LYCKEBYÅN 2011 Lyckebyåns Vattenförbund
Uppdragsgivare: Kontaktperson: Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning: Kontaktperson: Lyckebyåns Vattenförbund Åsa Albertsson Tel. 0471-24 90 79 E-post: asa.albertsson@emmaboda.se ALcontrol AB Håkan Olofsson Håkan Olofsson Ann-Charlotte Norborg Carlsson Håkan Olofsson Tel. 013-190 20 15 alt. 073-633 83 69 E-post: hakan.olofsson@alcontrol.se Omslagsfoto: Tryckt: 2012-04-19 Lyckebyån vid Fur, provpunkt LY1065. (Foto: ALcontrol AB)
INNEHÅLL SAMMANFATTNING...1 BAKGRUND...5 Rapportens utformning...5 Undersökningarna...5 Avrinningsområdet...7 Föroreningsbelastande verksamheter...9 RESULTAT OCH DISKUSSION...10 Väder och vattenföring...10 Surhet och försurning...12 Organiskt material och syreförhållanden...14 Ljusförhållanden...16 Fosfor...18 Kväve...20 Metaller i vatten...22 Ämnestransport...24 Växtplankton...28 Bottenfauna...29 Kiselalger...30 Elfiske...31 MILJÖMÅL...32 REFERENSER...37 I den tryckta rapporten redovisas följande bilagor på den bifogade CD-skivan BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd, vattenkemi...39 BILAGA 2. Föroreningsbelastande verksamheter m.m....47 BILAGA 3. Fysikaliska och kemiska vattenundersökningar, SRK...51 BILAGA 4. Fysikaliska och kemiska vattenundersökningar, SLU...63 BILAGA 5. Temperatur- och syreprofiler i sjöar...67 BILAGA 6. Metaller i vatten...73 BILAGA 7. Vattenföring, transport och arealspecifik förlust...77 BILAGA 8. Växtplankton...81 BILAGA 9. Bottenfauna...99 BILAGA 10. Kiselalger...119 BILAGA 11. Elfiske...141 BILAGA 12. Länsstyrelsernas kalkeffektuppföljning...145
LYCKEBYÅN 2011 Sammanfattning SAMMANFATTNING På uppdrag av Lyckebyåns Vattenförbund utför ALcontrol AB recipientkontrollen i Lyckebyåns avrinningsområde. Föreliggande rapport är en sammanställning av resultaten från år 2011. Temperatur, nederbörd och vattenföring I Ronneby-Bredåkra blev årsmedeltemperaturen 8,0 C, vilket var 1,2 grader varmare än normal temperatur för perioden 1961-1990. I samma mätstation föll 693 mm nederbörd under år 2011, vilket var 10 % mer än normal nederbörd för perioden 1961-1990. Årsmedelvattenföringen i Lyckebyån vid Mariefors blev 7,8 m 3 /s, vilket var ca 31 % högre än långtidsmedelvärdet för perioden 1988-2010. Den högsta dygnsmedelvattenföringen uppmättes den 20:e februari. Vattenföringen vid Mariefors var då 20,3 m 3 /s. Ingen extrem vattenföring registrerades under året. Föroreningsbelastande verksamheter Belastningen från kända punktkällor inrapporterade från respektive kommun och/eller verksamhet uppgick till ca 0,22 ton fosfor och ca 26 ton kväve samt 9,4 ton BOD under år 2011. Den största punktkällan med avseende på fosfor- och kväveutsläpp till Lyckebyån var Emmaboda avloppsreningsverk. Försurningstillstånd De geologiska förhållandena inom Lyckebyåns avrinningsområde gör att stora områden är känsliga för den höga belastningen av försurande ämnen. Många sjöar och vattendrag åtgärdas genom kalkning för att motverka försurningseffekter. En naturlig återhämtning, tack vare minskande nedfall av försurande ämnen, bidrar också till att en förbättring med avseende på försurningspåverkan kan ses på många håll. Vid flertalet provtagningslokaler inom ramen för den samordnade recipientkontrollen, bedömdes motståndskraften mot försurning som god vid årets mätningar. I de mindre bäckarna som Lyckebyån vid inflödet i Transjön (stn 3) samt Linneforsån uppströms Löften (stn 54) och bäcken från Långasjö (stn 56) var motståndskraften dock svag. Resultaten från länsstyrelsernas kalkeffektuppföljning i kombination med recipientkontrollen visade att det finns några provtagna bäckar inom Lyckebyåns avrinningsområde där försurning fortfarande är påtaglig med mycket surt vatten och ingen eller obetydlig motståndskraft särskilt i samband med snösmältning och/eller höga flöden. Organiska ämnen och syretillstånd Vid samtliga provtagningslokaler var halterna av organiskt kol (TOC) mycket höga vid årets mätningar. De högsta halterna uppmättes i Bjurbäcken samt i Linneforsån uppströms Löften (stn 54) och i bäcken från Långasjö (stn 56). Vid samtliga lokaler var halterna av organiskt kol vid årets mätningar högre än normalt. Vid alla provtagningslokalerna i rinnande vatten, med undantag av Linneforsån uppströms Löften (stn 54) och bäcken från Långasjö (stn 56), var syretillståndet tillfredsställande (årslägsta syrehalter >5 mg/l), vilket tyder på en god syresättning av vattnet och en begränsad påverkan av syretärande ämnen. Särskilt i Linneforsån uppströms Löften (stn 54), men även i bäcken från Långasjö (stn 56) var syretillståndet svagt (årslägsta syrehalter mellan >3 till <5 mg/l). Vattenfärg och grumlighet Samtliga provtagningslokaler hade starkt färgat vatten vid årets mätningar. De högsta värdena uppmättes i Bjurbäcken, Linneforsån uppströms Löften (stn 54) och bäcken från Långasjö (stn 56) samt Törns bottenvatten (stn 57). Vattenfärgen år 2011 var genomgående starkare än normalt. Vid merparten av provtagningslokalerna var vattnet betydligt grumligt. Starkt grumligt vatten noterades i Bjurbäcken och i Linneforsån uppströms Löften (stn 54) samt i Törns bottenvatten. 1
LYCKEBYÅN 2011 Sammanfattning Fosfor och Näringsstatus Fosforbelastningen på Lyckebyån som helhet bedömdes generellt ha varit låg till måttligt hög under år 2011 (arealspecifik förlust 0,081 kg P/ha,år). I resultaten från recipientkontrollen noterades en tydlig påverkan på fosforhalterna i recipienten i bäck från Långasjö (stn 56) p.g.a. utsläpp från Långasjö avloppsreningsverk. Vid övriga provtagningslokaler kunde ingen tydlig utsläppspåverkan från punktkälla med avseende på fosfor styrkas. I Bjurbäcken var fosforhalterna tydligt förhöjda sannolikt p.g.a. påverkan från dagvatten. Högre fosforhalter i Törns bottenvatten än vid ytan i samband med provtagningarna i februari, juni och augusti visar på ett visst fosforläckage från bottensedimenten vid syrefria förhållanden. Näringsstatusen med avseende på fosforhalter, siktdjup och klorofyll (2009-2011) samt växtplankton, bottenfauna och kiselalger (2011) redovisas i Tabell I. Tabell I. Klassning av näringsstatus vid de undersökta lokalerna med utgångspunkt från fosfor, siktdjup och klorofyll (data från 2009-2011) samt växtplankton, bottenfauna och kiselalger (data från 2011). H=Hög, G=God, M=Måttlig, O=Otillfredsställande och D=Dålig status Provtagningspunkt Fosfor Siktdjup Klorofyll Växtplankton Bottenfauna Kiselalger 3. infl. Transjön H 5. Riksväg 25 G H 6. Getasjökvarn G H H 7. Getasjön G M (ej G) H Bjurbäckens utlopp M 8. Västraby G H 54. uppstr. Löften G G 56. bäck från Långasjö O 57. Törn yta G M G G 55. Linnefors G H M 10. Kyrksjön G O (ej G) G 11. Västersjön G O (ej G) G 12. Fur RV 123 G G 