 365 GWh om vindkraftsanläggningen byggs med planerade vindkraftverk (ca 80 st) och total installerad effekt på ca 200 MW. För att kunna uppföra vindparken krävs bland annat tillstånd från länsstyrelsen. Denna miljökonsekvensbeskrivning utgör en del av ansökan om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken. Samrådsprocessen har följt anvisningarna i miljöbalkens 6 kap. 4 och pågått under perioden december 2007 - december 2008. Projektet är sådant att det regelmässigt ska antas medföra betydande miljöpåverkan och samrådet har skett utifrån de premisserna. Samråd har således hållits med länsstyrelser, övriga statliga myndigheter, kommuner, enskilda som antas bli särskilt berörda, den allmänhet och de organisationer som antas bli berörda. Ett antal skyddsåtgärder har vidtagits för att minimera vindparkens miljökonsekvenser. Exempelvis har värdefulla natur- och kulturmiljöer undantagits från exploatering och parken har planerats så att riktlinjer för buller och skuggor hålls. Produktion av el från förnybara resurser som, då den ersätter el som produceras med fossila bränslen, bidrar till minskade utsläpp av växthusgaserna koldioxid och kväveoxid med 309 000 respektive 950 ton vardera samt minskade utsläpp av försurande svaveldioxid med 135 ton. Årsproduktionen för parken motsvarar elkonsumtionen i 18 000 eluppvärmda villor eller hushållsel i 73 000 villor eller 182 000 lägenheter. Vindkraftverken påverkar landskapsbilden. Ringa buller då riktlinjer för buller kommer att följas. Ingen skuggning för bostäder. Skog kommer att avverkas, både permanent och tillfälligt, i samband med uppförandet av vindparken. Den planerade vindparken bedöms inte orsaka någon nämnvärd negativ påverkan på fåglar eller andra djur i området. Eftersom hänsyn tagits till känd fäbodlämning bedöms den planerade vindparken i nuläget inte medföra några konsekvenser för kulturmiljön. En arkeologisk utredning av området planeras till 2009. Den förändrade landskapsbilden kan ses som en landskaplig förändring av kulturell betydelse. De negativa konsekvenserna för friluftslivet och turismen bedöms som ringa. Vindparken kan medföra en positiv utveckling för turismen. Konsekvenserna för rennäringen bedöms som små eller obefintliga

2 I samband med att vindparken byggs kan människor som vistas i området samt vilt störas, främst av buller från byggverksamheten. Konsekvenserna bedöms bli måttliga under en begränsad tid. Vindparken bidrar till att uppfylla miljömål på nationell, regional och lokal nivå. Projektet medför samhällsnyttor såsom nya arbetstillfällen. 2007 identifierade SSVAB 19 områden där förutsättningarna för vindkraftutbyggnad bedömdes som goda. Dessa rangordnades främst utifrån vindförhållanden, miljöhänsyn och förväntade isproblem. Nu kvarstår sex områden där bl. a. vindparken Bodhögarna ingår. Nollalternativets fortsatta brukande av marken som idag, med skogsbruk, innebär att landskapsbilden inte påverkas lokalt, att bullernivåerna blir oförändrade inom området, men att den sammantagna negativa miljöpåverkan sannolikt blir betydligt större beroende på att mer miljöskadlig elproduktion behöver användas istället, alternativt att vindparken uppförs på annan plats.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING...1 LÄSANVISNINGAR...6 1 INLEDNING...7 1.1 Allmänt om vindkraftsatsningen... 7 1.2 Tillstånd och samråd... 9 1.3 Vindkraft och klimatfrågan... 9 1.4 Syfte... 10 2 OMRÅDESBESKRIVNING...11 2.1 Planförhållanden... 12 2.2 Områdets lämplighet för vindkraft... 15 2.3 Närhet till överliggande elnät... 19 2.4 Landskapsbilden... 19 2.5 Geologi... 21 2.6 Naturmiljö... 22 2.7 Rovfåglar... 24 2.8 Kulturmiljö... 26 2.9 Friluftsliv och turism... 27 2.10 Rennäring... 27 2.11 Övrig mark- och vattenanvändning... 28 2.12 Konkurrerande intressen... 28 2.13 Aktuella fastighetsägare... 28 2.14 Närboende... 29 3 BODHÖGARNAS VINDPARK...30 3.1 Vindkraftverken... 31 3.2 Principiell layout... 32 3.3 Ljus- och hindermarkering... 33 3.4 Fundament... 33 3.5 Kringanläggningar... 34 3.6 Transportvägar... 35 3.7 Mätmaster... 39 3.8 Elnät... 39 3.9 Underhåll och service... 39 3.10 Transporter... 40 3.11 Massor... 41 3.12 Avveckling och återställning... 42 4 SKYDDSÅTGÄRDER OCH MILJÖKONSEKVENSER...42 4.1 Landskapsbilden... 42 4.2 Buller... 45 4.3 Skuggning... 49 4.4 Reflexer... 51 4.5 Utsläpp till vatten... 51 4.6 Utsläpp till luft... 52 4.7 Olycksrisker... 53 4.8 Elektromagnetiska fält... 54 4.9 Naturmiljö... 54 4.10 Rovfåglar... 57 4.11 Kulturmiljö... 58 4.12 Friluftsliv och turism... 59

4 4.13 Rennäringen... 60 4.14 Övrig mark- och vattenanvändning... 62 4.15 Konkurrerande intressen... 62 4.16 Byggtiden... 62 4.17 Hushållning med naturresurser... 63 5 UPPFYLLELSE AV MÅL...64 5.1 Nationella miljökvalitetsmål... 64 5.2 Regionala miljökvalitetsmål... 65 5.3 Lokala miljömål... 66 5.4 Miljökvalitetsnormer... 66 6 SAMLAD BEDÖMNING...67 7 ALTERNATIVA LOKALISERINGAR, ALTERNATIV UTFORMNING OCH NOLLALTERNATIV...68 7.1 Alternativa lokaliseringar... 68 7.2 Alternativa utformningar... 69 7.3 Utformningsprocessen... 70 7.4 Nollalternativ... 71 8 SAMRÅD OCH PRÖVNINGSPROCESS...72 8.1 Genomfört samråd... 72 8.2 Prövningsprocessen... 75 REFERENSER...76

5 BILAGOR Bilaga C1 Bilaga C2 Bilaga C3 Bilaga C4 Bilaga C5 Bilaga C6 Bilaga C7 Bilaga C8 Bilaga C9 Bilaga C10 Karta Statkraft SCA Vind AB:s vindkraftssatsning Översiktskarta Karta och lista med intressen från Länsstyrelser, Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet Landskapsbildsanalys Naturvärdesinventering Rapport rovfågelinventering Rapport kulturhistorisk karakterisering Normalsektion väg fastmarksområden Normalsektion flytande väg Samrådsredogörelse

6 LÄSANVISNINGAR Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är upprättad i samband med tillståndsansökan för vindparken Bodhögarna. Syftet med MKB:n är att redovisa vilka effekter och konsekvenser vindkraftsanläggningen bedöms ge upphov till och därmed möjliggöra en samlad bedömning i en tillståndsprövning. MKB:n är utformad enligt följande; Kapitel 1 Inledning I det inledande kapitlet redovisas allmänna uppgifter om det planerade projektet tillsammans med en bakgrund till vindkraftens utveckling. Här beskrivs de samhällsnyttor som projektet bedöms medföra. Vidare beskrivs också syftet med MKB. Kapitel 2 Omgivningsbeskrivning I kapitel 2 beskrivs området där vindparken Bodhögarna planeras. Här redogörs för områdets landskapsbild, geologiska förhållanden, planförhållanden, områdets lämplighet för vindkraft samt identifierade intressen. Kapitel 3 Bodhögarnas vindpark Här redovisas vindparken Bodhögarna, med uppgifter om anläggningens utformning och omfattning. Kapitel 4 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått, miljökonsekvenser I detta kapitel beskrivs de åtgärder som vidtagits för att begränsa vindparkens negativa konsekvenser för miljön och människor. Detta kapitel behandlar också de återstående miljökonsekvenser vindparken bedöms ge upphov till efter det att skyddsåtgärder och försiktighetsmåtten vidtagits. Kapitel 5 Miljöbalkens mål och miljökvalitetsnormer I det femte kapitlet redogörs för hur vindparken bedöms påverka de mål som finns för miljöarbetet, såväl nationellt som regionalt och lokalt, samt gällande miljökvalitetsnormer. Kapitel 6 Samlad bedömning Kapitel 7 Alternativa lokaliseringar, utformning och nollalternativ I detta kapitel redovisas alternativa lokaliseringar, alternativ utformning och även för det så kallade nollalternativet, d v s vad det innebär att inte anlägga den planerade vindparken. Kapitel 8 Samrådsprocessen Innan miljökonsekvensbeskrivningen upprättas och tillståndsansökan lämnas in har samråd hållits med markägare, diverse myndigheter, intresseföreningar samt övriga som kan antas bli berörda av vindparken Bodhögarna. I kapitel 9 redogörs för hur samrådet har genomförts, samt vad som framkommit under samrådet. REFERENSER I det avslutande avsnitt listas de studier och rapporter etc. som använts som underlag för MKB:n.

7 1 INLEDNING 1.1 Allmänt om vindkraftsatsningen Norska Statkraft AS och SCA Forest Products AB planerar att investera i vindkraft inom Västernorrlands och Jämtlands län i ett gemensamt ägt bolag; Statkraft SCA Vind AB, nedan SSVAB. Omfattningen kommer att medföra en produktion på upp till 2,4 TWh/år fördelat på sex olika vindparker, se karta i Bilaga C1. I denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) behandlas en deletapp av vindkraftssatsningen, vindparken Bodhögarna, som ligger i Strömsunds och Ragunda kommuner i Jämtlands län. Med den aktuella vindkraftssatsningen vill Statkraft och SCA bidra med mer förnybar energi och samtidigt långsiktigt trygga produktionen av densamma. När förnybar energi ersätter fossila bränslen minskar utsläpp av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxider, metan och andra miljöskadliga ämnen. SCA-koncernen har ett stort behov av elenergi och höga elpriser är ett hot mot verksamheten. SSVAB:s vindkraftssatsning och engagemang i energifrågan gör det möjligt att utveckla verksamheten och även fortsättningsvis vara konkurrenskraftiga. Det finns stora potentialer för vindenergi i de skogsområden där SSVAB nu planerar sina vindparker. Till största delen kommer parkerna att placeras på SCA:s skogsmark, men även ett antal andra fastighetsägare, inom området, erbjuds möjlighet att delta i projektet. SSVAB:s vindkraftssatsning i Jämtland och Västernorrlands län innebär en investering på 16-20 miljarder kr. Av detta kan 0,4-4 miljarder hamna lokalt, beroende på hur aktiva det lokala näringslivet är. Ambitionen är att så många uppdrag som möjligt ska gå till företag och företagskonstellationer i de kommuner som berörs. Området runt den aktuella vindparken är glest befolkat och utgör avfolkningsbygd. Utflyttningen återspeglas i färre antal arbetstillfällen, lägre fastighetsvärden, reducerad lokal service och lägre trafikflöden på det lokala vägnätet. Som ledande företag inom förnyelsebar elproduktion i Europa och med driftscentral i Sollefteå utökas Statkrafts bidrag till den lokala näringslivsutvecklingen med en storsatsning som en ny vindpark innebär. SSVAB:s vindkraftssatsning skulle ge en ökning av antalet arbetstillfällen för berörda byar, framförallt under byggtiden men även när parkerna är uppförda och driftspersonal behövs. På så sätt skapas förutsättningar för en starkare lokal arbetsmarknad. Totalt beräknas mängden arbetstillfällen för hela vindkraftssatsningen (d v s alla sex vindparkerna) till 2000-3500 årsverk under byggfasen, varav ca 1/3 kan hamna lokalt. När projektet går in i driftsfas handlar det om 45-50 personer i heltidsjobb samt 30-40 säsongsarbeten under säsongen april-september. Genom dessa nya arbetstillfällen kan också underlaget för lokal service, både kommunal och kommersiell, stärkas. Utöver de arbetstillfällen i direktanknytning till vindparkerna så visar erfarenheter från liknande projekt att det generellt produceras 2-3 årstjänster inom servicesektorn för varje årstjänst som skapas i vindparken. Nedan följer några exempel på behoven under 3-8 års byggfas: Anläggning av vägar inom vindparkerna Grävning av fundament och diken Betong till och armering av fundament Byggnation av transmissionslinje och transformatorstationer Byggnation av drifts- och personalbyggnader Transporter, frakter och godshantering Installationsarbeten med t. ex. stora mobilkranar

8 Avfallshantering Drivmedel och service/reparation av maskiner Inkvartering och förplägnad Handel, service och uthyrning Vägförbättring allmänna vägar Administrativa tjänster Byggledning, utsättning mm De kommuner som berörs av vindkraftssatsningen har samverkat kring exempelvis översiktsplaner för vindkraft. Förhoppningsvis kan kommunerna fortsätta att samverka kring dessa frågor även i framtiden. En större vindkraftsetablering ställer nya krav på utbildningssektorn. Idag finns en yrkesutbildning i vindkraft i Strömsund. Ytterligare insatser på olika nivåer inom utbildningsområdet kan bli aktuella som ett resultat av SSVAB:s vindkraftssatsning. Fastighetsvärdena på permanentbostäder bedöms öka något i områdena kring vindparkerna till följd av ökad sysselsättning lokalt. SSVAB samverkar med regionens kommuner för att kartlägga kompetenser och kapacitet kring vindkraft i det lokala näringslivet för att lyfta fram detta och på så sätt öka möjligheterna till lokal medverkan i projektet. Vägverket och SSVAB samverkar i projekt för att se över vägstandarden i berörda områden och tillfartsvägar till desamma. Ambitionen är att detta arbete skall leda till förbättrad vägstandard på tillfartsvägar och vägar i anslutning till berörda områden. Med samarbetet avser man också att uppnå en tidigareläggning av vissa för projektet nödvändiga vägobjekt. Tillståndsansökningarna för alla vindparkerna lämnas in under december 2008 och byggstart planeras till hösten 2009. På uppdrag av SSVAB driver SWECO Energuide AB erforderliga tillståndsprocesser för ovan nämnd vindkraftssatsning. Kontaktpersoner är: Jakob Norström Projektledare SSVAB Adress: Statkraft Vind Sverige Hitechbuilding 92 101 52 Stockholm, Sweden Telefon: 0738-567 217 E-post: jakob.norstroem@statkraft.com Malin Granberg Projektledare SWECO Adress: SWECO Energuide AB Box 34044 100 26 Stockholm Telefon: 08-714 32 17 E-post: malin.granberg@sweco.se

9 1.2 Tillstånd och samråd Den lagstiftning som en ny vindpark berör är främst Miljöbalken (1998:808), nedan kallad MB. Vindkraftsanläggningar på land prövas enligt reglerna i 9 kap. MB. Enligt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd krävs tillstånd av länsstyrelsen för anläggande och drift av gruppstation för vindkraft med tre eller flera vindkraftsaggregat med en total uteffekt överstigande 25 MW. Enligt 6 kap. 4 MB ska samråd ske med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten (länsstyrelsen i detta fall) och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Det samråd som genomförts för den planerade vindparken beskrivs nedan under kapitel 8. Även andra lagar utöver MB kan vara tillämpliga. Exempelvis kommer bygglov för de planerade vindkraftverken att krävas enligt plan- och bygglagen (1987:10). För tillkommande kraftledningar krävs nätkoncession enligt ellagen (1997:857). Kulturminneslagen (1988:950) kan bli aktuell om fornminnen berörs. 1.3 Vindkraft och klimatfrågan Vindkraftverk fångar upp rörelseenergi ur vinden och omvandlar den till el. Vinden är en förnyelsebar energikälla som drivs av de temperatur- och tryckskillnader som uppstår av solens energiinstrålning. Vindkraft producerar ren energi som inte ger utsläpp eller kräver miljöförstörande transporter av bränsle. Ett vindkraftverk producerar den energi som gått åt till tillverkningen på 3-6 månader, beroende på vindtillgången på platsen där det placeras. Under 2007 svarade vindkraften för ca 1,4 TWh av den svenska elproduktionen som totalt uppgick till ca 145 TWh. I juni 2002 tog riksdagen beslut på ett nationellt planeringsmål för vindkraft som säger att vindkraftproduktionen år 2015 skall vara 10 TWh. I december 2007 lämnade Energimyndigheten förslag till regeringen om en tjugodubbling av elproduktionen från vindkraftverk. Sveriges nationella planeringsmål för elproduktion från vindkraft bör enligt Energimyndigheten sättas till 30 TWh år 2020 för att klara EU:s målsättning att 20 procent av all energiproduktion år 2020 ska komma från förnybara källor. Det förutsätter i sin tur en ökning från dagens cirka 800 vindkraftverk till mellan 3 000 och 6 000 verk. Av planeringsmålet på 30 TWh bör två tredjedelar omfattas av landbaserad vindkraft och resten av havsbaserad. I mars 2006 kom Sveriges första vindkraftsproposition Miljövänlig el med vindkraft (2005/06:143). Propositionen säger att vindkraft bör ges högre prioritet än vad som i dag är fallet. Hänvisningar görs till stora ansträngningar, internationellt och i Sverige, för att öka användningen av miljöanpassad teknik och för att minska utsläppen av växthusgaser. En av konsekvenserna av planerade åtgärder är att de långsiktigt tryggar en produktion av förnybar energi. Åtgärderna ligger i linje med de beslut som tagits, på såväl global nivå som på nationell nivå, om en minskning av CO 2 -utsläppen för att därigenom motverka riskerna för en ökad växthuseffekt. Statens Energimyndighet har i rapporten Marginal elproduktion och CO 2 -utsläpp i Sverige (ER 14:2002), kommit fram till slutsatsen att det i första hand är kolkraft i Danmark som har täckt svensk förbrukning av el på marginalen och kommer att göra detta åtminstone fram till år 2012. En ökning av elförbrukningen i Sverige ger ökade CO 2 -utsläpp i Sverige och andra länder vilket medför en negativ klimateffekt. Den nu aktuella vindkraftssatsningen kan ses som ett led i målsättningen att satsa på förnybar energi. Då fossila bränslen ersätts av förnybar energi bidrar detta till minskade utsläpp av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxider, metan och andra miljöskadliga ämnen. Koldioxid, kväveoxider och metan utgör s.k. växthusgaser som bidrar till en ökad växthuseffekt. Svaveldioxid bidrar till försurningen av mark och vattendrag. De planerade åtgärderna medverkar därför till att den ökande växthuseffekten bromsas upp och att försurningen minskar.

10 Då vindkraft ersätter fossila bränslen ger varje kilowattimme minskade utsläpp av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxider och stoft enligt Tabell 1 nedan. SSVAB:s vindkraftsatsning i Västernorrland och Jämtland skulle totalt ge en produktion på upp till 2,4 TWh per år. Detta skulle leda till kraftigt minskade utsläpp av miljöskadliga ämnen, se Tabell 1 nedan. Tabell 1. Minskade utsläpp då vindkraft ersätter fossila bränslen (Vindkraft i teori och praktik, Wizelius T, 2007) Ämne Årligt minskat utsläpp per 1 kwh Årligt minskat utsläpp med de sex planerade vindparkerna Koldioxid 850 g 2 053 000 ton Svaveldioxid 0,37 g 890 ton Kväveoxider 2,6 g 6280 ton Stoft 0,1 g 240 ton Den årliga produktionen i den aktuella vindkraftssatsningen motsvarar elkonsumtionen för eluppvärmda villor, hushållsel för villor eller lägenheter samt drift av eldrivna bilar enligt tabellen nedan. Tabell 2. Jämförelse årlig produktion för SSVAB:s vindkraftssatsning och drift av bostäder och bilar. Typ Eluppvärmda villor (förbrukning 20 000 kwh/år) Hushållsel villor (förbrukning 5 000 kwh/år) Hushållsel lägenheter (förbrukning 2 000 kwh/år) Eldrivna bilar (som körs 1 500 mil/år) Antal Ca 121 000 st. Ca 483 000 st. Ca 1 208 000 st. Ca 504 000 st. Energimyndigheten offentliggjorde i slutet av våren 2008 de reviderade riksintressena för vindkraft. Alla sex vindparker i SSVAB:s vindkraftssatsning ligger helt eller delvis inom riksintressen för vindkraft. 1.4 Syfte Syftet med föreliggande miljökonsekvensbeskrivning är att, i enlighet med 6 kap. 3 miljöbalken, identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som verksamheten (vindparken Bodhögarna) kan medföra. Härvidlag avses effekter dels på människor, djur, växter, mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på miljön och människors hälsa. Det övergripande syftet med denna MKB är att ge ett beslutsunderlag för länsstyrelsens tillståndsprövning. Detta görs genom en beskrivning av nuvarande förhållanden inom området, den påverkan och de konsekvenser som vindkraftsanläggningen kan ge upphov till samt de åtgärder som utförs för att minimera/eliminera konsekvenserna.

11 2 OMRÅDESBESKRIVNING Den planerade vindparken Bodhögarna ligger i Strömsunds och Ragunda kommuner i Jämtlands län, se kartor nedan samt i Bilaga C2. Parken är ca 28 km 2 och ligger ca 3,5 mil söder om Strömsund, ca 3 mil väster om Ramsele och ca 4,5 mil nordväst om Hammarstrand. Den planerade vindparken Bodhögarna ligger i ett område som domineras av skogsmark med inslag av mindre sjöar, vattendrag och våtmarker. Området är mycket glest befolkat med ett fåtal byar med enstaka bebyggelse. Det dominerande markslaget inom parken är skogsmark med inslag av några små tjärnar och våtmarker. Området är präglat av skogsbruk där kalhyggen är vanligt förkommande. Bild 1. Lokaliseringskarta.

