För information om programmens kriterier och bedömning se www.kulturkontaktnord.org.

II Programrapport 2.1 Introduktion till programmen Programmen består av följande moduler: Mobilitetsprogrammet, budget 1 863 123 euro mobilitetsstöd med fyra ansökningsomgångar per år stöd till nätverk med tre ansökningsomgångar per år; två för kortvariga nätverk och en för långvariga nätverk stöd till residenscentra, ansökningsomgång vart tredje år. År 2009 arrangerades en särskilt ansökningsrunda för baltiska residens. Konst- och kulturprogrammet, budget 2 240 398 euro kompetensutveckling, kritik och kunskapsförmedling med två ansökningsomgångar per år produktionsinriktad verksamhet och förmedling med två ansökningsomgångar per år År 2009 arrangerades totalt 12 ansökningsomgångar. Kulturkontakt Nord fick år 2009 ta emot totalt 1 415 ansökningar varav 400 beviljades bidrag. Ansökningarnas totala belopp var 16 261 610 euro. Det totala beviljade beloppet utgjorde 3 323 780 euro. För information om programmens kriterier och bedömning se www.kulturkontaktnord.org. 2009 var det tredje året för de två kulturprogrammen och det andra året programmen pågick hela året. 2.2 Kulturkontakt Nords sammanfattning Under år 2009 har programmen justerats. Man har både blickat bakåt och också sett på systemet internt på minister-, ämbetsmanna- och administrationsnivå. Alla de som varit involverade i det nordiska kultursamarbetet har också deltagit i justeringsprocessen och i diskussionen om vilka kriterier och prioriteringar man har inom systemet. De treåriga ramprogrammen för konst- och kultur samt mobilitet infördes år 2007. 2009 utgjorde det sista året under den första treårsperioden. Arbetet som gjorts under denna period skall därför evalueras och programmen justeras. Samtidigt som justeringsprocessen pågått har de sakkunniga arbetat konsekvent enligt de kriterier som formulerades då programmen etablerades. PROGRAMRAPPORT 2009 18

Sakkunniggruppen inom Konst- och kulturprogrammet har varit oförändrad sedan 2007 och gruppen har behandlat ansökningarna utan strukturella förändringar inom programmet. De viktigaste riktlinjerna, som tas i beaktande vid utdelning av bidrag och som också styrt prioriteringen av ansökningarna, är programmets kriterier. Mobilitetsprogrammet genomgick en större förändring under år 2009. I februari kom de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen med i programmet. Detta innebar att sakkunniggruppen utökades med tre nya medlemmar. Grupperna omfördelades och samma villkor gäller härefter för de nordiska och baltiska sökandena. De omfattande förändringarna medförde att de sakkunniga inom Mobilitetsprogrammet fortsätter i ytterligare en tvåårsperiod och att programmet i övrigt fortsätter oförändrat under 2010-2011. Gemensamt för de båda programmen är att antalet ansökningar från de nordiska, baltiska samt övriga länder ökat under år 2009. Antalet ansökningar ökade från 916 ansökningar år 2008 till 1415 ansökningar år 2009. Detta är en ökning med 54 procent. Det har visat sig att antalet ansökningar ökat markant varje år sedan 2007. Under 2009 skedde detta främst på grund av att de baltiska länderna kom med i Mobilitetsprogrammet. I Mobilitetsprogrammet ökade antalet ansökningar från 606 år 2008 till 1 020 år 2009. En ökning med 68 procent. Men också inom Konst- och kulturprogrammet har antalet ansökningar ökat från 310 år 2008 till 395 år 2009, vilket är en ökning med 27 procent. 2.3 Sakkunniga De sakkunniga utnämndes av Nordiska ministerrådet i november 2006 för en period på tre år, 2007-2009. År 2009 kom de baltiska länderna med i Mobilitetsprogrammet som jämlika partners med de nordiska länderna och självstyrande områdena. Programmet bytte namn till Nordisk-baltiska mobilitetsprogrammet för kultur. Det fick även tre nya sakkunniga: Audronis Imbrasas (Litauen), Kaarel Oja (Estland) och Astrida Rogule (Lettland). Sakkunniggruppen för mobilitets- och nätverksmodulen delades i två så att mobilitetsmodulen fick sex (6) sakkunniga och nätverksmodulen fyra (4) sakkunniga. Residensmodulen fick fyra (4) sakkunniga. Konst- och kulturprogrammets sakkunniggrupp fortsatte sin verksamhet i sin ursprungliga sammansättning från år 2007. Sakkunniggruppen för mobilitetsmodulen Águst Gudmundsson (ordförande) Andras Mortensen Maria Frej Velaug Bollingmo Jessie Kleemann Audronis Imbrasas Island Färöarna Danmark Norge Grönland Litauen PROGRAMRAPPORT 2009 19

