Maj 2010 Bredband 2009 - en nulägesbeskrivning
LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Dnr 341-2193-10 Förord Bredband 2009 en nulägesbeskrivning syftar till visa hur situationen ser ut i länet vad gäller IT-infrastruktur. Rapporten kommer i ett läge när vi delvis kan utvärdera hur det statliga stödet fallit ut i kommunerna och i en period när nya initiativ behöver tas, speciellt på landsbygden där marknadskrafterna inte når ut. Rapporten knyter ihop bredbandskartläggningen från Post- och telestyrelsen med regionala erfarenheter och synsätt. Målet är att kunna förverkliga regeringens bredbandsstrategi som säger att 90 procent av befolkningen ska ha tillgång till 100 Mbit år 2020. Det finns betydande skillnader i länet vad gäller tillgången till ITinfrastruktur med hög kapacitet och för att kunna förverkliga såväl de nationella målen som de regionala behövs ett aktivt deltagande från kommuner, ideella grupper, regionala och nationella myndigheter samt marknadsaktörer. För att säkerställa att länet fortsätter vara ett attraktivt län att bo och verka i, oavsett, om det är i tätort eller på landsbygd, måste tillgången till ITinfrastruktur med hög kapacitet att öka. Det är viktigt att beslut om kommande utbyggnad av IT-infrastrukturen tas på ett så bra kunskapsunderlag om rådande förhållanden som möjligt. Jag hoppas att denna rapport kan bidra till detta. Magnus Holgersson Tf Landshövding POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: E-POST: WWW: 581 86 LINKÖPING Östgötagatan 3 013 19 60 00 ostergotland@lansstyrelsen.se lansstyrelsen.se/ostergotland Rapport nr: 2010:5 ISBN: 91-7488-256-8
Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 4 1. BREDBAND 2009 5 1.1 BAKGRUND 5 1.2 SYFTE 5 1.3 AVGRÄNSNINGAR 5 1.3 METOD 6 1.4 DEFINITIONER 6 2. STATLIGA STÖDET 7 2.1 KOMMUNERNA 8 Linköping 8 Norrköping, Söderköping och Valdemarsvik 8 Åtvidaberg 8 Finspång 8 Motala 8 Mjölby 8 Vadstena, Ödeshög, Kinda, Boxholm och Ydre 9 3. NULÄGE 10 3.1 Trådlöst 10 3.2 xdsl 10 3.3 Fiber 11 3.4 Hastigheter 14 3.5 Östergötland jämfört med övriga Sverige 18 4. SLUTSATSER 19 5. KARTOR 20 REFERENSER 24 Länsstyrelsen Östergötland Titel: Bredband 2009 en nulägesbeskrivning Månad: Maj 2010 Rapportskrivare: Jonas Jernberg, Mikael Sleman Bilder: Mikael Sleman, Göran Billesson 3
Sammanfattning Länsstyrelsen ser det som viktigt att IT-infrastrukturen jämställs med övrig infrastruktur och att arbetet med denna är en viktig utvecklingsfråga, särskilt för landsbygden där inte en utbyggnad sker på rent kommersiella villkor. En väl fungerande och robust IT-infrastruktur med hög kapacitet i alla delar av länet är en förutsättning för att öka regionens konkurrenskraft och utveckling. Exempelvis kan det nämnas att en undersökning från företagarna visade att företagen ser god bredbandstillgång, postdistribution och bensinmackar som de tre viktigaste serviceområdena för deras verksamhet. Syftet med denna rapport är att ge en bild över nuläget i Östergötlands län vad gäller tillgången till bredband och då främst utbredningen av accessnät som kan ge hög överförningskapacitet, det som nu kallas nästa generations nät (NGA). För att kunna ge en bra bild över situationen har data inhämtats från kommunerna i länet samt från Post- och telestyrelsen (PTS). Data från PTS är redovisad på 250x250 meters rutor och ger därför en relativt detaljerad bild över situationen i kommunerna. Resultatet av rapporten visar att det finns en god täckning av xdsl och trådlösa alternativ. I stort sett alla invånare och arbetsställen kan få tillgång till någon form av bredband. Östergötland ligger även över genomsnittet vad gäller höghastighetsbredband. Men tillgången till höghastighetsbredband får ändå anses låg och speciellt stor är skillnaden stor mellan stad och land samt mellan olika kommuner i länet. Utbyggnaden av bredbandsnäten med finansiering från bl.a. det statliga stödet och de teknikval som då gjordes ger ett stort utslag här. 4
1. Bredband 2009 1.1 Bakgrund Länsstyrelsen ska enligt regleringsbrev och instruktion följa utvecklingen av ITinfrastrukturen och främja regional utveckling. Tillgången till infrastruktur i alla former är en viktig förutsättning för tillväxtarbetet. Hur väl infrastrukturen svarar mot olika regionala mål har en direkt påverkan på utvecklingen i regionen. Länsstyrelsen anser att det är viktigt att IT-infrastrukturen jämställs med övrig infrastruktur och att arbetet med denna därför är en viktig utvecklingsfråga, särskilt för landsbygden där inte en utbyggnad sker på rent kommersiella villkor. Under 2009 pekade flera undersökningar 12, strategidokument 34 och program 56 på vikten av att ha en väl fungerande och robust IT-infrastruktur med hög kapacitet. En undersökning från företagarna 7 i mars 2010 visar att företagen ser god bredbandstillgång, postdistribution och bensinmackar som de tre viktigaste serviceområdena. Hela 97 procent av företagen ansåg att bredband var viktigt eller mycket viktigt för deras verksamhet. Det är kostsamt att anlägga dessa nät men Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD) har visat 8 att positiva externaliteter eller spillovers i de fyra sektorerna hälsa, sjukvård, transport och utbildning endast behöver leda till kostnadsbesparingar till följd av högre bredbandskapacitet på mellan 0.5-1.5 procent för att en nationell utbyggnad av fiber to the home, FTTH, ska betala tillbaka sig på 10 års sikt. Styrkan i denna analys är att 10 år är en mycket kort diskonteringstid då den ekonomiska livslängden beräknas för dessa nät till 20-30 år. Länsstyrelsen har en viktig uppgift i att analysera nuläget för att kunna vidta strategiska åtgärder och för att stötta kommunerna i deras utformning av kommunala ITinfrastrukturprogram (motsv.). Att kunna planera för åtgärder inom detta område är viktigt också för att möta nutida och framtida utmaningar inom en rad områden på landsbygden och för att bidra till den ekonomiska utvecklingen 9. Till detta kommer att en bra bild över hur infrastrukturen ser ut minskar riskerna för olika typer av kostsamma dubbelinvesteringar. 1.2 Syfte Syftet med denna rapport är att ge en bild över nuläget i Östergötlands län vad gäller tillgången till bredband och då främst täckningen av accessnät som kan ge hög överförningskapacitet, det som nu kallas nästa generations nät (NGA). 1.3 Avgränsningar Rapporten kommer enbart att belysa nuläget av bredbandsinfrastrukturen i länet och inte analysera hur tillgången till bredband och dess kapacitet regionalt påverkar den ekonomiska tillväxten. 1 Tillväxtanalys rapport 2009:10 Befolkning, service och företagande i Sveriges gles- och landsbygder 2 Statens offentliga utredningar SOU 2009:92 Se medborgarna för bättre offentlig service 3 Regeringskansliet Bredbandstrategi för Sverige 4 Näringsdepartementet 2008/09:167 En strategi för att stärka utvecklingskrafter i Sveriges landsbygder 5 Länsstyrelsen Östergötland Rapport 2009:023 Regionalt Serviceprogram 6 Länsstyrelsen Östergötland Genomförandestrategi för landsbygdsprogrammet 7 Företagarna Sämre service hotar småföretagen 8 OECD Network developments in support of innovation and user needs 9 Ex: RURDS Vol. 17, Nr. 3, November 2005 Broadband and economic development: A municipal case study from Florida 5
1.3 Metod Materialet över antal personer med förutsättningar för olika typer av accesser eller hastigheter kommer från Post- och telestyrelsen, PTS 10. En del av datamaterialet från rapporten redovisas i ursprunglig form och en del är bearbetat. Om datamaterialet är en bearbetning framkommer detta i samband med att det presenteras. Vad gäller det kartmaterialet som redovisas bygger detta på den information från kommunerna som länsstyrelsen fick in mellan januari och februari 2010, samt på data från Post- och telestyrelsen. Det som redovisas på kartor där fiberlinjer syns, är endast fiberkablar där kommunen haft digital information att lämna till länsstyrelsen. Utöver dessa finns det ett antal aktörer som har egen fiber som t.ex. Banverket, Svenska kraftnät, TeliaSonera/Skanova mf l. Försök, både från kommunernas och länsstyrelsen sida, att få information från TeliaSonera/Skanova om deras fibernät, har inte resulterat i någon användbar data. I Motala finns också operatören CSIT/CometNetworks (f.d Teracom) med vissa fiberstrukturer. Enligt uppgift från PTS finns i princip ingen fiber i accessnätet, eller anslutningspunkter till fiber i kustkommunerna. Det finns dock som nämnts ovan fiber från olika aktörer i transportnätet och till telestationer. 1.4 Definitioner Definitionerna följer de som finns i Post- och telestyrelsens bredbandskartläggning 11. Tätort Områden med minst 200 invånare där avståndet mellan husen inte överstiger 200 meter. Landsbygd Områden utanför definitionen för tätbebyggt område Förutsättningar för xdsl, CDMA2000, HSPA Befolkning och arbetsställen bedöms kunna beställa ett bredbandsabonnemang utan några särskilda kostnader. Täckningsgraden och den faktiska tillgången till bredband via accessteknikerna betraktas som synonyma Förutsättningar för Fiber/Kabel-tv För fibernät räcker det att ett hushåll eller arbetsställe befinner sig inom 353 meter (diagonal av 250x250 meters ruta) från en anslutningspunkt till fibernät för att anses som täckt. Detta säger alltså inte något om hur många som i realiteten är anslutna. Arbetsställen En adress (lokal), fastighet eller grupp av närliggande lokaler och fastigheter där företag bedriver verksamhet. Ett arbetsställe är här synonymt med fast verksamhetsställe. NGA- / Höghastighetsnät Kabelbundna accessnät som helt eller delvis består av optiska element som kan leverera bredbandstjänster med bättre egenskaper jämfört med befintliga kopparnät. 10 Bredbandskartläggning 2009 En geografisk översikt av bredbandstillgång och användning i Sverige 11 ibid 6