12 2.1 Planförhållanden 2.1.1 Översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner Strömsunds kommun har en gällande översiktsplan från april 1991, i denna står inget om vindkraft. Som tillägg till översiktsplanen har kommunen tagit fram en fördjupad översiktsplan för vindkraft, vilken antogs i april 2005. I planen skriver kommunen att man är positiv till en omställning till miljövänlig elproduktion ur det nationella perspektivet. Vid en etablering av vindkraft ska andra intressen, genom en planprocess med ett omfattande samråd, noga vägas in vid val av platser. I planen anges att en utbyggnad av vindkraft i större skala föreslås lokaliseras till den mellersta delen av kommunen. Strömsunds kommun arbetar för närvarande med en revidering av den fördjupade översiktsplanen. Ragunda kommun har en gällande översiktsplan som antogs mars 2006. I denna beskrivs vindkraften generellt och översiktligt då den då gällande kartläggningen visade att vindenergiförhållandena generellt sett inte var tillräckliga för någon kommersiell utbyggnad av vindkraftanläggningar i kommunen. Översiktsplanen ger därför inget beslutsunderlag för vare sig en storskalig eller småskalig utbyggnad. Förutsättningarna för kommunen ändrades 2006 då nya beräkningsmetoder visade på flera platser i kommunen lämpliga för vidkraftsetableringar. Kommunen har därför tagit fram ett förslag på tillägg avseende vindkraft till översiktsplanen. Tillägget gick ut på samråd november 2008 och beräknas antas vid halvårsskiftet 2009. Målet är att ange förutsättningar för storskalig och småskalig utbyggnad av vindkraft. I tillägget anges riktlinjer som bör följas vid uppförande och drift av vindkraftverk i kommunen. Riktlinjer finns för: Skyddsavstånd till närboende Naturmiljö, mark och vegetation, vatten och våtmarker, fåglar Jakt Landskapsbilden Friluftsliv och turism, kulturmiljöer och fornlämningar Rennäring Jord- och skogsbruk Luftfarten, totalförsvaret Nätanslutning, vägar Buller, skuggor, reflexer Säkerhet Avveckling I tillägget till översiktsplanen redovisas ett tiotal områden inom kommunen där större vindparker tillåts. Vindparkens södra halva berör Ragunda kommun och ligger till största delen inom ett område där större vindparker tillåts, se Bild 2 nedan. I de fördjupade översiktsplaner för vindkraft som kommunerna upprättar kommer nödvändiga intresseavvägningar ha gjorts. Dessa bedöms vara tillräckliga som beslutsunderlag för ställningstagande om tillståndsgivning enligt miljöbalken och bygglov enligt plan- och bygglagen.

13 Bild 2. Vindparken Bodhögarnas överensstämmelse med det område där Ragunda kommun tillåter större vindparker. 2.1.2 Detaljplaner och områdesbestämmelser Inom det berörda området kring vindparken finns inga befintliga detaljplaner eller områdesbestämmelser.

14 2.1.3 Riksintresse för vindkraft Energimyndigheten offentliggjorde i slutet av våren 2008 de reviderade riksintressena för vindkraft. Kriterierna för utpekande av områden som riksintresse för vindbruk finns nedan. Kriterier för utpekande av områden av riksintresse för vindbruk: Huvudkriterium: Områden med en beräknad medelvind om lägst 6,5 meter per sekund på 71 meters höjd (över nollplansförskjutningen) över land och hav ut till territorialgräns, samt i ekonomisk zon. Undantag: Undantag 1: Områden enligt miljöbalken 7 kap. 2 (nationalpark) och 4 kap. 7 (national-stadspark) Undantag 2: Områden enligt miljöbalken 4 kap. 5 (obrutet fjäll) Undantag 3: Bebyggelseområden enligt lantmäteriets "Terrängkartan" med ett skyddsavstånd av 400 m (sluten, hög, låg och fritidsbebyggelse) Undantag 4: Områden med bottendjup större än 30 m. Undantag 5: Områden som faller ut av ovanstående kriterier vars yta är mindre än 3 km². Den centrala delen av vindparken Bodhögarna utgör ett område som är utpekat som ett riksintresse för vindkraft. Se kartan nedan för den planerade parkens överensstämmelse med riksintressen för vindkraft. Bild 3. Vindparken Bodhögarnas överensstämmelse med riksintressen för vindkraft.

15 2.2 Områdets lämplighet för vindkraft Området kring vindparken Bodhögarna är ett typiskt skogsområde i södra Norrlands inland, bestående av ett flertal höjder, som idag främst används för skogsbruk. De främsta fördelarna med området, för en etablering av en större vindkraftsanläggning, är goda vindförutsättningar samt relativt få konkurrerande intressen i området. I området kring vindparken finns få fastboende och relativt gles fritidsbebyggelse. Det aktiva skogsbruket innebär också att området är långt ifrån opåverkat. Kjeller Vindteknikk AS har utfört vindmätningar på Bodhögarna sedan den 13 december 2007. För detta ändamål har en 60 m hög stålrörsmast använts, se Bild 4 nedan. Vindmätningarna har utförts på tre höjder för vindhastighet och på två höjder för vindriktning. Dessutom har vindmätningar utförts vid sex andra master i SSVAB:s övriga planerade vindparker i området. Se karta i Bild 5 nedan för mätmasternas placering. Bild 4. Mätmast av stålrörstyp, 60 m hög.

16 Bild 5. Översiktskarta som visar placeringen av mätmasterna på Bodhögarna och övriga SSVAB-projekt. Masten på Bodhögarna har utrustats med ett system för uppvärmning av mätutrustning. Detta ger hög datatillgång även under förhållanden som ger nedisning på vanliga sensorer. På Bodhögarna har sedan 28 maj 2008 även en SODAR varit utplacerad. En SODAR använder sig av ljudpulser för att mäta vindhastigheten i luftskikt upp till 200 m. Data från SODAR:en används huvudsakligen till att beräkna förhållandet mellan vindhastigheten i navhöjd och vindhastigheten i masternas höjd. Insamling av data från mätmasterna sker fortlöpande. Ytterligare 12 mätmaster har uppförts i området under oktober-november 2008. Dessa nya master mäter vinden på 100 m höjd. En av masterna har placerats i det nordvästra hörnet och två har placerats i det sydliga området av vindparken Bodhögarna och ytterligare 8 st. har monterats i de närliggande vindparkerna. Den högre mäthöjden innebär främst att osäkerhet knutet till beräkning av vinden i navhöjd reduceras betydligt. Dessutom blir det möjligt att använda de fyra mätmasterna inom Bodhögarnas vindpark för att skapa en bättre bild av medelvinden för parken i sin helhet. Se karta i Bild 6 nedan för placering av mätmasterna.

17 Bild 6. Bodhögarna vindpark med tillhörande mätmaster. Medelvinden på en plats kan variera mycket från år till år. För att på relativt kort tid avgöra hur den uppmätta vinden förhåller sig till medelvärdet över lång tid behövs en referens att jämföra med. Som långtidsreferens används här data från den meteorologiska mesoskalamodellen WRF. WRF använder sig av geografiska och meteorologiska data för var 6:e timme från punkter utspridda över hela jorden från år 2000 och fram till i dag. Med hjälp av dessa data som ingångsvärden kan en tidsserie med motsvarande meteorologiska data beräknas för ett mindre område med hög upplösning. WRF tar hänsyn till alla kända fysikaliska processer som låter sig beskrivas av en matematisk modell. Detta omfattar till exempel vindhastighet, temperatur, nederbörd, fuktighet, moln och strålning. Användning av denna metod för att erhålla långa dataserier har tidigare visat sig ge väldigt god korrelation med uppmätt vind och bedöms här vara den bästa källan till långtidsreferenser. Senare i planläggningen kommer dessutom data från Hirlam10 för perioden 1957-2002 att användas. Detta förväntas endast ge mindre förändringar i förväntad medelvind. Den förväntade medelvinden på 60 m höjd vid mätmasten i vindparken Bodhögarna är beräknad till 5.8 m/s. Vindrosen för den 60 m höga mätmasten under mätperioden och den förväntade vindrosen efter långtidskalibrering är presenterade i Bild 7 nedan. En vindros visar riktnings- och hastighetsfördelningen hos vinden. Av vindrosorna framgår att den dominerande vindriktningen är ungefär 300, det vill säga västnordvästlig vind.

18 Bild 7. Vindros för uppmätt dataperiod till vänster och vindros för förväntad riktningsfördelning av vinden över lång tid till höger. För att beskriva vindens fördelning över parkområdet på Bodhögarna har en vindresurskarta för 105 m höjd beräknats med hjälp av datamodellen WindPro 2.6, se Bild 8 nedan. Kartan visar att med en navhöjd på 105 m kan man förvänta att större delen av vindparken har en medelvind på 6.4 m/s eller högre. Bild 8. Vindresurskarta över Bodhögarna vindpark på 105 m höjd. I det norrländska inlandet kan man vintertid förvänta sig att is periodvis bildas på vindturbiner. Is som ansamlas på turbinbladet medför inte nödvändigtvis att vindkraftverket måste stängas ned, däremot medför det att de aerodynamiska egenskaperna hos turbinen gradvis försämras och

19 orsakar förluster i energiproduktion. Under perioder med isbildning har vinden statistiskt sett ett större energiinnehåll än annars, det är nämligen ofta starkare vindar vintertid och den låga temperaturen gör att luftdensiteten blir högre. Is på turbinbladen leder också till större mekanisk påkänning och därmed större slitage. Blir nedisningen alltför stor kan detta leda till att kraftverket måste stoppas helt. Det är idag brist på vindkraftverk med avisningssystem på marknaden. Tillgängligheten på marknaden avgör om man väljer en turbin med uppvärmda vingar. Huruvida det lönar sig att använda sig av denna typ av teknologi måste också beaktas. Utifrån insamlade data från mätmasterna i området kring vindparken har det uppskattats att mätsensorer utsätts för is ungefär 10 % av året. Det är ännu inte beslutat vilken typ av turbin som kommer att användas och olika turbinleverantörer använder sig av olika styrsystem för att hantera nedisning. Det är därför i detta skede inte möjligt att göra en precis analys av energiförluster som följd av is på turbinerna. Det anslås här en årlig bruttoenergiförlust på grund av isbildning på turbinbladen mellan 0 och 10 % beroende på vilken teknik och styrsystem som används. För att skapa ytterligare kunskapsunderlag kring problematiken med nedisning pågår det en utredning kring detta inom projektet Vid full utbyggnad av Bodhögarna med ca 80 verk beräknas den årliga elenergiproduktionen uppgå till ca 365 GWh med en nyttjandegrad på ca 24 %. Den genomsnittliga nyttjandegraden för de svenska vindkraftverk som 2007 deltog i samarbetsprojektet Vindforsk II var 22.3 %. Den slutgiltiga nyttjandegraden och energiproduktionen i den realiserade parken kan avvika från det uppgivna beroende på vilken turbinleverantör som blir vald. 2.3 Närhet till överliggande elnät Förutsättningar för anslutning till existerande, överliggande elnät är mycket goda för vindparken Bodhögarna. Vindparken kommer att anslutas till överliggande elnät i stamnätsstationen vid Storfinnforsen belägen ca 1,5 mil nordost om parken. Från Storfinnforsen byggs en ny 130 kvledning ner till parken. 2.4 Landskapsbilden Landskapet och landskapsbilden vid Bodhögarna i Jämtlands län har analyserats och redovisas i rapporten Analys av landskapsbilden Vindparker vid Bodhögarna, Ögonfägnaden samt Björkhöjden-Björkvattnet, Bilaga C4. Rapporten består av två huvuddelar. I den första analyseras och värderas landskapet och landskapsbilden kring de tre vindparkerna. Den andra omfattar de bedömningar som gjorts och består dels av den visuella påverkan på landskapsbilden, dels av konsekvenserna för landskapsbilden, som de planerade vindkraftverken bedöms utgöra. Konsekvenserna är en sammanvägning av påverkan och landskapsbildens värde. Visualiseringar i form av fotomontage och s.k. siktanalyskartor har tagits fram för att ge en bild av vindkraftverkens påverkan på landskapsbilden. Resultaten av dessa framgår av rapporten och dess bilagor. Bygden där vindparken planeras är en gränsbygd som dels ligger vid vattendelaren mellan Indalsälvens och Ångermanälvens avrinningsområden, dels vid gränsen mellan Jämtland och Ångermanland, Jämtlands och Västernorrlands län samt mitt på gränsen mellan Ragunda och Strömsunds kommuner. Området har varit skogsbygd i alla tider, så kallad utmark eller fjäll, och har troligen bidragit till försörjningen för byarna kring Hammerdal i väster innan byarna närmast Bodhögarna etablerades. Det skedde förts under 1700-talet då bl.a. skattelättnader bidrog till att norrlandsskogarna befolkades av nybyggare. De som först kom till området efter inlandsisens avsmältning var dock jägarkulturerna som lämnat spår efter sig i form av fångstgropar och olika föremål invid Fullsjön sydost om Bodhögarna. Hällristningarna i Nämforsen i Näsåker, ca 4-6 mil från det aktuella området, vittnar även om deras tidigare närvaro i området.

20 Bild 9. Landskapet kring Bodhögarna består av kuperad skogsterräng omväxlat med sjöar, odlingsmark och våtmarker. Analyskarta SWECO Östersund. Landskapet kring Bodhögarnas planerade vindpark består av kuperad bergkullterräng belägen ovan högsta kustlinjen, ett typiskt skogslandskap i södra Norrlands inland. Nivåskillnaderna mellan höjden där parken planeras och Sörviksjön, norr om parken, är 70-150 m. Barrskog med stor andel ungskog och hyggen på kullar av morän och granit breder ut sig miltals kring åsen tillsammans med en mosaik av våtmarker mellan de större vattendragen Faxälven och Ammerån i nordväst-sydostlig sträckning.

21 Bild 10. Flygbild som visar skogslandskapet kring Bodhögarna. Ser man landskapet på håll ger det intryck av låg komplexitet, orördhet och storslagenhet. Skogen breder ut sig på en till synes jämn nivå och utan mänskliga spår. På nära håll är landskapet mer komplext med kuperad terräng och en mosaik av skog, sjöar, myrar och tjärnar. De vida utblickarna är få och begränsade av terräng och vegetation. Ett intensivare skogsbruk har pågått sedan slutet av 1800-talet och ger dagens utseende med hyggen och skogsbilvägar. Landskapet har få kunskapsvärden och bruksvärdet består främst av skogsbruk samt friluftsliv i form av jakt, fiske och fritidsboende. Området fungerar som renbetesland vintertid och flyttleder för ren finns strax öster och väster om parken. Landskapsrummen är i huvudsak småskaliga där de tydligaste och mest varaktiga består av sjöar omgärdade av höjdryggar. Ibland utvidgas dessa rum med intilliggande jordbruksbygd, hyggen, tomtmark eller öppna våtmarker. Ur kartmaterialet urskiljs en nordväst-sydostlig riktning genom de vattenstråk som ligger mellan höjderna i det omgivande landskapet. Ett västligt stråk utgörs av Recksjön, Stor-Skallsjön och Borgsjön. I ett centralt stråk ingår Sörviksjön, Fullsjön, Länglingen och Köttsjön. Skog och höjder hindrar utblickar och några särskilt uttalade landmärken eller knutpunkter finns inte i området Upplevelsevärdena är lokala och vanliga. Även om utsikten från höjderna vid Bodhögarna är storslagen, där utblickar medges, kan en liknande utblick fås från andra höjder i skogslandskapet omkring. 2.5 Geologi Som underlag har SGU:s jordartskartor, berggrundskartor och grundvattenkartor använts. I detta skede har inget fältarbete utförts. Ytjordarterna utgörs enligt jordartskartan huvudsakligen av finsandig och siltig morän vilken bedöms vara normalblockig. Förutom morän så består ytjordarterna ställvis även av torv, huvudsakligen i lågpunkterna. Det finns tre större myrar inom de norra delarna av området (Nörderledflon, Sönnerledflon och Bäckmyran) och tre större myrar i de södra delarna (Storflon, Stor-Rödflon och Slått-Killtjärnflon)

22 samt dessutom ett flertal mindre myrar. Vidare återfinns några mindre områden med berg i dagen inom framförallt området kring Hällflobrännan i nordost och Östiberget i syd. Ytjordarterna bedöms utgöras av ungefär 85 % siltig och finsandig morän, 14 % torv och 1 % berg i dagen. Det finns inga tillgängliga data gällande grundvattenförhållandena i området för den planerade vindparken vid Bodhögarna. Grundvattenkartan visar inga tecken på problem med stor grundvattentillgång i jordlagren. En grov bedömning är att grundvattennivån påträffas inom 5 m från markytan. Berggrunden i området bedöms huvudsakligen bestå av granit. 2.6 Naturmiljö Inledningsvis genomfördes en inventering av intressen för naturmiljön där följande underlag studerades: Länsstyrelsens digitala underlagsmaterial (RUM) Skogsstyrelsens geografiska data (Skogens källa) Insamlat underlag från fältstudier Under samrådet med länsstyrelser och kommuner har ytterligare information framkommit om aktuellt område. Fiskevårdsområden samt limniska värden i området har tagits fram genom bl. a. kontakter med fiskeenheten på länsstyrelsen. Kontakt har hållits med SCA:s ekolog för att fånga upp dennes erfarenhet av området. SCA har sedan tidigare genomfört naturvärdesinventeringar i området. Hela det aktuella området inom vindparken Bodhögarna ligger på en höjdrygg med en högsta höjd på ca 480 m.ö.h. Terrängen är relativt platt men innehåller ett antal höjder, speciellt i de norra och östra delarna. I området förekommer inga större sjöar eller vattendrag, endast några mindre tjärnar och bäckar. Avvattningen sker via ett antal mindre bäckar som slutligen mynnar ut i Indalsälven. Samtliga bäckar har sin uppkomst inom vindparken och ett flertal är periodvis torrlagda. Området ligger över högsta kustlinjen och domineras av yngre barrskogar (även kalytor), mest tall och gran. Blandskogar och contorta förekommer också. Det finns både större och mindre myrar, särskilt i den södra delen. Enligt länsstyrelsens och Skogsstyrelsens material finns det inga områden med höga naturvärden som bör skyddas. De våtmarker som ligger inom vindparken har lägre naturvärden (klass 3 och lägre). Områdets västra delar berörs av ett skydd för Ammerån (skyddade vattendrag). Se karta i Bilaga C3 för en karta över vindparken och berörda naturmiljöintressen från länsstyrelsen i Jämtlands län. Vindparken berörs ej av några riksintressen för naturvård. Under sommaren 2008 genomfördes en naturvärdesinventering av Lars-Olof Grund (Kaxås) och Fredrik Jonsson (Trångsviken). Samtliga vindparker (6 st.) inom SSVAB:s vindkraftssatsning inventerades, rapporten finns i sin helhet i Bilaga C5. Lägen för tilltänkta vägar och vindkraftverk har undersökts. Områden med äldre skogar, sumpskogar, större myrar, myr- och bäckövergångar samt myrkanter har i första hand inventerats. Hyggen och yngre skogar (under 100 år) har mestadels sållats bort. Inventeringen har i första hand gått ut på att lokalisera värdefulla biotoper och om en sådan hittats söka alternativa vägdragningar och vindkraftverkslägen. Alla snabb- och lättidentifierade arter har noterats och värdefulla biotoper har undersökts mer noggrant.

23 Under första halvan av juni koncentrerades inventeringen till äldre skogar, sumpskogar och större myrar för att få med intressanta fågelområden. Fåglarna noterades samtidigt som naturvärdesinventeringen gjordes. Några fladdermöss har inte påträffats, vare sig under naturinventeringen eller övriga besök på plats. Någon specifik inventering nattetid har dock inte gjorts. Områdena i naturinventeringen har delats in i tre olika kategorier: Området har höga naturvärden Området har vissa medelhöga naturvärden Väg eller vindkraftspunkt främst flyttat/ändrat av tekniska eller liknande skäl Resultatet av naturinventeringen visar på tre områden med höga naturvärden; Raskflon, Ringelranket/Sönner-Bodhögen och ett område söder om Björnberget. Raskflon som ligger i den sydöstra delen av vindparken, innehåller 120-150-årig talldominerad skog med spridda inslag av gamla sälgar på vilka det växer lunglav och skrovellav. Ringelranket/Sönner-Bodhögen ligger i södra delen av parken. Området består till stor del av gammal höjdlägesgranskog men där växer också grova gamla tallar, aspar och sälgar. I området söder om Björnberget i nordöstra delen av vindparken finns en 150-årig granskog som genomkorsas av en bäck. Längs med bäcken är det mycket frodigt och där växer kärrfibbla, nordisk stormhatt, torta mm. Där finns också gott om granlågor. Övriga exempel på intressanta områden (medelhöga naturvärden) som framkom vid inventeringen var bl. a. följande: Gammal tallskog på en höjd söder om Sönner-Bodhögen samt sumpskog norr om Killtjärn med över 100 ex av orkidén korallrot. Här sågs också en vuxen hökuggla med 2-3 ungar. För mer detaljerad information om de olika delområdena hänvisas till naturvärdesinventeringen, Bilaga C5. Bild 11. Orkidén korallrot som gärna växer i sumpskogar/mindre myrar. Foto Lars-Olof Grund.