14. Stubbelycke M H H 16. Kättilsmåla nedstr Lillån G H H 17. Lyckeby G Den totala fosfortransporten i Lyckebyån vid Lyckeby blev ca 6,6 ton år 2011, vilket var större än föregående år och större än långtidsmedelvärdet för perioden 1969-2010 (4,8 ton). Skillnaderna mellan transporterna olika år har i stort följt variationerna i vattenföringen. För hela perioden 1969-2011 syns ingen signifikant trend till varken minskande eller ökande transporter av fosfor i Lyckebyån vid Lyckeby. Av den totala transporten av fosfor från Lyckebyåns vattensystem till havet har punktkällornas bidrag beräknats motsvara ca 3 %, utan hänsyn tagen till retention i vattensystemet. Kvävetillstånd Belastningen av kväve på Lyckebyån som helhet bedömdes generellt ha varit måttligt hög under år 2011 (arealspecifik förlust 2,6 kg N/ha,år). I resultaten från recipientkontrollen noterades en tydlig påverkan på kvävehalterna i recipienten i Lyckebyån vid Västraby (stn 8) p.g.a. utsläpp från Emmaboda avloppsreningsverk samt i bäck från Långasjö (stn 56) p.g.a. utsläpp från Långasjö avloppsreningsverk. Vid övriga provtagningslokaler kunde ingen tydlig utsläppspåverkan från punktkälla med avseende på kväve styrkas. Den totala kvävetransporten från Lyckebyån till havet blev ca 208 ton år 2011, vilket var något större än föregående år och något större än långtidsmedelvärdet för perioden 1969-2010 (198 ton). Kvävetransporten i Lyckebyån vid Lyckeby har signifikant ökat sedan början av 1970-talet, 2
LYCKEBYÅN 2011 Sammanfattning men variationerna mellan olika år har varit stor. Av den totala transporten av kväve från Lyckebyåns vattensystem till havet har punktkällornas bidrag beräknats motsvara ca 12 %, utan hänsyn tagen till retention i vattensystemet. Metaller i vatten Årsmedelvärdena för metaller i vatten vid årets undersökningar motsvarade överlag mycket låga till låga halter. Måttligt höga halter som årsmedelvärden uppmättes för bly vid flertalet provpunkter samt för koppar i Bjurbäcken. Tydligt förhöjda metallhalter jämfört med förväntade bakgrundshalter noterades framför allt för koppar, arsenik och kobolt i Bjurbäcken samt bly i Lyckebyån vid Västraby (stn 8). Vid övriga lokaler och för övriga analyserade metaller noterades ingen tydlig metallpåverkan. Samtliga metaller i vatten vid samtliga undersökta lokaler underskred gällande gränsvärden och miljökvalitetsnormer, med undantag av zink i Lyckebyån vid Stubbelycke (stn 14). Zinkhalten vid denna lokal är dock sannolikt överskattad eftersom analys, enligt kontrollprogrammet, utförs på icke filtrerade prover. Växt- och djurplankton Statusklassningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (2007) visade på en hög sammanvägd näringsstatus i Getasjön medan näringsstatusen bedömdes som god i Kyrksjön, Törn och Västersjön. I Kyrksjön, Törn och Västersjön förekom dock flera näringsgynnade indikatorarter. Surhetssklassningen enligt Naturvårdsverkets metod visade på nära neutrala förhållanden i alla undersökta sjöarna. Bottenfauna Bottenfaunan var artrik i Lyckebyån vid Stubbelycke (stn 14), Kättilsmåla (stn 16) och Getasjökvarn (stn 6) men i Linneforsån var artantalet lågt uppströms sjön Löften (stn 54) och måttligt högt vid Linnefors (stn 55) nedströms sjön Törn. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (2007) indikerade bottenfaunan nära neutrala förhållanden med avseende på surhet och hög status med avseende på eutrofiering på alla lokalerna utom i Linneforsån uppströms sjön Löften. Där klassades förhållandena som sura och statusen med avseende på näring som god. Kiselalger Resultaten från kiselalgsundersökningarna indikerade god eller hög näringsstatus vid de undersökta lokalerna (Tabell I), med undantag av Linneforsån vid Linnefors (stn 55) nedströms sjön Törn där statusen bedömdes som måttlig. Mängden näringskrävande och föroreningstoleranta kiselalger var överlag liten, men vid lokal 55 dominerade arten Aulacoseira ambigua som föredrar näringsrikt eller måttligt näringsrikt vatten. Eftersom lokal 55 ligger nära utloppet av sjön Törn representerar resultaten framför allt sjöns status. Elfiske I kontrollprogrammet för Lyckebyåns recipientkontroll ingår elfisken vid fyra lokaler, Lyckebyån vid Västraby (stn 8), Stubbelycke (stn 14), Kättilsmåla (stn 16) och Mariefors (stn 16b), men under elfiskesäsongen år 2011 var vattenföringen så hög i ån att endast en lokal (Lyckebyån vid Stubbelycke) kunde provfiskas. Fångsterna av öring i Lyckebyån vid Stubbelycke har sedan det första elprovfisket år 1998 hela tiden varit låga och årets provfiske pekade på en fortsatt låg öringförekomst. Resultaten pekar dock på att vattenkvaliteten i Lyckebyån kan betraktas som god och någon negativ påverkan på fiskfaunan, beroende på försämrad vattenkvalitet, kan inte styrkas. 3
4 LYCKEBYÅN 2011 Sammanfattning
LYCKEBYÅN 2011 Bakgrund BAKGRUND På uppdrag av Lyckebyåns Vattenförbund utför ALcontrol AB recipientkontrollen i Lyckebyåns avrinningsområde. Föreliggande rapport är en sammanställning av resultaten från år 2011. Lyckebyåns Vattenförbund bildades 1988 och är en sammanslutning av kommuner, kraftföretag, markavvattningsföretag och fiskevårdsföreningar, d.v.s. intressenter som på något sätt har tillstånd att påverka Lyckebyåns vatten. Detta kan vara att antingen utnyttja Lyckebyån som recipient för renat avloppsvatten, eller för att ta upp och använda vatten på något sätt, liksom påverkan i form av sjöregleringar, markavvattningar och utnyttjande av vattenkraft. Förbundets uppgift är att genom rensning, vattenreglering eller andra vattenvårdande åtgärder främja ett från allmän eller enskild synpunkt ändamålsenligt utnyttjande av vattnet i Lyckebyåns vattensystem. Kontaktperson för Lyckebyåns Vattenförbund är: Åsa Albertsson Lyckebyåns Vattenförbund Box 54 361 21 Emmaboda tel. 0471-249079 För mer information besök gärna vattenförbundets hemsida: www.lyckebyan.org. Rapportens utformning I denna rapports huvuddel redovisas resultaten kortfattat. Metodik, analysresultat samt mer information om de biologiska undersökningarna redovisas i respektive bilaga. I den tryckta rapporten redovisas bilagorna på den bifogade CD-skivan. I årsrapporten efter undersökningarna 2013 kommer tidsserier och femårsbedömningar (2009-2013) enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder (1999 och 2007) redovisas för samtliga provtagningslokaler. Undersökningarna Undersökningarna år 2011 har utförts i enlighet med gällande kontrollprogram daterat 2010-10-15. I kontrollen ingår totalt 17 provtagningspunkter (Tabell 1 och Karta 1). I Tabell 1 redovisas samtliga provtagningslokaler med delprogram som ingår för respektive lokal med angiven provtagningsfrekvens. I Tabell 2 redovisas samtliga provtagningslokaler med koordinater (RT 90 2,5 gon V och SWEREF 90 TM) samt tillhörande vattenförekomster och delavrinningsområden. Målsättningen med undersökningarna är att beskriva tillstånd och förändringar i Lyckebyåns avrinningsområde med avseende på biologi och vattenkemi. Resultaten ska användas för att bedöma sjöars och vattendrags tillstånd och påverkan av utsläpp, markanvändning, luftföroreningar och andra ingrepp eller åtgärder inom Lyckebyåns avrinningsområde. Genomförda undersökningar ska också kunna användas för att bedöma ekologisk status enligt vattenförvaltningsför- 5