2. Statliga stödet Under perioden 2001-2007 genomfördes i Östergötland, såsom i andra län, en utbyggnad av IT-infrastrukturen utifrån de regelverk som gällde för de statliga stöden. Samliga 13 kommuner i länet valde att engagera sig i detta. En förutsättning för att få del av stöden var att det på kommunal nivå utarbetades och antogs s.k. IT-infrastrukturprogram. Länsstyrelsen hade enligt regelverket bl.a. uppgiften att fördela stöden och sedan att utöva tillsyn över beviljade stöd. Regionförbundet Östsam engagerade sig i arbetet utifrån att detta bedömdes som en strategiskt viktig utvecklingsfråga och att man ville stötta sina medlemskommuner så att de använda medlen, statliga såväl som kommunala, skulle användas på ett för dem själva och hela regionen så bra sätt som möjligt. I efterhand kan sägas att arbetet blev framgångsrikt på så sätt att alla kommuner genomförde denna utbyggnad och tillgodogjorde sig allt det stöd som fanns tillgängligt för denna. Trots att stora ansträngningar gjordes lyckades det dock inte att få till stånd ett sammanhängande redundant nät i länet. Framförallt berodde detta på att de politiska ledningarna i kommunerna hade så helt olika ambitionsnivå. Vissa kommuner valde att använda investeringsmedlen till olika kopparbaserade lösningar (adsl) som gav ett snabbt och billigt resultat. Bland dessa fanns Valdemarsvik som i samarbete med Söderköpings kommun och Norrköpings kommun tecknade ett femårsavtal med TeliaSonera/Skanova. Andra ville engagera sig mera, ekonomiskt och personellt, genom att bygga sina nät med mera långsiktigt hållbar och utvecklingsbar teknik (fiber). Genom detta blev det heller inte möjligt att få till stånd den samverkan mellan kommunerna, med en gemensam planering och upphandling, som skulle ha kunnat ge en sammanhängande IT-infrastruktur som sedan skulle kunna ha inordnats i ännu större nätstrukturer i samarbete med intilliggande län. Inte heller det regionala IT-infrastrukturprogram som utarbetades i samarbete mellan länsstyrelsen och regionförbundet, och som pekade på behovet av att bygga ut vissa kommunsammanbindande sträckor, kunde motivera berörda beslutsfattare att fatta de beslut som behövdes för att förverkliga detta. Under denna tid men också därefter har ett antal kommuner fortsatt arbetet med att utveckla sin IT-infrastruktur på olika sätt. Detta har skett i nära samarbete med länsstyrelsen. Nämnas kan t.ex. att medel sökts från Post- o telestyrelsen för att förstärka redan anlagda nät. Det har totalt varit avsevärda belopp som kommit länet till del. Som ett exempel kan nämnas att det var med dessa medel som en fiber kunde anläggas mellan Kisa och Åtvidaberg. Här fick då Åtvidaberg möjligheter att utveckla sin IT-verksamhet tillsammans med de kommuner som brukar benämnas VÖKBY (Vadstena, Ödeshög, Kinda Boxholm och Ydre). Samarbetet har sedan också då utvecklats och formaliserats i ett kommunalförbund där dock Vadstena inte deltar. Mellankommunalt samarbete mellan dessa kommuner sker också i den övriga kommunala verksamheten med hjälp av denna teknik. Parallellt med att anlägga detta stomnät i delar av länet och kringliggande län har ett antal s.k. byalagsprojekt, där olika konstellationer av boende på landsbygden gått samman och genom egna insatser fått tillgång till högkapacitetsnät, genomförts. Här har också det varit viktigt att tillmötesgå de krav/önskemål som företagen på landsbygden haft. En förutsättning för dessa byalagsprojekt har varit tillgången till det stomnät som anlagts men också kommunernas egna strategier och engagemang. 7
2.1 Kommunerna Linköping Kommunen upphandlade etablering och tillhandahållandet av ortssammanbindande nät, noder samt områdesnät. Efter anbudsvärdering tecknades avtal med Utsikt i Linköping AB (nuvarande Utsikt Nät AB), ett helägt dotterbolag till Tekniska Verken i Linköping AB som ägs av Linköpings kommun. Utbyggnaden skedde sedan telestationer. med xdsl-teknik i etapper till alla, med något undantag, Norrköping, Söderköping och Valdemarsvik Norrköpings kommun har i konkurrens, tillsammans med Valdemarsviks- och Söderköpings kommun, upphandlat etablering och tillhandahållandet av ortssammanbindande nät, noder samt områdesnät. Upphandlingen har genomförts i två steg. Först genom en s k intresseanmälan och sedan genom anbudsförfrågan till fyra leverantörer som bedömdes motsvara de uppställda kraven och att ha förmåga att realisera kommunens ITinfrastrukturprogram. Efter anbudsvärdering utifrån uppsatta utvärderingsprinciperna teknades avtal med TeliaSonera/Skanova som bedömdes ha det fördelaktigaste anbudet. Enligt detta skall Skanova etablera och tillhandahålla näten. Avtalstiden var fem år från avtalets tecknande. Efter avtalsperiodens slut har Skanova åtagit sig att driva näten vidare så länge avtal finns med tjänsteleveratörer. Åtvidaberg Åtvidaberg valde att använda merparten av det statliga stödet för sin bredbandsutbyggnad för en förhyrning av nät av TeliaSonera/Skanova. Detta gav inte kommunen det långsiktigt robusta nät som man senare sett behovet av. För att åtgärda detta ansökte länsstyrelsen om medel från PTS för att anlägga en fiberförbindelse mellan Åtvidaberg och Kinda under 2004/2005. Förbindelsen gav kommunen väsentligt bättre IT-infrastruktur men också en hel del andra fördelar som bl.a. resulterat i