Det ska löna sig att satsa på miljön i Göteborgs Hamn

Det ligger i luften ett nyhetsbrev juni 211 från Det ska löna sig att satsa på miljön i Göteborgs Hamn Göteborgs hamn har sedan 1998 en miljödifferentierad hamntaxa som innebär en högre avgift från de fartyg som släpper ut mer luftföroreningar. I år går startskottet för en rad program som syftar till att återföra dessa avgifter till de rederier och fartyg som gör de största investeringarna för att minska utsläppen. I år kan de redare och operatörer som är i framkant när det gäller miljö- och klimatåtgärder ansöka om ekonomiskt stöd för sina investeringar genom att delta i ett av två återinvesteringsprogram. Det första programmet syftar till att minska utsläppen av svaveloxid och partiklar genom att förbättra bränslekvalitén. Från och med januari 215 träder nya IMO:s (International Maritime Organization) regler i kraft som begränsar svavelhalten till,1 procent i bränslen som används inom Emission Control Areas. Att skynda på denna övergång kan ha stora miljö och hälsofördelar. En nyligen genomförd studie finansierad av EU-kommisionen visade att introduktionen av,1 procent svavelhaltigt bränsle i Nordsjön och Östersjön skulle ge hälsofördelarna i EU som värderas till 8 16 miljarder Euro årligen. Beräkningarna inkluderade bland annat minskningar i förtida dödsfall och minskningar i sjukvårdskostnader för luftvägssjukdomar och hjärt- och kärlsjukdomar. Till detta kan man lägga minskningar av försurning och övergödning. Inom programmet kan redare eller operatörer få ersättning för de extra bränsleutgifter de har. För att få stöd ska bränslet som används inom Göteborgs trafikområde i huvudmaskin, hjälpmaskiner och boiler högst innehålla,1 procent svavel. Även LNG (flytande (metan)gas) eller motsvarande rena bränslen kvalificerar till stöd inom programmet. Göteborgs Hamn kommer att ersätta extra bränsleutgifter inom Göteborgs trafikområde upp till 25 kronor under 211. Det andra programmet syftar till att belöna de fartyg som satsat på att bli klassade som good environmental performance enligt Clean Shipping Index (CSI). Indexet är ett verktyg för ägarna av fraktgods som gör det möjligt för dem att utvärdera transportörernas miljöprestanda vid upphandling av transporttjänster. Det gäller framför allt utsläpp av koldioxid, kväveoxider, svaveloxider, partiklar och hantering av vatten, avfall och kemikalier. Hamnen ger upp till 3 kronor i bidrag per fartyg som anlöper Göteborgs Hamn under 211. Fler återinvesteringsprogram är planerade de närmaste åren. Det finns förslag på program som bland annat syftar till att öka andelen elanslutningar, minska mängden VOC, öka användandet av LNG genom ombyggnad av skepp samt förbättrad vattenrening. l Rådgivande referensgrupp Förslagen på hur intäkterna skall återinvesteras har utarbetats tillsammans med myndigheter (Länstyrelsen), miljöorganisationer (Luftförorenings- och klimatsekretariatet), hamnens kunder samt andra intressenter. Syftet med denna referensgrupp är att säkerställa att de miljödifferentierade hamnavgifterna bidrar till fler hållbara transporter och att processen med att ta fram dessa är transparent. Referensgruppen ska dessutom diskutera en omarbetning av miljödifferentieringen i hamntaxan. Foto: Tony Dahl, Infogruppen GR. INFORMATION FRÅN LUFTVÅRDSPROGRAMMET I GÖTEBORGSREGIONEN

Återigen ett dåligt år för Göteborgsluften Den kalla vintern i början av 21 bröt trenden med minskande bakgrundshalter av kvävedioxid. När vi åter igen fick en kall vinter i slutet av året så stod det fast att dygnsnormen för kvävedioxid överskridits vid samtliga fasta mätstationer i Göteborgsområdet. Halten av kvävedioxid som årsmedelvärde klarades på alla takstationer, men medelvärdet på Femman var det högsta som uppmätts sedan miljökvalitetsnormer för kvävedioxid började gälla. På Sprängkullsgatan i Haga överskreds normen för årsmedelvärdet. Senast detta inträffade var år 26. Antalet överskridanden av tim- och dygnsnormen var rekordstort i Haga. Den kalla vintern i början och slutet på året orsakade många inversioner som resulterade i ovanligt många timmar med väldigt höga halter av kvävedioxid. De senaste åren har halterna vid takstationerna sett ut att gå i rätt riktning med en svag minskning av medelhalterna. På grund av vädret har denna trend nu brutits. En mer positiv utveckling såg vi för partikelhalterna. Årsmedelvärdet för PM1 har inte överskridits under 21 i Göteborg och trenden med minskade halter de senaste åren