LYCKEBYÅN 2011 Bakgrund ordningen samt följa upp miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Ingen övergödning samt Levande sjöar och vattendrag. Tabell 1. Provtagningslokaler i Lyckebyån och undersökningsprogram. FK = fysikalisk och kemisk undersökning (6 eller 12 prov/år), MV = metaller i vatten (6 prov/år), PÅ = påväxt (1 prov/år), PL = växtplankton (1 prov/år), KF = klorofyll a (3 prov/år), BF = bottenfauna (1 prov/år), FISK = fisk i vattendrag (1 gång/år) och SED = metaller i sediment (1 prov/6:e år 2013), Nr och namn Id Undersökningstyper 3. infl. Transjön LY1015 FK6 MV6 5. Riksväg 25 LY1025 FK6 MV6 PÅ1 6. Getasjökvarn LY1030 FK6 MV6 PÅ1 BF1 7. Getasjön LY1035 FK6 PL1 KF3 SED1/6 Bjurbäckens utlopp LY3190 FK6 MV6 8. Västraby LY1045 FK12 MV6 PÅ1 FISK1 54. uppstr. Löften LY3320 FK6 MV6 BF1 56. bäck från Långasjö LY3330 FK6 57. Törn yta LY3340 FK6 PL1 KF3 57. Törn botten LY3340 FK6 SED1/6 55. Linnefors LY3350 FK12 MV6 PÅ1 BF1 10. Kyrksjön LY1055 FK6 PL1 KF3 SED1/6 11. Västersjön LY1060 FK6 PL1 KF3 12. Fur RV 123 LY1065 FK12 MV6 PÅ1 14. Stubbelycke LY1075 FK6 MV6 PÅ1 BF1 FISK1 16. Kättilsmåla nedstr Lillån LY1085 FK6 PÅ1 BF1 FISK1 16b. Mariefors LY1090 FISK1 17. Lyckeby LY1095 FK12 MV6 Tabell 2. Provtagningslokaler i Lyckebyån med tillhörande koordinater, vattenförekomster, övrigt vatten (ÖV) och delavrinningsområden Nr och Namn RT 90 2,5 gon V SWEREF 99 TM Vatten- Delavr.- X Y X Y förekomst område 3. infl. Transjön 6296330 1476570 6294458 525767 SE629897-147666 629832-147668 5. Riksväg 25 6290110 1482090 6288305 531357 SE628479-148432 628301-148462 6. Getasjökvarn 6282775 1484770 6281005 534122 SE628479-148432 628301-148462 7. Getasjön 6282500 1485500 6280739 534855 SE628479-148432 628301-148462 Bjurbäckens utlopp 6277100 1484655 6275331 534074 SE628282-147941 627930-148186 8. Västraby 6275805 1485770 6274050 535203 SE627586-148568 627661-148477 54. uppstr. Löften 6280465 1475530 6278587 524913 SE628427-147374 628165-147411 56. bäck från Långasjö 6272450 1480085 6270630 529560 ÖV 62724491480086 627072-148465 57. Törn yta 6270740 1483620 6268962 533114 SE627100-148506 627072-148465 57. Törn botten 6270740 1483620 6268962 533114 SE627100-148506 627072-148465 55. Linnefors 6271205 1485295 6269446 534783 SE627113-148568 627120-148538 10. Kyrksjön 6266710 1487340 6264977 536879 SE626662-148734 626909-148749 11. Västersjön 6261545 1486360 6259803 535960 SE626136-148695 626060-148594 12. Fur RV 123 6260865 1487210 6259134 536818 SE626136-148695 626060-148594 14. Stubbelycke 6242300 1491750 6240630 541573 SE624901-149245 624140-149189 16. Kättilsmåla nedstr Lillån 6237100 1495530 6235477 545413 SE623412-149316 623778-149560 16b. Mariefors 6232750 1492100 6231089 542035 SE623412-149316 623346-149256 17. Lyckeby 6229930 1491045 6228258 541013 SE623412-149316 623235-149187 6
LYCKEBYÅN 2011 Bakgrund Avrinningsområdet Lyckebyåns avrinningsområde är 811 km 2 stort (se Karta 1) och berör kommunerna Lessebo, Uppvidinge och Tingsryd i Kronobergs län, Emmaboda, Torsås och Nybro i Kalmar län samt Karlskrona i Blekinge län. Ån har sitt källflöde i sydöstra Småland i närheten av Kosta, strax norr om Visjön i Uppvidinge kommun 234 m över havet. Lyckebyån mynnar i Östersjön i den grunda Lyckebyfjärden. De största biflödena till Lyckebyån är Linneforsån (184 km 2 ), Gusemålabäcken (49 km 2 ) och Bjurbäcken (74 km 2 ). Lyckebyåns avrinningsområde domineras av skogsbygder, men inslaget av åkermark ökar något i den mellersta delen. Området består totalt av ca 72 % skog, 3 % åkermark, 5 % betesmark, 4 % sjöyta och 16 % övrig mark (SCB 2008). I Tabell 3 redovisas andel markslag (vattenyta, skogsmark, öppen mark, jordbruksmark, hygge, sankmark och tätort) i avrinningsområdena för respektive provtagningspunkt så som de redovisas för vattenkartans (www.viss.lansstyrelsen.se) delavrinningsområden (Tabell 2). Andelarna för en specifik provtagningspunkt har beräknats som andelarna i provpunktens delavrinningsområde plus samtliga delavrinningsområden uppströms. Totalt bodde ca 18 470 personer inom området år 2005, varav de flesta i större tätorter som Kosta, Eriksmåla, Johansfors, Skruv, Emmaboda, Långasjö och Vissefjärda samt vid Lyckebyåns mynning, Lyckeby. Av befolkningen bokförd på lantbruksfastighet eller småhus (totalt 14 690) var 10 503 anslutna till kommunalt avlopp, 3 993 personer hade enskilt avlopp och 148 personer saknade avloppsanordning. Uppgift saknades för 46 personer. Antalet djurenheter uppgick samma år till ca 2 343. (SCB 2008). Avrinningsområdets berggrund domineras av granit och jordarterna domineras av morän, vilka har låg vittringsbenägenhet. Det innebär att sur nederbörd som tränger ner i marken inte neutraliseras i någon större utsträckning. Mer vittringsbenägna (basiska) isälvssediment finns i smala band längs med huvudfåran. Tabell 3. Provtagningspunkter i Lyckebyån och andel markslag i avrinningsområdena till respektive provtagningspunkt så som de redovisas för vattenkartans delavrinningsområden. Andelarna för en specifik provtagningspunkt har beräknats som andelarna i provpunktens delavrinningsområde plus samtliga delavrinningsområden uppströms. I tabellen redovisas också höjd över havet vid respektive provpunkt. Nr och Namn HÖH Yta Markslag m km 2 V.yta Skog Öppen Jordb.m. Hygge Sankm. Tätort 3. infl. Transjön 182 54 5% 78% 5% 1% 4% 4% 2% 5. Riksväg 25 165 174 3% 80% 3% 3% 4% 4% 2% 6. Getasjökvarn 123 174 3% 80% 3% 3% 4% 4% 2% 7. Getasjön 123 174 3% 80% 3% 3% 4% 4% 2% Bjurbäckens utlopp 115 75 1% 78% 4% 6% 4% 0% 6% 8. Västraby 110 275 3% 79% 4% 4% 4% 3% 3% 54. uppstr. Löften 130 63 2% 77% 6% 8% 5% 1% 2% 56. bäck från Långasjö 120 - - - - - - - - 57. Törn yta 115 181 7% 71% 7% 8% 5% 1% 1% 57. Törn botten 115 181 7% 71% 7% 8% 5% 1% 1% 55. Linnefors 115 184 7% 71% 7% 8% 5% 1% 1% 10. Kyrksjön 107 566 5% 75% 6% 6% 4% 2% 2% 11. Västersjön 106 581 5% 74% 6% 6% 4% 2% 2% 12. Fur RV 123 106 581 5% 74% 6% 6% 4% 2% 2% 14. Stubbelycke 80 686 4% 73% 8% 7% 4% 2% 2% 16. Kättilsmåla nedstr Lillån 40 786 4% 73% 8% 8% 4% 2% 2% 16b. Mariefors 25 802 4% 73% 8% 8% 4% 2% 2% 17. Lyckeby 15 807 4% 73% 8% 8% 4% 2% 2% 7