Möten 2009 16.2 Programinformationsmöte (ordf. Águst Gudmundsson), Reykjavik, Island 24-25.2 NMR:s introduktionsmöte samt gruppmöte, Köpenhamn, Danmark 17.4 Nordiska rådets hearing (ordf. Águst Gudmundsson), Köpenhamn, Danmark 21.4 Kulturforum om tillpassning och justering av den nya strukturen för det nordiska kultursamarbetet (ordf. Águst Gudmundsson), Reykjavik, Island 24.4 Gruppmöte, Vilnius, Litauen 18.5 Möte om justerings- och tillpassningsprocessen (ordf. Águst Gudmundsson), Köpenhamn, Danmark 11-12.6 KreaNord möte (ordf. Águst Gudmundsson), Reykjavik, Island 26-27.8 Kulturforum (ordf. Águst Gudmundsson, Jessie Kleemann, Andras Mortensen), Torshavn, Färöarna 16.10 Gruppmöte, Rom, Italien Sakkunniggruppen för nätverksmodulen Virve Sutinen (ordförande) Katarina Gäddnäs Magnus Gustafsson Astrida Rogule Finland Åland Sverige Lettland Möten 2009 19.1 Informationsmöte om ändringar i programmet (ordf. Virve Sutinen), Sveaborg, Finland 9.3 Årsrapporteringsmöte (ordf. Virve Sutinen) på Nordiska ministerrådets sekretariat, Köpenhamn, Danmark 24-25.2 NMR:s introduktionsmöte samt gruppmöte, Köpenhamn, Danmark 15.6 Gruppmöte, Riga, Lettland 21-22.10 Gruppmöte, Stockholm, Sverige PROGRAMRAPPORT 2009 20

Sakkunniggruppen för residensmodulen Ragnheidur Tryggvadóttir (ordförande) Irmeli Kokko Johan Pousette Kaarel Oja Island Finland Sverige Estland Möten 2009 19.1 Informationsmöte om ändringar i programmet (ordf. Ragnheidur Tryggvadóttir), Sveaborg, Finland 9.3 Årsrapporteringsmöte (Irmeli Kokko) på Nordiska ministerrådets sekretariat, Köpenhamn, Danmark 16.2 Programinformationsmöte (ordf. Ragnheidur Tryggvadóttir), Reykjavik, Island 24-25.2 NMR:s introduktionsmöte samt gruppmöte, Köpenhamn, Danmark 26-27.3 Gruppmöte, Tallinn, Estland 21.4 Kulturforum om tillpassning och justering av den nya strukturen för det nordiska kultursamarbetet (Irmeli Kokko & Johan Pousette), Reykjavik, Island 14-15.5 Gruppmöte, Stockholm, Sverige 18.5 Möte om justerings- och tillpassningsprocessen (ordf. Ragnheidur Tryggvadóttir), Köpenhamn, Danmark 26-27.8 Kulturforum (ordf. Ragnheidur Tryggvadóttir), Torshavn, Färöarna 28-29.9 Residensträff, Riga, Lettland Sakkunniggruppen för Konst- och kulturprogrammet Knut Oterholm (ordförande) Andrea Heindriksdóttir (viceordförande) Juha Huuskonen Rani Kasapi Jørgen Nordqvist Inge Olsvig Brandt Hávar Sigurjónsson Anna Sundblom Norge Färöarna Finland Sverige Danmark Grönland Island Ålan PROGRAMRAPPORT 2009 21

Möten 2009 9.3 Årsrapporteringsmöte (ordf. Knut Oterholm) på Nordiska ministerrådets sekretariat, Köpenhamn, Danmark 17.-18.4 Gruppmöte, Nuuk, Grönland 26-27.8 Kulturforum (Andrea Heindriksdóttir), Torshavn, Färöarna 22.-23.10 Gruppmöte, Mariehamn, Åland 2.12 Avslutande evalueringsmöte, Köpenhamn, Danmark 2.4 Verksamhetsberättelse för Konst- och kulturprogrammet 2.4.1 Programverksamhet för Konst- och kulturprogrammet av Knut Oterholm, Ordförande för sakkunniggruppen Sakkyndiggruppen for Kunst- og kulturprogrammet har i 2009 hatt sine siste ordnære møter innenfor mandatperioden den ble oppnevnt for, årene 2007-2009. Arbeidet i 2009 har i hovedsak handlet om søknadsbehandling, og mindre om utviklingsarbeid enn i de to foregående årene. Faglige spørsmål som har vært diskutert i møtene har vært knyttet opp mot vurdering av søknadene. Utover gruppens to ordinære møter har gruppens leder Knut Oterholm deltatt på det årlige rapporteringsmøtet ved NMR, et planleggingsmøte på Sveaborg og på nettverksmøtet med gruppen som håndterer oversettelsesstøtten. I tillegg har han deltatt i et møte med gruppen som har ledet arbeidet med justeringsarbeidet for Kunst- og kulturprogrammet. Kunst- og kulturgruppen foreslo på sitt møte på Grønland å avholde et testamentmøte mot slutten av året. Dette ble avholdt i København 2. desember 2009. Møtene De ordinære møtene for Kunst- og kulturprogrammet ble avholdt på Grønland og Åland. Dette er i tråd med den praksis gruppen har fulgt for sin møtevirksomhet, nemlig å avholde møtene i de ulike nordiske land og selvstyrende områder. Denne praksisen mener gruppen gir nyttig kunnskap og innsikt for behandlingen av søknader. Tilegnelse av kunnskap og kompetanse skjer primært gjennom møter, både formelle og uformelle, med kunstnere og andre aktører på de ulike stedene møtene avholdes. Dette er ikke minst viktig fordi forutsetningene for kunst- og kulturvirksomhet i Norden er såpass ulike. Økt kunnskap om kunst- og kulturlivet på Grønland fikk gruppen dels ved å delta på et åpent møte med kunst- og kulturaktører, men også i mer uformelle samtaler med enkeltkunstnere som vi ble invitert hjem til. Det har vært nyttig å få ulike perspektiver på så vel forståelsen av begrepsparet amatør og profesjonell som på digitale forutsetninger i søknadsprosessen. Når det nordiske kultursamarbeidet åpner seg mot Baltikum, er det nyttig å bli minnet om at Grønlands regionale nærområde er Canada og ikke Baltikum. Det å få innsyn i kunstneres verksteder, som gruppen fikk på Åland, gir også en forståelse av viktigheten av arbeidet som PROGRAMRAPPORT 2009 22