att man nu ingår i ett samarbete kring ITverksamheten som formaliserats i ett kommunalförbund där även kommunerna Kinda, Ödeshög, Boxholm och Ydre ingår. Finspång Finspångs kommun tecknade, efter att ha genomfört upphandling av bidragsavtal, avtal med Finet AB. Finet AB är ett av Finspångs kommun helägt bolag. IT-infrastrukturen i kommunen har byggts ut i etapper med i första hand xdsl-teknik men även anslutning av kunder med fiber förekommer. Motala Motala kommun valde efter upphandling Teracom som sin samarbetspartner för den med statligt stöd gjorda bredbandsutbyggnaden. Det avtal som slöts med Teracom gav dock inte kommunen några förbindelser med omvärlden. För att råda bot på detta har sedan fiberanslutningar till Vadstena och Finspång anlagts. Dessa har förbindelser har, utöver de medel som Motala kommun själva här satsat, finansierats genom EU:s strukturfonder samt Post- och telestyrelsen Mjölby Mjölby kommun upphandlade tillhandahållandet av ortssammanbindande nät, noder samt områdesnät. Efter utvärdering enligt uppsatta utvärderingskriterier tecknades avtal med MWNet AB. Avtalstiden bestämdes till 10 år med rätt till förlängning upp till 20 år. 8
Vadstena, Ödeshög, Kinda, Boxholm och Ydre Dessa fyra kommuner beslutade 2001 att samverka kring den kommande bredbandsutbyggnaden. Man valde då att genomföra en gemensam utbyggnad av ett högkapacitetsnät bestående av fiber. Denna satsning inleddes med en gemensam upphandling/konkurrensutsättning som dock fick avbrytas då inte något av de 13 inkomna anbuden bedömdes som skäligt i förhållande till de kostnader denna utbyggnad skulle föra med sig om den utfördes av någon av anbudsgivarna. 9
3. Nuläge Nedan ges en nulägesbeskrivning över täckningen av trådlösa anslutningar, xdsl och fiber. Tillgången till kabel-tv är inte redovisad då det är enbart är tätorterna Norrköping, Finspång, Söderköping, Motala, Mjölby och Linköping som har sådant nät. I Motala och Norrköping har även en liten del av befolkningen på landsbygden förutsättning för tillgång till kabel-tv. Nulägesbeskrivningen ger ingen exakt bild över geografiska områden, men den är nog detaljerad för att vissa slutsatser ska kunna dras. Redovisningen bygger främst på uppgifter från Post- och telestyrelsens kartläggning för 2009, men även på uppgifter som kommunerna lämnat till länsstyrelsen. Definitionerna för tätort, landsbygd och förutsättning för anslutning följer de som beskrivits i kap 1.4. 3.1 Trådlöst Andelen av befolkningen och arbetsställena i länet som har tillgång till någon form av trådlös Internetaccess (HSPA eller CDMA 2000) är i stort sett 100 procent, både på landsbygden och i tätorterna. Andelen som har förutsättningar för CDMA 2000 har inte ökat i någon större utsträckning sedan 2007 (från 98,9 procent till 99,56 procent för befolkningen). Störst förändring har skett inom den något snabbare trådlösa tekniken HSPA (upp till 7,2 Mbit/s i nedlänk) 12. Andelen av befolkning i länet med förutsättningar för HSPA har ökat från 41,49 procent 2007 till 99,91 procent 2009. Störst ökning har skett i Ydre och Ödeshög som gått från i stort sätt ingen täckning alls till närmast 100 procentig täckning 13. För närvarande finns det ingen täckning för Long Term Evolution (LTE) i länet. LTE kallas också 4G och är en trådlös teknik som förväntas kunna leverera hastigheter på mellan 20-80 Mbit/s. Tekniken är främst tänkt att användas till datatrafik och inte röstsamtal. 14 I dagsläget har TeliaSonera, Tele 2 och Telenor aviserat att de kommer att bygga ut 4G-nät 15 i Stockholm, Göteborg och Malmö under 2010, följt av de större städerna. Tele2 och Telenor ska via sitt gemensamma bolag Net4Mobility 16 bygga LTE och GSM nätverk. Detta ska enligt dem täcka hela Sverige, medan TeliaSonera bara avser att anlägga LTE/4G-nät i städerna 17. 3.2 xdsl Andelen av befolkningen och arbetsställena som har tillgång till xdsl skiljer sig en del mellan olika kommuner och mellan tätorter och landsbygd. Lägst andel finns i Kinda (90 procent av befolkningen) och högst andel i Finspång, Söderköping, Vadstena, Ydre och Åtvidaberg (100 procent av befolkningen). Enligt PTS kartläggning 18 levererade det snabbaste abonnemanget med xdsl i genomsnitt 11 Mbit/s i oktober 2009. Hastigheten beror mycket på hur långt ifrån telestation abonnenten befinner sig. I tabell 1 nedan visas hur täckningen ser ut i tätbyggda områden i länet. Som framgår av tabellen har täckningen minskat något sedan 2007, vilket kan bero på att nya hushåll inte utrustats med xdsl och att vissa anslutningar tagits bort till förmån för annan teknik. 12 Bredband till hela landet SOU 2008:40 13 Bredbandskartläggning 2009 En geografisk översikt av bredbandstillgång och användning i Sverige 14 ibid 15 Se TeliaSonera - www.telia4g.se, Tele2 www.tele2.se/4g och Telenor - www.telenor.se/privat/omtelenor/4g 16 www.net4mobility.com/ 17 www.net4mobility.com/ och Computer Sweden 2010-02-23 Telias konkurrenter ser chansen 18 Bredbandskartläggning 2009 En geografisk översikt av bredbandstillgång och användning i Sverige 10