24 2.7 Rovfåglar För att skapa kunskapsunderlag för rovfågelförekomsten, med särskilt fokus på kungsörn, inom planerade vindparker genomfördes en rovfågelinventering. Studien utfördes av Limo Natur, större delar av rapporten finns i bilaga C6 (denna rapport faller inom 10 kap. 1 sekretesslagen och vissa känsliga delar här därför tagits bort). Datainsamling genomfördes med tre olika metoder. Inledningsvis, februari och mars, bedrevs kikarspaning från punkter i terrängen med bra sikt över vindparkerna med omgivning. Under denna period infaller normalt kungsörnens spelperiod vilket innebär att det är troligt för en observatör att kunna identifiera förekomst av t.ex. kungsörn. Vid varje observation av rovfåglar registrerades följande data: tidpunkt och kompassriktning då rovfågeln upptäcktes respektive då den försvunnit ur sikte, art, ålder och ungefärligt avstånd till rovfågeln samt spaningspunktens koordinat. Baserat på indikationer från kikarspaningen genomfördes fältbesök i maj. Mindre områden där möjliga boplatser indikerats vid kikarspaningen besöktes. För att bekräfta eventuella boplatser studerades även ett antal av dessa mindre områden med spaning från helikopter. I augusti genomfördes det slutliga fältbesöket. De områden där boplatser bekräftades med helikopterspaningen besöktes igen för att studera förekomst av örnungar. Limo Natur har även samarbetat med Thomas Birkö som har utfört en kungsörnsinventering på uppdrag av Sollefteå kommun. Birkös inventering syftar till att skapa ett kunskapsunderlag i framtagandet av kommunens fördjupade översiktsplan för vindbruk. Kungsörnen är totalt fredad i Sverige sedan 1924 och är idag klassad som missgynnad (NT) i Artdatabankens rödlista. Enligt material från Kungsörnsymposiet på Gotland 2007 fanns i Sverige 2007 totalt 797 kända kungsörnsrevir var av 452 var besatta. Av dessa lyckades häckning i 218 vilket resulterade i 291 ungar. Antalet kända revir har sedan år 2000 ökat med drygt 5 % och under samma tidsperiod. Andelen lyckade häckningar har ökat med knappt 4 %. År 2006 var 117 revir kända från Jämtland/Härjedalen och 75 i Ångermanland Ur en rapport av från Viltskadecenter framgår att det år 2007 fanns 65 kända besatta revir i Jämtland och 49 i Västernorrland. Kartan nedan är hämtad från denna rapport och där framgår att totalt antal häckningar å 2007 var 40 i Jämtland och 17 i Västernorrland. I en rapport 2006 nämner M Tjernberg att problemen för örnarna i skogslandskapet i huvudsak består av skogsbruket i form av omfattande skogsavverkning och nydragning av skogsbilvägar.

25 Bild 12. Totalt antal häckningar av kungsörn 2007. Siffran med fet stil anger totalt antal häckningar och den mindre hur många av det totala antalet som är lyckade häckningar (Källa: Resultat från inventering av kungsörn i Sverige 2007, Viltskadecenter). Kungsörnarna förekommer främst i områden som ligger på 300 meters höjd över havet och rör sig över stora områden från 50 km 2 till 150 km 2. De häckar i skogs- och fjällområden och bygger helst sina bon i kraftiga tallar eller i klippstup, ofta där de har utsikt över landskapet. Varje örnpar har vanligtvis minst en alternativ boplats inom sitt revir. Avståndet mellan de alternativa boplatserna varierar dock kraftigt, allt från några tiotals meter till flera kilometer. Reproduktionen hos kungsörnar är generellt relativt låg och ligger genomsnittligt på ca 0,5 ungar per par och år. Örnarna är särskilt känsliga under tiden januari- juli under spel- och häckningsperioden. Rovfågelinventeringen har identifierat tre revir och sex kungsörnsbon i området kring parkerna Stamåsen, Bodhögarna, Ögonfägnaden och Björkhöjden-Björkvattnet. För området kring Bodhögarna har ett revir med tre möjliga boplatser för kungsörn och ett för fjällvråk lokaliserats. Boplatsernas läge specificeras inte mer detaljerat med anledning av sekretesskäl för skydd av kungsörn. Reviret uppskattas breda ut både inom och utom parken. Under inventeringen har även flygrutter genom parkområdet kunnat observeras. Flygrutterna kan med stor sannolikhet knytas till att fåglarna rör sig mellan sina alternativbon. Häckningen i detta revir misslyckades i år (2008). Avståndet från närmsta vindkraftverk är 2,5-3-5 km för två av kungsörnsboplatserna och för det tredje ca 1,5 km. I tredje boet skedde häckning i år av fjällvråk. I hela området som inventerats kring SSVAB:s vindparker är tätheten mellan identifierade revir något lägre än på andra platser i närområdet.

26 2.8 Kulturmiljö Inledningsvis inventerades intressen för kulturmiljön genom att studera följande underlag: Länsstyrelsens digitala underlagsmaterial (RUM) Skogsstyrelsens geografiska data (Skogens källa) Riksantikvarieämbetets digitala underlagsmaterial Under augusti 2008 genomfördes en kulturhistorisk karakterisering av samtliga sex områden som är aktuella för utbyggnad av vindkraft och där Bodhögarna ingår som ett område. Karakteriseringen utfördes av Jämtlands läns museum, rapporten finns i sin helhet i bilaga C7. I underlaget ingår genomgång av äldre lantmäterikartor, arkivmaterial och litteratur med syfte att söka platser med tradition, uppgifter om utmarksbruk och uppgifter om ej registrerade fornminnen. Här ingår även genomgång av redan nu kända fornminnen, tips på fornminnen från Skogsstyrelsen samt tips från allmänheten till Jämtlands läns museum. Områdets storlek och att det gäller en anläggning för energiförsörjning innebär att Länsstyrelserna för Jämtland och Västernorrland sannolikt kommer att fatta beslut om en arkeologisk utredning enligt 2 kap 11 KML. Ett eventuellt beslut kommer att tas först efter det att aktuell tillståndsansökan lämnats in till Jämtlands Länsstyrelse. Sökanden avser att under 2009 utföra en sådan arkeologisk utredning. Då vet man säkrare var vägar och vindkraftverk skall placeras. Huvudsakliga syftet med en arkeologisk utredning är att utröna huruvida det idag finns ej kända fornminnen inom arbetsområdet samt redovisa dessa. Likaså skall redan kända fornminnen markeras i terrängen på lämpligt sätt samt kontrolleras vad gäller kartinprickning i de fall de ligger intill eller i den del av området som skall exploateras. I det här fallet bestäms arbetsområdet av vägarnas (nya samt förstärkning av befintliga) sträckning, platser för vindkraftverken samt kringanläggningar. Vid inventering av vägsträckningar brukar bredden på området variera från ca 50 till 100 m beroende på terräng eller behov av att bedöma alternativ sträckning. Vid vindkraftverkens placering är det marken som kommer att tas i anspråk samt ett mindre område runtomkring. Arbetet skall följa de riktlinjer och den praxis som utarbetats av Riksantikvarieämbetet vad gäller registrering och bedömning av påträffade lämningar. Inget område av riksintresse för kulturmiljövården finns inom eller i närheten av den planerade vindparken. Inte heller några regionala områden utpekade som intressanta ur kulturmiljösynpunkt finns i den planerade anläggningens närhet. Området har inventerats och då registrerades endast en fäbod, Svartrökbodarna. Nedan presenteras avsnittet från ovan nämnda karakterisering i sin helhet: Bodhögarna, Strömsund och Ragunda kommuner. Området Bodhögarna är cirka 29 km 2 stort och består liksom föregående område i huvudsak av kuperad skogsmark med inslag av större myrar samt två mindre tjärnar. I området är i dagsläget planerat 79 vindkraftverk. De närmsta byarna, Skallsjön och Sörviken, har historiska belägg från 1700- resp 1800-tal. Området inventerades efter fornlämningar 1970 respektive 1994. I området registrerades då endast en uppgift om fäbod. I övrigt är det i närområdet främst fångstgropar som registrerats. Det går inga större flyttleder för ren genom området utan de går nordöst och sydväst om. Däremot kan man anta att marken haft betydelse som betesområde. I den typ av

27 terräng och vegetation som finns i området är det dock svårt att finna de ofta diskreta spåren efter äldre tiders renskötsel. Som helhet ger området intryck av att under historisk tid brukats för utmarksnäringar som fäbodbruk, slåtter, skogsbruk, torvtäkt, jakt och fiske av de närliggande byarna. Ett rimligt antagande är att det finns spår som ännu ej är upptäckta. Om förhistoriska lämningar finns i området är det främst fångstgropar som bör vara möjligt att finna. 2.9 Friluftsliv och turism Friluftslivet inom vindparken består främst av jakt, fiske och till viss del vandring och skoteråkning. Under samrådet har undersökts om och i så fall vilka jaktlag och fiskevårdsområden/fiskevårdsområdesföreningar som är aktiva inom parken. Eventuella skoterleder har också identifierats. Fem jaktlag och två fiskevårdsområdesföreningar är aktiva inom parken och dess närområde. En icke allmän skoterled går genom området. 2.10 Rennäring Information om rennäringen har insamlats från flera olika källor. Genom kontakt med Jämtlands länsstyrelse har information om rennäringens markanvändning erhållits skriftligt. Vidare har även digitalt informationsmaterial inhämtats från länsstyrelserna (digitalt underlagsmaterial, RUM), Ren 2000 samt VindGIS. Information har även inhämtats genom samråd med berörda samebyar via skriftliga utskick och ett flertal samrådsmöten samt från rapporter beskrivna under kapitlet Referenser. För närvarande bedrivs renskötsel i Sverige av 51 samebyar. Rennäringen är beroende av stora betesarealer och bedrivs idag på ca 40 % av Sveriges yta. Ett vanligt renskötselår består av de 8 samiska årstiderna. Under renskötselåret flyttas renarna mellan olika betesmarker beroende på att betestillgången i dessa marker är olika gynnsam beroende på årstid. Exempel på några typer av betesmarker är högfjället, björkskogar och barrskogar. Vinterbetesmarkerna varieras från år till år bl.a. för att tillåta att marken återhämtar sig. Under våren (april maj) betar renarna på platser där snön smälter undan tidigt och under maj föds renkalvarna. Inom områden där kalvarna föds, så kallade kalvningsland, är renen extra känslig för störning. Under sommaren betar renarna på högfjället eller i björkskogar. På hösten betar de i lågfjällsregionen och på vintern sker förflyttning till vinterbetesmarker, främst i barrskogar. Inom betesmarkerna betar renarna lavar, såsom renlavar, marklavar och trädlavar, men även andra gröna växter. Flyttning av renarna kan ske antingen med lastbil eller genom att renarna drivs med skoter längs s.k. flyttleder. I anslutning till flyttlederna finns uppsamlingsplatser som motsvarar de behov som renskötarna har för att kunna samla ihop renarna. Inom betesmarker och kring flyttleder och uppsamlingsplatser finns också något som kallas för trivselland, vilket är områden med terrängegenskaper som gör att renen gärna vistas där. I Jämtlands län finns 12 samebyar och i Västernorrlands län 7 st. Jinjevaerie sameby finns i båda dessa län och är den sameby som kan anses vara närmast berörd av den planerade vindparken Bodhögarna. Öster om vindparken finns en uppsamlingsplats samt en flyttled, för Jinjevaerie sameby, klassade som riksintresse för rennäringen enligt version antagen 1990. En uppsamlingsplats, trivselland och en flyttled klassade som riksintresse finns även väster om parken, dessa gäller för Raedtievarie sameby. Enligt Ren 2000 passerar även två flyttleder tillhörande Frostviken Norra sameby öster respektive väster om vindparken. Se karta i Bilaga C3 för kartor över flyttleder och uppsamlingsplatser.

28 Raedtievarie respektive Frostviken Norra sameby har blivit informerade och inbjudna till samrådsmöten. Vid samrådsmöte med Raedtievarie sameby förklarade de att de inte känner sig berörda av vindparken. Frostviken Norra sameby hade inte behov av något samrådsmöte då de inte heller känner sig berörda av vindparken. Området inom och kring Bodhögarna används, enligt uppgift vid samråd, av Jinjevaerie sameby som vinterbetesmark vid behov. Under de senaste 10 åren har det använts som reservbete. Enligt Ren 2000 finns Jinjevaeries vinterland från nordväst till sydöst enligt följande beskrivning. Den norra gränsen börjar i fjällområdet vid Munsfjället och fortsätter förbi Strömsund ner till Ramvik. Den södra gränsen börjar i Rörvattnet och fortsätter till Föllinge, vidare till Ocksjön och slutligen till Njurundabommen. Vinterland är det område, redovisat av samebyn, som används för renskötsel under vintertid. Inom vinterlandet finns många olika vinterbetesmarker. Inom vissa delar av detta Jinjevaeries vinterland finns även vinterland för Raedtievarie, Ohredahke och Jovnevarie sameby. Med anledning av den uppsamlingsplats och flyttled som finns öster om vindparken samt att vindparken vid behov används som reservbete under vintertid känner sig Jinjevaerie sameby, enligt genomförda samråd, berörda av vindparken. Ingen av övriga samebyar som kontaktats under samrådet känner sig berörda av vindparken. 2.11 Övrig mark- och vattenanvändning Under samrådet har information inhämtats om övrig mark- och vattenanvändning via möten, utskick och telefonsamtal. Den dominerande markanvändningen som identifierats inom det berörda området är skogsbruk och det är mestadels SCA som bedriver det skogsbruk som påverkas. Övriga skogsägare måste ge sitt medgivande för att vindkraftverk ska uppföras på deras mark. 2.12 Konkurrerande intressen Information om konkurrerande intressen i vindparkens närområde har samlats in under samrådet via möten, utskick och telefonsamtal. Samråd har hållits med Försvarsmakten, Luftfartsverket, Luftfartsstyrelsen samt berörda teleoperatörer. Ingen av dessa har haft något att erinra mot den planerade vindparken. 2.13 Aktuella fastighetsägare SCA äger all mark inom parken.

29 2.14 Närboende Området där vindparken Bodhögarna planeras uppföras är mycket glest befolkat med ett fåtal byar med enstaka bebyggelse. Närmaste bostadsbebyggelse ligger ca 0,5 km från vindparkens gräns vid Stor-Skallsjön. Eftersom vindkraftverken som huvudregel aldrig kommer att uppföras inom 250 meter från vindparkens gräns, kommer närmaste bostadsbebyggelse ligga mer än 0,75 km från vindkraftverk. Närmaste samlade bostadsbebyggelse ligger i Sörviken, ca 3,5 km från vindparken, och vid Fullsjön, ca 4,5 km från parken. Se Bild 13 nedan för husen vid Stor-Skallsjön. Bild 13. Bebyggelse vid Stor-Skallsjön.

30 3 BODHÖGARNAS VINDPARK Den planerade vindparken Bodhögarna ligger i Strömsunds och Ragunda kommuner i Jämtlands län, se karta nedan, och är ca 28 km 2 stor. I Bilaga C2 redovisas vindparken med områdesavgränsning, layout och vägnät. För att inte inkräkta på angränsande fastigheters möjligheter att utvinna vindresurser och för att ha ett skyddsavstånd gentemot omgivningen kommer vindkraftverken som huvudregel att placeras minst 250 m från vindparkens områdesavgränsning. I kartorna, Bilaga C2 samt kartan nedan, redovisas denna gräns utanför vilken inga vindkraftverk kommer att placeras. SSVAB planerar att uppföra parken med start tidigast hösten 2009, beroende på när tillstånd fås. Byggtiden för parken Bodhögarna uppskattas till ca 3 år. Bild 14. Översiktskarta

31 Nedan beskrivs vindparkens utformning och omfattning, för tekniska detaljer se den tekniska beskrivningen som följer med som bilaga till tillståndsansökan. 3.1 Vindkraftverken Ett vindkraftverk består av huvudbeståndsdelarna rotor, maskinhus och torn. Tekniken är i princip densamma i alla vindkraftverk. Via en vanligtvis trebladig rotor överförs vindens energi genom en axel till generatorn som omvandlar energin till el. Vanligen är vindkraftverk konstruerade med variabla varvtal för att kunna anpassa effektuttag efter rådande vindförhållanden. Utvecklingen under senare år har varit snabb och vindkraftverken blir allt effektivare. För att kunna utnyttja vinden bättre och minimera turbulenseffekter blir rotordiametern större och tornen högre. I den aktuella vindparken kommer vindkraftverkens navhöjd (höjd från markplanet till centrum av rotorn) att vara 100-115 m. Rotordiametern kommer att vara 90-105 m. Totalhöjden, när något av rotorbladen pekar rakt upp, kommer att bli 145-170 m. Vindkraftverkens effekt bedöms uppgå till 2-3 MW. Principskiss för ett vindkraftverk finns nedan i Bild 15. Rotordiameter 90-105 m Navhöjd 100-115 m Bild 15. Principskiss för ett vindkraftverk, storlekar angivna gällande vindkraftverken i vindparken Bodhögarna.

32 Transformatorerna kommer antingen att placeras inne i vindkraftverken eller utanför i en därför avsedd transformatorkiosk. Generator och eventuell växellåda kommer att vara luft- och/eller vattenkylda. Varje vindkraftverks växellåda rymmer ca 500 liter olja, dessutom finns ca 200 liter hydraulolja i hydraulsystemet. Oljorna kommer att bytas enligt anvisningar från leverantör vilket normalt sett sker vart 5:e år. 3.2 Principiell layout Placeringen av vindkraftverken har bland annat gjorts med hänsyn till uppmätta vinddata från mätmasten samt utifrån vedertagna beräkningsmodeller avseende minimiavstånd mellan verk. Om vindkraftverk placeras för nära varandra uppnås inte optimal effekt då de skuggar varandra vindmässigt. Vindkraftverken kommer också som huvudregel att placeras minst 250 m från vindparkens områdesavgränsning för att inte inkräkta på angränsande fastigheters möjligheter att utvinna vindresurser. Utöver vindförhållanden har de åtgärder/principer som beskrivs nedan i kapitel 4 lett fram till en layout (vindkraftverkens placeringar) för vindparken Bodhögarna. Se karta i Bild 16 nedan samt i Bilaga C2 för vindparkens principiella layout. Denna layout baseras på vindkraftverk med en effekt på 2 MW. Som beskrivs i avsnitt 7.2 nedan har denna layout valts ut för beskrivning av vindparkens miljökonsekvenser då den utgör det maximala fallet i form av flest antal vindkraftverk. Den slutgiltiga utformningen kan bli något annorlunda beroende på vilken leverantör av vindkraftverk som väljs samt ny kunskap som kommer fram under projektets gång. Bild 16. Vindkraftverkens preliminära placeringar inom vindparken.

33 3.3 Ljus- och hindermarkering I Luftfartsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av byggnader, master och andra föremål (LFS 2008:47) finns regler kring hur vindkraftverk ska markeras. Vid uppförande av vindkraftverk högre än 45 m ska anmälan göras till Luftfartsstyrelsen. Luftfartsstyrelsen beslutar sedan om hur markering ska ske i enlighet med föreskrifterna. Enligt föreskrifterna ska vindkraftverk över 150 m hindermarkeras med vit färg samt blinkande högintensivt ljus. Hinderljuset placeras i den högsta fasta punkten på varje verk, dvs. på ovansidan av varje generatorhus. Under dager, gryning och skymning ska det högintensiva ljusets styrka vara 100 000 cd med möjlighet att under natten dimma det till 2000 cd. Föreskrifterna ger även utrymme att, vid närhet till bostadsbebyggelse, avskärma ljuset så att ljusstrålen inte träffar markytan på närmare avstånd än 5 km från verken. I en vindpark med vindkraftverk överskridande 150 m, såsom Bodhögarna, ska, enligt föreskrifterna, samtliga vindkraftverk som utgör parkens yttre gräns markeras med högintensivt ljus samt vit färg. Övriga verk inom parken ska markeras med vit färg samt förses med minst fast rött lågintensivt ljus (styrka 32 cd), om inte Luftfartsstyrelsen meddelar annat i sitt beslut. Man kan också vid anmälan av vindparken ange särskilda skäl till varför vissa vindkraftverk ska undantas från, eller få, reducerad markering. Vid möte med Luftfartsstyrelsen har det framkommit att det vid stora vindparker så som Bodhögarna finns en möjlighet att inte behöva markera samtliga verk i yttergränsen enligt ovan utan att ett något mindre antal verk markeras. Luftfartsstyrelsen nämnde även att de har en möjlighet att vid större vindparker föreslå regeringen att de prövar om det kan finnas skäl att inrätta ett restriktionsområde kring parken. Om detta genomförs kommer hindermarkering av parken att bli mindre omfattande än här beskrivet. Detta är för tillfället under övervägande på Luftfartsstyrelsen, men bedöms vara ett realistiskt alternativ. 3.4 Fundament De två vanligaste typerna av fundament för vindkraftverk är bergförankrat fundament respektive gravitationsfundament. Ett bergförankrat fundament gjuts direkt på berget och förankras med bergbultar. Vid större jorddjup nyttjas vanligen gravitationsfundament där, såsom namnet säger, fundamentet i sig utgör motvikten till vindkrafterna. Typ av fundament för respektive vindkraftverk kommer att bestämmas i projekteringsfasen, bland annat på basis av resultaten av geoteknisk undersökning. Bilden nedan visar ett exempel på bergförankrat fundament. Bild 17. Bergförankrat fundament.

34 3.5 Kringanläggningar Vid varje vindkraftverk kommer en permanent uppställningsplats för kranar att anläggas, se exempel i Bild 18 nedan. Ytan kommer att vara grusad. Vid byggnation av parken krävs vid varje vindkraftverk en viss yta för att förbereda montering av rotorn på marken. Eventuellt behöver då ytterligare ytor vid respektive verk avverkas tillfälligt. Dessa kommer att återplanteras med skog efter avslutade byggnationer. Eventuella åtgärder under drifttiden som innebär att rotorn monteras ned kan kräva att den temporära avverkade ytan åter behöver avverkas. Bild 18. Vindkraftverk med tillhörande uppställningsplats, Smöla vindpark, Norge. Vindparken kommer även att innefatta en servicebyggnad. Byggnaden kan komma att användas till service och underhåll, kopplingsstation för nätanslutningen, personalbyggnad och liknande. Byggnaden kommer att utformas enligt gällande föreskrifter. Bygglov för servicebyggnaden kommer att sökas separat enligt Plan- och bygglagen. För servicebyggnaden kommer det att behövas tillgång till vatten, troligen i form av en brunn. Således behövs också en avloppsanläggning. Tillstånd för brunns- och avloppsanläggning kommer att sökas separat. Intill servicebyggnaden kommer en permanent yta för uppställning av fordon att anläggas. Under byggtiden behöver eventuellt även tillfälliga uppställningsplatser för byggbaracker, fordon och liknande anläggas.

