SEPARERING Jag skulle vilja veta hur det går med uppdelning av de gemensamma gång- och cykelbanorna. Kommer fler delas upp? Kan inte uppdelning bli en regel snarare än undantag? Och borde inte just de smalaste gemensamma banorna delas upp åtminstone med en streckad linje för att det ska bli lättare att samsas på banan? Håller med fullt ut. Jätteviktigt att separera gång- och cykelbanor, jag är oskyddad som gångare och som cyklist måste jag hela tiden parera. Hur blir det med Fristadstorget när det är färdigbyggt? Skall det vara någon separat cykelmarkering? När jag går där vill jag inte ha en cykel svischande precis förbi, och som cyklist vill jag kunna ta mig fram utan att behöva sicksacka bland gångare. Stadsbyggnadsförvaltningen är varken positiv eller negativ till det som har gjorts. Vi har fått både ris och ros för uppdelningen. Dels att det är för smalt och dels att det blir tydligt. Nu har vi i princip markerat upp de bredaste stråken att gå vidare nu blir svårt. När bredderna inte finns hur smal ska en cykelbana bli? I nuläget avvaktar vi och ser om vi ser någon förändring i olyckor och fortsätter med enkätundersökningar i olika former. DRIFT Jaa, återigen det där med att cykelbanorna abrupt får ett slut och man måste fortsätta cykla på stor gata. Dessutom tycker jag inte att funkar att man prioriterar att borsta/sopa banorna nu på våren. Mycket finns kvar. Jag undrar varför jobbar man så långsamt där? Jag cyklar idag och har ett önskemål att ha bättre plana GC-vägsytor med mindre grus som gör att man cyklar bekvämt och tydligare markering på cykelväg ytor på bilvägar, jag är inte säker om ni behandlar såna frågor? Vad gäller driften vill vi fortsätta att öka ambitionsnivån. Trafikavdelningen har jobbat med att internt öka kunskapsnivåerna om cyklister olyckor. Politiskt har vi fått 5 extra miljoner för drift under 2014 pga resultaten från den skadeinventering som har genomförts.
CYKELPARKERING Jag vill gärna att vi tar upp hur cykelparkeringar är utformade. Som det är nu är de ofta så trånga att det är trassligt att få in styret om man behöver ställa sig mellan två redan parkerade cyklar. Är det dessutom cykelkorg på någon av cyklarna, då blir det närmast omöjligt. Ja undrar om de som tillverkar cykelställ har själva använt dem med många cyklar i. Cykelställen är helt fel utformade. Som det är nu är de ofta så trånga att det är trassligt att få in styret om man behöver ställa sig mellan två redan parkerade cyklar. Är det dessutom cykelkorg på någon av cyklarna, då blir det närmast omöjligt. Man ska inte parkera cykeln i cykelställ det är inte bra för däcken har jag lärt mig. Förresten har alla cykelkorgar nu för tiden. Jag tycker att man måste göra ngt åt cykelkällaren i Värjan, då det är knökfullt med cyklar, dom som cyklar till och från jobbet. Stora fina utrymmen finns för kommunens cyklar som står uppställda på rad. De tar alldeles för stort utrymme anser jag. Jag undrar om de verkligen behövs så många, verkar inte som om de är utlånade särskilt ofta och i a fall inte mer än ett par åt gången. Den lilla yta som blir kvar ska vi samsas om. Utanför Ölkultur borde det vara mycket cykelparkering, dit kör ingen garanterat med bil :) Har du testat att backa in cykeln i cykelstället? Om varannan cykel ställs in med bakhjulet i cykelstället så blir det smidigare, i alla fall för den personen att både få in och ut sin cykel. Använder bara cykelställen som en markering var man kan ställa cykeln på stödet! Att sätta in den med hjulet i stället innebär alltid en risk att det blir skevt, men det kan ju fortfarande vara ett problem med för tätt uppställda cyklar som trasslar in sig i varandra. Alla cykelställ är inte skadliga för hjulen, det finns olika sorter, vill jag tillägga. Sen har inte alla cyklar cykelstöd, de funkar dåligt, alla cyklar kan man inte köpa cykelstöd till (oooja, jag har letat!), cykeln blåser/välter omkull, för att inte tala om dem som puttar omkull en hel rad med cyklar... Resultatet är fler skador på cykeln om man parkerar utanför cykelställen. Så det är bra med riktiga cykelställ, men tillverkarna av ställen och tillverkarna av cyklarna är inte synkade... för att uttrycka det lite fint. Vi håller på att ta fram vårt eget cykelställ som ska hålla högre kvalitet än de som finns på marknaden, avseende låsbarhet, utrymme (för både cyklar och människor) samt miljövänligt i form av gröna tak. Det finns många gamla och olämpliga cykelställ kvar ute i staden och vi jobbar för att ersätta dessa, men det tar tid. Dessutom önskar vi att fler aktörer tog sitt ansvar (t ex vid Friskis och svettis etablering vid Sveaplan).