fortsätter. Miljökvalitetsnormen för dygn klarades under 21 vid alla stationer, till och med vid Gårda. Det extrema väderåret var gynnsamt ur partikelsynpunkt efter som mycket snöfall under vintermånaderna bidrar till att skölja partiklarna ur luften. Snö som ligger kvar och konstant fuktig vägbana hindrade uppvirvling av partiklar. En annan del av förklaringen till lägre partikelhalter kan vara den spridning av dammbindningsmedel som skett på vissa gator under vinter och förvår. Miljöförvaltningen har under de senaste åren gjort prognoser baserade på väderparametrar. Om prognosen visar att partikel halterna riskerar att överskrida normen, rekommenderas väghållaren att sprida dammbindande medel. I Årsrapporten har en jämförelse för halter av Från i maj till början på november 21 pågick en omfattande ombyggnation av universitetsbyggnaden vid mätstationen i Haga. Halterna av partiklar var mycket över det normala under vissa timmar på vardagarna då byggarbete pågick. Dammning är vanligt förekommande på byggarbetsplatser under kortare perioder. Dessa mätvärden har behållits i mätserien för Haga men de anses inte vara representativa för gatumiljön för övrigt i centrala Göteborg under dessa perioder. Foto: Maria Holmes. INFORMATION FRÅN LUFTVÅRDSPROGRAMMET I GÖTEBORGSREGIONEN

Figur 1. Antal dygn med kvävedioxidhalter över gränsvärdet (6 µg/m 3 ). Värdet får överskridas max sju dygn på ett kalenderår. Femman och Mölndal är mätplatser i taknivå. Haga och Gårda är mätplatser i gatunivå och har kraftiga överskridanden av normen. Mätplatsen i Gårda ligger vid Kungsbackaleden (E6/E2) och är en plats där få människor befinner sig, men som ger en bild av den sämsta luftmiljön i Göteborgsområdet. 16 14 12 1 Antal dygn 8 6 4 2 24 25 26 27 28 29 21 211 (till april) Femman Mölndal Haga Gårda MKN (max 7 dygn) Linjär (MKN (max 7 dygn)) Figur 2. Antal dygn med partikelhalter (PM1) över gränsvärdet (5 µg/m 3 ).Värdet får överskridas max 35 dygn på ett kalenderår. Femman och Mölndal är mätplatser i taknivå, medan mätningarna i Haga och Gårda görs i gatunivå. År 25 saknas helårsmätning för Haga. 5 4 3 2 1 Antal dygn 25 26 27 28 29 21 211 (till april) Femman Haga Gårda MKN (max 35 dygn) Linjär (MKN (max 35 dygn)) kväve dioxid och partiklar även gjorts med Stockholm och Malmö samt med London. Inga av de tre största städerna i Sverige har klarat miljökvalitetsnormen för kvävedioxid. Vid de mätplatser som finns i takhöjd (som representerar urban bakgrund) har luften varit sämre i Göteborg än Stockholm och Malmö. I gatunivå har halten av kvävedioxid i Göteborg i genomsnitt varit lägre än i Stockholm. Göteborg har dock haft ett antal timmar med halter över timnormen på 2 µg/m 3 i gatunivå. Sådana höga halter har inte förkommit alls i Stockholm eller Malmö. När det gäller partiklar har Göteborg ungefär samma bakgrundshalter som Stockholm och Malmö. I gatunivå är partikelhalterna lägst i Malmö och högst i Stockholm, men alla klarar miljökvalitetsnormen för år. Generellt förekommer de lägsta halterna i gatunivå i Malmö. Dygnsnormen har endast överskridits på Hornsgatan i Stockholm, detta trots dubbdäcksförbudet på gatan. I jämförelse med Göteborg har London betydligt högre halter av kvävedioxid, både i tak och i gatunivå. Även partikelhalterna är högre i London, men skillnaden här är inte så stor som den är med kvävedioxid. 211 började dåligt med fler antal överskridanden av MKN för timme och dygn för kvävedioxid än vanligt. Detta berodde på en väldigt kall januarimånad med kraftiga inversioner. Antalet överskridanden som tillåts för dygn enligt MKN passerades redan i januari i gatunivå i både Göteborg och Mölndal. Under samma period var partikelhalterna låga. I april överskred partikelhalterna MKN ett antal gånger på Sprängkullsgatan i Haga. Men antalet överskridanden hittills i år ligger långt under det som är tillåtet under ett kalenderår. l Miljökvalitetsnormer I lagstiftningen finns det miljökvalitetsnormer för utomhusluft som anger hur höga halter av olika luftföroreningar som tillåts. Det är kommunens uppgift att kontrollera luftkvalitén och se till att miljökvalitetsnormerna uppfylls. Miljökvalitetsnormen (MKN) PM1 började gälla år 25 och för kvävedioxid år 26. Det finns normer för år, dygn och timma. MKN anses har överskridits så fort en av normerna överskrids. Dygnsnormen är det värde som är svårast att klara, årsmedelvärdet är det värde som är lättast att klara. INFORMATION FRÅN LUFTVÅRDSPROGRAMMET I GÖTEBORGSREGIONEN