Tabell 1 Andel i tätbyggt område med förutsättningar för xdsl Källa PTS Län och kommun Andel i tätbyggt område med förutsättningar för access via xdsl 2007 2008 2009 Bef. A.ställen Bef. A.ställen Bef. A.ställen Riket 99,57% 99,22% 99,54% 99,30% 99,44% 99,14% Östergötlands län 99,59% 98,59% 99,43% 98,56% 99,09% 98,39% Boxholm 98,32% 94,71% 98,22% 95,59% 98,52% 97,42% Finspång 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% Kinda 90,26% 86,42% 90,20% 86,97% 90,11% 86,49% Linköping 99,60% 98,52% 99,13% 98,37% 98,23% 97,65% Mjölby 99,82% 99,84% 99,83% 99,84% 99,84% 99,70% Motala 99,93% 99,80% 99,98% 99,80% 99,99% 99,38% Norrköping 99,93% 98,73% 99,96% 98,71% 99,96% 99,19% Söderköping 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% Vadstena 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% Valdemarsvik 100,00% 100,00% 99,59% 100,00% 98,06% 98,60% Ydre 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% Åtvidaberg 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% Ödeshög 95,48% 97,56% 95,43% 97,57% 95,63% 97,57% Vad gäller landsbygden är skillnaderna relativt stora mellan olika kommuner i länet. Motala har störst andel med förutsättningar för anslutning, både vad gäller boende och arbetsställen. Kinda är den kommun där täckningen är lägst. Till skillnad från hur utvecklingen i tätbebyggt område har sett ut sedan 2007 har täckningen på landsbygden ökat marginellt. Täckningen av xdsl på landsbygden visas av tabell 2 nedan. De kommuner som generellt har lägst täckning av xdsl idag är de kommuner som valde att bygga egna fiberbaserade nät med egna medel och de medel som kom från det statliga stödet. Tabell 2 Andel på landsbygd med förutsättningar för access via xdsl Källa PTS Län och kommun Andel på landsbygd med förutsättningar för access via xdsl 2007 2008 2009 Bef. A.ställen Bef. A.ställen Bef. A.ställen Riket 89,17% 84,77% 89,91% 85,94% 91,11% 87,18% Östergötlands län 86,41% 80,75% 87,05% 81,07% 87,72% 82,35% Boxholm 66,70% 57,53% 66,28% 58,63% 69,70% 60,85% Finspång 91,39% 89,76% 91,94% 90,09% 91,31% 89,73% Kinda 38,68% 28,76% 39,64% 29,45% 43,22% 35,84% Linköping 94,34% 93,09% 94,74% 93,37% 95,01% 92,76% Mjölby 94,81% 92,87% 95,98% 93,49% 95,08% 93,32% Motala 95,91% 94,56% 98,83% 98,22% 98,66% 97,72% Norrköping 90,80% 88,92% 91,26% 89,46% 90,87% 87,99% Söderköping 89,50% 87,30% 90,55% 88,14% 89,21% 87,56% Vadstena 81,36% 80,72% 82,40% 81,08% 90,67% 90,68% Valdemarsvik 89,03% 82,96% 83,48% 78,27% 86,20% 82,68% Ydre 55,23% 49,47% 55,56% 46,67% 61,53% 55,91% Åtvidaberg 81,30% 75,51% 81,84% 74,87% 81,83% 75,62% Ödeshög 63,13% 58,20% 63,51% 58,27% 64,81% 59,64% 3.3 Fiber Störst skillnader mellan kommunerna vid sidan av kabel-tv är det för accesstekniken fiber. Andelen med förutsättningar för fiber i tätort återges i tabell 3 nedan och är störst i Ödeshögs kommun, där nära 100 procent av befolkningen har förutsättning för en 11
anslutning. Ödeshög har även de högsta siffrorna vad gäller arbetsställenas möjlighet till anslutning. Lägst andel av befolkningen och arbetsställena som har förutsättning för anslutning finns i Valdemarsvik. Anmärkningsvärt låg är också denna andel i Söderköpings kommun. Tabell 3 Andel i tätbyggt område med förutsättningar för fiber Källa PTS Län och kommun Andel i tätbyggt område med förutsättningar för access via fiber och fiber-lan 2007 2008 2009 Bef. A.ställen Bef. A.ställen Bef. A.ställen Riket 34,08% 40,24% 40,80% 46,85% 46,52% 50,80% Östergötlands län 45,91% 52,21% 51,64% 55,32% 53,16% 56,50% Boxholm 71,54% 79,74% 77,82% 79,74% 77,38% 76,39% Finspång 41,77% 46,85% 38,68% 43,32% 40,94% 42,72% Kinda 46,73% 48,72% 55,55% 59,77% 57,05% 62,77% Linköping 50,42% 59,53% 56,61% 61,25% 56,88% 61,51% Mjölby 66,96% 66,53% 68,79% 67,57% 72,66% 73,02% Motala 7,85% 20,65% 24,95% 37,59% 26,36% 37,95% Norrköping 52,19% 55,14% 56,81% 57,02% 58,92% 57,88% Söderköping 11,18% 8,97% 11,11% 8,39% 11,47% 9,05% Vadstena 24,03% 34,93% 27,98% 39,13% 38,94% 57,25% Valdemarsvik 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% Ydre 95,38% 87,23% 98,17% 91,15% 98,25% 91,79% Åtvidaberg 45,76% 53,40% 45,84% 54,51% 45,59% 56,46% Ödeshög 96,87% 90,24% 99,33% 97,57% 99,33% 96,76% Andel av befolkningen och arbetsställena som har förutsättning för en fiberanslutning på landsbygden visar också på stora skillnader mellan kommunerna i länet. De kommuner som valde att använda det statliga stödet till att bygga egna fibernät är också de som har högst täckning. Detta är de så kallade Vökby-kommunerna (Vadstena, Ödeshög, Kinda, Boxholm och Ydre). Inte lika hög täckning, men ända kring genomsnittet, har de kommuner som har ett eget stadsnät (Linköping, Mjölby, Finspång). I kustkommunerna Söderköping, Norrköping och Valdemarsvik, har i stort sätt inga boende eller arbetsställen förutsättning för en fiberanslutning. I tabell 4 nedan visas på nuläget och hur utvecklingen varit sedan 2007. Tabell 4 Andel på landsbygd med förutsättningar för fiber Källa PTS Län och kommun Andel på landsbygd med förutsättningar för access via fiber och