35 Vindparken kommer att generera viss mängd avfall, framförallt under byggtiden. Avfallet kommer att hanteras på ett miljömässigt godtagbart sätt. Eventuellt kommer tillfälliga avfallscentraler att behöva uppföras inom parken under byggtiden. Under driftstiden bedöms avfallet kunna hanteras i anslutning till servicebyggnaden. En/flera transportabla betongstationer kommer att behövas inom vindparken under byggfasen. Möjligheterna för täkt av berg och morän har undersökts inom och i anslutning till vindparken. Tillstånd för dessa täkter söks separat. Vi bedömer att ca 5 % av vindparkens yta kommer att behöva avverkas permanent för ovan nämnda kringanläggningar samt vägar, både befintliga som breddas och nya tillkommande, inom parken (se avsnitt 3.6.1 nedan). 3.6 Transportvägar 3.6.1 Vägar inom vindparken Under byggfasen kommer vägarna, både de befintliga som förstärks och nya tillkommande, att förläggas inom en ca 20 m bred korridor fri från träd. I anslutning till kurvor och branta partier kommer korridorbredden att vara större. Under driftstiden kan skogen tillåtas att återetableras upp mot vägen. Preliminärt beräknas ca 0,54 km 2 skog behöva avverkas för att bereda plats för nya tillfartsvägar med tillhörande zoner fria från träd. Ytterligare skog i anslutning till befintliga tillfartsvägar kan behöva avverkas för att skapa motsvarande zoner. Vägarna inom vindparken planeras vara allmänt tillgängliga. Se karta i Bild 19 nedan för ett preliminärt utkast till vägnät inom den planerade vindparken Bodhögarna.

36 Bild 19. Preliminär placering av vindkraftverk och vägnät inom vindparken. En sannolik infart till området är en befintlig ca sex km lång skogsväg som går in i områdets östra del. Vägen här är en typisk skogsväg med branta lutningar, framför allt den sista km. Befintliga vägsträckor som skall användas för transporterna förstärks, kurvor rätas ut, branta krön och backar åtgärdas samt att vägen breddas till ca 5 m för att klara de krav som ställs för de tunga och långa transporterna av vindkraftverk. De nya vägarnas utformning kommer att variera beroende på markförhållanden och topografiska förhållanden. På ritning i Bilaga C8 och C9 redovisas olika normalsektioner för planerade vägar inom området.

37 Huvuddelen av vägarna kommer att anläggas inom fastmarksområden. Här bedömer man att inga geotekniska förstärkningsåtgärder erfordras. På fastmarksområden inom parken används vägtypen som illustreras i Bilaga C8. För denna typ av väg läggs vegetationsmassorna vid avtäckning tillbaka som släntbeklädnad, slänterna har 1:2 lutning. Schaktmassorna i dikena används som fyllnadslager i vägen. Vägen har ett förstärkningslager om 50 cm, bärlagret är 10 cm och slitlagret 5 cm. Ett område där geotekniska förstärkningsåtgärder kan bli aktuella är vid passage av vattendrag där jordarterna i direkt närhet till vattendraget vanligen är av finkornig karaktär (silt, lera, torv). Vid passager av våtmarker och sumpskogar kommer vägarna så långt möjligt att anläggas som flytande, vilket innebär att vägen anläggs ovanpå marken utan diken, se Bilaga C9 samt Bild 20 nedan. På så sätt påverkas inte grundvattennivån. För flytande vägar utläggs geonät direkt på befintlig mark, därefter fylls ett lager med krossmaterial följt av ytterligare ett lager geonät. Ovanpå det andra lagret geonät läggs överbyggnaden i form av förstärkningslager, bärlager och slitlager. Bild 20. Exempel på normalsektion flytande väg. Nyanlagda vägar kommer att ha en bredd på 5-6 m och går till samtliga verk i området. Vid en preliminär beräkning bedöms det att ca 5 mil ny väg, inklusive mötesplatser och uppställningsytor, behöver byggas inom etableringsområdet. Vid anläggandet av vägarna kommer olika skyddsåtgärder att vidtas, se närmare avsnitt 4.9.1. 3.6.2 Vägar från hamn till vindparken En framkomlighetsanalys har genomförts för att undersöka bästa möjliga transportväg, för vindkraftverk och ytterligare material för byggnation av vindparken, från hamn till vindpark. Analysen bestod av en inventering och analysering av befintliga vägar för att undersöka om dessa håller bärighetsmässigt och om de går att använda utifrån topografi och befintlig bredd. En inventering av broar längs dessa vägar ingick också med hänsyn till bl. a. bärighet. De hamnar som bedöms vara bra alternativ för mottagande av vindkraftverk för transport till etableringsområdet Bodhögarna är Härnösands, Köpmanholmens och Lungviks hamn. I bedömningen vilka vägalternativ som lämpar sig bäst för transporter av vindkraftverk har hänsyn tagits till ett antal förmodade åtgärder efter sträckan, vägens kvalitet och bärighet samt avstånd till etableringsplatserna. Generellt gäller att samtliga BK2 (bärighetsklass 2) vägar och skogsbilvägar behöver förstärkas och många behöver även breddas. Andra aktuella åtgärder är rätning av backkrön och kurvor samt tillfälliga och permanenta utfyllnader vid korsningar.

38 Från Härnösands hamn går föreslaget vägalternativ efter Hamnleden ut på E4, E4 norrut, avfart till väg 90 i Veda, avfart till väg 87 i Sollefteå, väg 331 från Österforse, avfart till väg 345 i Ramsele, avfart till väg 965 och 837 mot Görvik. Strax innan Sörviken svänger man söderut till den östra sidan av parken Bodhögarna. Från Köpmanholmens hamn går föreslaget vägalternativ från hamnen ut på väg 908, avfart till E4, E4 söderut, avfart till väg 322 i Gallsätter, väg 332 samt väg 334 till Sandslån, avfart i Sandslån till väg 333 fram till Nyland, ut på väg 90 mot Sollefteå, avfart till väg 87 i Sollefteå, väg 331 från Österforse, avfart till väg 345 i Ramsele, avfart till väg 965 och 837 mot Görvik. Strax innan Sörviken svänger man söderut till den östra sidan av parken Bodhögarna. Från Lungviks hamn blir vägen densamma som från Köpmanholmens hamn. Se karta i Bild 21 nedan för transportvägar från hamn till vindpark. VINDPARK BODHÖGARNA Bild 21. Karta över lämpliga transportvägar till alla parker inom SSVAB:s vindkraftssatsning.

39 3.6.3 Järnväg från hamn till vindparken Vad gäller alternativ för transporter via väg från hamn till vindpark har påvisats att det under förutsättning att delarna till vindkraftverken inte är för höga går att transportera vindkraftverken via järnväg. Det är främst kontaktledningen som begränsar höjden. 3.7 Mätmaster Inför monteringen av vindkraftverken är det vanligt att det sätts upp tillfälliga mätmaster i vindparker för att verifiera verkens effektkurva. För att kunna göra detta rätt måste den exakta vinden som vindkraftverket kommer att utsättas för uppmätas. I kuperad terräng, som fallet är för vindparken Bodhögarna, skulle detta innebära att mätmaster uppförs på ett antal turbinfundament i några månader. Inom vindparken Bodhögarna kommer några permanenta mätmaster att uppföras. Dessa blir 1-3 till antalet och består av fackverkskonstruktioner med samma höjd som vindkraftverkens navhöjd. Den befintliga 100 m höga masten i vindparkens syöstra hörn kan komma att utgöra en av dessa permanenta master, om läget för denna stämmer överens med de krav som ställs på en permanent mast. Både tillfälliga och permanenta master kommer att anmälas på vanligt sätt enligt plan- och bygglagen. 3.8 Elnät Elnätet inom parken och anslutning till överliggande elnät prövas, enligt Ellagen, separat hos Energimarknadsinspektionen. Bygglov för transformatorstationen kommer att sökas separat enligt Plan- och bygglagen. 3.8.1 Uppsamlingsnät inom vindparken Vindkraftverken kommer att kopplas samman med markförlagd elkabel. Bedömningen är att luftledning inte kommer att behövas. Kabeln förläggs i ledningsschakt och kommer så långt det är praktiskt möjligt och ekonomiskt rimligt att följa vägarna inom parken. Över våtmarker och sumpskogar där s.k. flytande vägar används kan kabeln inte förläggas i vägkroppen utan läggs i en separat kabelgrav. De metoder som vanligen används för att förlägga kablar i mark är plöjning, schaktning, kedjegrävning och tryckning. Val av metod beror på markens beskaffenhet och känslighet. Om kabel ska förläggas inom värdefulla naturmiljöer väljs den metod som ger minimal påverkan på dessa miljöer. Kabelnätet samlas upp i en transformatorstation som placeras centralt inom vindparken. 3.8.2 Anslutning till överliggande elnät Vindparken kommer att anslutas till överliggande elnät i stamnätsstationen vid Storfinnforsen belägen 1,5 mil nordost om parken. Anslutningen kommer att ske i samordning med de andra parkerna i närområdet: Ögonfägnaden och Björkhöjden-Björkvattnet. Från stationen Storfinnforsen byggs en 130 kv-ledning som troligtvis löper parallellt med en befintlig 400 kv ledning ner till närområdet för de tre parkerna. Här kommer ledningen att delas upp i två ledningar, varav den ena ansluter till vindparkerna Bodhögarna och Ögonfägnaden och den andra till parken Björkvattnet-Björkhöjden. I varje park ansluter respektive 130 kv-ledning till de nya transformatorstationerna. 3.9 Underhåll och service Vindkraftverken fjärrdriftövervakas från servicebyggnaden som placeras inom vindparken. Servicebyggnaden innehåller en driftscentral som inte behöver vara bemannad. Det kommer också att finnas en driftscentral på annan plats som är gemensam för samtliga vindparker och med en

40 driftsorganisation i form av personal på plats. Vindkraftverken undersöks med korta regelbundna intervall. Större underhåll för verken planeras till en gång per år. 3.10 Transporter Transporter som genereras av vindparker kan delas in i följande: transport av vindkraftverk transporter för väg- och vindkraftbyggnation personaltransporter servicetransporter 3.10.1 Uppskattning av mängden transporter via vägnätet Uppskattning av mängden transporter har gjorts för transport via väg och lastbil. Se tabellen nedan. Uppskattningarna gäller för enkel väg. Nedan nämns också alternativet med transport via järnväg. Större delen av materialtransporterna under byggskedet kommer att ske inom parken och är därmed mycket korta. Tabell 3. Uppskattning av mängden transporter. Transporter under byggtid Transporter under driftstid (per år) Typ av transport Berg-/grusmaterial för nya vägar Berg-/grusmaterial för förstärkning av befintliga vägar Betong för fundament* Sand till kabelgravar Konstruktionsmaskiner Vindkraftverken och tillhörande utrustning Kranar Personaltransporter servicetransporter personaltransporter *beror av var tillverkning av betongen görs: lokalt inom vindpark alt. att det tas utifrån Antal transporter med lastbil (enkel väg) 12000 inom 500 utom Inom/utom området (i huvudsak) 4300 utom 400 utom 3500 inom/utom 700-1000 utom 70 utom 35000 utom ringa inom ringa utom För beräkning av transporter för berg-/grusmaterial har använts: väglängd x vägbredd (5 m) x lagertjocklek (0,25 m) x densitet på massa (1,8 ton/m3) / ton per bil. Normalt lastas cirka 30 ton per lastbil. Vad gäller transporter för förstärkning av befintliga vägar har beräkningen gjorts på samma sätt som för nya vägar inom området. Längden på de nya vägar som skall byggas respektive de befintliga som skall förstärkas har uppskattats till 46 km respektive 6 km. För beräkning av transporter för betong så har antagits att gravitationsfundament används varvid volymen betong som behövs per verk uppgår till cirka 400 m3. Mängden betong per betonglastbil har antagits uppgå till 7 m3. För beräkning av transporter som behövs för sand i kabelgravar har antagits ett djup på 0,3 m, bredd på 0,5 m samt att kabelgravarna sträcker sig längs alla de nya vägarna inom området (dvs. 46 km). För konstruktionsmaskiner har tidigare beräkningar i MKB för Kyrkbergets vindpark, upprättad av SWECO 2007-05-28, använts som schablonvärde (45 transporter per verk). Likaså har tidigare MKB för Kyrkberget använts som schablonvärde för persontransporter (455 persontransporter per verk).

41 3.10.2 Transporter av vindkraftverken till vindpark via väg Detta avsnitt berör transporter via väg. Varje vindkraftverk är uppdelat i ett antal huvuddelar som pga. av sin storlek oftast kräver en lastbil med anpassat släp. En sammanställning av ett vindkraftverks huvuddelar och antalet transporter de genererar finns i Tabell 4 nedan. Tabell 4. Uppskattning av antal transporter för ett vindkraftverk. Huvuddelar Antal transporter med lastbil Komplett maskinhus 1 Blad (3 blad ihop eller för sig) 1-3 Torn** 3-5 Kablar/instrument 1 Container med verktyg och generator för resning/montering 1 Hub och noskon 1 Ingjutningsgods 1 Totalt antal transporter 9-13 ** Avser torn av stål. Vid betongtorn ökar antalet transporter. Bodhögarnas vindpark har projekterats för cirka 80 st. vindkraftverk. Det innebär att antalet transporter från hamn till vindpark kommer att uppgå till cirka 700-1100 st. (720-1040 st.) enkel väg. 3.10.3 Transporter av vindkraftverken till vindpark via järnväg Vad gäller alternativ för transporter via väg från hamn till vindpark har påvisats att det går att transportera vindkraftverk via järnväg. Antalet transporter har emellertid varit svårt att uppskatta. I en förfrågan till Green Cargo om det är möjligt har Green Cargo svarat att problem finns med vagnar för transporterna. För att t.ex. transportera bladen finns inga befintliga vagnar utan de måste i så fall tillverkas eller byggas om. Om transport sker med järnväg planeras godsbangården på Backe f.d. sågverk att användas som omlastnings- och mellanlagringsyta. Därefter transporteras vindkraftverken med lastbil till vindparken. 3.10.4 Transporter under driftstid I varje vindpark kommer det att finnas en servicebyggnad varifrån servicetransporter utgår. Mängden transporter beror på behovet av service. Detta är idag oklart men med bakgrund av servicebyggnadens placering kommer sannolikt servicetransporterna till största delen röra sig inom områdena och de antas ske i begränsad omfattning. Samma antas för personaltransporter under driftstid. 3.11 Massor Man eftersträvar en massbalans inom etableringsområdet genom att befintligt schaktmaterial återanvänds i största möjliga mån. Avtäckningsmassor återanvänds i slänter längs vägarnas sträckning samt att krossmaterial används till vägarnas överbyggnad. Möjligheterna för täkt av berg och morän har undersökts inom och i anslutning till vindparken. Tillstånd för identifierade täkter söks separat av SCA. Naturgrus (till betong) och sand (till elkabelgravar) kommer att tas från befintliga täkter i närområdet utanför vindparken. Massorna har beräknats utifrån vägarnas längder och enligt typsektioner. Från dessa förutsättningar har man fått ut en mycket grov massredovisning och kalkyl. Inga beräkningar redovisas dock här.

42 3.12 Avveckling och återställning Beräknad livslängd på vindkraftverken beräknas till ca 25 år. Vid en framtida avveckling av anläggningen kommer allt material, inom ekonomiskt försvarbara gränser, att återvinnas. Fundamenten tas bort ned till ca 1 m under markytan. Vägar och elkablar lämnas kvar. På anläggningsytor planteras skog. 4 SKYDDSÅTGÄRDER OCH MILJÖKONSEKVENSER Vid utformningen av vindparker i skogsmiljö är det avgörande för att projekten ska vara ekonomiskt genomförbara att man kan välja de platser i terrängen som är lämpligast ur vindsynpunkt. Samtidigt bör givetvis påverkan på naturmiljön begränsas så långt som möjligt. Under det samråd som skett sedan hösten 2007 har en stor mängd kunskap samlats in om området som utgör den planerade vindparken Bodhögarna samt dess omgivningar. I nedanstående stycken redovisas de skyddsåtgärder som vidtagits för att minimera vindparkens miljöpåverkan, i de fall där sådana åtgärder är aktuella. Här redovisas också hur människor och miljön bedöms bli påverkade av den planerade verksamheten samt vilka konsekvenser detta kan orsaka. 4.1 Landskapsbilden 4.1.1 Landskapsbilden skyddsåtgärder Vindparkens påverkan på landskapsbilden reduceras genom att: Vindkraftverken kommer att vara målade i en diskret vit färg. Utformningen blir enhetlig utan logotyper eller reklam på vindkraftverken. 4.1.2 Landskapsbilden miljökonsekvenser Landskapet utgörs av ett typiskt kuperat skogslandskap i södra Norrlands inland beläget ovan högsta kustlinjen. Nivåskillnaderna varierar mellan 70 och 150 meter mellan höjden där parken planeras och Sörviksjön, norr om parken. Ser man landskapet på håll ger det intryck av låg komplexitet, orördhet och storslagenhet. På nära håll är landskapet mer komplext med kuperad terräng och en mosaik av skog, sjöar, myrar och tjärnar. De vida utblickarna är få och begränsade av terräng och vegetation. De mindre landskapsrummen vid sjöarna har betydligt större betydelse för landskapsbilden i närmiljön. En vindkraftsanläggning består av stora, höga byggnadsverk som är tillverkade av människor och just storleken innebär en påtaglig påverkan på landskapsbilden. Den höga höjden krävs för att optimera produktionen av elenergi. Hur vindkraftverken uppfattas är subjektivt. Vissa människor finner anläggningarna störande och fula medan andra tycker att vindkraftverken är vackra eller har en positiv inverkan på landskapsbilden eftersom de representerar positiva effekter för miljön. Risken för störande effekter ökar normalt med antalet vindkraftverk samt med minskat avstånd från vindkraftverken. Synbarheten har analyserats främst utifrån siktanalyser, fotomontage, avstånd och i vilket väderstreck parken ligger i förhållande till den plats varifrån den betraktas. Intill Bodhögarnas vindpark är det främst öppna lägen vid sjöarna Sörviksjön, Fullsjön och Recksjön tillsammans med öppen ängsmark vid Västansjö som ger möjlighet till utblickar mot parken. Stor påverkan får därmed betraktelsepunkter i Västansjö, Sörviken, Västibodarna, och Fullsjön. Fullsjön får något lägre påverkansgrad då byn ligger något längre ifrån parken med verken i nordväst. Medelstor påverkan får betraktelsepunkter vid nordöstra delen av Recksjöns strand eftersom skogskanten ligger närmare och begränsar utsikten mot vindparken.

43 Tabell 5. Tabell som redovisar betraktelsepunkter kring Bodhögarnas vindpark, antal bofasta (mantalsskrivna september 2008), läge, avstånd samt hur många verk som teoretiskt kan bli synliga på dessa platser. Antalet synliga verk grundar sig på siktanalyskarta med skog. PLATS KOMMUN ANTAL BOFASTA VINDPARKENS LÄGE ANTAL SYNLIGA VERK Platser som berörs av vindparken av ca 80 st Ungf. avstånd tillvindparken Sörviken Strömsund 24 Sydväst om Sörviksjön Flertalet 3,5 km Västvattnet Sollefteå 3 Väster om Västvattnet Få 8,5 km Grovikbodarna Ragunda 0 Nordväst om Grovikbodarna Färre än hälften 7,5 km Fullsjön Ragunda 7? Nordväst om Fullsjön Färre än hälften 4,5 km Fler än hälften Sönnansjön Ragunda 3? Nordväst om Sönnansjön Få 4 km Västibodarna Ragunda 0 Nordväst om Västibodarna Fler än hälften 2 km Stor-Skallsjön Ragunda 0 Nordost om Stor-Skallsjön Få 0,5 km Västansjö Strömsund 0 Öster om Västansjö Fler än hälften 1,5 km Recksjön Strömsund 0 Sydost om Recksjön Få-Färre än hälften 3 km Texten under rubriken Antalet synliga verk är en grov bedömning eftersom resultaten från den skogsklädda siktanalysen är osäkra och bl.a. inte tar hänsyn till mindre skogsridåer. Antalet synliga verk kommer att vara färre på platser där dessa skogsdungar skymmer sikten. Hur boende och besökande kommer att uppfatta vindkraftverkens påverkan på landskapsbilden beror, enligt forskningsresultat, bland annat på deras inställning till vindkraft. Uppfattningarna kommer sannolikt att variera inom ett stort spann, från vackert och miljövänligt till främmande och fult. Konsekvenserna av en vindpark blir en stor visuell påverkan för den enskilde där verken syns tydligt och kommer nära. Västansjö är den plats där påverkan blir mest påtaglig. Ur det allmänna perspektivet blir konsekvenserna som mest måttliga. Landskapsbildsvärdena är ordinära och lokala och det är få personer som kommer att blicka ut över den planerade vindparken. Graden av påverkan ökar från Stor till Mycket stor för platserna Sörviken, Fullsjön och Västibodarna om samtliga vindparker som SSVAB planerar i området anläggs. För platser i Västvattnet, Sönnansjön och Grovikbodarna betyder de andra vindparkerna också mer för påverkansgraden. Påverkan för övriga betraktelsepunkter, inklusive Västansjö, ändras inte om de två andra parkerna byggs. Se kartbilden nedan.

44 BOD- HÖGARNA ÖGONFÄGNADEN BJÖRKHÖJDEN- BJÖRKVATTNET Bild 22. Kartbilden visar hur påverkansgraden bedöms för olika betraktelsepunkter intill Bodhögarna om alla vindparker som SSVAB planerar i området anläggs. Analyskarta SWECO Östersund.