LYCKEBYÅN 2011 Bakgrund Karta 1. Lyckebyåns avrinningsområde med provtagningslokaler och vissa föroreningsbelastande verksamheter. Lantmäteriverket Gävle 2012. Medgivande I 2012/0035. 8
LYCKEBYÅN 2011 Bakgrund Föroreningsbelastande verksamheter Lyckebyån påverkas, liksom andra vattensystem, av diffusa utsläpp som härrör från bl.a. jord- och skogsbruk samt enskilda avlopp, dagvatten och lufttransporterade föroreningar. De punktkällor som påverkar vattnet inom Lyckebyåns avrinningsområde redovisas i Bilaga 2. För respektive punktkälla redovisas typ av verksamhet, vattenförekomst, delavrinningsområde, provtagningspunkter nedströms, utsläpp av totalkväve, totalfosfor och BOD samt övriga kända utsläpp. Den dominerande källan för tillförsel av fosfor i Lyckebyåns avrinningsområde är enligt SMED (Svenska MiljöEmissionsData, PLC5) jordbruksverksamhet (ca 26 %). Den därnäst största utsläppskällan är skogsmark (ca 22 %). Övrig öppen mark (ca 16 %), enskilda avlopp (ca 13 %), dagvatten (ca 11 %) och avloppsreningsverk (ca 8 %) står för huvuddelen av övrig tillförsel. I genomsnitt beräknas ca 5,2 ton fosfor belasta vattensystemet per år. Den största antropogena delen av tillförseln sker via jordbruksverksamhet (ca 36 %) och därefter enskilda avlopp (ca 30 %). Enligt SMED:s beräkningar är den dominerande källan för tillförsel av kväve i Lyckebyåns avrinningsområde skogsmark (ca 41 %). Betydande tillförsel sker också från jordbruksverksamhet (ca 17 %), avloppsreningsverk (ca 16 %) och luftnedfall på sjöar (ca 14 %). I genomsnitt beräknas ca 190 ton kväve belasta vattensystemet per år. Den största antropogena delen av tillförseln sker från avloppsreningsverk (ca 35 %) och via nedfall på sjöar (ca 29 %). Belastningen från kända punktkällor inrapporterade från respektive kommun och/eller verksamhet uppgick till ca 0,22 ton fosfor och ca 26 ton kväve samt 9,4 ton BOD under år 2011. Den största punktkällan med avseende på fosfor- och kväveutsläpp till Lyckebyån var Emmaboda avloppsreningsverk. Jämfört med början av 1990-talet redovisar de kommunala reningsverken en minskning av fosforutsläppen till Lyckebyån med ca 85 % medan kväveutsläppen har minskat med ca 15 % under samma period (Figur 1). Effekten av ett punktutsläpp på recipienten beror till stor del på spädningsfaktorn, d.v.s. utsläppets storlek i förhållande till vattenflödet eller storleken på recipienten. Även omblandningsförhållanden kan ha stor betydelse. Vid utsläpp i sjöar och långsamrinnande vatten kan ibland utsläppsvatten, som kan vara mycket saltrikt, sjunka till botten och täcka stora områden utan att omblandas. 40 Kväveutsläpp från punktkällor (ton/år) 2,0 Fosforutsläpp från punktkällor (ton/år) 30 1,5 20 1,0 10 0,5 0 0,0 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 Figur 1. Utsläppsmängder av kväve och fosfor från kommunala avloppsreningsverk inom Lyckebyåns avrinningsområde 1991-2011. 9
LYCKEBYÅN 2011 Resultat och diskussion Väder och vattenföring RESULTAT OCH DISKUSSION Lufttemperatur Uppgifter om lufttemperatur och nederbörd är hämtade från SMHI:s meteorologiska station i Bredåkra. I Ronneby-Bredåkra blev årsmedeltemperaturen 8,0 C, vilket var 1,2 grader varmare än normalt (d.v.s. medelvärdet för normalperioden 1961-1990). Februari blev något kallare än normalt (Figur 2). Januari, mars, maj, juni, augusti och oktober blev temperaturmässigt förhållandevis normala. Övriga månader (april, juli, september, november och december) blev månadsmedeltemperaturen högre än normalt. För april blev avvikelsen jämfört med normal temperatur mycket stor. I april noterades nytt temperaturrekord för månaden med 8,9 C jämfört med tidigare rekord 8,1 C från år 2000. I Ronneby-Bredåkra föll 693 mm nederbörd under år 2011, vilket var 10 % mer än normal nederbörd för normalperioden 1961-1990. De mest nederbördsrika månaderna blev juli och augusti med 107 och 116 mm (Figur 3). April och november blev nederbördsfattiga månader. Lufttemperatur ( C) 25 20 15 10 250 200 150 Nederbörd (mm) 2011 max min 1961-90 5 0-5 -10-15 J F M A M J J A S O N D 2011 max min 1961-90 100 50 0 J F M A M J J A S O N D Figur 2. Månadsmedeltemperaturer i Ronneby- Bredåkra år 2011 i jämförelse med medelvärdet för normalperioden 1961-1990. De streckade linjerna visar högsta respektive lägsta månadsmedelvärde sedan startår 1946. Figur 3. Månadsnederbörd i Ronneby- Bredåkra år 2011 i jämförelse med medelvärdet för normalperioden 1961-1990. De streckade linjerna visar högsta respektive lägsta månadsnederbörd sedan startår 1946. 10
LYCKEBYÅN 2011 Resultat och diskussion Vattenföring Vattenföringen år 2011 vid alla S-HYPE beräkningsstationer redovisas i Bilaga 7. Medelvattenföringen i Lyckebyån år 2011 vid Mariefors var 7,8 m 3 /s, vilket var ca 31 % högre än långtidsmedelvärdet för perioden 1988-2010. Månadsmedelvattenföringen var lägre än normalt framför allt i maj och juni (Figur 4). Högre vattenföring än normalt noterades under perioderna januari-april samt augustioktober samt andra halvan av december. Årets högsta dygnsmedelvattenföring uppmättes den 20:e februari. Vattenföringen vid Mariefors var då 20,3 m 3 /s (Figur 5). Den högsta uppmätta dygnsmedelvattenföringen vid Mariefors under perioden 1988-2011 var 29,6 m 3 /s i november år 2010. Under några dygn i augusti och september var vattenföringen högre än tidigare uppmätt maximum för respektive dygn (Figur 5). I mitten av juni var vattenföringen som lägst under året (0,93 m 3 /s; Figur 5). Den lägsta registrerade dygnsmedelvattenföringen vid Mariefors under perioden 1988-2011 var 0,060 m 3 /s i augusti 1992. Någon rekordlåg dygnsvattenföring noterades inte år 2011 (Figur 5). 30 25 20 15 10 5 0 Vattenföring (m 3 /s) 2011 max min 1988-2010 J F M A M J J A S O N D Figur 4. Månadsmedelvattenföring i Lyckebyån vid Mariefors (SMHI:s mätstation nr 2400) år 2011 (staplar). Normalvattenföring 1988-2010 är markerad med heldragen linje. Högsta och lägsta månadsmedelvattenföring för samma period anges med streckade linjer. 35 30 25 Dygnsmedelvattenföring 2011 Dygnsmin 1988-2010 Dygnsmax 1988-2010 Dygnsmedelvattenföring 1988-2010 20 15 10 5 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 5. Dygnsmedelvattenföring i Lyckebyån vid Mariefors (SMHI:s mätstation nr 2400) år 2011, jämfört med normal, högsta och lägsta dygnsmedelvattenföring för perioden 1988-2010. 11