fiber-lan 2007 2008 2009 Bef. A.ställen Bef. A.ställen Bef. A.ställen Riket 5,00% 3,54% 6,27% 4,35% 7,54% 5,02% Östergötlands län 5,63% 4,44% 7,17% 5,58% 8,64% 6,64% Boxholm 23,46% 9,90% 27,11% 14,26% 28,07% 14,47% Finspång 1,46% 1,61% 1,11% 1,78% 5,53% 2,68% Kinda 31,77% 23,20% 33,58% 24,56% 36,27% 31,48% Linköping 3,77% 1,60% 5,47% 1,33% 7,98% 2,18% Mjölby 8,44% 3,94% 10,31% 5,84% 12,04% 7,07% Motala 0,00% 0,27% 1,75% 1,34% 2,48% 1,61% Norrköping 0,00% 0,09% 0,68% 0,17% 0,83% 0,25% Söderköping 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% Vadstena 26,70% 21,30% 29,43% 31,08% 35,90% 31,47% Valdemarsvik 0,00% 0,00% 0,11% 0,00% 0,16% 0,00% Ydre 17,76% 10,14% 25,11% 14,73% 25,51% 14,86% Åtvidaberg 6,69% 2,59% 8,10% 2,62% 8,06% 3,46% Ödeshög 12,15% 9,15% 18,68% 13,74% 21,84% 18,37% 12
Bilden nedan visar de fiberstrukturer som kommunerna efter en förfrågan från Länsstyrelsen skickade in uppgifter om i januari februari 2010. Det är alltså den struktur som länsstyrelsen och kommunerna känner till i dagsläget 19. Av statistiken vet vi att det finns fiber i Norrköpings och Söderköpings tätort, men det var inga koordinatsatta uppgifter som kommunen digitalt kunde inrapportera till länsstyrelsen. Bilden visar tydligt vilka områden som idag saknar fiber och stämmer väl överens med ovan beskriven statistik. 19 Sträckan mellan Gistad och Åtvidaberg är under byggnation (2010-05-07) och beräknas vara klar till hösten 2010. Den är alltså inte inmätt utan godtyckligt beskriven. Reservation för att exaktheten på sträckningen är fel görs. 13
3.4 Hastigheter Tabellerna nedan visar hur förutsättningarna för olika hastigheter såg ut för befolkningen och arbetsställena i länets kommuner 2009. 10 Mbit/s kan fås genom fiber, kabel-tv, 4G och xdsl om avståndet till telestationen inte är för långt. 50 Mbit/s kan endast fås genom fiber och kabel-tv nät 20. I genomsnitt hade 54,19 procent av befolkningen och 40,52 procent av arbetsställena förutsättning för minst 50 Mbit/s. Linköpings kommun hade högst andel med förutsättningar för 50 Mbit/s och Valdemarsviks kommun lägst. Detta visas av tabell 5 nedan. Linköpings och Norrköpings kommun har ett omfattande kabel-tv nät (ca 50 procent har förutsättning för detta i tätort) vilket påverkar siffrorna för 50 Mbit/s i tätort. Även Finspång, Motala och Söderköping har kabel-tv nät som påverkar siffrorna för de högre kapaciteterna i tabellen nedan, samt i tabell 6 som visar situationen i tätorter enbart. Tabell 5 Förutsättningar till access totalt per kommun beroende på hastighet Källa PTS Län och kommun Förutsättningar för minst 1 Mbit/s Förutsättningar för minst 3 Mbit/s Förutsättningar för minst 10 Mbit/s Förutsättningar för minst 50 Mbit/s 2009 2009 2009 2009 Bef. A.ställen Bef. A.ställen Bef. A.ställen Bef. A.ställen Riket 99,97% 99,88% 96,54% 9 1,58% 87,69% 77,75% 53,15% 41,45% Östergötlands län 100,00% 100,00% 95,64% 88,65% 86,46% 73,65% 54,19% 40,52% Boxholm 100,00% 100,00% 87,44% 70,27% 81,62% 58,04% 58,97% 34,99% Finspång 100,00% 100,00% 92,43% 83,67% 79,93% 66,68% 38,05% 24,93% Kinda 100,00% 100,00% 85,02% 70,25% 81,95% 64,79% 48,87% 42,76% Linköping 100,00% 100,00% 97,47% 94,46% 90,06% 79,88% 64,53% 52,48% Mjölby 100,00% 100,00% 95,69% 89,48% 86,47% 70,94% 57,97% 40,54% Motala 100,00% 100,00% 97,48% 92,34% 78,10% 70,09% 39,14% 30,22% Norrköping 100,00% 100,00% 97,30% 93,24% 90,22% 81,47% 59,40% 46,56% Söderköping 100,00% 100,00% 88,91% 81,32% 72,45% 58,09% 17,71% 6,15% Vadstena 100,00% 100,00% 97,07% 92,60% 92,38% 81,82% 38,22% 45,56% Valdemarsvik 100,00% 100,00% 85,74% 75,82% 74,89% 56,70% 0,08% 0,00% Ydre 100,00% 100,00% 77,75% 63,51% 69,53% 51,74% 55,72% 33,97% Åtvidaberg 100,00% 100,00% 92,08% 81,49% 80,51% 64,56% 33,61% 26,19% Ödeshög 100,00% 100,00% 82,99% 69,22% 74,33% 55,00% 62,95% 37,35% Statistiken över den totala andelen av befolkningen och arbetsställena påverkas av hur många som har tillgång till den högre hastigheten i tätort. I tabell 6 nedan visas siffrorna för tätort i respektive kommun. Genomsnittet för hela länet är ca 10 procent högre om man bara ser till befolkning och arbetsställen i tätort. Det som utmärker sig i statistiken är främst de höga siffrorna för Ödeshög och Ydre samt den låga siffran för Valdemarsvik. Andel med förutsättningar för 50 Mbit/s är för Ödeshög och Ydre bland de högsta i Sverige. Valdemarsviks siffra är anmärkningsvärt låg. Genomsnittet i Sverige ligger på 62,4 procent i tätort. 20 Bredbandskartläggning 2009 En geografisk översikt av bredbandstillgång och användning i Sverige 14