drives i Norden. Søknadsbehandling var det viktigste arbeidet på begge møtene i 2009. På Grønland ble forholdet mellom festivaler, begivenheter og tilbakevendende arrangementer diskutert. Gruppen var enig om å kunne støtte visse festivaler, men under den forutsetning at den nordiske relevansen var stor. Ellers støttes kun prosjekter innenfor festivaler. Møtet på Grønland vedtok å anbefale en videreføring av oversettelsesstøtten. I tråd med intensjonene fra tidligere møter, åpner den opp mot dramatikken ved at aktørene som kan søke ikke bare er forlag. Miljø og Baltikum Økonomikrisen har vært merkbar i søknadsbunken i 2009. Det vært en økning i antall søkere fra de baltiske landene som ønsker å samarbeide med nordiske partnere, men også fra Island. Særlig for søknadene fra Baltikum ser vi at endel av dem har vært styrt av behovet for finansiering. Tematisk har vi i 2009 sett en økning av søknader knyttet til miljø og klima. Dette henger nok sammen med klimamøtet i København, men også med at aktører, sett ut fra søknadene, i det nordiske kunst- og kulturfeltet tenker mer globalt, har partnere internasjonalt og regionalt i sitt samarbeid. Evaluering og justeringer i 2009 Programmene ble våren 2009 vedtatt forlenget i to år med eventuelle justeringer. Justeringsprosessen ble knyttet til to kulturfora: Ett på Færøyene og ett på Island. På grunn av møtested og møtetidspunkt lot det seg ikke gjøre for gruppen å delta på Kulturforum på Island. Gruppen sendte derfor et notat til møtet på Island. Notatet ble fulgt opp på gruppens møte i København i desember. I august ble kulturaktører, forvaltere og beslutningstakere invitert til å komme med innspill i prosessen omkring justering av programmene. Andrea Heindriksdóttir representerte Kunstog kulturgruppen på dette møtet. Alt i alt ble Kunst- og kulturgruppen relativt lite involvert i prosessen med justeringer av programmene. Dette skyldes både planlegging og koordinering, men også de sakkyndiges kapasitet i forhold til daglig arbeid. Strukturens sårbarhet Måten sakkyndiggruppen er satt sammen på, gjør den sårbar. Dette har vist seg også i 2009. Da de sakkyndige ikke er oppnevnt med suppleanter, mister gruppen vesentlig nasjonal- og ekspertkompetanse om en sakkyndig av en eller annen grunn er forhindret fra å delta i gruppens regulære møter. Gruppen ser det som en fordel om det legges opp til et system som er mindre sårbart. Oppsummering Gruppens arbeid har i 2009 funnet sin form, selv om interne arbeidsprosesser kontinuerlig bør jobbes med. Dette skyldes nok både erfaring med arbeid i en ny stryktur, men også at det har vært kontinuitet på rådgiversiden. Etter gruppens erfaring er ett todagersmøte pr. søknadsrunde tilstrekkelig for behandling av søknadene, gitt at antallet søknader er på dagens nivå. Det er naturlig at gruppen i 2009 i sterkere grad enn i 2007 og 2008 har konsentrert seg om søknadsbehandlingen. Det er bra at de sakkyndige i tillegg til ordinær søknadsbehandling er PROGRAMRAPPORT 2009 23