Nya landströmsanläggningar minskar Stena Lines luftutsläpp Landström är en effektiv åtgärd för att minska luftutsläppen från fartyg i hamn. Normalt när fartyg ligger vid kaj genereras ström till fartyget genom att hjälpmotorerna är igång. Genom att ansluta fartyget till det lokala elnätet kan hjälpmotorerna stängas av, vilket gör att fartygens utsläpp vid kaj reduceras markant. Under år 21 uppgraderades en landströmsanläggning vid Stena Lines Danmarksterminal för att uppfylla en ny standard och samtidigt byggdes två nya anläggningar. På Stena Lines Tysklandsterminal ersattes den befintliga anläggningen med en högspänningsanläggning, också den byggd enligt den nya standarden. Installationerna gjordes i samarbete med Göteborgs Hamn. Hamnen ansvarade för ombyggnader på kajen och Stena Line för installationer på fartygen. Tack vare investeringarna är Stena Lines fem passagerarfärjor anslutna till elnätet då de ligger vid kaj i Göteborg. Andra exempel på företagets arbete med energibesparingar hittar man i Stena Lines Energy Saving Programme. Där pågår fler än 2 projekt för att minska verksamhetens energiförbrukning. Under de senaste fem åren har arbetet resulterat i att den totala energiförbrukningen minskat med i genomsnitt 2,5 procent per år. l Genom att ansluta fartyget till det lokala elnätet kan hjälpmotorerna stängas av, vilket gör att fartygens utsläpp vid kaj reduceras markant.

Ny miljödom förbjöd Uppsala att bedriva öppen förskola Den öppna förskolan låg 16 meter från en av Uppsalas mest trafikerade vägar. Miljööverdomstolen bedömde att buller och luftföroreningar från vägen riskerar att skada barnens hälsa och att lokaliseringen därmed är olämplig. Det hela började med att Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Uppsala kommun i december 26 förbjöd driften av en öppen förskola i lokaler på Gränby bilgata 2 i Uppsala. De menade at risken för påverkan av luftföroreningar och buller från intilliggande väg var för stor. Beslutet överklagades av Produktionsnämnden för vård och utbildning (Produktionsnämnden) i Uppsala kommun till länsstyrelsen. De framhöll att gällande normer uppfylls både vad gäller inomhuskvalitet och buller. Dessutom hade åtgärder utförts för att minska buller och skadliga partiklar inomhus. Konsekvenserna av en stängning skulle enligt dem bli mycket stora då det skulle vara mycket svårt att hitta motsvarande lokaler i området och att det skulle bli stora kostnader för att bryta hyreskontraktet. Länsstyrelsen i Uppsala län avslog Produktionsnämndens överklagande, men de gick vidare med överklagan till Miljödomstolen som gav dem rätt. Miljö- och hälsoskyddsnämnden gick då till Miljööverdomstolen som nu fastställt Länsstyrelsens beslut och upphävt miljödomstolens. De konstaterar att lokaliseringen är olämplig då buller och luftföroreningar från vägen riskerar att skada barnens hälsa. Miljö- och hälsoskyddsnämnden grundade delvis sin bedömning på de allmäna hänsynsreglerna i miljöbalkens andra kapitel. Mer specifikt så anser de att valet av plats för förskolan bryter mot 2 kap 6 i miljöbalken som anger att en verksamhet skall välja lämplig lokalisering för än- damålet som innebör minsta intrång och olägenhet för människors hälsa. De anser att buller och luftföroreningar från vägen innebär en uppenbar risk för barnens hälsa både inom- och utomhus. De menar att man inte kan lokalisera en förskola på en plats där utevistelse och fönstervädring är olämpligt. En sådan lokalisering strider enligt dem mot 8 kap. 9 2 stycket i plan- och bygglagen och Skolverkets allmänna råd 2:1 enligt vilka det vid förskola bör finnas tillgång till lämplig utemiljö. De anser att hänsyn måste tas till att det är små barn som ska vistas i förskolan och att barn är extra känsliga för buller och luftföroreningar. Miljööverdomstolen och miljödomstolen hade olika tolkningar på om huruvida hänsynsreglerna var tillämpbara i det här fallet. Miljödomstolen menade att principen för regleringen efter de allmänna hänsynsreglerna är att det är aktören, dvs. den som genom olika aktiviteter påverkar miljön, som är adressat för reglerna. I detta fallet är det i så fall vägtrafiken, inte förskoleverksamheten. Miljödomstolen bedömde dock att bestämmelserna för hälsoskydd i kap. 9 i miljöbalken skulle kunna vara tillämpbara om inomhusmiljön hade drabbats till en olämplig grad. I detta fallet var det dock främst utomhusmiljön som var drabbat. Miljööverdomstolen gjorde istället bedömningen att hälsoskyddsbestämmelserna i miljöbalken kan ses som