ÖVRIGT Jag vill att vi tar upp utökad framkomlighet på cykel i centrum. Åkning på gångbanorna, alternativ till enkelriktade gator, hur få bort parkerade bilar (t.ex på Kungsgatan), göra det möjligt att cykla säkert på vissa gator t.ex Radermachergatan, Drottninggatan, vid Centralstationen. Bra med ett majmöte nu när vårkänslorna spritter för alla cyklister. Jag funderar lite på begreppet cykelmotorvägar, skulle ni kunna förklara det och finns det några sådana funderingar på sådana nu när det ska investeras många miljoner i cykelbanor. På tal om investeringar undrar jag om det finns jämförelsetall mellan olika trafikslag, vet inte vad som är en bra jmf men t ex hur mkt satsas det i drift och investeringar på ytor för bilar/cyklister/gående. Skulle också kunna jämföras med olika kommuner då kanske siffran kr/inv är bra jmftal. En lösryckt siffra som tror det var 64 milj säger inte så mkt utan bra jmf. Framkomligheten i centrum är svår. Vi jobbar för ett stråk genom hela Kriebsensgatan. Dessutom kommer Nygatan att förändras på sikt. Ju fler bilister som väljer att inte åka igenom centrum leder också till ett lugnare trafikklimat överlag. Snabba cykelstråk som är branschöverenskommelsen om att kalla cykelmotorvägarna är än så länge en vision för Eskilstuna. Vision därför att det är så dyrt. Men i cykelplanen finns det tydligt utpekade stråk mellan befolkningstäta stadsdelar som har stor potential för cykelpendling till arbetet. Stadsbyggnadsförvaltningens investeringsbudget redovisas i satsningar per målområde. Så här såg det ut 2013.
Investeringsfördelning 2013, ej hänsyn till kostnad 13% 12% 3% 29% Stadens karaktär Res- och transportpåverkan Tillgänglighet 14% 10% Trygghet Trafiksäkerhet 19% Miljö- och hälsopåverkan Fördelning 2013 med hänsyn till kostnad Miljö- och hälsopåverkan 7% Lokaler 4% Trafiksäkerhet 13% Stadens karaktär 36% Trygghet 12% Tillgänglighet 19% Res- och transportpåverkan 9%
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 40% 35% 30% 25% 20% 15% Andel cykelincestering av totalbudget MEDEL 10% 5% 0%
Den bästa jämförelsen avseende cykelinvesteringar hittar vi i Cykelvelometern från Cykelfrämjandet, se nedan från årets Cykelvelomter. Kommun 2013-2014 [kr/inv.] % Drift och underhåll Kommun 2013-2014 [kr/inv.] % Drift och underhåll Borlänge 86 42% Luleå 468 37% Borås 120 4% Lund 448 39% Danderyd 497 39% Malmö 531 23% Eskilstuna 355 38% Motala 461 25% Falköping 117 100% Mölndal 209 20% Gävle 191 64% Skellefteå 116 2% Göteborg 183 39% Skövde 116 18% Halmstad 277 35% Säffle 113 100% Helsingborg 215 42% Tyresö 231 20% Hudiksvall 136 20% Täby 317 10% Höganäs 357 36% Umeå 232 45% Järfälla 259 64% Uppsala 435 40% Jönköping 211 30% Varberg 231 19% Karlshamn 195 38% Västerås 342 48% Katrineholm 219 42% Växjö 149 51% Kungsbacka 400 18% Åmål 92 100% Landskrona 91 33% Östersund 89 5%