LYCKEBYÅN 2011 Resultat och diskussion Surhet och försurning Vid flertalet provtagningslokaler var buffertkapaciteten (motståndskraft mot försurning) god bedömd utifrån årsmedianvärden för alkalinitet (d.v.s. alkalinitet >0,10 mekv/l). I de mindre bäckarna som Lyckebyån vid inflödet i Transjön (stn 3) samt Linneforsån uppströms Löften (stn 54) och bäcken från Långasjö (stn 56) var buffertkapaciteten dock svag (d.v.s. alkalinitet mellan >0,05 och <0,10 mekv/l). Som lägst, för enskilda mätningar, uppmättes alkalinitetsvärden på <0,01 mekv/l i Linneforsån uppströms Löften (stn 54) och 0,017 i bäcken från Långasjö (stn 56), vilket motsvarar ingen eller obetydlig buffertkapacitet. De lägsta alkalinitetsvärdena noterades överlag i samband med provtagningarna i februari och december. Årsmedianvärdena för ph motsvarade ett surt vatten (d.v.s. ph mellan >5,6 och <6,2) i Linneforsån uppströms Löften (stn 54) och bäcken från Långasjö (stn 56), d.v.s. i de lokaler där motståndskraften mot försurning var som sämst. För Lyckebyåns övre delar (stationerna 3, 5, 6, 7, och 8) och Bjurbäcken bedömdes vattnet vara måttligt surt (d.v.s. ph mellan >6,2 och <6,5). Vid övriga lokaler var vattnet svagt surt eller nära neutralt (d.v.s. ph >6,5). I Figur 6 redovisas årslägsta ph-värden jämfört med normala årslägsta värden (resultat 2005-2010). I Linneforsån uppströms Löften (stn 54) och vid Linnefors (stn 55) samt i bäcken från Långasjö (stn 56) och i Lyckebyån vid Stubbelycke (stn 14) var ph-värdet lägre än 6,0 någon gång under året. Vid ph-värden lägre än 6,0 ökar risken för negativa effekter på vattenlevande organismer. Många sjöar och vattendrag inom Lyckebyåns avrinningsområde åtgärdas genom kalkning för att motverka försurningseffekter. En naturlig återhämtning, tack vare minskande nedfall av försurande ämnen, bidrar också till att en generell förbättring med avseende på försurningspåverkan kan ses på många håll. Vid flertalet lokaler inom Lyckebyån avrinningsområde syns en signifikant positiv trend med avseende på ph-värde. Vid undersökningarna år 2011 var dock vattnets ph-värden förhållandevis låga jämfört med de senaste årens resultat, vilket överensstämmer med resultaten från den nationella miljöövervakningen inom Lyckebyåns avrinningsområde. 7,5 7,0 ph 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 3. infl. Transjön 5. Riksväg 25 6. Getasjökvarn 7. Getasjön Bjurbäckens utlopp 8. Västraby 54. uppstr. Löften 56. bäck från Långasjö 57. Törn yta 57. Törn botten 55. Linnefors 10. Kyrksjön 11. Västersjön 12. Fur RV 123 14. Stubbelycke 16. Kättilsmåla nedstr Lillån 17. Lyckeby Figur 6. Årslägsta ph-värden i Lyckebyåns avrinningsområde år 2011 (staplar) jämfört med "normala" värden (medelvärden av årslägsta värden samt högsta respektive lägsta årslägsta värde den närmast föregående sexårsperioden). Under den heldragna linjen ökar risken för biologiska störningar. Mörka/blåa staplar representerar Lyckebyåns huvudfåra. Ljusrastrerade/gula staplar representerar biflöden. 12
LYCKEBYÅN 2011 Resultat och diskussion Det är framför allt i de mindre vattendragen i avrinningsområdets perifera delar som försurningseffekterna brukar framträda. Länsstyrelsernas provtagning inom kalkeffektuppföljningen täcker in även mindre vattendrag som inte ingår i recipientkontrollen. Resultaten från kalkeffektuppföljningen inom avrinningsområdet redovisas i Bilaga 12. Årslägsta alkalinitet och phvärden vid recipientkontrollens och kalkeffektuppföljningens provtagningslokaler år 2011 redovisas i Karta 2. Enligt kartan finns det några provtagna bäckar inom Lyckebyåns avrinningsområde där försurning fortfarande är påtaglig med mycket surt vatten och ingen eller obetydlig buffertkapacitet i samband med snösmältning eller höga flöden. Karta 2. Försurningstillståndet i Lyckebyåns avrinningsområde (bedömt utifrån årslägsta ph-värde under år 2011). Punkterna representerar resultat från såväl recipientkontrollen (stora punkter) som länsstyrelsernas kalkeffektuppföljning (små punkter). 13
LYCKEBYÅN 2011 Resultat och diskussion Organiskt material och syreförhållanden Vid samtliga provtagningslokaler var halterna av organiskt kol (TOC) mycket höga vid årets mätningar (Figur 7). De högsta halterna uppmättes i Bjurbäcken samt i Linneforsån uppströms Löften (stn 54) och i bäcken från Långasjö (stn 56). Vid samtliga lokaler var halterna av organiskt kol högre än normalt (resultat från den närmast föregående sexårsperioden; Figur 7), vilket överensstämmer med resultaten från den nationella miljöövervakningen inom Lyckebyåns avrinningsområde. Även ALcontrols övriga undersökningar i regionen visar på högre halter av organiskt kol under år 2011 än normalt. Mycket stor nederbörd och hög avrinning under sensommaren och hösten bidrog till det stora läckaget av organiskt material till Lyckebyån från omkringliggande marker. För i stort sett alla provtagningsstationer syns en signifikant trend med ökande halter av organiskt kol under de senaste decennierna. I Lyckebyån vid Lyckeby har halterna ökat med ca 60 % sedan slutet av 1980-talet. Vid alla provtagningslokalerna i rinnande vatten, med undantag av Linneforsån uppströms Löften (stn 54) och bäcken från Långasjö (stn 56), var syretillståndet tillfredsställande (årslägsta syrehalter >5 mg/l), vilket tyder på en god syresättning av vattnet och en begränsad påverkan av syretärande ämnen. De lägsta syrehalterna i rinnande vatten uppmättes generellt i juni, juli och augusti i samband med låg vattenföring och höga vattentemperaturer. Särskilt i Linneforsån uppströms Löften (stn 54), men även i bäcken från Långasjö (stn 56) var syretillståndet svagt (årslägsta syrehalter mellan >3 till <5 mg/l). Som lägst noterades en syrehalt på 3,4 mg/l i Linneforsån uppströms Löften (stn 54) vid provtagningen i augusti. Överlag var syretillståndet i vattendragen under året förhållandevis bra jämfört med de senaste årens resultat, sannolikt tack vare en hög vattenföring och därmed god syresättning av vattnet. 45 40 TOC (mg/l) 35 30 25 20 15 10 5 0 3. infl. Transjön 5. Riksväg 25 6. Getasjökvarn 7. Getasjön Bjurbäckens utlopp 8. Västraby 54. uppstr. Löften 56. bäck från Långasjö 57. Törn yta 57. Törn botten 55. Linnefors 10. Kyrksjön 11. Västersjön 12. Fur RV 123 14. Stubbelycke 16. Kättilsmåla nedstr Lillån 17. Lyckeby Figur 7. Årsmedelvärden av halter av organiskt kol (TOC) i Lyckebyåns avrinningsområde år 2011 (staplar), jämfört med "normala" värden (medelvärden samt högsta respektive lägsta årsmedelvärde den närmast föregående sexårsperioden). Den streckade linjen utgör gränsen mellan måttligt hög och hög halt organiskt kol. Över den heldragna linjen är halterna mycket höga. Mörka/blåa staplar representerar Lyckebyåns huvudfåra. Ljusrastrerade/gula staplar representerar biflöden. 14