särskilda hänsynsregler som kompletterar de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. och att dessa även omfattar utomhusmiljön. Eftersom plan- och bygglagen och Skolverkets allmänna råd för öppen förskola säger att det vid förskola bör finnas tillgång till lämplig utemiljö, så anser de att såväl inom- som utomhusmiljön bör omfattas av hälsoskyddsbestämmelserna. Vilka konsekvenser denna dom kan få för framtida bedömningar av skolors lokalisering och miljörättspraxis återstår att se. l Samverkar pollen och luftföroreningar? Under våren och sommaren utgör pollen en påtaglig del av luftens innehåll. Flera av de dominerande pollenslagen är välkända som orsak till allergi och astma. Hittills har mätningar och prognostisering av pollen skiljts från motsvarande verksamhet när det gäller traditionella luftföroreningar från trafik och industrier. Det finns emellertid ett antal studier som tyder på att pollen och luftföroreningar kan samverka i sin effekt på människors hälsa. De flesta av dessa studier är från laboratoriemiljö. Ett antal av dessa studier visar långsiktiga effekter på allergi utveckling i befolkningen, till exempel hos dem som bor nära en trafikled. Endast ett fåtal riktar in sig på hur människor reagerar akut, när höga pollenhalter och dålig luftkvalitet inträffar samtidigt. Under 21 och 211 utförs en studie i Länsstyrelsens regi, på uppdrag av Naturvårdsverket, Göteborgs miljöförvaltning, Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen och Region Skåne, som syftar till att utvärdera om det finns någon sådan samverkan. Bland annat undersöker man hur läkemedelsförskrivning och symptom påverkas vid olika halter av pollen och luftföroreningar i luften. Preliminära resultat tyder på att känsligheten för pollen påverkas av hur hög ozonhalten har varit under de föregående dagarna. Det tycks också ofta finnas mycket pollen i luften samtidigt som det också finns många mindre partiklar (PM 2.5). Åslög Dahl, Institutionen för växt- och miljövetenskaper

Mölndal Energis nya kraftvärmeverk minskar utsläppen Sedan hösten 29 driver Mölndal Energi ett nytt kraftvärmeverk för produktion av el och fjärrvärme. I den nya anläggningen används i huvudsak trädbränslen såsom grenar och toppar samt träflis, men även torv och andra biobränslen är tänkbara. Utöver det nya kraftvärmeverket driver Mölndal Energi två hetvattenpannor på Riskullaverket som togs i drift redan år 1984. Den ena eldas med torv och trädbränslen, och den andra eldas med olja. Därutöver finns fyra mindre panncentraler, utplacerade i kommunen, som används som effektreserv. Vid förbränning bildas rökgaser innehållande bland annat kväveoxider, kolmonoxid, koldioxid, svavel och stoft. Innan rökgaserna lämnar anläggningen registreras de av olika mätinstrument och renas med hjälp av slangfilter (gäller nya fastbränslepannan) eller elfilter (gäller gamla fastbränslepannan). Till nya pannan tillsätts ammoniak för reduktion av kväveoxider och natriumbikarbonat för reduktion av svavel. Till den gamla fastbränslepannan tillsätts kalkstensmjöl för reduktion av svavel. Under de senaste åren har utsläppen av koldioxid och kväveoxider minskat. Mycket tack vare den nya anläggningen. Koldioxidutsläppen från torv och olja har minskat med cirka 1 procent år 21 jämfört med år 28, trots att energiproduktionen ökat från 238 GWh till 498 GWh. Den nya anläggningen har möjliggjort en tydlig omställning till biobränslen. För mer information, kontakta Ylva Linder, Mölndal energi, 31-866528. www.molndalenergi.se l Mölndal Energi om torv Mölndal Energi anser att torv är långsamt förnybart. Biobränslen är bättre än torv, men torv är bättre än fossila bränslen såsom eldningsolja. Torven kan komma att få en viktigt funktion i Sverige då den ger energiförsörjningstrygghet när allt fler konkurrerar om biobränslet. Dessutom är torven viktig rent förbränningstekniskt genom att den motverkar korrosion samt påslag av aska och sand i eldstaden. Det framkommer dessutom allt mer att ur ett livscykelperspektiv kan torv ha mer fördelaktiga klimategenskaper än om man bara tar hänsyn till utsläppen vid förbränningen. Inte alla känner till att det i dagsläget finns många uppdikade torvmarker som ligger och läcker växthusgaser. Genom att ta vara på just denna torv och ha en bra markåterställning med trädplantering, får man istället en CO2-sänka och ett rikt växt- och djurliv. Mölndal Energi har uppmuntrat till det arbete som idag bedrivs med att ta fram kriterier för ett hållbart torvbruk.