45 Bild 23. Fotomontage som visar hur Bodhögarnas och Ögonfägnadens vindparker kan komma att påverka landskapet sett från Sörviken, ca 3,5 km nordost om parken. Fotomontage SWECO Örnsköldsvik. 4.2 Buller 4.2.1 Buller skyddsåtgärder Det är inte nödvändigt att utföra åtgärder för att reducera ljudnivån från vindparken då ljudberäkningarna ligger inom Naturvårdsverkets riktlinjer. Om det skulle visa sig att ljudnivån efter etablering av vindparken överstiger Naturvårdsverkets riktvärde vid någon bostad finns det effektiva reglermöjligheter för att reducera ljudnivån från vindkraftverken. 4.2.2 Buller miljökonsekvenser Gällande ljud från vindkraft tillämpas ofta Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller (se Naturvårdsverkets allmänna råd 1978:5 rev. 1983). Här anges riktvärden för olika situationer där riktvärdet nattetid, ekvivalent ljudnivå 40 db(a), är det som brukar tillämpas för vindkraft. Den ekvivalenta ljudnivån är ett medelvärde av ljudnivån över tiden. I Naturvårdsverkets förslag till Allmänna råd om buller från vindkraftverk som skickades på externremiss hösten 2006 redovisas följande förslag till riktvärden: Tabell 6. Utomhusriktvärden för buller från vindkraftsanläggning Områdesanvändning Bostäder för permanent boende och fritidshus Ekvivalent ljudnivå i db(a) räknat som driftsmedelvärde 40 db(a) Friluftsområden där låg bullernivå utgör en särskild kvalitet 35 db(a)

46 Enligt förslaget bör det lägre riktvärdet tillämpas för områden definierade enligt nedan: Med friluftsområde avses område i översiktsplan för det rörliga friluftslivet eller andra områden som nyttjas mer frekvent för friluftsliv där naturupplevelsen är en viktig faktor och där en låg bullernivå utgör en särskild kvalitet. Bakgrundsnivån är låg och inga andra störande aktiviteter förekommer som t. ex.. skjutbanor, fritidsbåttrafik eller skoterleder. Inom det område som vindparken utgör finns inga sådana utpekade friluftsområden i översiktsplanen varvid det är riktvärdet 40 db(a) som utgör utgångspunkt. Detta innebär att ljudet från vindkraftsanläggningen inte bör överskrida 40 db(a) vid någon byggnad som används till permanent boende eller fritidshus. Riktvärdet gäller ej för ekonomibyggnader. Om ljudet innehåller rena toner ska riktvärdet skärpas med 5 db(a). Som en jämförelse till riktvärdet redovisas typiska ljudnivåer i nedanstående tabell. Tabell 7. Typiska ljudnivåer Ljudnivå i db(a) Typisk/jämförbar ljudnivå 0-15 db(a) Svagast uppfattbara ljud 30-35 db(a) Bakgrundsnivå i bostadsrum med mekanisk ventilation 50-60 db(a) Medelljudnivå på tyst stadsgata 60-65 db(a) Samtal på kort avstånd 65-75 db(a) Landande jetflygplan på 1000 m höjd 80-85 db(a) Snälltåg med 100 km/h på 100 m avstånd 85 db(a) Risk för hörselskada vid långvarig exponering 90-95 db(a) Startande långtradare på 5-10 m avstånd 120-130 db(a) Smärtgräns Ett vindkraftverk har i huvudsak två olika ljudkällor. Dels uppkommer ljud från vindkraftverkets maskinhus och dels alstras ett aerodynamiskt ljud vid rotorbladens passage genom luften. Det aerodynamiska ljudet påminner om ljudet som uppstår i vegetationen när det blåser. Intill vindkraftverken har det aerodynamiska ljudet en väsande karaktär, ju längre ifrån vindkraftverket desto dovare blir ljudet. Det aerodynamiska ljudet hörs främst vid tämligen låga vindhastigheter. Ju starkare det blåser desto mer maskeras ljudet, d.v.s. naturliga ljudkällor tar över och gör det svårt att uppfatta ljudet från vindkraftverken. Vid marknivå rakt under ett modernt vindkraftverk är ljudnivån ca 65 dba. Detta ljud avtar därefter med ökande avstånd från verket med 6 db(a) per avståndsdubbling. Från tidigt 1990-tal och framåt har ljudnivåerna från vindkraftverkens maskinhus successivt minskat och är idag ett mindre problem. Det har även gjorts stora framsteg i att minska det aerodynamiska ljudet från vindkraftverk. Ljud från vindkraftverk bör inte innehålla rena toner. Dessa upplevs mer störande än andra ljud och är lättare att uppfatta i kombination med annat ljud vilket innebär att ljudet inte maskeras lika lätt av det naturliga vindbruset. Moderna vindkraftverk har dock väldigt sällan problem med rena toner. Ljudberäkningar har utförts för vindparken Bodhögarna. Beräkningarna är utförda med den nordiska beräkningsmodellen Nord 2000, Delta, AV 1719/01, 2002 med förutsättningar enligt Naturvårdsverkets praxis d.v.s. konstant medvind för vindhastigheten 8 m/s på 10 m höjd. Programvara som använts är SoundPLAN 6.4.

47 Nord 2000 är en beräkningsmodell som är gemensamt framtagen av de nordiska länderna, delvis med stöd av svenska Naturvårdsverket, för att beräkna ljudutbredning med inverkan av vind, temperatur, markegenskaper och skärmning. Olika vindhastighets- och temperaturgradienter kan väljas. Nord 2000 är lämplig för beräkning av ljudutbredning över kuperad terräng då den tar hänsyn till varierande topografi samt även för ljudutbredning över vatten då vattenytans akustiska egenskaper kan beaktas. Beräkningsmodellen i Naturvårdsverkets rapport Ljud från vindkraftverk är under omarbetning. Den kan användas för planeringsändamål. Naturvårdsverket utesluter inte att ljudutbredning över land beräknas med mer detaljerade metoder, t.ex. Nord2000. I förslaget till revidering av Naturvårdsverkets beräkningsmodell är metoden för beräkning av vindkraftverkets ljudemission i skogsterräng ändrad. Detta pekar på att det kan vara lämpligt med avsteg från Naturvårdsverkets modeller, som i stort sett bygger på erfarenheter från äldre vindkraftverk, om förutsättningarna är sådana att andra beräkningsmodeller kan ge ett mer tillförlitligt beräkningsresultat. Vår uppfattning är att det är rimligt att använda Nord 2000 i beräkningarna för vindparken Bodhögarna. Vid beräkningar gjorda för ett stort antal andra projekt är skillnaden liten. Det nuvarande ljudet i området utgörs huvudsakligen av ljudet som skapas av vindens rörelse genom träd och buskar. De mänskliga verksamheterna i området som ger upphov till buller är främst skogsbruket och trafik på vägar i närheten av bebyggelse samt säsongsbetonat buller från jakt och skoteråkning. Människor påverkas olika av ljud och begreppet buller är därför kopplat till individuella bedömningsgrunder. De ljudnivåer som en korrekt planerad vindpark ger upphov till, dvs. under 40 dba, ger normalt upphov till en låg andel störda. Störningsstudier finns redovisade i Eja Pedersen: Human response to wind turbine noise. Perception, annoyance and moderating factors. Göteborgs universitet (2007). Påverkan i form av sömnstörningar, huvudvärk, koncentrationssvårigheter samt stressreaktioner är sällsynta vid så låga nivåer. Faktorer som i studier visat sig påverka människors upplevelse av ljud från vindkraft är bl.a. den allmänna inställningen till vindkraft, om verken är synliga eller ej och om man har ekonomiskt utbyte av vindkraften eller ej. För att utreda hur vindparken påverkar ljudmiljön i dess närområde har ljudberäkningar utförts av ÅF-Ingemansson AB. Dessa beräkningar utgår från ett verk av modell Vestas V90 2 MW med ett källjud, dvs. ljudeffektnivå på 103.9 db(a) re 1 pw. För den planerade vindparken Bodhögarna redovisas ljudberäkningar nedan, Bild 24. Dessutom redovisas ljudberäkningar för den sammanlagda effekten av Bodhögarna och den närliggande vindparken Ögonfägnaden, Bild 25.

48 Bild 24. Ljudberäkning för vindparken Bodhögarna.

49 Bild 25. Ljudberäkning för vindparkerna Bodhögarna (till vänster i bild) och Ögonfägnaden (till höger i bild). Inga bostadshus (permanenta bostäder eller fritidsbebyggelse) faller enligt beräkningarna inom gränsen för riktvärdet 40 db(a). Konsekvenserna av ljud från vindparken antas därför vara ringa och i första hand uppträda utomhus i parkens direkta närområde. Det bör påpekas att även om riktvärdet är uppfyllt kan det förekomma kortvariga perioder, t.ex. vid vissa atmosfäriska förhållanden, då ljudet från vindkraftverken kan vara mer hörbart för boende. Dessa perioder bedöms dock vara sällan förekommande och på grund av den låga ljudnivån endast uppträda utomhus. 4.3 Skuggning 4.3.1 Skuggning skyddsåtgärder Med aktuell utformning av parken, verkens höjd och placering, kommer vindparken inte att medföra att Boverkets riktlinjer för skuggeffekter överskrids för bostadshus. Några särskilda skyddsåtgärder behöver därför inte vidtas. 4.3.2 Skuggning miljökonsekvenser Vindkraftverkens rotorblad kan under vissa omständigheter ge upphov till skuggeffekter i anslutning till närliggande bostadshus genom att bladen klipper solljuset. Skuggornas utbredning är störst när solen står lågt, det vill säga problemen är störst vid solens upp- och nedgång under våren och hösten och då på vindkraftverkens skuggsida. Hur skuggeffekterna kommer att påverka omgivningen är relativt enkelt att beräkna och om riktlinjerna för skuggeffekter följs är skuggor från vindkraftverk inget problem. I Sverige saknas ännu normer för skuggor från vindkraftverk. I Tyskland (förordningen WEA- Schattenwurf-Hinweise) finns dock riktlinjer för skuggeffekter från vindkraftverk. I Boverkets

50 handbok Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära områden står det att praxis i Sverige har blivit att följa dessa rekommendationer. Det innebär att den teoretiska skuggtiden för störningskänslig bebyggelse inte bör överstiga 30 timmar per år och att den faktiska skuggtiden inte bör överstiga 8 timmar per år eller 30 minuter om dagen. Den teoretiska skuggtiden avser den astronomiskt maximalt möjliga skuggeffekten på en höjd av 2 meter över marken. Med den astronomiskt maximala skuggeffekten avses ett värsta fall utifrån ett antagande om svårast tänkbara skuggförhållanden: Solen skiner från en molnfri himmel alla dagar från soluppgång till solnedgång. Inga träd, byggnader, höjder eller föremål skymmer siktlinjen till vindkraftverken. Vindriktningen följer solen så att kraftverken hela tiden ger maximal skugga. Vindkraftverken är alltid igång. Med den faktiska skuggeffekten avses den faktiska, summerade tiden då periodiska skuggor uppträder på den störningskänsliga platsen. Som underlag för bedömning av den sannolika skuggeffekten kan beräkningar av den astronomiskt maximala möjliga skuggeffekten nyttjas. Den sannolika skuggeffekten beräknas sedan med hjälp av statistik på soltimmar och vindstatistik. Kjeller Vindteknikk AS har utfört skuggberäkningar för Bodhögarna vindpark enligt gällande svenska rekommendationer. Då Bodhögarna är belägen i nära anslutning till Ögonfägnaden vindpark och det föreligger en risk för att skuggor från båda parkerna faller på samma plats har skuggberäkningarna utförts för bägge parker samtidigt. Skuggberäkningarna har utförts med antagandet att vindkraftverken har en navhöjd på 115 m och en rotordiameter på 100 m. I beräkningarna har störningskänslig bebyggelse definierats som en 14 m bred och 5 m hög fasad vinkelrätt mot marken med ett konstant tvärsnitt mot samtliga skuggande objekt. Skuggningseffekter från träd har inte tagits hänsyn till i beräkningarna av den sannolika skuggtiden. Därför är resultaten från beräkningarna att betrakta som konservativa. De skuggor som idag förekommer i området är de som normalt förekommer i ett glesbebyggt skogslandskap såsom skuggor från träd och buskar. Beräkningarna av den sannolika skuggningen är redovisade i Bild 26. Bostadshusen i Näset, Östra Sörviken och det bostadshus som är beläget alldeles öster om Stor-Skallsjön kan komma att träffas av skuggor från vindparkerna. För samtliga bostadshus gäller dock att mängden skuggning från vindkraftverken är begränsad och icke överskrider Boverkets riktlinjer. Då skugganalyserna visar att inga bostadshus hamnar över Boverkets riktlinjer föreligger inte något behov av åtgärder. I övrigt uppstår skuggbildning för personer som rör sig i terrängen.

51 Bild 26. Skuggningskarta för Bodhögarna (till vänster i bild) och Ögonfägnaden (tillhöger i bild) vindparker. Parkområdenas gränser är markerade av den mörkblå linjen. Gränsvärdet på 8 timmar skuggning per år är markerat av den grön linje. Ljusblå linjer markerar gränser till områden som inte upplever några skuggeffekter från parkerna överhuvudtaget. 4.4 Reflexer 4.4.1 Reflexer skyddsåtgärder Reflexer som kan uppstå från vindkraftverkens rotorblad kommer att elimineras genom att bladen är antireflexbehandlade. 4.4.2 Reflexer miljökonsekvenser De reflexer som idag förekommer i området är de som normalt förekommer i ett glesbebyggt skogslandskap såsom reflexer från vatten- och mineralytor. Inga konsekvenser avseende reflexer från vindkraftverken inom vindparken Bodhögarna väntas då verkens rotorblad kommer att vara antireflexbehandlade. 4.5 Utsläpp till vatten 4.5.1 Utsläpp till vatten skyddsåtgärder Oljeprodukter lagras externt, i ett låst utrymme. Inga produkter lagras i vindkraftverket. Om läckage uppstår från växellådor eller styrsystem kommer det att leda till omedelbart driftstopp och åtgärder, vid behov även sanering, av områden som förorenats av utläckande vätska. Saneringsmaterial för petroleumprodukter ska finnas i varje vindkraftverk. Vindkraftsanläggningen kommer att kontrolleras regelbundet genom service med fastlagda intervaller. Serviceintervallen kommer att bestämmas av tillverkaren av vindkraftverken.

52 Uppställningsplatser för fordon och annan utrustning kommer att ske på täta hårdgjorda ytor. Utformningen av ytorna bestäms från fall till fall beroende på markens beskaffenhet. Om kylvätska eller frostskyddsvätska kommer att användas kommer vindkraftverkets konstruktion att förhindra att eventuellt läckage sprider sig utanför konstruktionen. Att använda växellådslösa maskiner kan vara ett alternativ. 4.5.2 Utsläpp till vatten miljökonsekvenser Läckage av oljor, kylvätska och frostskyddsvätska kan inträffa från växellådor och styrsystem. Det finns också risk för läckage av oljor och drivmedel i samband med uppställning av fordon. Vid läckage finns risk för att intilliggande mark och eventuellt även grundvattnet förorenas. Detta kan lokalt slå ut den biologiska aktiviteten i mark och vatten. Risken för större läckage från vindkraftverk bedöms dock som liten eftersom verken är slutna system där själva tornet fungerar som invallning. Då uppställningsplatser för fordon kommer att ske på täta hårdgjorda ytor bedöms risken för läckage som liten även här. 4.6 Utsläpp till luft 4.6.1 Utsläpp till luft miljökonsekvenser Vindkraft orsakar i stort sett inga luftföroreningar under driftsskedet. Vindkraft ersätter ofta importerad elkraft, från förbränning av fossila bränslen, som orsakar utsläpp av bl.a. koldioxid, svaveldioxid och kväveoxid. Varje producerad kwh el från vindkraftverk innebär därför en minskning av utsläpp till luft av dessa ämnen. En etablering av vindparken Bodhögarna är således positiv för klimatet då den ger minskade klimatpåverkande utsläpp. Den minskar dessutom försurningen av mark och vattendrag. Vindparken Bodhögarna skulle då den ersätter fossila bränslen bidra till minskade utsläpp enligt nedanstående tabell. Tabell 8. Minskade utsläpp för vindparken Bodhögarna då denna ersätter fossila bränslen (Vindkraft i teori och praktik, Wizelius T, 2007) Ämne Årligt minskat utsläpp Koldioxid Svaveldioxid Kväveoxider Stoft 309 000 ton 135 ton 950 ton 36 ton Den årliga produktionen i den aktuella vindparken motsvarar elkonsumtionen för eluppvärmda villor, hushållsel för villor eller lägenheter samt drift av eldrivna bilar enligt tabellen nedan. Tabell 9. Jämförelse årlig produktion för vindparken Bodhögarnas och drift av bostäder och bilar. Typ Antal Eluppvärmda villor (förbrukning 20 000 kwh/år) Hushållsel villor (förbrukning 5 000 kwh/år) Hushållsel lägenheter (förbrukning 2 000 kwh/år) Eldrivna bilar (som körs 1 500 mil/år) Ca 18 000 st. Ca 73 000 st. Ca 182 000 st. C 76 000 st.

53 Under driftstiden genererar vindparken transporter i form av servicetransporter och personaltransporter, se avsnitt 3.10.1 ovan. Dessa ger utsläpp av koldioxid och andra miljöskadliga ämnen. Konsekvensen av en etablering av vindpark Bodhögarna kommer, totalt sett, att bli positiv ur klimatsynpunkt eftersom den i ett större perspektiv bidrar till att mindre energi behöver produceras med hjälp av fossila bränslen, vilket i sin tur innebär minskade klimatpåverkande utsläpp. 4.7 Olycksrisker 4.7.1 Olycksrisker skyddsåtgärder De risker som kan tänkas förekomma i samband med vindkraftverk och som sökanden kommer att ta hänsyn till vid utformningen är främst följande: Isbildning Brandrisk Risk för att delar av vindkraftverket lossnar Läckage av oljor eller andra kemikalier Om is bildas på en vinge registrerar övervakningssystemet en obalans och vindkraftverket stannar. När vindkraftverket sedan startar om ramlar isen oftast ned precis vid tornet. För att minimera risken för att människor skall skadas av nedfallande is kommer varningsskyltar att sättas upp enligt tillsynsmyndighetens anvisningar. För att minska risken för brand installeras varningssystem, t. ex.: Rökalarm: när rökdetektorn larmar stängs vindkraftverket av och rotorbladen stannar. Värmealarm: larmar om temperaturen stiger, till exempel om smörjoljenivån sjunker. Larmar vid betydligt lägre temperaturer än brand. Gnistalarm: stänger vindkraftverket och rotorbladen stannar. Ovanstående larm kommer också att kopplas till en driftcentral så att felen och en eventuell brand snabbt kan åtgärdas alternativt släckas. Vindkraftverken kommer att förses med åskledare. Vid mycket kraftig vind, generellt ca 25 m/s, kommer vindkraftverken att automatiskt stängas av för att inte utsättas för alltför stora påfrestningar. 4.7.2 Olycksrisker miljökonsekvenser Vid kall och fuktig väderlek finns risk för isbildning på vindkraftverken. Is och snö som växt till på rotorbladen och därefter lossnar kan komma att falla ner inom vindkraftverkens närområden. Detta kan skada människor som då uppehåller sig där. Sannolikheten för att detta ska hända är mycket liten. Viss risk finns för att brand ska uppstå i vindkraftverkens maskinhus. Detta är mycket ovanligt men har inträffat vid enstaka tillfällen runt om i världen. En eventuell brand i maskinhuset kommer antagligen att slockna av sig själv eftersom maskinhuset är ett slutet system utan tillförsel av luft. Bristen på syre gör att branden kvävs. Om branden på något sätt ändå skulle fortsätta kommer maskinhuset troligen att brinna upp då avståndet upp till maskinhuset är så långt att en brandbil inte har någon möjlighet att nå dit. En brand i maskinhuset kan teoretiskt sett sprida sig till omgivande skog. Området närmast vindkraftverken kommer att avverkas vilket minimerar risken för påverkan på vindkraftverkan vid en eventuell skogsbrand. Färgen längst ned på tornen kommer med all sannolikhet att flaga bort vilket innebär att tornen måste målas om. Området närmast vindkraftverken ska hållas rent från brännbart material.