LYCKEBYÅN 2011 Resultat och diskussion Riktvärdet för syre i laxfiskvatten är >7 mg/l (SFS 2001:554). I vattendragslokalerna var syrehalterna lägre än denna gräns i Linneforsån uppströms Löften (stn 54), bäcken från Långasjö (stn 56) och i Lyckebyån vid Fur (stn 12). Vid övriga provtagningslokaler i rinnande vatten var vattnet syrerikt (d.v.s. syrehalt >7 mg/l) vid samtliga provtagningstillfällen. Miljökvalitetsnormen för syrehalt i laxfiskvatten är >9 mg/l vid 50 % av mättillfällena under året (SFS 2001:554). Detta uppnåddes för samtliga provtagningslokaler i rinnande vatten, med undantag av Linneforsån uppströms Löften (stn 54). I Törn var bottenvattnet syrefritt eller nästan syrefritt vid provtagningarna i februari, juni och augusti, vilket gav en viss frigivning av fosfor från sjöns sediment. Karta 3. Syretillståndet i Lyckebyåns avrinningsområde bedömt utifrån årslägsta syrehalter år 2011 (Naturvårdsverket 1999). 15
LYCKEBYÅN 2011 Resultat och diskussion Ljusförhållanden Vattenfärg kan mätas på olika sätt, men inom ramen för detta undersökningsprogram analyseras absorbans (abs/5cm) vid 420 nm på filtrerat vatten och färg (mg Pt/l) som absorbans vid 405 nm. Den färgmetod som ingår för beräkning av referensvärde för bl.a. fosfor enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (2007) är absorbans vid 420 nm på filtrerat vatten. Denna analys har inte utförts tidigare år inom ramen för den samordnade recipientkontrollen. För att få jämförbara tidsserier har därför tidigare års färgvärden (1988-2010) omräknats till absorbans vid 420 nm med utgångspunkt från förhållandet mellan dessa båda parametrar vid provtagningarna i Lyckebyån vid Lyckeby (se vidare Bilaga 3). Absorbans vid 420 nm har analyserats i Lyckebyån vid Lyckeby inom ramen för de nationella miljöövervakningen sedan 1969. Figur 8 visar årsmedelvärden av absorbans 420 nm i Lyckebyåns avrinningsområde år 2011 jämfört med normala värden. Samtliga provtagningslokaler hade starkt färgat vatten år 2011. De högsta absorbansvärdena uppmättes i Bjurbäcken, Linneforsån uppströms Löften (stn 54) och bäcken från Långasjö (stn 56) samt Törns bottenvatten (stn 57). Vattenfärgen år 2011 var genomgående starkare än normalt (Figur 8), vilket överensstämmer med resultaten från analys av organiskt kol (TOC) och undersökningarna inom ramen för den nationella miljöövervakningen inom Lyckebyåns avrinningsområde. Vid i stort sett alla provtagna lokaler har vattenfärgen, i likhet med halterna av organiskt kol, ökat signifikant sedan början av 1990-talet och resultaten år 2011 var de högsta som noterats sedan undersökningarna startade. Den brunifiering som syns i Lyckebyån sedan början av 1990- talet kan antagligen till stor del förklaras av ett varmare klimat med mer regn och ökad avrinning. Det minskade nedfallet av sura svavelföreningar anses dock av en del vara den viktigaste drivkraften bakom brunifieringen (Donald T. Monteith et al. 2007). Ökad humusupplagring i marken och minskat nedfall av sura svavelföreningar tillsammans med ett varmare klimat med mer regn och ökad avrinning verkar sammantaget kunna ge förutsättningar för höga humushalter i Lyckebyån. 0,9 0,8 Absorbans 420 nm filtrerat (abs/5cm) 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 3. infl. Transjön 5. Riksväg 25 6. Getasjökvarn 7. Getasjön Bjurbäckens utlopp 8. Västraby 54. uppstr. Löften 56. bäck från Långasjö 57. Törn yta 57. Törn botten 55. Linnefors 10. Kyrksjön 11. Västersjön 12. Fur RV 123 14. Stubbelycke 16. Kättilsmåla nedstr Lillån 17. Lyckeby Figur 8. Årsmedelvärden för absorbans, 420 nm filtrerat, i Lyckebyåns avrinningsområde år 2011 (staplar), jämfört med "normala" värden (medelvärden samt högsta respektive lägsta årsmedelvärden den närmast föregående sexårsperioden). Den streckade linjen markerar gränsen mellan måttligt färgat och betydligt färgat vatten. Över den heldragna linjen är vattnet starkt färgat. Mörka/blåa staplar representerar Lyckebyåns huvudfåra. Ljusrastrerade/gula staplar representerar biflöden. 16
LYCKEBYÅN 2011 Resultat och diskussion I samband med snösmältning och höga flöden kan grumligheten öka i ett vattendrag p.g.a. erosion i vattendraget och/eller från omkringliggande marker. Vid årets undersökningar påverkades inte analysresultaten av kraftig erosion. Starkt grumligt vatten kan också förekomma i samband med låg vattenföring och beror då ofta på en ökad planktonproduktion, grundvatteninverkan (bl.a. järnutfällningar), koncentrationseffekter (ökad påverkan från punktkälla) och/eller dagvattenpåverkan. Vid flera provtagningslokaler som Bjurbäcken, Kyrksjön (stn 10), Västersjön (stn 11) och Lyckebyån vid Fur (stn 12) samt Linneforsån uppströms Löften (stn 54) och bäcken från Långasjö (stn 56) var vattnet starkt grumligt i samband med låg vattenföring. I Törn var bottenvattnet starkt grumligt p.g.a. utfällt järn i samband med syrefria förhållanden. Karta 4. Grumlighet i Lyckebyåns avrinningsområde bedömt utifrån årsmedelvärden av turbiditet år 2011 (Naturvårdsverket 1999). 17
LYCKEBYÅN 2011 Resultat och diskussion Fosfor I Lyckebyåns huvudfåra ökade fosforhalterna vid årets mätningar från måttligt höga vid inflödet i Transjön till nära gränsen mellan måttligt höga och höga nedströms Emmaboda samt höga i nedre delen av ån (Figur 9). I biflödena uppmättes höga halter i Bjurbäcken och i Linneforsån uppströms Löften (stn 54). Högst fosforhalter noterades i bäcken från Långasjö (stn 56), där halterna bedömdes vara mycket höga. Utifrån inrapporterade utsläppsmängder, modellerad vattenföring (SMHI:s S-HYPE) och beräknade transporter har påverkan av punktkällornas fosforutsläpp på fosforhalterna i recipienten vid respektive provtagningspunkt bedömts. Vid medelvattenföring och normala utsläppsmängder kunde ingen tydlig utsläppspåverkan från punktkälla med avseende på fosfor styrkas. Vid låg vattenföring förelåg däremot en risk för tydligt förhöjda fosforhalter i bäck från Långasjö (stn 56) p.g.a. utsläpp från Långasjö avloppsreningsverk (förkortas ARV), Lyckebyån vid Västraby (stn 8) p.g.a. utsläpp från Emmaboda ARV och vid Transjöns inlopp (stn 3) p.g.a. utsläpp från Kosta ARV samt i Linneforsån uppströms Löften (stn 54) p.g.a. utsläpp från Skruvs ARV. Vid övriga provtagningslokaler kunde inte någon tydlig utsläppspåverkan från punktkälla med avseende på fosfor styrkas med utförda beräkningar. I resultaten från recipientkontrollen noterades en tydlig påverkan på fosforhalterna i recipienten endast i bäck från Långasjö (stn 56) p.g.a. utsläpp från Långasjö ARV. I Bjurbäcken var fosforhalterna tydligt förhöjda sannolikt p.g.a. påverkan från dagvatten. Högre fosforhalter i Törns bottenvatten än vid ytan i samband med provtagningarna i februari, juni och augusti visar på ett visst fosforläckage från bottensedimenten vid syrefria förhållanden. I Lyckebyån vid Lyckeby var fosforhalterna vid årets mätningar något högre än normalt (resultaten från den närmast föregående sexårsperioden). De högsta halterna vid denna lokal noterades under hösten i samband med förhållandevis grumligt vatten och mycket höga halter av organiskt material. Motsvarande situation uppmättes inom den nationella miljöövervakningen. I ett längre perspektiv var dock situationen inte direkt anmärkningsvärd. Vid övriga provtagningsstationer var fosforhalterna i nivå med för respektive provpunkt normala värden (Figur 9). För Lyckebyån som helhet finns en signifikant trend med ökande fosforhalter från början av 1990-talet fram till år 2011. 