g CO2/MW 7 6 5 4 3 2 1 Torv Olja Figur 1. Utsläpp av koldioxid (CO2) i g/mj totalt tillfört bränsle år 28-21. Utsläppen är uppdelade på de två olika koldioxidgenererande bränslena torv och olja. 28 29 21 Figur 2. Specifikt utsläpp av kväveoxider från egen produktion i mg/mj tillfört bränsle år 28-21. mg Nox/MW 8 7 6 5 4 3 2 1 28 29 21 6 5 4 GWh 3 2 1 Olja Inköp Torv Flis Figur 3. Tillförd energi i GWh under åren 22-21. Figuren visar även hur stor andel av den totala energin som de olika bränslena står för. 22 23 24 25 26 27 28 29 21 År Mölndal Energi driver ett nytt kraftvärmeverk sedan hösten 29 och två hetvattenpannor på Riskullaverket.

Nya rapporter om ozon i Västra Götaland Marknära ozon bildas (bland annat) när solljuset möter bilavgaser och är skadligt för både människor, djur och växter. På uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län har IVL Svenska Miljöinstitutet AB och Göteborgs universitet utfört mätningar av halterna av ozon i länet. En del av dessa mätningar finns beskrivna i två nyutkomna rapporter. Rapporterna, vid namn Lokalklimatologisk inverkan på förekomsten av marknära ozon i Västra Götaland Mätningar vid Vänerns kust och vid platåberget Billingen och Marknära ozon och meteorologi vid Östads Säteri 29, syftar till att förbättra möjlig heterna till att utvärdera halterna av marknära ozon i Västra Götaland i relation till miljömålen och miljökvalitetsnormerna för utomhusluft. Länsstyrelsen i Västra Götaland deltar även i Ozonmätnätet i södra Sverige. Detta är ett gemensamt delprogram inom Naturvårdsverkets regionala Miljöövervakning som startades 29 på initiativ av Länsstyrelsen i Västra Götalands län, och utförs på uppdrag av Länsstyrelser och Luftvårdsförbund i södra Sverige. Grundtanken med programmet är att ge en detaljerad och heltäckande bild över ozonbelastningen i bakgrundsmiljö i södra Sverige, vilket enstaka stationer i respektive län inte kan ge. Nyligen utkom rapporten Marknära ozon i bakgrundsmiljön i södra Sverige med hänsyn till ozonets variation i landskapet Resultat för 21. Rapporterna finns tillgängliga via Länsstyrelsen i Västra Götalands län webbsida: http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland. För mer information, kontakta: Hillevi Upmanis, Länsstyrelsen i Västra Götalands län. l Vi finansierar luftvårdsprogrammet: Kommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) samt Västtrafik Göteborgsområdet, Trafikverket Region Väst, Stena Line, Taxi Göteborg, Göteborg Energi, Göteborgs Hamn, Swedavia Göteborg Landvetter Airport, Mölndal Energi, Nynäs Refining, Preem AB, Renova, St1 Refinery AB, Tefco, Volvo Lastvagnar samt Volvo Personvagnar Göteborgsregionens luftvårdsprogram, c/o Miljöförvaltningen i Göteborg Adress: Karl Johansgatan 23, 414 59 Göteborg Tel: 31 368 37 94 www.grkom.se/luftvardsprogrammet INFORMATION FRÅN LUFTVÅRDSPROGRAMMET I GÖTEBORGSREGIONEN