med på utviklingsarbeidet, men også krevende i forhold til både roller, koordinering og planlegging. Men forholdet mellom sakkyndiggruppens arbeid med søknader og direkte utviklingsarbeid er interessant å diskutere når framtidens mandat for sakkyndige skal utarbeides. 2.4.2 Översättningsstöd av Gina Winje, NORLA Kunst- og kulturprogrammet har i 2007 2009 reservert en særlig bevilgning til oversettelser av kvalitetslitteratur innenfor de nordiske språk. Ordningen, som har vært gjeldende i tre år, er fra 2010 forankret som eget tiltak og med egen budsjettpost hos Kunst- og kulturprogrammet. Ordningen baserer seg på et forhandlet mandat, som består av en avtale inngått mellom de nordiske litteratursentrene og sakkyndigkomitéen. Oversettelsesstøtten ble i 2007 forankret i allerede eksisterende nasjonale litteratur-kontorer, som har implementert den nordiske støtten som en del av sitt virke ellers i verden. Formålet var og er å sikre en profesjonell og erfaren behandling av de enkelte søknader om oversettelsesstøtte ved at de allerede utpekte eksperter i hvert land nå tar stilling til bevilgninger og avslag. Det nye nordiske nettverket for oversettelsesstøtte bidrar til å fornye og aktualisere den nordiske litteraturen som sådan, og er med på å skape nye allianser og nettverk mellom nordiske forfattere, oversettere og forleggere. Det ser ut til å være bra for litteraturen i Norden at oversettelsesstøtten i den nye ordningen er forankret i allerede eksisterende profesjonelle nettverk. Hver av de nasjonale instansene bekrefter økt fokus på nordiske utgivelser i Norden, men ser også positive synergier og muligheter for økt fokus på nordisk litteratur i verden, altså økt forkus på Norden i Verden. Høsten 2008 ble samtlige nordiske land invitert til å være Guest of honour, æresgjester, under Salon de Livre, den største bokmessen for fransk litteratur i 2011. En viktig og utfordrende mulighet for de nordiske lands litteratur, ikke minst i en utfordrende situasjon med engelsk som dominerende språk i en globalisert verden. Denne utfordringen møter hvert av de nordiske språkene, som i denne sammenheng er nasjonale minoritetsspråk. En felles nordisk litterær manifestasjon og presentasjon under Salon de Livre i 2011 bidrar til å fremme så vel den felles-nordiske som de enkelte nordiske nasjoners litteratur ut i verden. Fakta om oversettelsesstøtten for 2009 Nettverket bemerker solid antall søknader allerede fra 2007, med et foreløpig høydepunkt i 2008 med 176 innkomne søknader. Finanskrisen har også rammet forlagsbransjen, og viljen til å utgi oversatte bøker minker i økonomisk vanskelige tider. Også nordiske forlag har måttet utvise større forsiktighet i 2009. Det er derfor gledelig at det i 2009 er innkommet hele 158 søknader om oversettelser mellom de nordiske land og at hele 132 av disse er innvilget, det er gledelig at tilbakegangen i innkomne søknader fra 2008 er kun 10,22 % og at antallet innvilgede søknader samtidig er økt med over 6 % fra 2008. PROGRAMRAPPORT 2009 24

Søknadene i 2009 fordelte seg som følger i forhold til 2008: Norge: 44 56 Sverige: 45 29 Færøyene: 9 13 Island: 11 11 Danmark: 14 30 Finland: 26 25 Grønland: 5 6 Samiske språk: 4 6 Det er positivt at Sverige har en stor økning i antall søknader (selv om en del søknader samtidig ikke er innvilget). Det er også positivt at antallet søknader er stabilt i Finland og Island i forhold til 2008, og at antallet søknader i Grønland og de samiske språk kun viser en liten nedgang. Nedgangen er klart størst i Danmark (mer enn 53 %) og Norge (mer enn 21%), samt Færøyene (nesten 31%). Om genrefordeling Hovedvekten av oversettelsesstøtten i Norden tildeles voksen skjønnlitteratur, med sakprosa og skjønnlitteratur for barn- og ungdom på delt andreplass. Sakprosa er stabilt i forhold til 2008, men barne- og ungdomslitteraturen er gått noe tilbake. Det er fortsatt flere mannlige forfattere som tildeles støtte enn kvinnelige forfattere, dette gjenspeiles allerede i forlagenes utgivelsespolitikk: Flere menn debuterer og utgir både skjønn- og sakprosa. Synergieffekter og økt litterært samarbeid i Norden og Norden i Verden Nettverket for nordisk oversettelsesstøtte samler litteraturkompetanse innenfor alle de nordiske språk. Gjennom sine profesjonelle nettverk og vilje til fleksibilitet bidrar disse til at nordisk litteratur er i fokus i flere andre sammenhenger utover oversettelsesstøtten. Hvert av de nordiske litteraturkontorene (Fili, Statens Kulturråd, Dansk Kunststyrelse, Bok.Is og NORLA) bekrefter at litteraturkontorene arbeider med økt og forsterket fokus på nordisk litteratur. Den faktiske tildelingen til nordisk litteraturutveksling har i løpet av de tre siste årene vært sterkt økende, særlig fordi de nasjonale litteraturkontorenes generelle støtteordinger i økende grad også har inkludert tiltak i Norden. Dette gjelder for eksempel støtte til prøveoversettelser, til seminarer og lanseringsreiser, opplesninger og deltagelse på festivaler m.m. I mandatet åpnes det for støtte til prøveoversettelser, som over tid har vist seg å være et viktig insitament for rekruttering av oversettere og er med på å øke bredden av hva som faktisk blir oversatt. Ny ordning fra 2010 - Nordisk oversættelsesstøtte En ny budgetpost for Nordisk oversættelsesstøtte oprettes. Dette gøres for at synliggøre et tiltag, der vurderes som kulturpolitisk vigtigt, og som har stor betydning for sprog- og litteratursamarbejdet i Norden. Siden 2007 har støtten til nordisk oversættelsesstøtte indgået som en øremerket afsætning indenfor budgetpost 2251 kunst- og kulturprogrammet, med 2.700.000 DKK. Støtten øges i 2010 med DKK, 100.000, som øremærkes til oversættelse af litteratur for børn. PROGRAMRAPPORT 2009 25