80 Totalfosfor (µg/l) 70 60 50 40 30 20 10 0 3. infl. Transjön 5. Riksväg 25 6. Getasjökvarn 7. Getasjön Bjurbäckens utlopp 8. Västraby 54. uppstr. Löften 56. bäck från Långasjö 57. Törn yta 57. Törn botten 55. Linnefors 10. Kyrksjön 11. Västersjön 12. Fur RV 123 14. Stubbelycke 16. Kättilsmåla nedstr Lillån 17. Lyckeby Figur 9. Årsmedelvärden av totalfosfor i Lyckebyåns avrinningsområde år 2011 jämfört med normala värden (medelvärden samt högsta respektive lägsta årsmedelvärde den närmast föregående sexårsperioden). Den streckade linjen markerar gränsen mellan måttlig hög och hög halt. Över den heldragna linjen är halten mycket hög. 18
LYCKEBYÅN 2011 Resultat och diskussion Totalfosfor, klorofyll och siktdjup används för bedömning av näringsstatus enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (2007). Vid flertalet provtagningspunkter motsvarade fosforhalterna vid årets mätningar god eller hög status (Karta 5). I Lyckebyån vid Stubbelycke (stn 14) var fosforhalterna strax över gränsen till måttlig status. Måttlig status noterades också för Bjurbäcken. Den tydligast påverkade lokalen med avseende på fosfor var bäcken från Långasjö (stn 56), där fosforhalterna motsvarade otillfredsställande status. Inte vid någon lokal antogs andelen jordbruksmark överstiga 10 % (Tabell 3). Klorofyll och siktdjup undersöktes i Getasjön, Törn, Kyrksjön och Västersjön. I samtliga sjöar motsvarade siktdjupet otillfredsställande status (siktdjupet påverkas dock inte bara av näringsförhållandena utan även av vattnets färg/humusinnehåll). Med avseende på klorofyll uppnåddes ej god status i någon av sjöarna, men statusklassningen för växtplankton enligt Naturvårdsverkets metod visade på en god eller hög sammanvägd näringsstatus i dessa sjöar. Karta 5. Näringsstatus i Lyckebyåns avrinningsområde, bedömt endast utifrån årsmedelhalter av totalfosfor 2011 (Naturvårdsverket 2007). För treårsbedömningar se Tabell I i sammanfattningen. 19
LYCKEBYÅN 2011 Resultat och diskussion Kväve Vid samtliga provtagningspunkter var kvävehalterna höga vid årets undersökningar, med undantag av bäcken från Långasjö (stn 56) där halterna var precis över gränsen till mycket höga (Figur 10). I huvudfåran ökade kvävehalterna betydligt mellan Getasjön (stn 6 och 7) och Västraby (stn 8). Halterna minskade därefter ner till Kyrksjön (stn 10) och var i stort sett oförändrade ner till mynningen. Utifrån inrapporterade utsläppsmängder, modellerad vattenföring (SMHI:s S-HYPE) och beräknade transporter har påverkan av punktkällornas kväveutsläpp på kvävehalterna i recipienten vid respektive provtagningspunkt bedömts. Redan vid medelvattenföring och normala utsläppsmängder förelåg en risk för tydligt förhöjda kvävehalter i Lyckebyån vid Västraby (stn 8) p.g.a. utsläpp från Emmaboda ARV samt i bäck från Långasjö (stn 56) p.g.a. utsläpp från Långasjö ARV. Vid låg vattenföring fanns dessutom en risk för tydligt förhöjda kvävehalter i Lyckebyån vid Transjöns inlopp (stn 3) p.g.a. utsläpp från Kosta ARV. Vid övriga provtagningslokaler kunde inte någon tydlig utsläppspåverkan från punktkälla med avseende på kväve styrkas med utförda beräkningar. I resultaten från recipientkontrollen noterades en tydlig påverkan på kvävehalterna i recipienten i Lyckebyån vid Västraby (stn 8) p.g.a. utsläpp från Emmaboda ARV samt i bäck från Långasjö (stn 56) p.g.a. utsläpp från Långasjö ARV. Vid övriga provtagningslokaler kunde ingen tydlig utsläppspåverkan från punktkälla med avseende på kväve styrkas. Vid flertalet provtagningslokaler var kvävehalterna vid årets mätningar inom ramen för normala halter (resultat från den närmast föregående sexårsperioden). Endast i Lyckebyån vid inflödet i Transjön (stn 3) och vid Getasjökvarn (stn 6) var kvävehalterna något högre än vad som uppmätts de senaste sex åren. I ett längre perspektiv var dock inte halterna direkt anmärkningsvärda. Provpunkten i Lyckebyån vid Västraby (stn 8), d.v.s. nedströms Emmaboda, var den enda provpunkten som noterade lägre kvävehalter än medelvärdet för de senaste sex åren. Utsläppen från Emmaboda reningsverk är till stor del styrande för halterna vid denna provpunkt. För Lyckebyån som helhet finns ingen långsiktig signifikant trend till minskande eller ökande kvävehalter de senaste 20-25 åren. 1400 1200 Totalkväve (µg/l) 1000 800 600 400 200 0 3. infl. Transjön 5. Riksväg 25 6. Getasjökvarn 7. Getasjön Bjurbäckens utlopp 8. Västraby 54. uppstr. Löften 56. bäck från Långasjö 57. Törn yta 57. Törn botten 55. Linnefors 10. Kyrksjön 11. Västersjön 12. Fur RV 123 14. Stubbelycke 16. Kättilsmåla nedstr Lillån 17. Lyckeby Figur 10. Årsmedelvärden av totalkväve i Lyckebyåns avrinningsområde år 2011 jämfört med normala värden (medelvärden samt högsta respektive lägsta årsmedelvärde den närmast föregående sexårsperioden). Den streckade linjen markerar gränsen mellan måttligt hög och hög totalkvävehalt. Över den heldragna linjen är totalkvävehalten mycket hög. Mörka/blåa staplar representerar Lyckebyåns huvudfåra. Ljusrastrerade/gula staplar representerar biflöden. 20
LYCKEBYÅN 2011 Resultat och diskussion Karta 6. Kvävetillståndet i Lyckebyåns avrinningsområde, bedömt utifrån årsmedelvärden av totalkväve 2011 (Naturvårdsverket 1999). 21
LYCKEBYÅN 2011 Resultat och diskussion Metaller i vatten Samtliga analysresultat för metaller i vatten redovisas i Bilaga 6. Årsmedelhalter av metaller i vatten som ingår Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för Miljökvalitet (rapport 4913) redovisas i Tabell 4. Årsmedelvärdena för metaller i vatten vid årets undersökningar motsvarade överlag mycket låga eller låga halter (klass 1 och 2 av 5). Måttligt höga halter (klass 3) som årsmedelvärden uppmättes för bly vid samtliga provpunkter, med undantag av Linneforsån uppströms Löften (stn 54) där blyhalterna var låga, samt för koppar i Bjurbäcken. Måttligt höga blyhalter kan förekomma naturligt i vatten med mycket höga halter av organiskt material. Tydligt förhöjda metallhalter jämfört med förväntade bakgrundshalter noterades framför allt för koppar, arsenik och kobolt i Bjurbäcken samt bly i Lyckebyån vid Västraby (stn 8). Vid övriga lokaler och för övriga analyserade metaller noterades ingen tydlig metallpåverkan. Bjurbäcken påverkas bl.a. av dagvatten från Emmaboda. Under år 2012 kommer