Tabell 6 Förutsättningar till access i tätbyggt område beroende på hastighet Källa PTS Län och kommun Förutsättningar för minst 1 Mbit/s Förutsättningar för minst 3 Mbit/s Förutsättningar för minst 10 Mbit/s Förutsättningar för minst 50 Mbit/s 2009 2009 2009 2009 Bef. A.ställen Bef. A.ställen Bef. A.ställen Bef. A.ställen Riket 100% 100% 99,37% 99,17% 94,49% 94,12% 62,46% 61,14% Östergötlands län 100,00% 100,00% 99,44% 98,95% 94,40% 92,79% 64,45% 62,39% Boxholm 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 77,38% 76,39% Finspång 100,00% 100,00% 98,39% 98,09% 90,11% 92,56% 48,02% 46,12% Kinda 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 99,67% 57,05% 62,77% Linköping 100,00% 100,00% 99,07% 98,45% 95,14% 91,17% 72,98% 70,06% Mjölby 100,00% 100,00% 99,84% 99,70% 97,75% 96,99% 72,66% 73,02% Motala 100,00% 100,00% 100,00% 99,76% 84,36% 86,87% 46,55% 50,41% Norrköping 100,00% 100,00% 99,68% 98,94% 95,55% 93,34% 67,37% 62,02% Söderköping 100,00% 100,00% 99,44% 99,68% 94,22% 94,92% 31,12% 17,62% Vadstena 100,00% 100,00% 100,00% 99,61% 99,42% 98,45% 38,94% 57,25% Valdemarsvik 100,00% 100,00% 98,06% 98,60% 98,06% 98,60% 0,00% 0,00% Ydre 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 98,25% 91,79% Åtvidaberg 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 94,85% 95,94% 45,59% 56,46% Ödeshög 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 99,33% 96,76% Förutsättningar till olika hastigheter på landsbygd skiljer sig mycket mellan olika kommuner i länet och återges i tabell 7 nedan. Endast de s.k. VÖKBY-kommunerna ihop med Mjölby ligger över genomsnittet för förutsättning till minst 50 Mbit/s. Söderköping och Valdemarsvik ligger på eller kring noll procent och även Norrköping har låga siffror. Även Finspång, Motala, Linköping och Åtvidaberg ligger under genomsnittet såväl i riket som i länet. Förutsättningarna för arbetsställen att få tillgång till 50 Mbit/s är lägre, men följer samma mönster som för befolkningen, med VÖKBY-kommunerna i topp följt av Mjölby. Tabell 7 Förutsättningar till access på landsbygd beroende på hastighet Källa PTS Län och kommun Förutsättningar för minst 1 Mbit/s Förutsättningar för minst 3 Mbit/s 15 Förutsättningar för minst 10 Mbit/s Förutsättningar för minst 50 Mbit/s 2009 2009 2009 2009 Bef. A.ställen Bef. A.ställen Bef. A.ställen Bef. A.ställen Riket 99,81% 99,65% 83,12% 77,69% 55,49% 47,78% 9,03% 5,41% Östergötlands län 100,00% 100,00% 79,11% 72,72% 51,93% 44,08% 9,60% 6,73% Boxholm 100,00% 100,00% 66,35% 55,53% 50,76% 37,23% 28,07% 14,47% Finspång 100,00% 100,00% 73,01% 68,53% 46,73% 39,51% 5,53% 2,68% Kinda 100,00% 100,00% 61,93% 53,48% 54,14% 45,13% 36,27% 31,48% Linköping 100,00% 100,00% 86,89% 83,08% 56,54% 47,69% 8,65% 2,35% Mjölby 100,00% 100,00% 82,73% 78,96% 51,21% 44,10% 12,04% 7,07% Motala 100,00% 100,00% 86,97% 81,95% 51,96% 46,58% 8,18% 1,95% Norrköping 100,00% 100,00% 80,14% 76,23% 51,78% 46,04% 1,90% 0,42% Söderköping 100,00% 100,00% 75,00% 71,47% 43,71% 38,33% 0,00% 0,00% Vadstena 100,00% 100,00% 87,62% 84,15% 69,70% 61,77% 35,90% 31,47% Valdemarsvik 100,00% 100,00% 72,15% 66,40% 49,34% 39,38% 0,16% 0,00% Ydre 100,00% 100,00% 61,95% 51,44% 47,89% 35,78% 25,51% 14,86% Åtvidaberg 100,00% 100,00% 75,18% 67,59% 49,91% 41,00% 8,06% 3,46% Ödeshög 100,00% 100,00% 63,77% 59,38% 45,32% 40,62% 21,84% 18,37%
Figur 1 nedan visar antalet personer på landsbygden som hade förutsättning för fiber 2009. Den visar att knappt 7000 personer av Östergötlands ca 77 000 invånare på landsbygden har förutsättning för fiberaccess (mindre än 353 meter till en anslutningspunkt). Av dessa finns ca 3000 personer i kommunerna Linköping och Kinda. I Norrköping, Valdemarsvik och Söderköping, som alla har en stor landsbygdsbefolkning, har få eller inga personer/ arbetsställen förutsättning till en fiberaccess. Figur 1 Antal personer på landsbygden med förutsättning för fiber 2009 Källa omarbetad data från PTS Åtvidaberg; 297 Ödeshög; 548 Boxholm; 553 Finspång; 267 Ydre; 555 Valdemarsvik; 6 Kinda; 1415 Vadstena; 635 Söderköping; 0 Norrköping; 129 Motala; 201 Mjölby; 748 Linköping; 1487 I Figur 2 visas antalet arbetsställen på landsbygden som hade förutsättning för fiberaccess. Kinda är den kommun där absolut flest arbetsställen har denna förutsättning. Strax över 30 procent av alla arbetsställen på landsbygden i länet med förutsättning för fiberaccess finns i Kinda. Totalt sett är det över 14 000 arbetsställen som inte har någon förutsättning för fiberaccess, vilket är en hög siffra. Figur 2 Antal arbetsställen på landsbygden med förutsättning för fiber 2009 Källa omarbetad data från PTS Ödeshög; 142 Boxholm; 68 Finspång; 24 Åtvidaberg; 25 Ydre; 93 Valdemarsvik; 0 Kinda; 339 Vadstena; 135 Söderköping; 0 Norrköping; 6 Motala; 24 Mjölby; 91 Linköping; 67 16
Svarta och vita områden Bilden ovan visar ungefärligt hur förutsättningen för Internetanslutning till NGA-nät i länet ser ut Svarta områden har förutsättning för anslutning till ett NGA-nät och i de vita områdena saknas sådana förutsättningar. De grå områdena är områden med ingen eller liten befolkning. 17