Budget 2010 fastsættes til: 2.800.000 DKK Mandatets mål og funksjon synes å være godt ivaretatt innenfor den nåværende organisering, og nettverket ønsker å fokusere på følgende utfordringer for det nordiske litterære samarbeide fremover: Litterære satsninger krever forutsigbarhet, trygghet og kontinuitet, samt integritet og faglig kompetanse hos samarbeidspartnere. Dette synes nå i varetatt i ny ordning. Styrke og bidra til å skape økt etterspørsel og marked for litteratur fra Grønland, Færøyene og de samiske språk: I Norden, men også i verden. Øke informasjon om nettverket, støtteordningene nasjonalt og internasjonalt. Det ligger en særlig bekymring for kvalitet og rekruttering av oversettere innenfor de nordiske språk, særskilte tiltak bør iverksettes for å sikre ettervekst av oversettere og høyne kvaliteten på oversetterarbeidet. Stimulere og utvikle aktiviteter og tiltak som gavner andre deler av litteraturen enn bestseller bøkene*, eksempel kan være produksjonsstøtte til dramatikk og poesi, samtidig som det erkjennes at en nasjonal bestseller på ingen måte nødvendigvis blir en oversatt bestseller. 2.5 Verksamhetsberättelse för Mobilitetsprogrammet 2.5.1 Programverksamhet för modulen för Mobilitetsstöd av Ágúst Gudmundsson, Ordförande för sakkunniggruppen Allmänna kommentarer om gruppens arbete; gruppmöten Systemet ändrades i början av året då de baltiska länderna kom med i mobilitets- och residensprogrammen. Medlemmarna i gruppen introducerades för de tre nya representanterna från de baltiska länderna. Mobilitet och nätverk delades upp i två moduler och Virve Sutinen, tidigare ordförande för gruppen, tog över nätverksmodulen. Audronis Imbrasas från Litauen anslöt sig till sakkunniggruppen för mobilitetsprogrammet, och den består nu av följande personer: Velaug Bollingmo från Norge Maria Frej från Danmark Ágúst Gudmundsson från Island Audronis Imbrasas från Litauen Jessie Kleemann från Grönland Andras Mortensen från Färöarna Gruppen tillsattes vid Kulturkontakt Nords möte i Köpenhamn den 24-25 februari. Den 25 februari valdes Ágúst Gudmundsson till ordförande för mobilitetsgruppen. Den nya gruppen inledde sitt arbete och följde de riktlinjer som man redan tidigare gjort upp. Det skedde inga förändringar i kriterierna, förutom på en punkt: ordföranden ville föra fram att kvalitet skall vara ett av kriterierna. En självklarhet för de flesta, men nödvändligt att ha PROGRAMRAPPORT 2009 26

skriftligt ansåg man. Förslaget godkändes av alla medlemmar i gruppen och lades därefter till under kriterierna på Kulturkontakt Nords webbsida. Gruppen kommenterade också arvodesfrågan och kritiserade det faktum att en grupp får ett årligt arvode (nätverk) medan en annan får ett arvode som är baserat på antalet ansökningar som granskats (mobilitet). Denna fråga dryftades ytterligare i ett brev från ordföranden till Riitta Heinämaa daterat den 18 mars. Vid varje möte reserverade gruppen tid för att tillsammans begrunda oklara ansökningar. Detta system har allt som oftast fungerat bra, men inte alltid. I oklara fall har ordföranden för gruppen agerat som medlare och ordförandens röst varit avgörande i beslutsfattningen. Följande möte hölls den 24 april i Vilnius i Litauen. Till sakkunniggruppens uppgifter hör även att definiera gruppansökningar, eller rättare sagt hur man skall behandla ansökningar som tolkas som gruppansökningar. Även andra riktlinjer diskuterades på mötet. Denna diskussion kan dock pågå i evighet eftersom ansökningarna varierar beroende på vilka behov de konstnärer och kulturarbetare som söker understöd har. Det visade sig vara nödvändigt att träffas ytterligare en gång under detta år, och mötet hölls den 16 oktober i det skandinaviska huset i Rom. Vid denna tidpunkt var det klart att gruppens mandat skulle förlängas med två år, ett besked som togs väl emot av alla de sakkunniga. Lösningen på arvodesfrågan, som lades fram på mötet, kunde accepteras av gruppen. I stort sett allt arbete görs över internet och detta fungerar förvånansvärt bra. Trots detta bör de sakkunniga träffas åtminstone två gånger per år för att diskutera linjedragningen och kriterierna. Dessa möten har hållits i samband med ansökningsrundorna då man träffats för att fatta de slutgiltiga besluten. Andra möten Den 16 februari deltog ordföranden i en diskussionspanel vid ett möte som Kulturkontakt Nord (KKN) anordnade i Nordens hus i Reykjavik. Det här var ett av flera möten i de nordiska och baltiska länderna som anordnades för att uppmärksamma sökanden om möjligheterna att ansöka om bidrag via mobilitets- och residensprogrammet. Den 17 april deltog ordförande i en konferens som Nordiska ministerrådet anordnade i Christiansborg i Köpenhamn. Det riktades kritik mot Kulturkontakt Nords administration om att stödsystemet inte offentliggjorts tillräckligt. Detta ansågs inte helt rättvist eftersom man på Kulturkontakt Nords webbsida redogör klart och tydligt för stödsystemet. Ett flertal amatörgrupper oroade sig över att mobilitets- och residensprogrammen är avsedda enbart för professionella konstnärer. Ágúst Gudmundsson representerade mobilitetsprogrammet i panelen. Han kunde till en viss grad acceptera kritiken om att tillgången till expertis i och med det nya systemet generellt sett varit mer begränsad. Däremot ansåg han att de positiva aspekterna, så som lägre administrativa kostnader, övervägde de negativa. Den 21 april deltog ordföranden i en annan nordisk konferens, Nordiskt kulturforum, i Reykjavik. Han deltog aktivt i diskussionen och agerade också ordförande för en av arbetsgrupperna. Ordföranden var den enda av de sakkunniga från mobilitetsgruppen som deltog i mötet. Den 18 maj kallades ordföranden tillsammans med de övriga ordförandena i mobilitets- och residensprogrammet till ett möte med administrationen i Köpenhamn. PROGRAMRAPPORT 2009 27