54 Under perioder med mycket kraftig vind, föreligger en viss risk för att delar av vindkraftverket lossnar och kastas iväg. Dessa kan skada människor som då befinner sig nära vindkraftverken. De delar som kan lossna består av mätinstrument i storleksordningen 5-10 cm i diameter. I extremfallet kan rotorbladen ramla ned eller hela vindkraftverket ramla omkull vilket naturligtvis kan ge stora effekter. Detta har endast hänt på ett fåtal ställen i världen och risken är mycket liten. 4.8 Elektromagnetiska fält 4.8.1 Elektromagnetiska fält miljökonsekvenser Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Elektriska och magnetiska fält uppkommer bland annat vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, kring kraftledningar, transformatorer och elapparater såsom hårtork och dammsugare. Det elektriska fältet kring en kraftledning uppkommer till följd av spänningsskillnaden mellan fasledare och marken. Det elektriska fältet minskar kraftigt med avståndet. Vegetation och byggnader avskärmar fältet och därmed orsakar kraftledningar i princip inga höga elektriska fält inomhus. Magnetiskt fält mäts i mikrotesla (T) och styrkan i en angiven punkt beror på fasernas placering och på avståndet mellan kablarna. Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med strömlasten som i sin tur är beroende av variationerna i elproduktionen och elkonsumtionen. Ju mer ström som flödar i ledningen desto större blir magnetfältet. Magnetfältet avtar med avståndet till ledningen. Elnätet inom parken och anslutning till överliggande elnät prövas enligt Ellagen separat hos Energimarknadsinspektionen. Hälsoeffekterna kopplade till magnetfält är under ständig diskussion. Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar att magnetfält påverkar oss människor negativt. Några gränsvärden för magnetfält finns heller inte idag. Elsäkerhetsverket kommer i denna tillståndsprocess hos Energimarknadsinspektionen att pröva ärendet vad avser frågan om inverkan från magnetfält. Magnetfältet för en markförlagd kabel är som starkast precis ovanför kabeln och avklingar sedan snabbt med avståndet. Inga bostadshus finns inom den planerade vindparken. Därmed görs bedömningen att inga risker förekommer vid uppförande av vindparken. 4.9 Naturmiljö 4.9.1 Naturmiljö skyddsåtgärder Som bolaget angett under samrådet har det varit styrande vid den preliminära utformningen av vindparken att undvika att placera vindkraftverk inom följande områden; Våtmarker av klass 1 och 2, naturvårdsobjekt av klass 1 och 2, biotopskydd och nyckelbiotoper samt platser med höga naturvärden som identifierats under naturinventeringen, sommaren 2008, och som enligt inventeringen bör undvikas. Även vid den slutliga placeringen av vindkraftverk kommer samma principer att så långt som möjligt beaktas. För biotopskyddade områden finns även särskilda skyddsregler i miljöbalken som givetvis kommer att iakttas. Vid lokalisering av vägar undviks de nu identifierade platserna med höga naturvärden så långt som det är möjligt. Vid passage av vattendrag och våtmark kommer försiktighetsmått att vidtas (se text nedan). Det har även under samrådet diskuterats att bolaget skulle samråda med länsstyrelsen när det gäller våtmarker av klass 3 och 4 samt naturvårdsobjekt (VN län) klass 3 och 4. Det har dock visat

55 sig att det inom parkerna är för många platser som kan komma att omfattas av dessa kriterier för att det ska vara praktiskt genomförbart. I samband med naturvärdesinventeringen för Bodhögarna identifierades ett antal områden med höga naturvärden. Som nämns ovan har dessa områden undvikits vid placering av vindkraftverk. Även vad gäller vägar har dessa områden undvikits så långt möjligt. Detta innebär att vid den preliminära utformningen av vindparken har vägar och vindkraftverk flyttats och i vissa fall tagits bort. För Bodhögarna innebär det att nedanstående tre områden har undvikits enligt följande: Raskflon, vindkraftverk 70 (46) och 71 (45). Åtgärd: Vindkraftverk flyttas. Ringelranket och Sönner-Bodhögen, vindkraftpunkt 47 (23) samt vägen mot vindkraftpunkt 48 (59) och vindkraftpunkt 46 (22). Åtgärd: Vindkraftverk 47 är borttaget och nytt vägförslag är gjort. Söder om Björnberget, vindkraftpunkt 9 (69) och vägen mot vindkraftspunkten. Åtgärd: Vindkraftverk och väg flyttad till föryngringsyta. Dessa områden kommer även inför slutlig utformning av parken att undvikas så långt möjligt vid placering av vindkraftverk och vägar. Så långt det är möjligt kommer även områden med medelhöga naturvärden att undvikas. För mer detaljerad information se naturvärdesinventeringen, Bilaga C5. Vid etablering av nya vägar och förstärkning av befintliga vägar kommer om så är möjligt områden med våtmarker, sumpskogar eller passage av vattendrag att undvikas. Nya vägar som byggs inom sumpskogar samt våtmarker utanför länsstyrelsens våtmarksinventering kommer där så är möjligt att anläggas som flytande, vilket innebär att vägen anläggs ovanpå marken utan diken, se beskrivning i avsnitt 3.6.1 ovan. På så sätt påverkas inte grundvattennivån. Stor vikt kommer att läggas vid att inte förändra rådande hydrologiska förhållanden vid byggandet av vägar och vindkraftverk. Grumling bör undvikas vid passage av vattendrag. Trummor skall läggas så de inte utgör vandringshinder. Anledningen till att många vägtrummor utgör vandringshinder är att trummorna läggs för högt i vattendraget. Detta leder till att fritt fall uppstår vid utloppet och gör att bottenfauna och fiskar inte kan ta sig förbi trumman. Om en cirkulär vägtrumma används för passage av vattendrag är det viktigt att den läggs på ett sådant sätt att den inte utgör ett hinder för vandrande fisk och andra vattenlevande organismer. Vattendragens naturliga bredd, vattenföring och bottenstruktur ska påverkas så lite som möjligt. Tillstånd av länsstyrelsen krävs för markavvattning, enligt MB 11 kap. 2 och 13, för ändring av befintliga diken där vägen breddas och för diken längs med nya vägsträckningarna. Tillståndet gäller för dikning i våtmarker. De nya vägarna inom området skall dock planeras så att avvattning av omgivande mark begränsas. Om det ändock uppstår fall där markavvattning blir aktuellt kommer en separat ansökan om tillstånd inges till länsstyrelsen. 4.9.2 Naturmiljö miljökonsekvenser Aktuellt område är idag präglat av aktivt skogsbruk där yngre barrskogar dominerar och kalytor samt skogsbilvägar är vanligt förekommande. Ett aktivt skogsbruk kommer även fortsättningsvis att bedrivas med tillhörande aktiviteter så som avverkning, plantering, markberedning mm. Anläggande av vindparken kommer att ta mark i anspråk för tillfartsvägar, fundament, master för vindmätning, uppställningsytor med mera. Avverkning och schaktning för dessa anläggningar kommer lokalt att påverka naturen. Då skog avverkas för uppförandet av anläggningarna minskar växtytorna. Det är dock endast max ca 5 % av vindparkens yta som kommer att avverkas permanent inom vindparken. Av de områden med höga naturvärden som berörs av principerna beskrivna i avsnitt 4.9.1 ovan berör den planerade vindparken endast några få områden med höga naturvärden identifierade i naturvärdesinventeringen. Hänsyn har tagits till dessa vid den preliminära utformningen av parken. Vindkraftverk och nya vägar inom dessa områden kommer inför den slutgiltiga utformningen att

56 undvikas så långt möjligt. Det finns två klass 3-våtmarker inom vindparken Storflon och Slått- Killtjärnflon, men de bedöms inte att beröras/påverkas. Befintliga vägar inom de objekt som skyddas från exploatering kan komma att nyttjas. Med de skyddsåtgärder som beskrivs ovan i avsnitt 4.9.1 bedöms konsekvenserna för naturmiljön som små till måttliga. I vindparkens västra delar planeras vägar och vindkraftverk inom skyddsområdet för Ammerån. Det bedöms dock inte bli någon påverkan på Ammerån. Bild 27. Ung hökuggla. Foto Lars-Olof Grund. Den största effekten på faunan, vilken kan relateras till vindkraft, härrör med all säkerhet från mänsklig störning. Det är främst i uppbyggnadsskedet som störningen kommer att vara som störst, men även de ökade aktiviteterna under driftsfasen har en påverkande effekt genom att djuren undviker området. Under driftstiden inträder dock mer stabila förhållanden inom vindparken och den mänskliga närvaron är mycket liten jämfört med byggtiden. Större service av vindkraftverken sker vanligtvis en gång per år och utförs normalt under våren hösten. De konsekvenser för djurlivet som den mänskliga störningen medför bedöms därför som små. Då vindparken tar mark i anspråk kan detta leda till att djuren får mindre mat och skydd. Konsekvenserna bedöms dock som små då parken endast tar ca 5 % av marken i anspråk för permanent avverkning. I viss mån sker en ytterligare fragmentering av landskapet på grund av nya skogsbilvägar och andra öppna ytor som krävs för anläggandet av vindparken. Dessa ytor kan för vissa växter och

57 djur utgöra barriärer som de har svårt att sprida sig över. De riskerar då isolering. De konsekvenser som vindparken medför i form av fragmentering bedöms dock som små då landskapet där parken planeras idag utgörs av ett skogsbrukslandskap med många skogsbilvägar. De kantzoner som uppstår i skogen längs med de nya vägarna medför att trädens stammar exponeras för solljus i större utsträckning. Vissa träd är känsliga för sådan exponering och påverkas negativt. Det kan också vara känsligt för lavar som ofta växer på träd. Det finns dock många insektsarter som gynnas av ökad solexponering. Flera hotade insektsarter lider brist på biotoper med just solbelysta stammar. Ur naturvärdessynpunkt bör den positiva effekten som kantzonerna medför för hotade insektsarter överskugga de negativa konsekvenserna för träden. Beträffande fladdermöss så är området sannolikt inte särskilt attraktivt för dem på grund av höjdläget. Lämpliga miljöer för fladdermöss ligger oftast under 300 möh. De sorter som främst kan tänkas förekomma är vattenfladdermus, mustaschfladdermus och nordisk fladdermus. De två första flyger i regel väldigt lågt under sin jakt på insekter. Nordisk fladdermus flyger inte heller särskilt högt men kan jaga i trädkronorna. Med befintliga kunskaper bedöms därför konsekvenserna bli små. Där etablering av nya vägar och förstärkning av befintliga vägar berör områden med våtmarker, sumpskogar eller utgör passage av vattendrag kommer, som nämns ovan i avsnitt 4.9.1, stor vikt att läggas på att minimera omfattningen av arbeten som kan orsaka grumling och förändrade hydrologiska förhållanden. Konsekvenserna för våtmarker, sumpskogar och vattendrag bedöms därför som små. Genom att bolaget identifierat värdefulla naturmiljöer inom parken och följer skyddsåtgärderna som beskrivs i avsnitt 4.9.1 ovan kommer påverkan på naturmiljön att minimeras till en sådan omfattning att konsekvenserna bedöms bli små till måttliga. 4.10 Rovfåglar 4.10.1 Rovfåglar skyddsåtgärder Risken för påverkan på kungsörnarna består främst i kollisionsrisken med rotorbladen. Den åtgärd som diskuteras för att minska riken för kollision är ett skyddsavstånd till boplatserna. Det finns dock idag bristfällig kunskap om vilket avstånd till vindkraftverk som faktiskt ger önskat resultat. Hur långt detta skyddsavstånd rekommenderas vara varierar, de flesta rekommenderar riktlinjer för avstånd mellan ca 500 m till 6 km. Att sätta ett fast avstånd är inte alltid det bästa då det är många olika faktorer som spelar in. Man bör studera hur fåglarna utnyttjar berört område och anpassa lämpligt skyddsavstånd utifrån de aktuella vindkraftverkens geografiska förhållande till boet, revirområdet, topografi och andra omständigheter. Avstånd bör således istället för ett fast avstånd utformas mer flexibelt utifrån dessa faktorer och anpassas från fall till fall. Bolaget föreslår att det kontrollprogram som skall upprättas för vindparken ska omfatta en uppföljning av påverkan på kungsörnarna i parkens närhet för att skapa ett bättre kunskapsunderlag. Det har även på några platser i landet gjorts lyckade försök med att skapa nya boplatser för kungsörnen för att styra den från ett påverkat område. Detta har även studerats för parken Björkhöjden-Björkvattnet men hittills har ingen lämplig plats för alternativ boplats hittats. I Sollefteå kommuns utställningshandling för fördjupad översiktsplan avseende vindbruk i kommunen har de gjort en sammanvägning av samhällsintressen och meddelat en rekommendation om ett avstånd på minst 1 km. Även Ragunda kommun anger detta skyddsavstånd i sitt samrådsunderlag till fördjupad översiktsplan för vindbruk. Detta avstånd är även det som SSVAB har satt som minsta avstånd från vindkraftverk till de boplatser som har identifierats genom SSVAB:s inventeringsarbete. För att undvika att olycksfall där rovfåglar kommer i kontakt med strömförande luftledningar och transformatorer kan dessa utformas så att det inte finns strömförande landningsplatser. Exempelvis kan ledningarna isoleras och stolpar göras sittovänliga. I det fortsatta arbetet kommer behovet av sådana åtgärder att utredas av ansvarig ledningsägare och detta arbete är sannolikt en

58 av de viktigare åtgärderna tillsammans med lokaliseringen av ledningarna för att minska risken för kungsörn. Hittills har dödsorsaken för kungsörn domineras av just kollision med kraftledningar tillsammans med kollision med tåg. 4.10.2 Rovfåglar miljökonsekvenser Som nämnts tidigare är kunskapen om påverkan från stora vindparker på kungsörnar bristfällig. De konsekvenser som främst diskuteras för rovfåglarna består i kollisionsrisken med vindkraftverken som därmed orsakar fåglarnas död och risk för att mänsklig aktivitet innebär att fåglarna störs och boplatser överges. Kollision med vindkraftverk kan t.ex. ske vid fåglarnas jakt inom vindparken. Inom vindparken kommer vindkraftverken att kopplas samman med kabel varför kollision med luftledning inom vindparken ej är en tänkbar konsekvens. Konsekvenserna av anslutning till överliggande elnät, vilket med stor sannolikhet sker med luftledning, belyses separat vid prövningen av ledningen. För de kungsörnsbon som har lokaliserats i anslutning till vindparken Bodhögarna ligger på avstånd större än 1 km. Uppskattat revirområde kommer till stor del beröras av vindparken. Som nämns ovan är det i området relativt sett ganska glest mellan reviren och örnarna har därmed, enligt inventeringen, utrymme att breda ut sig åt ett annat håll om de känner sig störda där de nu vistas. En möjlig konsekvens för identifierat kungsörnspar vid Bodhögarna kan vara att fåglarnas jakt inom vindparkens område uteblir. Sett från ett större perspektiv så bedöms inte populationen av kungsörnar i området att påverkas i någon betydande omfattning av att vindparken byggs. För att följa upp påverkan på de örnar som finns i parkens närhet kommer dock kontrollprogrammet för vindparken att omfatta studier, av bl.a. örnarnas nyttjande av området, för att få bättre kunskap om påverkan av storskalig vindkraft på kungsörnar och de avstånd som bör tillämpas till boplatser. En ökad kunskap bedöms som den viktigaste frågan när det gäller påverkan på kungsörnen som art och den framtida utbyggnaden av vindkraft. I Jämtland, Storun pågår en studie, via Vindval finansierat av Energimyndigheten, av kungsörnarnas rörelsemönster för att studera påverkan av etablering av en vindpark i närheten av ett kungsörnsrevir. Studien kommer att pågå tills parken tas i drift troligen 2010-2011. 4.11 Kulturmiljö 4.11.1 Kulturmiljö skyddsåtgärder Vad gäller kulturmiljö har principen antagits att kända fornminnen ska undantas vid utplacering av vindkraftverk. Inom vindparken Bodhögarna finns endast uppgift om en fäbod, Svartrökbodarna. Hänsyn har tagits till Svartrökbodarna i den nordvästra delen av parken. Närmaste vindkraftverk ligger på ca 400 m avstånd. En arkeologisk utredning kommer att genomföras innan några anläggningsarbeten påbörjas. Om ett fornminne påträffas under anläggningsarbetet avbryts detta omedelbart i den del av fornminnet som berörs. Anmälan av misstänkta fornminnen görs omgående till berörd länsstyrelse. 4.11.2 Kulturmiljö miljökonsekvenser I området finns inga generella skydd som riksintresse eller reservat för kulturmiljön upprättade. Det finns endast uppgifter om en registrerad fäbod, Svartrökbodarna. Eftersom hänsyn tagits till Svartrökbodarna bedöms i nuläget en vindkraftsanläggning inte innebära någon påverkan på kulturmiljön inom området. Denna bedömning kan dock komma att ändras om någon fornlämning skulle påträffas under den arkeologiska utredningen och anläggningsarbetena.

59 4.12 Friluftsliv och turism 4.12.1 Friluftsliv och turism skyddsåtgärder SSVAB planerar att sätta upp flera informationstavlor om vindparkerna på lämpliga platser inom områdena för att informera turister och allmänhet om vindparkerna för att på så sätt öka intresset för vindparkerna. Detta kan bidra till en ökad turism samt ge en ökad förståelse för projektet hos den allmänhet som vistas i området. 4.12.2 Friluftsliv och turism miljökonsekvenser Fem jaktlag och två fiskevårdsområdesföreningar är aktiva inom området. Vindparken ökar infrastrukturen, genom förstärkning och förbättring av vägnätet, och därmed också tillgängligheten in i och inom området. Området som friluftsområde kommer påverkas genom förändring i landskapsbild och genom en, på vissa platser, något ökad ljudnivå. Eftersom det inom området bedrivs ett aktivt skogsbruk finns dock redan störande ljudinslag i området. I Sverige har attityder till vindkraft studerats i västra Härjedalen. Enligt studien, som bygger på fotomontage och intervjuer innan någon utbyggnad skett, var mellan 10-20 procent helt säkra på att de skulle undvika området vid en större utbyggnad. Studien visar också på vikten av valet av placering i landskapet. Intervjuerna visar att många möten med enstaka vindkraftverk skulle upplevas mer negativt än enstaka möten med 10 12 vindkraftverk. Från undersökningar i England dras slutsatsen att påverkan på turismen är liten. I Argyll and Bute i Skottland, som är ett naturskönt område, har mindre än hälften av besökarna i efterhand uppgivit att de lagt märke till vindkraftutbyggnaden i området. Av dem som noterat utbyggnaden kunde endast hälften komma ihåg var i området de lagt märke till vindkraften. Största turistorten i Jämtlands län med vindkraftverk är Bydalsfjället med stort utbud av utförsåkning. Ett vindkraftverk står väl synligt ovanför huvudliften men någon negativ effekt för besöksnäringen har inte kunnat konstateras. För många kommer vindkraftsanläggningen att utgöra ett mäktigt inslag som visar hur människan tillvaratar naturkrafterna. På rätt sätt kan en sådan anläggning till och med stärka turismen. Dels genom att den framhålls som en positiv tillgång som genererar förnybar el och dels genom att den kan bli ett attraktivt turistmål i sig. Stammarna av vilt bedöms inte påverkas märkbart av vindparken. Anläggningen kommer att ta i anspråk en liten markyta men bortfallet av bete är försumbart. Vindparken kommer inte att innebära några begränsningar av jakten i området. Däremot kan själva jaktupplevelsen komma att påverkas. Den orördhet som attraherar jägare idag kommer att påverkas av nya ljud- och synupplevelser. För de jaktlag som känner sig påverkade av vindparken hänvisas till diskussion med respektive jordägare. Konsekvenserna för jakten i området bedöms som små. Inga skyddsvärda områden för fisket har identifierats, inga fiskevårdsområdesföreningar har heller haft något att erinra i samrådet. Normal hänsyn kommer att tas till vattendragen inom den planerade vindparken, se skyddsåtgärder under avsnitt 4.9.1 ovan. Konsekvenserna för fisket bedöms således som små. Skoterleden inom vindparken kan komma att flyttas något i sidled för att ge plats åt vindkraftverk. Om vindkraftverk i den slutgiltiga utformningen av parken placeras i snöskoterleden kommer detta att diskuteras med berörd skoterklubb. Konsekvenserna för skoterleden bedöms som små. Konsekvenserna för friluftslivet och turismen i den planerade vindparken bedöms i stort bli små. För ett mindre antal personer kan dock konsekvenserna bli större om de upplever att det ursprungliga intrycket av naturmiljön i området till viss del går förlorat vid åsynen av vindkraftverk.

60 4.13 Rennäringen 4.13.1 Rennäringen miljökonsekvenser Under byggtiden kommer vindparken att vara en byggarbetsplats under stora delar av året. Byggnation av fundament, vägar, uppförande av vindkraftverk innebär mycket transporter samt en ökning av antalet människor i området. Byggnadsarbetet sker främst under våren och hösten men vissa arbetsuppgifter kan även ske under vintern. Vindparken är i sin helhet lokaliserad inom vinterbetesmark. Påverkan på vinterbetesmarken består av den avverkning och markberedning som sker vid anläggande av vindkraftverk, vägar och övriga anläggningar inom vindparken. Sammantaget beräknas ca 5 % av den yta som finns inom vindparken att röjas permanent. Av dessa 5 % utgörs inte all mark av attraktivt vinterbete. Inga vindkraftverk kommer att anläggas inom området för uppsamlingsplatsen och flyttleden öster om vindparken. Konsekvenser från vindparken för rennäringen indelas i konsekvenser under byggtiden respektive driftstiden. Konsekvenserna bedöms vara störst under byggtiden. Byggtiden är beräknad till 3-5 år. Vindkraftverken planeras därefter vara i drift under ca 25 år. Byggtiden Under byggtiden kan renarna störas av transporter och den ökade mänskliga närvaron inom vindparken. Detta skulle kunna leda till att de undviker området och istället söker sig till andra områden. Detta skulle i sin tur kunna innebära att renarna avviker till andra samebyars vinterbetesmarker. Vidare skulle det kunna innebära ett ökat betestryck på ett mindre område betesmark, och därmed en minskad betestillgång. Det bör dock noteras att den aktuella vindparkens område utgör endast en mycket begränsad del av det stora område inom vilket vinterbete bedrivs, varför riskerna för negativa konsekvenser måste anses mycket begränsade. Byggtiden för vindparken beräknas pågå under en begränsad period om 3-5 år och därefter påbörjas den mindre intensiva driftstiden. Då platserna för vinterbete varierar från år till år kommer samerna eventuellt att ha behov att under något av byggåren nyttja just vindparkens område under vintern. Under vinterhalvåret kommer dock arbetet med byggnation av parken att vara något mindre intensivt pga. temperaturen. Arbetet koncentreras till olika delar av parken beroende på årstid och vilket skede projektet befinner sig i. Utifrån dessa aspekter bedöms påverkan på vinterbetet under byggtiden bli begränsad. En eventuell användning av flyttleden och uppsamlingsplatsen öster om parken kan försvåras av att renarna störs av transporter som passerar utanför parken. Drifttiden Under driftstiden inträder mer stabila förhållanden inom vindparken. Det sker inga dagliga tunga transporter och den mänskliga närvaron har reducerats markant jämfört med byggtiden. Större service av vindkraftverken sker vanligtvis en gång per år och utförs normalt under våren hösten. Det innebär att om driften sker enligt planerade förhållanden kommer den mänskliga närvaron från servicepersonal, och motsvarande, inom vindparken att vara minimerad under vintertid. Den mänsklig aktivitet som kommer att finnas inom vindparken är i huvudsak koncentrerad till servicebyggnaden. Således bedöms konsekvenserna för renarna från mänsklig närvaro vara mycket ringa under vintertid. Till servicebyggnaden inom området kommer det att finnas väg vilken kommer att vara plogad under vintern. Övriga vägar inom området kommer ej att plogas om det inte är nödvändigt för att upprätthålla driften av parken. En möjlig konsekvens av en plogad väg skulle kunna vara att det blir svårare att driva renarna i önskad riktning om det innebär att de ska passera den plogade vägen. Då renarna kommer till en plogad väg skulle det kunna finnas risk för att de skulle kunna avvika

61 utmed vägens riktning istället för planerad färdriktning. Renhjorden kan således bli utspridd vilket medför konsekvensen att renskötarna behöver samla renarna innan flytten kan fortsätta. Samling med helikopter inom vindparken är inte ett alternativ vilket innebär att samling måste ske med skoter. Detta skulle i sådana fall kunna medföra behov av ökad bemanning av renskötare på skoter och därmed ökade kostnader. En plogad väg som stämmer överens med renskötarnas planerade färdriktning skulle däremot kunna innebära att flyttningsarbetet underlättas. De studier som gjorts för att studera renars beteenden kring vindkraftverk visar på att renarna troligen inte påverkas av vindkraftverken under driftstiden. Man har bl.a. konstaterat att renar betat i direkt anslutning till vindkraftverk som producerar för fullt. Därför bedöms det som troligt att renarna ej påverkas märkbart av vindkraftverken, varken om de betar vid eller ska passera dem. Det medför att en placering av vindkraftverk i närheten av flyttleden i sydvästra delen av vindparken ej bör försvåra flyttning av renar utmed flyttleden. Precis som för byggtiden skulle även eventuellt betestillgången kunna minska under driftstiden. Detta är dels beroende på om det är attraktiv betesmark som röjs för anläggning av vindkraftverk och vägar, dels på om renarna använder området inom vindparken som betesmark eller om de undviker området. De bedöms inte heller undvika vindparken på grund av vindkraftverken. Andelen mark som kommer att avverkas inom parken och som även utgör attraktiv betesmark kommer att vara mindre än 5 % av parkens totala yta och utifrån det faktum att parken är en liten del av ett mycket större område där renskötsel sker bedöms påverkan på betestillgången som obetydlig. En normal avverkning har betydligt större betydelse för tillgången på bete. En möjlig säkerhetsrisk inom vindparken för renskötarna är fallande is och iskast från vindkraftverken. Detta kan inträffa om is bildas på vindkraftverkens rotorblad. Om isbildning sker på rotorbladen försämras vindkraftverkets produktion. Vindkraftverken inom vindparken kommer att utrustas med övervakningssystem som signalerar om produktionen avviker från det normala. Det är normalt ovanligt med nedisning och iskast från vindkraftverk som roterar. Om is bildas på en vinge registrerar övervakningssystemet en obalans och vindkraftverket stannar. När vindkraftverket sedan startar om ramlar isen oftast ned precis vid tornet. Vanligtvis finns inga avspärrningar runt vindkraftverk och det finns inga planer på sådant för vindparken. Det innebär att samebyn kommer att kunna röra sig fritt omkring vindkraftverken. Varningsskyltar för iskast för att uppmärksamma de som rör sig i parken på detta kommer att sättas upp. Samebyn Jinjevaerie har i samrådet framfört synpunkter angående den påverkan som vindparken kan medföra på rennäringen. SSVAB bedömer sammanfattningsvis att det totala intrånget som vindparken utgör för rennäringens intressen är av en begränsad omfattning. SSVAB har för avsikt att genom god kommunikation med Jinjevaerie sameby verka för att minimera eventuella konsekvenser, se även nedanstående förslag till åtgärder för att förebygga eventuella konsekvenser från vindparken. Följande åtgärder är förslag till möjliga förebyggande åtgärder för att begränsa påverkan och konsekvenser från vindparken för samebyns verksamhet. Åtgärderna har diskuterats under samrådsmöten med samebyn. - Informera samebyn om byggtidplaner för koordinering av renflytt. Försöka undvika byggnadsarbete under vissa känsliga tider i vissa områden så att störningen undviks eller minimeras. - Utbildning av servicepersonal inför driftsfasen i hur de lämpligast agerar om de möter renar. - I möjligaste mån undvika att ploga vägar vintertid om det ej behövs för att upprätthålla produktionen. - Använda terrängfordon vid service vintertid om det är möjligt, för att undvika plogning av väg. - Ploga eventuella lämpliga vägar som kan underlätta flyttning av ren. - Uppföljningsstudie med syfte att studera renarnas beteende inom vindparken.