3.5 Östergötland jämfört med övriga Sverige Östergötland ligger väl till jämfört med övriga Sverige vad avser tillgången till någon form av Internetanslutning. I tätort ligger Östergötland strax under genomsnittet för xdsl och kabel-tv. För de trådlösa teknikerna i tätort ligger länet strax över genomsnittet. Störst skillnad mot övriga landet är det för tekniken fiber där Östergötland ligger ca 7 procent över genomsnittet. Sett till landsbygd visar sig samma mönster, där länet ligger ca 4 procent under genomsnitt för xdsl och 1 procent över genomsnittet för fiber. Vid förutsättningar för höga hastigheter ( 50 Mbit/s) ligger Östergötland över genomsnittet i landet både sett till landsbygd och tätort. Det är emellertid långt kvar till topplänet Västerbotten där ca 40 procent av länets befolkning på landsbygden och 90 procent av befolkningen i tätort har förutsättning för hastigheter på minst 50 Mbit/s 21. 21 Bredbandskartläggning 2009 En geografisk översikt av bredbandstillgång och användning i Sverige 18
4.. Slutsatser Täckningen av bredband i hastigheter upp till 3 Mbit/s är god i länet. I stort sätt alla invånare och arbetsställen har förutsättningar för minst en (1) trådlös teknik eller xdsl i någon form. Vid förutsättningar för bredband över 3 Mbit/s börjar skillnaderna mellan tätort och landsbygd bli tydligare. Denna skillnad ökar sedan än mer vid högre hastigheter. Skillnader mellan kommuner är inte stora för låga hastigheter eller för trådlösa tekniker. För andelen av befolkningen och arbetsställen med förutsättning till xdsl finns ingen större skillnad mellan tätorter i kommunerna men på landsbygden ligger VÖKBY-kommunerna, undantaget Vadstena, lägre än de övriga kommunerna i länet. Detta hänger samman med att dessa kommuner tidigt valde att koncentrera sina resurser på att anlägga fibernät. För NGA-nät ( 50 Mbit/s) är skillnaderna mellan tätort och landsbygd samt mellan olika kommuner stora. Andelen av befolkningen och arbetsställena som har förutsättning till fiber eller Internetaccess över 50 Mbit/s är anmärkningsvärt liten för de flesta på landsbygden, men även för tätorterna i Motala, Valdemarsviks, Söderköpings samt Finspångs kommuner. På landsbygden är skillnaderna än större bland kommunerna där i stort sätt inga personer eller arbetsställen i kustkommunerna Norrköping, Söderköping och Valdemarsvik har förutsättning för att ansluta sig till NGA-nät. I Vökby-kommunerna har störst andel av befolkningen (ca 20-36 procent) och arbetsställen (ca 14-31 procent) förutsättning för anslutning till NGA-nät. 19
5.. Kartor De svarta områdena på kartan nedan är områden där det finns förutsättning för fiberanslutning. Uppgifterna kommer från PTS och kommunerna. Skillnaderna är stora i länet, dels rent infrastrukturmässigt och dels hur många som anslutits längs befintliga fiberstråk. 20
De svarta områdena visar endast PTS uppgifter på var det finns förutsättningar för fiberanslutning. Störst skillnader mot när kommunernas egna uppgifter om fibernät beaktas är det för Finspångs, Motala och Linköpings kommuner. Detta tyder på att inte alla fiberstråk som kommunerna lämnat uppgifter om är anpassade för kundanslutning i form av FTTB/FTTH (fiber to the building/fiber to the home) 21
Bilden nedan visar områden med förutsättning för 50 Mbit/s eller mer (svarta) och områden med förutsättning för 10 Mbit/s eller mer (grå). De svarta områdena består endast av fiber och kabel-tv nät. De tekniker som kan leverera 10 Mbit/s är fiber, kabel-tv och xdsl där kunden inte befinner sig på ett avstånd längre än 2 km fågelvägen från telestationen 22. 22 Bredbandskartläggning 2009 En geografisk översikt av bredbandstillgång och användning i Sverige 22
Bilden nedan visar förutom svarta (över 50 Mbit/s) och grå (över 10 Mbit/s) även vita områden som det bor folk i och som inte har förutsättning för att få 10 Mbit/s. I de vita områdena finns idag endast trådlösa alternativ (HSPA, CDMA2000) och xdsl där kunden har längre än 2 km till telestationen. 23
Referenser Computer Sweden 2010-02-23 Telias konkurrenter ser chansen Företagarna Sämre service hotar småföretagen mars 2010 George S. Ford, Thomas M. Koutsky: Broadband and economic development: A municipal case study from Florida RURDS Vol. 17, Nr. 3, November 2005: Blackwell Publishing Asia Pty Ltd Höffler Felix: Cost and benefits from infrastructure competition. Estimating welfare effects from broadband access competition Telecommunications Policy 31 (2007) 401 418 Länsstyrelsen Östergötland Genomförandestrategi för landsbygdsprogrammet Länsstyrelsen Östergötland Rapport 2009:023 Regionalt Serviceprogram Östergötlands län 2010-2013 Net 4 Mobility, www.net4mobility.com/ 2010-03-10 Näringsdepartementet 2008/09:167 En strategi för att stärka utvecklingskrafter i Sveriges landsbygder OECD 2009 DSTI/ICCP/CISP(2009)2/FINAL Network developments in support of innovation and user needs Regeringskansliet Bredbandstrategi för Sverige november 2009 Statens offentliga utredningar SOU 2008:40 Bredband till hela landet Statens offentliga utredningar SOU 2009:92 Se medborgarna för bättre offentlig service Post- och telestyrelsen PTS-ER-2010:5 Bredbandskartläggning 2009 En geografisk översikt av bredbandstillgång och användning i Sverige Tele2 www.tele2.se/4g och Telenor - www.telenor.se/privat/om-telenor/4g TeliaSonera - www.telia4g.se 2010-03-10 Tillväxtanalys Rapport 2009:10 Befolkning, service och företagande i Sveriges gles- och landsbygder 24
Image: Pixomar / FreeDigitalPhotos.net 25