Ordföranden deltog i ett möte som KreaNord höll i Reykjavik den 11-12 juni. Denna gång hade han en mindre framträdande roll. Den 26-27 augusti anordnades Nordiskt kulturforum på Färöarna. Denna gång deltog tre av de sakkunniga från mobilitetsgruppen: Ágúst Gudmundsson, Jessie Kleemann och Andras Mortensen. Än en gång ombads ordförande Ágúst Gudmundsson leda en av arbetsgrupperna. Ordföranden deltog i en diskussion om professionella konstnärer och amatörer. Mobilitetsgruppen handhar endast ansökningar från professionella konstnärer, men trots detta måste man ofta ge avslag på goda ansökningar. Mindre än en fjärdedel av ansökningarna beviljas understöd. Att inkludera amatörer i programmet skulle därför kräva ett avsevärt större kapital. Stödbeslut Mobilitetsmodulen erhöll 844 ansökningar år 2009. I början av året förutspådde sakkunniggruppen att man skulle få ta emot allt fler ansökningar och att antalet ansökningar skulle öka stadigt under årets lopp. Detta förverkligades endast till en del. Till sakkunniggruppens uppgifter hör att upprätthålla samma nivå på ansökningarna, och därför överfördes i slutet av året en del av de medel som beviljats till mobilitetsprogrammet till nästa års budget. Då man ser på antalet ansökningar är det intressant att notera hur många som kommit in från de baltiska länderna. Att man i dessa länder förra vintern fick upp ögonen för vilka möjligheter modulen för med sig är ett faktum. Det bör noteras att då de baltiska länderna kom med i programmet orsakade detta en del svårigheter för de sakkunniga från de nordiska länderna, eftersom de inte var bekanta med konstfältet och sitt eget expertisområde i Baltikum. Detsamma gäller de baltiska sakkunniga i förhållande till de nordiska länderna. Gruppen har handhaft detta så yrkesmässigt som möjligt. Expertisen i en så liten grupp är oberoende alltid begränsad. De sakkunniga har gjort sitt bästa för att klara av situationen och hittat lösningar för att metodiskt kunna bedöma ansökningarna rättvist. Varje år öppnas fyra ansökningsrundor. Varje ansökan bedöms individuellt. Vid sidan om den egna expertisen på olika specifika områden har de sakkunniga tillgång till skriftliga kriterier. På vilket sätt ansökningar prioriteras framgår ur kriterierna. Att hålla sig till kriterierna ser de sakkunniga som det viktigaste vid prioritering av projekt. Gruppen bygger kontinuerligt upp sina egna bedömningsmetoder som bör modifieras efter hand. Det finns ingen ideal metod för hur man behandlar ansökningar av så varierande och olika karaktär. Gruppen strävar ändå efter att göra ett så noggrant arbete som möjligt. I denna typ av arbete är det nödvändigt att bibehålla samma bedömningskriterier. Sakkunniggruppen ser sålunda inga behov för förändringar i hur man skall prioritera projekten. Administration Sakkunniggruppen har goda relationer till administrationen. Gruppen vill speciellt påpeka att Annika Söderlund har varit en mycket bra kontaktperson. PROGRAMRAPPORT 2009 28

Detta är en översättning av orförandes rapport som finns tillgänglig på engelska. 2.5.2 Programverksamhet för modulen för Nätverksstöd av Virve Sutinen, Ordförande för sakkunniggruppen Allmänt Sakkunniggruppen för mobilitets- och nätverksstöd, som Nordiska ministerrådet tillsatt, delades år 2009 in i två olika grupper. Till dessa anslöt sig också nya sakkunniga från de baltiska länderna. Nätverksgruppen består av fyra sakkunniga varav en i gruppen är ny medlem. Målet var att instruera den nya medlemmen om programmets mål och vilka kriterier och bedömningsprocesser som används. Att sätta sig i in det nuvarande arbetssättet över internet var också en viktig del av instuderingen. Med hänsyn till de baltiska representanterna bytte man mötesspråk till engelska. De första mötena hölls i det nya medlemslandet Lettland. I och med att de nya länderna kom med i programmet ökade antalet ansökningar betydligt, och på basen av de ansökningar man fått ta emot kan man konstatera att programmet har goda förutsättningar att stöda och utveckla ett långsiktigt samarbete mellan de baltiska och nordiska länderna. I arbetsgruppens diskussioner lyfte man fram innehållet och de konstnärliga kriterierna i initiativen som beviljats understöd. Virve Sutinen fortsatte som ordförande för gruppen under år 2009. Hon deltog i Nordiska ministerrådets möte i Köpenhamn 16-17.4 samt residensgruppens möte i Riga 28-29.9.2009. Förberedningen av beviljningsbeslut och effektivering av administrationen Sakkunniggruppen behandlade totalt 163 ansökningar i två olika omgångar. Kortvarigt nätverksstöd delades ut två gånger och långvarigt nätverksstöd en gång under året. Sakkunniggruppen hade inga suppleanter, och en del av medlemmarna deltog därför i diskussionerna via Skype. Ordförandes och den föredragandes förbehandling av besluten effektiverade beredningen. På detta sätt eliminerades bristfälliga ansökningar och ansökningar som inte uppfyllde kriterierna. För att de baltiska sakkunniga likvärdigt skall kunna delta i behandlingsprocessen är det viktigt att de får bekanta sig med projekten på engelska. Ansökningarna för kortvariga nätverksstöd lästes igenom av minst tre sakkunniga och beslut fattades på basen av deras utlåtanden. Ansökningarna för långvarigt nätverksstöd behandlades av hela sakkunniggruppen under ett gemensamt möte i Stockholm. De budgeterade summorna inom varje ansökningsrunda justerades vid behov mellan modulerna. PROGRAMRAPPORT 2009 29