62 4.14 Övrig mark- och vattenanvändning 4.14.1 Övrig mark- och vattenanvändning miljökonsekvenser Den dominerande markanvändningen som identifierats inom det berörda området är skogsbruk, detta bedrivs av SCA. Skog kommer att behöva avverkas permanent för vindkraftverk, vägar mm. Ytterligare skog kommer att behöva avverkas temporärt vid byggnationen av vindparken för att bereda plats för montering samt tillfälliga uppställningsplatser mm. Vindparken ökar infrastrukturen, genom förstärkning och förbättring av vägnätet, och därmed också tillgängligheten in i och inom området. Det aktiva skogsbruket inom området kommer att påverkas negativt av de planerade åtgärderna, framförallt av den permanenta avverkningen. Skog kommer dock att lämnas kvar mellan de olika vindkraftverken vilket möjliggör skogsbruk. Vindparken kan komma att underlätta för skogsbruket genom att tillgängligheten in i och inom området ökar. Konsekvenserna för skogsbruket bedöms totalt som små. 4.15 Konkurrerande intressen 4.15.1 Konkurrerande intressen miljökonsekvenser I vissa fall kan vindkraftverkens torn och roterande rotorblad påverka kvaliteten på radiolänkar negativt. Risken för störningar ökar dels med storleken på vindkraftverken, dels med ökat antal vindkraftverk inom ett och samma område. Då inga berörda teleoperatörer har något att erinra gentemot den planerade vindparken bedöms inga konsekvenser för radiolänkstråk uppstå. Då Förvarsmakten, Luftfartsverket och Luftfartsstyrelsen inte har något att erinra mot den planerade vindparken bedöms inga konsekvenser för försvarets eller luftfartens intressen uppstå. 4.16 Byggtiden 4.16.1 Byggtiden särskilda skyddsåtgärder Under byggtiden kan vissa störningar uppkomma som måste hanteras genom särskilda skyddsåtgärder. SSVAB avser att tillämpa följande skyddsåtgärder under byggtiden: Bergsprängningar kommer inte att utföras mellan klockan 19.00 och 07.00. Vindkraftverken kommer att byggas med bästa lämpliga teknik med strävan efter att minimera omfattningen av störande buller från byggverksamheten. Kontinuerlig dialog kommer att hållas med berörda jaktlag inom området. Detta i syfte att begränsa eventuella konsekvenser för dem som jagar inom området. Ytorna som kommer att avverkas för att rotorn på respektive vindkraftverk skall kunna monteras kommer att återplanteras med skog inom ett år efter det att anläggningen färdigställts. Om det blir aktuellt med förvaring av oljor och andra kemikalier inom vindkraftsanläggningen under byggtiden (ej under drift) kommer även det att ske på en tät och invallad yta utan brunn. 4.16.2 Byggtiden miljökonsekvenser Byggtiden för vindkraftsanläggningen beräknas till ca 3 år och under denna tid kommer temporärt buller att uppstå vid bland annat borrning, sprängning, schaktning, lastning och transporter. Transporter under byggtiden kommer att krävas för material till vägar, fundament, konstruktionsmaskiner, kranar, vindkraftverken med tillhörande utrustning samt persontransporter, se avsnitt 3.10.1.

63 Vid vägbyggnationen kan det av tekniska och ekonomiska skäl bli oundvikligt att företa vissa sprängningsarbeten för att kunna bereda plats för väg. Det material som i så fall uppstår kommer att användas som fyllnadsmaterial (massor) i det egna anläggningsarbetet. Dessa massor kommer endast att utgöra en mindre del av den totala mängden material som krävs för dessa arbeten. Som tidigare nämnts under avsnitt 3.5 kommer eventuellt tillfälliga uppställningsplatser för byggbaracker, fordon o. dyl. att anläggas under byggtiden. Eventuellt behöver även ytor utöver den permanenta uppställningsplatsen vid respektive verk avverkas tillfälligt för att förbereda montering av rotorn på marken Under byggtiden kan oljor och andra kemikalier komma att förvaras i vindkraftsanläggningen. Sprängning samt fordon och maskiner för schaktning, transporter med mera kommer att orsaka temporära störningar i form av buller, damm, vibrationer samt utsläpp av dieselavgaser innehållande bland annat växthusgaser och försurande substanser. Störningar i form av buller och damm kommer att uppstå i anslutning till platser där bergsprängning utförs och där transportfordon passerar. Vilt som normalt uppehåller sig i området kan störas under byggtiden och då till viss del undvika området. Under byggtiden kan jakten i området tillfälligt försämras om viltet undviker området. De jaktlag som känner sig påverkade av vindparken får ta upp det till diskussion med jordägaren. Sammantaget bedöms konsekvenserna bli måttliga och under en begränsad tid. 4.17 Hushållning med naturresurser 4.17.1 Hushållning med naturresurser miljökonsekvenser De centrala delarna av vindparken Bodhögarna utgör ett riksintresse för vindkraft och de södra delarna av parken finns med som ett område lämpligt för storskalig vindkraftsetablering i Sollefteå kommuns fördjupade översiktsplan för vindbruk. Naturresurser utgörs av de råvaror som kan tas ifrån naturen. Ändliga resurser skall nyttjas försiktigt så att tillgången för framtiden säkerställs. Förnyelsebara resurser skall nyttjas inom ramen för ekosystemets produktionsförmåga. De material som vindkraftverken byggs utav består av ändliga resurser men av sådana slag att de i stort sett går att återanvända till hundra procent. Energi är en resurs som inte kan förstöras, utan bara omvandlas i olika former, varav vissa är mer användbara än andra. Energikällorna som antingen är förnyelsebara eller ändliga kan däremot förbrukas. Därför är det viktigt att dessa behandlas effektivt och enligt miljöbalkens intentioner. El producerad med förnybara energikällor, såsom vindkraft, ersätter främst el som produceras med fossila bränslen vilka är ändliga. Vinden förbrukas inte av vindkraftverken och till skillnad från exempelvis biobränsle finns ingen konkurrens om energikällan. I de flesta fall konkurrerar vindkraften inte heller med andra resurser eller intressen som skogsbruk, jakt eller fiske. Vid byggande av vägar, anläggningsytor och fundament kommer berg- och grusmaterial samt sand att användas. Det ligger i SSVAB:s eget intresse att minimera och därigenom hushålla med dessa naturresurser. Man eftersträvar en massbalans inom etableringsområdet genom att befintligt schaktmaterial återanvänds i största möjliga mån. Massor som alstras i samband med schaktning för vägar, fundament o.d. kommer så långt det är möjligt att användas till vägar och andra byggnationer inom området. Möjligheterna för täkt av berg och morän har undersökts inom och i anslutning till vindparken. Tillstånd för identifierade täkter söks separat av SCA. Naturgrus och sand kommer att kommer att tas från befintliga täkter utanför vindparken.

64 5 UPPFYLLELSE AV MÅL 5.1 Nationella miljökvalitetsmål Riksdagen beslutade 1999 om en samlad miljöpolitik för ett hållbart Sverige med utgångspunkt från 15 nationella miljökvalitetsmål (i november 2005 antog riksdagen ett nytt 16:e miljökvalitetsmål, ett rikt växt- och djurliv), se Tabell 10 nedan. Det övergripande målet är att till nästa generation kunna överlämna ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Tabell 10. Sveriges 16 nationella miljömål. 1 Begränsad klimatpåverkan 2 Frisk luft 3 Bara naturlig försurning 4 Giftfri miljö 5 Skyddande ozonskikt 6 Säker strålmiljö 7 Ingen övergödning 8 Levande sjöar och vattendrag 9 Grundvatten av god kvalitet 10 Hav i balans samt levande kust och skärgård 11 Myllrande våtmarker 12 Levande skogar 13 Ett rikt odlingslandskap 14 Storslagen fjällmiljö 15 God bebyggd miljö 16 Ett rikt växt- och djurliv Vindkraftsutredningen (1999) konstaterade att vindkraften direkt och indirekt bidrar till att uppfylla tolv av de då femton nationella miljökvalitetsmålen. För att vindkraften skall vara förenlig med vissa av miljökvalitetsmålen krävs dock ett hänsynstagande vid val av lokaliseringsplats och utformningen av vindkraftsanläggningarna (SOU 1999:75, s.13). Merparten av vindparken Bodhögarna utgör ett område som Energimyndigheten utpekat som riksintresse för vindkraft. Avseende utformning (vindparkens layout) har hänsyn tagits till kända natur- och kulturvärden inom etableringsområdet. Vindkraft kan bidra till att påverka miljömålen både positivt och negativt. Förutsatt att vindkraften ersätter elproduktion med fossilt bränsle innebär den ett direkt bidrag till uppfyllande av miljömålen 1 (begränsad miljöpåverkan), 3 (bara naturlig försurning) och 7 (ingen övergödning). Vindkraft medför också minskade utsläpp av föroreningar till luft och därmed också minskad deponering av luftburna föroreningar till mark och vatten och bidrar därmed indirekt till att uppfylla målen 2, 8, 9, 11, 12, 13 och 15. Miljömål som kan tänkas påverkas negativt om inte rimlig hänsyn tas när det gäller fysiska effekter av etableringen eller upplevelseeffekter vid lokalisering och utformning är 8, 10, 11, 12, 13, 14 och 16 (målen 10, 13 och 14 berörs dock inte alls av det aktuella projektet). I det aktuella projektet är det främst miljömålen 8, 11 och 12 som bör ägnas uppmärksamhet. Vattendrag, våtmarker och värdefulla skogsmiljöer kan påverkas negativt om lokaliseringen görs utan hänsyn till dessa. Sådan hänsyn kommer att tas för den aktuella etableringen, se vidare ovan samt under avsnitten 3.6.1 och 4.9.1.

65 Tre miljömål berörs inte av vindkraften: 4, 5 och 6. Nedan beskrivs på vilket sätt den aktuella vindparken Bodhögarna påverkar relevanta regionala (länsvisa) miljömål samt lokala (kommunala) miljömål i den mån de finns. 5.2 Regionala miljökvalitetsmål 5.2.1 Jämtlands län I det nationella planeringsmålet på 10 TWh år 2015, se avsnitt 1.3 ovan, så uppgår Jämtlands andel till 217 GWh. Jämtlands län har utöver det nationella målet antagit regionalt miljömål för en produktion på minst 1,0 TWh år 2015, se nedan. Det är nära fyra gånger mer än länets andel av det nationella planeringsmålet. Jämtlands läns miljömål fastställdes 2002, samt reviderades 2006, av länsstyrelsen i samarbete med representanter från länets kommuner, landstinget, företag, organisationer och föreningar. Den aktuella vindparken Bodhögarna kommer inte att motverka några av de regionala miljömålen utan däremot bidra till måluppfyllelse av vissa av miljömålen, se nedanstående punkter. För ett par av miljömålen kommer det krävas planering för att vindkraftsanläggningen inte ska stå i konflikt med målen. Begränsad klimatpåverkan prioriterat miljömål för Jämtlands län Ett regionalt delmål är att den fossilbränslefria energiproduktionen i länet ska öka så att nettoexporten av klimatneutral-energi ska öka med 2,6 TWh/år till 2015. Uppförandet av anläggningar för att demonstrera teknik för förnybar energiproduktion ska stimuleras. Produktionen av vindkraft ska öka från 0,04 TWh år 2005 till minst 1,0 TWh år 2015. Vindparken kommer att bidra till måluppfyllelse genom en vindkraftsproduktion på ca 365 GWh/år. Detta utgör ungefär en tredjedel av målet. Bara naturlig försurning Ett regionalt delmål är att minst 99 % av antalet sjöar och 95 % av sträckan i vattendragen ska ha sådana vattenkemiska förutsättningar att den naturligt förekommande faunan kan fortleva, alternativt återetableras. Ett annat delmål är att före år 2010 ska trenden mot ökad försurning av skogsmark vara bruten i områden som försurats av människan, och en återhämtning ska ha påbörjats. Under förutsättning att vindkraft ersätter elproduktion med fossila bränslen bidrar den planerade vindparken direkt till de bägge målens uppfyllelse. Produktion av vindkraftsel från parken innebär minskade utsläpp av kväveoxider och svaveldioxider med ca 950 ton respektive ca 135 ton årligen. Grundvatten av god kvalitet Ett regionalt delmål är att grundvattenförande geologiska formationer av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning ska identifieras, kartläggas och prioriteras innan 2010. Den planerade vindparken berör inga geologiska formationer med god tillgång till grundvatten. Således kommer den inte att motverka målets uppfyllelse. Myllrande våtmarker Ett regionalt delmål är att i de våtmarker som i länets våtmarksinventeringar utpekats som särskilt skyddsvärda eller som ingår i länets Myrskyddsplan ska inga ingrepp förekomma som bedöms hota våtmarkernas värde. Den planerade vindparken berör inga områden i länets Myrskyddsplan. Den berör två våtmarker av klass 3 från länsstyrelsens våtmarksinventering. Skyddsåtgärder kommer att vidtas för att minimera påverkan på dessa områden, se ovan i avsnitt 4.9.1. På så sätt bedöms den planerade vindparken inte motverka målets uppfyllelse. Levande skogar Ett regionalt delmål är att skogsmarken ska brukas på sådant sätt att fornlämningar inte

66 skadas och så att skador på övriga kända värdefulla kulturhistoriska lämningar är försumbara senast år 2010. Sommaren 2009 kommer en arkeologisk utredning att genomföras för att kunna ta hänsyn till hittills okända kulturmiljövärden. På så sätt kommer den planerade vindparken inte att motverka målets uppfyllelse. Ett lokalt delmål är att sumpskogar med höga naturvärden skyddas, eller avverkas med alternativa metoder så att hydrologin bevaras. Inga former av dikningar utförs i värdefulla sumpskogar. En naturvärdesinventering har genomförts inom den planerade vindparken och vid placering av vindkraftverk och vägar har värdefulla naturmiljöer undvikits i största möjliga mån. På så sätt undviks att värdefulla sumpskogar förstörs och att målet därmed motverkas. God bebyggd miljö Ett regionalt delmål är att andelen naturgrus ska utgöra högst 25 % av den totala ballastproduktionen i länet. Så långt möjligt kommer morän och bergkross att användas för nybyggnation och förstärkning av vägar. Naturgrus kommer dock att behövas för att tillverka betong för exempelvis fundament. Gruset kommer att tas från befintliga täkter utanför parken. Användningen av naturgrus kommer att minimeras och den planerade vindparken kommer därmed inte att motverka målets uppfyllelse i någon större utsträckning. Ett rikt växt- och djurliv Ett regionalt delmål är att minst 90 % av länets ansvarsarter och av de hotade arter som är bofasta i länet ska ha behållit eller utökat sin utbredning och populationsstorlek fram till år 2015. Den genomförda naturvärdesinventeringen har identifierat kända hotade arter. Om sådana arter har påträffats har hänsyn tagits till dessa i den fysiska planeringen av vindparken. På så sätt kommer den planerade vindparken inte att motverka målets uppfyllelse. 5.3 Lokala miljömål Varken Strömsunds eller Ragunda kommun har satt upp några lokala miljömål. 5.4 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som regleras i 5 kap MB. Exempelvis ska det säkerställas att föreslagna åtgärder inte medför att miljökvalitetsnormerna överskrids. Normer kan meddelas av regeringen i förebyggande syfte eller för att åtgärda befintliga miljöproblem, för att de svenska miljökvalitetsmålen ska uppnås eller för att kunna genomföra EG-direktiv. Idag finns tre förordningar om miljökvalitetsnormer: Föroreningar i utomhusluft (SFS 2001:527) Olika parametrar i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) Omgivningsbuller (SFS 2004:675) Miljökvalitetsnormer för vattenmiljön håller på att utvecklas inom det pågående arbetet med att genomföra EU:s ramdirektiv för vatten. För vindkraft kan det snabbt konstateras att denna typ av verksamhet typiskt sett inte bidrar till att miljökvalitetsnormer för luft eller vatten kommer att överskridas. Tvärtom är det en verksamhet som ger oss möjligheter att uppfylla miljökvalitetsnormer på andra håll där de idag inte uppfylls, eftersom en mer förorenande verksamhet som olje- eller kolkraftverk kan ersättas med den renare energikällan vindbruk. En viss påverkan på omgivande luft kan dock uppkomma vid anläggandet av parkerna. Dels genom utsläpp från transporter och dels genom utsläpp från arbetsmaskiner. Dessa utsläpp är

67 dock mycket små och sker inom platser där miljökvalitetsnormerna för luft inte riskerar att överskridas. Det är därför inte relevant att göra någon närmare kvantifiering i en miljökonsekvensbeskrivning. 6 SAMLAD BEDÖMNING Sammantaget bedöms en etablering av vindparken Bodhögarna ge upphov till följande konsekvenser: Positiva miljöeffekter globalt sett genom produktion av el från förnyelsebara resurser som kan ersätta el som produceras med fossila bränslen. Landskapsbilden påverkas. Ringa buller då riktlinjer för buller kommer att följas. Ingen skuggning för bostäder. Skog kommer att avverkas, både permanent och tillfälligt, i samband med uppförandet av vindparken. Den planerade vindkraftsanläggningen bedöms inte orsaka någon nämnvärd negativ påverkan på fåglar eller andra djur i området. Eftersom hänsyn tagits till känd fäbodlämning bedöms den planerade vindparken i nuläget en vindkraftsanläggning inte medföra några konsekvenser för kulturmiljön. En arkeologisk utredning av området planeras till 2009. Den förändrade landskapsbilden kan ses som en landskaplig förändring av kulturell betydelse. De negativa konsekvenserna för friluftslivet och turismen bedöms som ringa. Vindparken kan medföra en positiv utveckling för turismen. Konsekvenserna för rennäringen bedöms som små eller obefintliga I samband med att vindparken byggs kan människor som vistas i området samt vilt störas, främst av buller från byggverksamheten. Konsekvenserna bedöms bli måttliga under en begränsad tid. Vindparken bidrar till att uppfylla miljömål på nationell, regional och lokal nivå. Projektet medför samhällsnyttor såsom nya arbetstillfällen.

68 7 ALTERNATIVA LOKALISERINGAR, ALTERNATIV UTFORMNING OCH NOLLALTERNATIV Enligt Miljöbalkens föreskrifter krävs det en redogörelse för de alternativa lokaliseringar och de alternativa utformningar som utretts och varför de presenterade alternativen har valts. Vidare skall det även göras en beskrivning av konsekvenserna av att verksamheterna inte kommer till stånd, det så kallade nollalternativet. 7.1 Alternativa lokaliseringar Västernorrland och Jämtland lämpar sig väl för vindkraft. Det finns stora områden med god vindstyrka och skogsklädda höjder som är glest befolkade. De aktuella områdena för SSVAB:s vindkraftssatsning överrensstämmer i stora drag med Energimyndighetens riksintressen för vindkraft och ligger i linje med de båda länens respektive vindpolicy. SSVAB genomförde i början av 2007 en första kartläggning av vindkraftpotentialen i Västernorrlands och Jämtlands län. Som underlag användes en översiktlig vindkartering för området genomförd av Uppsala universitet ( MIUU-metoden ). 19 områden identifierades, där förutsättningarna för vindkraftutbyggnad bedömdes som goda. Därefter genomfördes en utvärdering som gav grundläggande svar på vindenergipotentialen och platsernas lämplighet i övrigt. Förutom vindförutsättningarna har ett viktigt argument varit möjligheten att få plats med ett stort antal vindkraftverk för att kunna producera vindkraftenergi i en sådan skala att det blir ett alternativ till annan storskalig energiproduktion. De identifierade vindparkerna rangordnades utifrån främst vindförhållanden, miljöhänsyn och förväntade isproblem, men även närhet till befintlig elledning/ställverk har bedömts. Följande miljöaspekter har bedömts i lokaliseringsskedet: Natura 2000-områden, naturreservat, riksintressen och närhet till bebyggelse. Sex områden är inte aktuella i dagsläget, dessa sållades därför bort i ett tidigt skede. Efter genomgång av resterande 13 områden fann sökanden sju områden där konflikterna med andra verksamheter/intressen föreföll överkomliga och där bl. a. vindparken Bodhögarna ingår. Dessa områden har nu blivit sex då Björkvattnet och Björkhöjden slagits ihop. Alla dessa utvalda områden ligger helt/delvis inom områden som av Energimyndigheten utpekats som riksintressen för vindkraft. En sammanställning av jämförelsen redovisas i nedanstående tabell där områden med grå markering representerar de områden som nu är aktuella för utbyggnad. Övriga områden har valts bort av olika orsaker. De främsta skälen är att områdena idag är skyddade av Natura 2000 eller som naturreservat, krockar med riksintressen eller där det finns risk för nedisning.

69 Tabell 11. Urvalskriterier alternativa lokaliseringar Områden Natura 2000 Naturreservat Riksintressen Närhet bebygg. > 800 m (km) Närhet elledning /ställverk (km) Is 6a - Bodhögarna Ingen Ingen 3 19/19 Lite 5b - Björkvattnet Ingen Rennäring: Jiingevaerie 6b - Ögonfägnaden Ingen Rennäring: Jiingevaerie 2 22/22 Lite 3 13/13 Lite 3 - Svarthöjden Stensjöflon Prästflon Djupdalen 13 Lövsta Henvålen- Aloppan Naturvård: Stensjö- Gideåbergs rikärrområde 1 7/17 Lite Naturvård MB 4:2 15 10/10 Ja 880 moh 5a - Björkhöjden Ingen Ingen 1 18/20 Lite 8 - Raftsjöhöjden Kälaslätten Ingen 1,2 15/43 Lite 11 Tossåsen Ingen Naturvård Rörligt friluftsliv Obrutet fjäll, MB 4:5 1,5 1,5/33 Ja 1050 moh 12 - Högrensvålen Ingen Naturvård Rörligt friluftsliv MB 4:2 6 4/38 Ja 990 moh 15 - Mörttjärnberget Jämtgaveln Ingen 4,5 5/26 Lite 6c Stamåsen Ingen Ingen 2,5 5/18 Lite 20 - Mossaträsk Mossaträsk Renäring, naturvård: Mossaträsk Stormyran 5c - Slättåsen Ingen Rennäring: Jiingevaerie, Naturvård: Stor-Harrsjöflon 1 5/5 Lite 3 30/30 Lite 7.2 Alternativa utformningar De alternativa utformningar av vindparken Bodhögarna som diskuteras i detta avsnitt består av olika utformningar av vindkraftverken, d v s dess effekt och därmed följande storleksförhållanden. Här redovisas inte alternativa placeringar av vindkraftverken. Det som har varit styrande för verkens preliminära placeringar inom parkens gränser är topografi, vindförhållanden samt de skyddsåtgärder som har ställts upp för bl. a. naturmiljö och kulturmiljö, se vidare ovan under kapitel 4. En förändring av vindkraftverkens placeringar med hänsyn till dessa förutsättningar bedöms inte ha någon påverkan av betydelse på landskapsbilden.

70 Sökandens yrkanden har utformats för att möjliggöra ett optimalt nyttjande av vinden. Vindkraftverken kommer att väljas så nära byggstart som möjligt. På så sätt säkerställs att det tekniskt och ekonomiskt effektivaste verket på marknaden används. Avsikten med utformningen av vindparken har hela tiden varit att optimera denna för att utnyttja vinden optimalt och därmed uppnå högsta möjliga produktion. Utifrån vilken typ av vindkraftverk som väljs kommer man sedan att optimera antalet verk inom parken. Det ses också som en fördel att koncentrera exploateringen på en plats och inte sprida anläggningarna i många små enheter. SSVAB vill därför ha frihet att, inom angivna ramar, välja närmare storlek och effekt på verken i projekteringsfasen för att parken ska kunna utformas optimalt. De typer av vindkraftverk som har studerats och bedömts vara lämpliga i aktuella områden ligger i spannet 2-3 MW. Beroende på vindförhållande varierar effekt, navhöjd och rotordiameter. En större rotordiameter innebär att verken placeras med längre avstånd från varandra jämfört med verk med mindre rotordiameter. Resultatet blir färre verk inom ett specifikt område. Alternativa utformningar skulle således kunna utgöras av olika storlek på vindkraftverken. Rent fysiskt minskar påverkan i viss mån om man skulle minska antalet vindkraftverk eller öka effekten på varje verk och på så sätt minska antalet verk i vindparkerna, men detta kan inte antas ha någon större betydelse för miljöpåverkan från parken. Vid bedömning av de miljökonsekvenser som den planerade parken medför har ett maximalt fall utifrån de specifika konsekvenserna antagits. Dessa fall har använts för att kunna beskriva maximala miljökonsekvenser. För analysen av påverkan på landskapsbilden har exempelvis högsta navhöjd och rotordiameter kombinerats med max antal vindkraftverk. För påverkan av buller och skuggor gäller likadana villkor. Eftersom den planerade anläggningen är så optimerad/samlad så bedöms inte en minskning av antalet verk ge någon betydande förändring av den visuella påverkan, platsen blir fortfarande påverkad av en stor vindkraftanläggning. 7.3 Utformningsprocessen I detta avsnitt beskrivs hur vindparken Bodhögarna har antagit sin nuvarande utformning. Det ursprungliga förslaget har reviderats i ett antal steg utifrån vindmätningar, identifierade intressen för naturmiljö, rovfåglar och kulturmiljö, geologisk information samt närhet till bebyggelse. Processen från den första skissen till nuvarande utformning kan i stort beskrivas med följande delsteg: 1. I november 2007 togs ett första förslag fram på vindparkens områdesavgränsning (parkens yttre gräns). Inom denna gjordes en utplacering av vindkraftverk utifrån då känd förhärskande vindriktning och ett minimiavstånd mellan verken. Verken placerades så att säga i ett regelbundet mönster inom områdesavgränsningen. Detta utgjorde den första versionen av parkens layout (placeringen av vindkraftverk inom parken). Denna första version utgjorde underlag för det inledande samrådet med berörda länsstyrelser och kommuner (december 2007), berörda markägare (december 2007-februari 2008) samt myndigheter och organisationer (mars 2008). Se Bild 28 nedan för denna första version. 2. I april-maj 2008 genomfördes en revidering av områdesavgränsning och layout utifrån de senaste vindmätningarna med tillhörande vindkartor, kända natur- och miljöintressen, geologisk information samt närhet till bebyggelse. Vindparkens gränser utökades något pga. att ytterligare områden kring parken visade på god vindtillgång. Vissa värdefulla naturoch kulturmiljöer samt myrmarker undantogs vid utplacering av vindkraftverk. Se Bild 29 nedan för version 2 av områdesavgränsning och layout. 3. I augusti 2008 genomfördes ytterligare en revidering av områdesavgränsning och layout utifrån resultatet från gjorda inventeringar, de senaste vindmätningarna med tillhörande vindkartor, samt närhet till bebyggelse för att hålla riktlinjerna för buller och skuggor från vindkraftverken. Se Bild 30 nedan för version 3 av områdesavgränsning och layout. Denna

71 användes som underlag för samrådet med berörda länsstyrelser och kommuner, berörda markägare samt myndigheter och organisationer under hösten 2008. 4. Version 3 av områdesavgränsning och layout har endast reviderats i mindre utsträckning efter revideringen i augusti och presenteras som nuvarande utformning i kapitel 3, se även Bild 31 nedan. Bild 28. Version 1 - områdesavgränsning och layout Bild 29. Version 2 - områdesavgränsning och layout Bild 30. Version 3 - områdesavgränsning och layout Bild 31. Nuvarande utformning 7.4 Nollalternativ Nollalternativet innebär att den planerade vindparken Bodhögarna inte byggs. Energiproduktionen från planerad vindpark Bodhögarna motsvarar hushållselen för ca 18 000 eluppvärmda villor. Nollalternativet innebär att denna energimängd måste produceras på annat sätt än med vindkraft eller att motsvarande park uppförs på annat håll. Det är dock inte realistiskt att tro att statsmaktens mål om förnyelsebar energi ska kunna uppnås, eftersom det kommer att kräva att bra lokaliseringar som den nu föreslagna väljs. Om energin ska produceras på annat sätt kommer det att ge upphov till negativa miljökonsekvenser till följd av ökade utsläpp till luft och vatten av bl.a. koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider. Nollalternativet innebär också att de miljökonsekvenser som vindparken skulle innebära uteblir. Det medför exempelvis att landskapsbilden förblir opåverkad i det aktuella området och att ingen

72 exploatering av natur- och kulturmiljön sker. Det begränsade buller som parken skulle medföra uteblir också, vilket får anses vara av begränsad betydelse. 8 SAMRÅD OCH PRÖVNINGSPROCESS 8.1 Genomfört samråd Under perioden december 2007 till december 2008 har SSVAB genomfört samråd enligt 6 kap 4 Miljöbalken för vindparken Bodhögarna. Projektet är sådant att det skall antas medföra betydande miljöpåverkan och samrådet har skett utifrån de premisserna. Samråd har således skett med länsstyrelser, tillsynsmyndigheter, kommuner, enskilda som antas bli särskilt berörda, övriga statliga myndigheter, den allmänhet och de organisationer som antas bli berörda. Samrådet enligt Miljöbalken 6 kap 4 inleddes i december 2007 med ett samrådsmöte med Länsstyrelsen i Jämtlands län samt berörda kommuner, Strömsund och Ragunda kommun. Inför mötet skickades ett samrådsunderlag ut med information om vindparken. På mötet presenterade SSVAB vindkraftssatsningen i stort samt respektive vindpark mer i detalj. Man informerade också om samrådsplanerna och redovisade avsikten med ansökan och samrådsprocessen. I december 2007 informerades markägarna (de som äger fastigheter) inom den planerade parken brevledes om SSVAB:s planer. Under våren 2008 skedde fortsatt samråd. Samrådsmöten hölls med Raedtievarie sameby och Jiingevarie sameby i januari respektive februari. I februari genomfördes ett fältbesök med berörda länsstyrelser och kommuner. Besöket inleddes med en rundtur runt och i den planerade parken och avslutades med ett sittande möte. I februari hölls också ett öppet möte med markägare i eller inom avstånd av 1,5 km från verksamhetsområdet. Till mötet kallades även övriga särskilt berörda och intresserade via kungörelser i utvalda tidningar. Alla intresserade fick därvid möjlighet att ta del av projektplanerna. Dessutom gav mötet tillfälle att lämna synpunkter direkt till projektets representanter. Skriftliga synpunkter kunde också lämnas i efterhand. Genom ett skriftligt utskick i mars 2008 genomfördes samråd med myndigheter, organisationer o dyl. Här ingick även övriga rättighetsinnehavare inom parken, såsom jaktlag, fiskevårdsområden och skoterföreningar. I juni 2008 fick berörda länsstyrelse och kommuner en lägesrapport skriftligen om senaste nytt i projektet. De informerades bl.a. om de senaste områdesavgränsningarna, genomfört samråd under våren, planerat fortsatt samråd samt aktuella inventeringar. Ett öppet samrådsmöte hölls i juli för att särskilt försöka nå fritidsboende runt parken. Till dessa möten kallades berörda och intresserade via kungörelser i tidningar samt annonsering på anslagstavlor i området kring parken. SSVAB informerade om projektplanerna. Skriftliga synpunkter kunde lämnas i efterhand.

73 Bild 32. Genomfört samrådsmöte 1 juli 2008. Foto Lena Sjödin. I augusti och oktober hölls uppföljande samrådsmöten med Jiingevarie sameby. I oktober 2008 genomfördes ett sista kompletterande samrådsmöte med länsstyrelsen och kommunerna. Där redogjorde SSVAB för genomförda vindmätningar, inventeringar och analyser. Man redogjorde även för genomfört och planerat samråd och visade karta på vindparken med placering av vindkraftverk och vägar. Innehållet i kommande tillståndsansökan, teknisk beskrivning och miljökonsekvensbeskrivning redogjordes också för. Under oktober skedde även fortsatt samråd med myndigheter, organisationer o dyl. då dessa informerades brevledes om projektet. Sändlistan hade utökats något sedan utskicket i mars. I oktober hölls ytterligare ett öppet möte med markägare i eller inom avstånd av 1,5 km från verksamhetsområdet. Övriga särskilt berörda och intresserade kallades via kungörelser i tidningar. För att nå omkringliggande byar gick ett vykortsutskick med inbjudan till mötet ut till utvalda postnummerområden kring parken. På mötet redogjorde SSVAB för vad som hänt i projektet och alla intresserade fick möjlighet att ta del av projektplanerna. Som vanligt kunde skriftliga synpunkter lämnas i efterhand. Utöver ovan nämnda samrådstillfällen har samråd hållits på informell basis, d v s genom telefonsamtal, e-post och enstaka möten, med länsstyrelser, kommuner, enskilt berörda samt myndigheter och organisationer. I tabellen nedan redovisas en sammanställning av genomfört samråd. Tabell 12. Genomfört samråd. 2007 2008 Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Länsstyrelser & kommuner Utskick Möten Fältbesök Enskilda Utskick Möten Myndigheter, organisationer, föreningar Utskick Sameby Möten

74 I maj 2008 lanserade SSVAB sin hemsida för den stora vindkraftssatsningen, www.vindkraftnorr.se. På hemsidan kan man läsa om vindkraftssatsningen, titta på kartor, och ta del av det senaste nytt inom satsningen. Där finns också allmän information om vindkraft, specifik information om de olika vindparkerna som ingår i SSVAB:s stora satsning samt kontaktinformation. Hemsidan har haft god besöksstatistik. Bild 33. Utdrag från hemsidan www.vindkraftnorr.se, 081028. Yttranden och synpunkter som kommit in under samrådet har beaktats och till viss del bemötts i denna miljökonsekvensbeskrivning. En detaljerad redogörelse för hela samrådsprocessen inklusive de inkomna yttrandena finns i sin helhet i samrådsredogörelsen, Bilaga C10.

75 8.2 Prövningsprocessen Nedan följer en schematisk redogörelse över prövningsprocessen hos tillsynsmyndigheten, länsstyrelsen.

76 REFERENSER Skriftliga Agrivind AB, 1999: Vindkraft och Renar En studie med bilder från Rodovålen Birkö Thomas, Tarsiger Natur, 2008: Kungsörnsinventering 2008, Sollefteå kommun, slutrapport 2008-07-15 Boverket, 2008: Manus till Vindkraftshandboken, Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden, Boverkets d.nr. 2323-3518/2007 Carlsson Bengt Göran, Limo Natur, 2008: Rovfågelinventering vid planerade stora vindparker, En studie av främst örnförekomsten vid sju, av Statkraft SCA Vind AB, projekterade vindparker i Jämtland och Västernorrland Elforsk, Vindforsk och Energimyndigheten, 2008: Driftuppföljning av vindkraftverk - Årsrapport 2007. Elforsk rapport 08:26 Grund Lars-Olof och Jonsson Fredrik, 2008: Naturvärdesinventering av sju vindparker i Jämtlands och Västernorrlands län, vindparken Bodhögarna Hansson Anders, Jamtli, Jämtlands läns museum, 2008: Kulturhistorisk karakterisering inför vindkraftsutbyggnad, Strömsund, Ragunda, Bräcke och Sollefteå kommun, 2008, Rapport Jamtli 2008:11, ISSN 1654-2045 Kungsörnssymposium Gotland 2007: Rapport som utgör sammanställning av de föredrag som hölls Larsen Madeleine, Mitthögskolan, 2002: Konsekvenser av vindkraft för rennäringen i Jämtlands län en pilostudie Luftfartsstyrelsen, 2008: Luftfartsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av byggnader, master och andra föremål, LFS 2008:47 Länsstyrelsen i Jämtlands län, 2007: Reviderade regionala miljömål för Jämtlands län, ISBN 978-91-85123-07-0 Naturvårdsverket, 2001: Ljud från vindkraftverk, Rapport 6241 Naturvårdsverket, 1983: Riktlinjer för externt industribuller, Naturvårdsverkets Råd och riktlinjer 1978:5, omtryck 1983 Naturvårdsverket, 2006: Allmänna råd om buller från vindkraftverk, Naturvårdsverkets externremiss 2006, planerat ikraftträdande, med några förändringar, januari 2009 Nordic Environmental Noise Prediction Methods, Nord 2000, 2002: Summary Report. General Nordic Sound Propagation Model and Applications in Source-Related Prediction Methods, Delta, revised 30 June 2002, AV 1719/01, Lyngby, Danmark 2002 Nordisk Samisk Institutt, 2004: Vindkraft i renskötselområden, Diedut nr 1 2004 Norges vassdrags- og energidirektorat, Reinförvaltningen, 2004: Vindkraft og reindrift Oslo Universitet, 2004: Kunnskapsstatus Effekter av vindparker på reindriften Oslo Universitet, 2004: Reindrift i Hammerfest Vindpark Konsekvensutrednin Oslo Universitet, 2003: Effects of wind turbines on area use and behaviour of semi-domestic reindeer in enclosures Pedersen Eja, Göteborgs universitet, 2007: Human response to wind turbine noise. Perception, annoyance and moderating factors

77 Ragunda kommun: Översiktsplan Ragunda kommun, antagen mars 2006 Ragunda kommun, 2008: Vindkraft i Ragunda kommun, tillägg till översiktsplan 2006, samrådshandling 2008-10-30 Rylander Ulla, SWECO, 2008: Analys av landskapsbilden, Vindparker vid Bodhögarna, Ögonfägnaden samt Björkhöjden-Björkvattnet Samernas Riksförbund, 2007: Frågor och svar om vindkraft och rennäring, information från seminarium om vindkraft och rennäring i Malå den 28 29 augusti 2007 Skamarock, W. C., 2004: Evaluating Mesoscale NWP Models Using Kinetic Energy Spectra. Mon. Wea., Rev., 132, 3019-3032 Skamarock WC et.al, 2008: A description of the Advanced Research WRF Version 3, NCAR Technical Note 475+STR Statens offentliga utredningar, 2006: Samernas sedvanemarker, SOU 2006:14 Strömsunds kommun, 1991: Översiktsplan Strömsunds kommun, antagen 1991-04-24 Strömsunds kommun, 2005: Fördjupad översiktsplan för vindkraft, antagen 2005-04-27 Sveriges Geologiska undersökning, 1969: SGU:s jordartskarta, Jämtlands län N. mellersta bladet, Ser. Ca Nr 45 Sveriges Geologiska undersökning, 1984: SGU:s berggrundskarta, Jämtlands län, Ser. Ca Nr 53 blad 3 Sveriges Geologiska undersökning, 2001: SGU:s grundvattenkarta, Jämtlands län, Ser. Ah Nr 21 SWECO, 2007: MKB från Kyrkberget, upprättad av SWECO 2007-05-28 Wizelius Tore, 2007: Vindkraft i teori och praktik, IBSN 978-91-44-02660-2 Internet Artdatabanken, 2006: Faktablad om Kungsörn, http://www.artdata.slu.se/rodlista/faktablad/aqui_chr.pdf Artdatabanken, SLU, 2006: Kungsörens status och ekologi i Sverige 2006, http://www.sou.gov.se/storarovdjur/pdf/artbeskrivning%20kungs%c3%b6rn%20slutversion.pdf Favonius: Hemsida med fakta om vindkraft, http://www.favonius.se/vindkraft.php#påverkar NINA, Norsk institutt for naurforskning, 2007: Vindkraft och fugl på Smøla 2003-2006, NINA Rapprt 248, http://www.nina.no/archive/nina/pppbasepdf/rapport/2007/248.pdf Ren2000, 2007-2008: http://www.ren2000.se Riksantikvarieämbetet, 2007-2008: Informationssystemet för fornminnen, FMIS, http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html Sametinget 2007-2008: http://www.sametinget.se Skogsstyrelsen, 2007-2008: Skogens källa, GIS-data från Skogsstyrelsen, http://www.skogsstyrelsen.se/skogenskalla Svenska Samernas Riksförbund, 2007-2008: http://www.sapmi.se Svenska Samernas Riksförbund, 2007-2008: http://www.sapmi.se Sveriges Länsstyrelser, 2007-2008: GIS-data från Länsstyrelserna, http://gis.lst.se/lstgis/

78 Sveriges Radio, 2008: Vetenskapsradion, 13 november 2008, http://www.sr.se/cgibin/p1/program/artikel.asp?programid=406&nyheter=1&artikel=2438422 Viltskadecenter 2007: Resultat från inventeringar av Kungsörn i Sverige 2007, http://cj-rovdjur.eu/kungsornsrapport%202007.pdf VindGIS 2007-2008 : http://www.gis.lst.se/lstgis/lstvind Västerbottens ornitologiska förening, 2008: Nyhetsarkivet: http://www.sofnet.org/apps/nyheter/las_mer.asp?newsid=4190 Muntliga Johansson Bo, Räddningsverket, angående påverkan på vindkraftverkan vid eventuell skogsbrand Power Circle, 2007: Förbrukning elbilar Diverse kontakter med Länsstyrelser och kommuner för information om berörda fiskevårdsområdesföreningar, berörda skoterleder, limniska värden, naturvärden och mycket mer