Utmaningarna inom programmet och utvecklingen av innehållet För sakkunniggruppens arbete är det relevant att dess medlemmar utför sitt uppdrag under hela programperioden. Att skapa nytt innehåll och nya modeller kräver en stark gemensam vision som i sin tur styr beslutsfattningen. Under den första programperioden har man tacklats med konstanta förändringar i arbetsgruppens sammansättning. Programmet har blivit mer känt och kvaliteten på ansökningarna förbättrats betydligt. Samtidigt har man också fått in fler ansökningar och behovet att öka antalet beviljningar. Detta har i sin tur skett på bekostnad av beloppen. Bidrag beviljades till allt fler men de beviljade summorna var mindre. Att förbättra de sakkunnigas kunskap och expertis skulle vara viktigt med tanke på framtiden. Utmaningen under nästa programperiod blir att utveckla programmet genom att skriva om strategin och visionen. Målsättningen bör också revideras i samspråk med de nya medlemsländerna. Det vore bra att sätta upp nya mål tillsammans med de andra programmen. De gemensamma målen och definitionerna inom de olika modulerna kunde med fördel skiljas åt i framtiden. Detta är en översättning av ordförandes rapport som finns tillgänglig på finska. 2.5.3 Programverksamhet för modulen för Stöd till residens av Ragnheiður Tryggvadóttir, Ordförande för sakkunniggruppen Allmänt Residensmodulen ger bidrag till konstnärsresidens så att dessa skall kunna ta emot professionella konstnärer och kulturarbetare från de övriga nordiska och baltiska länderna. Residensen får under en treårsperiod ta emot ett årligt bidrag. Bidraget skall täcka de direkta logikostnaderna för konstnärer, kulturarbetare och andra professionella konstutövare. Residensen erbjuds också en möjlighet att träffas årligen för att utbyta erfarenheter och diskutera aktuella frågor på fältet. Under den första ansökningsrundan år 2007 var det 17 residens som i september samma år skrev kontrakt med Kulturkontakt Nord. Det nya nordisk-baltiska mobilitetsprogrammet Under hösten 2008 meddelade Nordiska ministerrådet de sakkunniga för mobilitetsprogrammet att de baltiska länderna kommer med i programmet. Den 19 januari 2009 möttes ordförandena för mobilitets- och residensgruppen, de två sakkunniggrupperna, på Sveaborg. Här fick man veta att det krävdes en ny struktur för att alla länder, enligt armlängdsprincipen, skulle kunna påverka besluten som fattades. Som en följd inrättades sakkunniggrupper med nordisk och baltisk representation. Kraven uppfylldes genom att utöka de nuvarande sakkunniggrupperna med medlemmar från de baltiska länderna. En ny ansökningsrunda öppnades för de baltiska länderna i februari. Arbetsspråket i programmet var härefter engelska. Den 19 februari introducerades Kaarel Oja, som är chef för Theatre NO99 från Estland, som ny medlem i sakkunniggruppen för residensmodulen. Samtidigt bjöds de sakkunniga in till ett PROGRAMRAPPORT 2009 30

seminarium om det nordisk-baltiska mobilitetsprogrammet för kultur i Köpenhamn den 24-25 februari 2009. Målet var att diskutera Handboken, att introducera Nordiska ministerrådet för delegaterna från Estland, Lettland och Litauen samt att diskutera handlingsplanen för åren 2009-2011. Under den andra dagen fokuserade man mer på de sakkunnigas arbete, en förberedelse inför den nya sakkunniggruppens första ordinarie möte. Kaarel Oja fick lära sig mer om arbetsmetoderna och de mer erfarna sakkunniga förklarade hur de arbetat fram kriterierna och riktlinjerna för modulen. Det beslöts att samma kriterier skulle användas under år 2009 som man använt vid ansökningsrundan år 2007. Ragnheiður Tryggvadóttir valdes till ordförande. De sakkunniga diskuterade den nya ansökningsrundan 2010-2011/2012 och eftersom detta skulle vara det sista året under sakkunniggruppens mandat diskuterades även evalueringsarbetet. Vava Lunabba fungerade som gruppens sekreterare under mötet. Ordinarie möten / Utdelningen Sakkunniggruppen höll sitt första ordinarie möte i Tallinn den 26-27 mars. Gruppen mottog 13 ansökningar från de baltiska länderna. Eftersom standarden på ansökningarna var relativt hög hade de sakkunniga gärna delat ut fler bidrag än de tre bidrag som Ministerrådet kommit överrens om; 1-3 baltiska residens för högst ett år. Eftersom detta var omöjligt beslöt de sakkunniga att understöda följande ansökningar: Noass, mångkulturellt Lettland, 15 000 euro, NGO 2, dans Estland 14 000 euro och Ventspils, litteratur Lettland 8 000 euro. Understödet skall användas till att ta emot konstnärer från de nordiska och baltiska länderna, täcka utgifterna för resor och logi, dagtraktamenten samt andra kostnader som uppstår i direkt anknytning till arbetet under residensperioden. Det beslöts att det andra residensmötet skulle hållas under hösten. Diskussionen kring evalueringsarbetet fortsatte och konflikten mellan sakkunniggruppernas mandat och residensens kontraktperiod kunde inte lösas. Det diskuterades att de sakkunniga behöver mer information från residensen för sin slutrapport till NMR. För att kunna förbereda slutrapporten bättre beslöt gruppen att hålla ett extra möte i maj. Sakkunniggruppen träffades i Stockholm den 14-15 maj 2009. Målet då var främst att sammanställa evalueringsrapporten för perioden 2007-2009. Sakkunniggruppen planerade också detaljerna inför residensträffen. Det andra residensmötet hölls i Riga den 28-29 september 2009. Annika Söderlund, som är rådgivare för mobilitetsprogrammet vid Kulturkontakt Nord, har agerat sekreterare vid alla de möten gruppen hållit. Andra möten Ragnheiður Tryggvadóttir deltog i ett informationstillfälle vid Nordens Hus i Reykjavik den 16 februari. Hon deltog också i ett annat möte kring justerings- och tillpassningsprocessen 2009 i Köpenhamn den 18 maj samt i nordiskt kulturforum på Färöarna 26-27 augusti. Irmeli Kokko deltog i ett möte där man behandlade årsrapporten för år 2008 i Köpenhamn den 9 mars. Johan Pousette och Irmeli Kokko representerade gruppen vid Nordiskt kulturforum om tillpassning och justering av den nya strukturen för det nordiska kultursamarbetet på Island den 21 april 2009. Situationen Den tidigare nämnda konflikten mellan sakkunniggruppens mandat och residensens kontraktperiod har väckt oro inom gruppen med tanke på evalueringsrapporten. Under större PROGRAMRAPPORT 2009 31

delen av år 2009 verkade det som om vi blir tvungna att lämna in slutrapporten ett år innan residensens kontrakt löper ut, och att en ny grupp sakkunniga skulle handha den tredje och sista residensträffen. Därför har vårt huvudsakliga mål under detta år varit att färdigställa evalueringsrapporten; hur man samlar in information från residensen, hur man bedömer fördelarna med programmen, hur vi förmedlar våra erfarenheter till följande grupp och hur vi bäst kan hjälpa till att utveckla programmen i framtiden. I november beslöt NMR att förlänga programperioden med två år (2010-2011) och samtidigt förlänga sakkunniggruppens mandat. En ny ansökningsrunda öppnas under år 2010. Residensmöte i Riga / Utvecklingsarbetet Det viktigaste verktyget för utvecklingsarbetet inom sakkunniggruppen är den årliga residensträffen. Det treåriga programmets andra träff hölls den 28-29 september i Riga. Stället valdes med tanke på de tre nya residensprogrammen som anslutit sig till gruppen. Representanter för 17 olika residens deltog i träffen där man fokuserade speciellt på de nya baltiska medlemmarna, nätverk och inlärning. Residensträffen är ett viktigt forum även för utbyte av information och för att reflektera över vilken inverkan modulen har. Inför diskussionerna hade man samlat in information om residensorganisationernas aktiviteter. Detta för att bilda sig en realistisk uppfattning om vilken effekt mobilitetsmodulen har för konstnärer och kulturarbetare i den nordiska regionen. Information om aktiviteter och konstnärliga produktioner samlades in även för att se eventuella förändringar inom de nordiska residensorganisationernas konstnärliga och dagliga resurser vid stödjandet av konstnärernas vistelse i residensen. Slutsatsen av diskussionerna i Riga var att det nordiska residensprogrammet, som fått bidrag av Nordiska ministerrådet i två år nu, gett väldigt goda resultat. Den ökade mobiliteten i den nordiska regionen har skapat nya kontakter, en ny medvetenhet och ett intresse för regionen. Det konstnärliga skapandet är av hög kvalitet och residensorganisationerna har lyckats öka kulturresursernas diversitet i den nordiska regionen. Trots detta finns det ännu många möjligheter att utveckla programmet så att det blir mer flexibelt och ändamålsenligt. Eftersom sakkunniggruppen getts möjligheten att utveckla programmet ytterligare skall vi ta i beaktande all information vi samlat på oss och se noggrant på vilka förändringar vi rekommenderar för nästa runda. Detta är en översättning av ordförandes rapport som finns tillgänglig på engelska. PROGRAMRAPPORT 2009 32