en ny provpunkt att undersökas i Bjurbäcken, uppströms inverkan från dagvattnet, som en referenspunkt och en första åtgärd för att spåra eventuella källor till de förhöjda metallhalterna. Noteras bör dock att dagvattenpåverkan sker stötvis i samband med nederbörd, varför stickprov inte är särskilt lämpligt för bedömning av dagvattenpåverkan eftersom en stor del av den påverkan som sker sällan registreras i stickproven. I Lyckebyån vid Stubbelycke (stn 14) överskreds gränsvärdet för zink (Tabell 5) som anges i Naturvårdsverkets rapport Förslag till gränsvärden för särskilt förorenande ämnen (2008a). Zinkhalten vid Stubbelycke var dock endast marginellt över gränsvärdet och i nivå med övriga provtagningslokaler i huvudfåran. Inga andra gränsvärden eller miljökvalitetsnormer för metaller i vatten som anges i Naturvårdsverkets rapporter Förslag till gränsvärden för särskilt förorenande ämnen (2008a; gäller krom och koppar) och Övervakning av prioriterade miljöfarliga ämnen listade i Ramdirektivet för vatten (2008b; gäller kadmium, bly, nickel och kvicksilver) överskreds år 2011 (Tabell 5). Miljökvalitetsnormerna och gränsvärdena som anges i dessa rapporter avser metallhalter i filtrerat vatten. Metallanalyser inom ramen för Lyckebyåns recipientkontroll utförs på icke filtrerade prover, vilket gör att halterna för bedömning sannolikt är överskattade. Orsaken till de förhöjda zinkhalterna i Lyckebyån vid Stubbelycke var ett avvikande högt värde vid provtagningen i februari, sannolikt kopplat till förekomst av partiklar. Tabell 4. Årsmedelhalter (µg/l) av metaller i vatten i Lyckebyån år 2011 bedömda utifrån Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag (Rapport 4913) Lokal Cu Zn Cd Pb Cr Ni As 3. infl. Transjön 0,49 6,8 0,032 1,3 0,22 0,47 0,52 5. Riksväg 25 0,54 5,6 0,024 1,2 0,24 0,55 0,52 6. Getasjökvarn 0,62 6,5 0,025 1,3 0,33 0,56 0,56 Bjurbäckens utlopp 3,6 10 0,033 1,1 0,79 1,6 1,3 8. Västraby 1,2 7,0 0,024 2,5 0,45 0,85 0,81 54. uppstr. Löften 1,1 5,0 0,021 0,81 0,59 0,87 0,56 55. Linnefors 1,2 3,9 0,014 1,4 0,39 0,83 0,47 12. Fur Rv 123 1,3 6,3 0,021 1,7 0,43 0,84 0,64 14. Stubbelycke 1,6 7,4 0,026 1,2 0,48 1,0 0,59 17. Lyckeby 1,5 6,2 0,022 1,1 0,42 1,0 0,55 Klass 1 eller 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 22
LYCKEBYÅN 2011 Resultat och diskussion Tabell 5. Statusklassning metaller i vatten år 2011 enligt Naturvårdsverket (2008a och 2008b) Lokal Cu Zn Cd Pb Cr Ni Hg 3. infl. Transjön U U U U U U U 5. Riksväg 25 U U U U U U U 6. Getasjökvarn U U U U U U U Bjurbäckens utlopp U U U U U U U 8. Västraby U U U U U U U 54. uppstr. Löften U U U U U U U 55. Linnefors U U U U U U U 12. Fur Rv 123 U U U U U U U 14. Stubbelycke U Ö U U U U U 17. Lyckeby U U U U U U U U = underskrider Ö = överskrider 23
LYCKEBYÅN 2011 Resultat och diskussion Ämnestransport Beräkningar av transporter och arealspecifika förluster har gjorts för fyra delavrinningsområden inom Lyckebyåns avrinningsområde. Transporter, arealspecifika förluster samt kommunala avloppsreningsverk inom respektive delavrinningsområde redovisas i Tabell 6 (fosfor) och Tabell 7 (kväve). I tabellerna framgår också belastningen från respektive punktkälla i jämförelse med totala transporten vid respektive provpunkt, inom recipientkontrollen, där transporten beräknats. I Bilaga 7 redovisas månadstransporter vid respektive beräkningspunkt. Den totala transporten från Lyckebyån till havet år 2011 blev ca 6,6 ton fosfor, ca 208 ton kväve och ca 5100 ton organiskt kol beräknat utifrån vattenföring (SMHI:s SHYPE) vid utloppspunkten till delavrinningsområde 623235-149187 och analysdata från den samordnade recipientkontrollen i Lyckebyån vid Lyckeby (stn 17). De största transporterna skedde i mars och april. Transporten av fosfor i Lyckebyån vid Lyckeby har varierat mycket under perioden 1969-2011 (Figur 12). Skillnaderna mellan transporterna olika år har i stort följt variationerna i vattenföringen. För hela perioden 1969-2011 syns ingen signifikant trend till varken minskande eller ökande transporter av fosfor i Lyckebyån vid Lyckeby. Beräknade flödesviktade årsmedelhalter för fosfor (Figur 15) under perioden 1990-2011 visar också på stora variationer. Inte heller för de flödesviktade årsmedelhalterna syns några signifikanta trender. Kvävetransporten i Lyckebyån vid Lyckeby har signifikant ökat sedan början av 1970-talet, men variationerna mellan olika år har varit stor (Figur 13). De flödesviktade årsmedelhalterna av kväve (Figur 16) visar också på signifikant ökande kvävehalter i Lyckebyån vid Lyckeby sedan början av 1990-talet. Den tydligaste ökningen skedde fram till toppnoteringarna 2001 och 2007. Tabell 6. Transporter, arealförluster samt utsläpp av fosfor från kommunala avloppsreningsverk för olika delavrinningsområden vid respektive beräkningspunkt. % av transport vid beräkningspunkt utgör rapporterad utsläppsmängd från respektive reningsverk i relation till beräknade ämnestransporter vid respektive provpunkt inom recipientkontrollen. Någon reduktion av ämnesmängd har ej medräknats på sträckan mellan reningsverken och provpunkten Lokal Delavrinnings- Avr. Tran- Areal- Punktkälla Fosforutsläpp Nr område omr. sport förlust 2011 2011 2011 % av transport areal P P vid km 2 ton/år kg/ha,år ton/år beräkningspunkt 1045 8. Västraby 275 1,5 0,054 Kosta ARV 0,052 3 Åfors ARV 0,007 0,5 Emmaboda ARV 0,090 6 3350 55. Linnefors 181 0,95 0,052 Skruv ARV 0,0239 3 Långasjö ARV 0,008 0,8 1065 12. Fur RV 123 581 3,5 0,061 Vissefjärda ARV 0,027 0,8 Saleboda ARV 0,005 0,1 1095 17. Lyckeby 807 6,6 0,081 Strömsberg ARV 0,004 0,05 Kättilsmåla ARV 0,001 0,02 TOT 0,22 3 24
LYCKEBYÅN 2011 Resultat och diskussion Tabell 7. Transporter, arealförluster samt utsläpp av kväve från punktkällor för olika delavrinningsområden vid respektive beräkningspunkt. % av transport vid beräkningspunkt utgör rapporterad utsläppsmängd från respektive reningsverk i relation till beräknade ämnestransporter vid respektive provpunkt inom recipientkontrollen. Någon reduktion av ämnesmängd har ej medräknats på sträckan mellan reningsverken och provpunkten Lokal Delavrinnings- Avr. Tran- Areal- Punktkälla Nr område omr. sport förlust Kväveutsläpp 2011 2011 2011 % av transport areal N N vid km 2 ton/år kg/ha,år ton/år beräkningspunkt 1045 8. Västraby 275 73 2,7 Kosta ARV 4,2 6 Åfors ARV 0,33 0,5 Emmaboda ARV 16 22 3350 55. Linnefors 181 39 2,2 Skruv ARV 1,3 3 Långasjö ARV 0,89 2 1065 12. Fur RV 123 581 133 2,3 Vissefjärda ARV 2,0 1 Saleboda ARV 0,54 0,4 1095 17. Lyckeby 807 208 2,6 Strömsberg ARV 0,26 0,1 Kättilsmåla ARV 0,54 0,3 TOT 26 12 Transporten av organiskt kol, mätt som TOC, i Lyckebyån vid Lyckeby har signifikant ökat sedan början av 1990-talet (Figur 14). Även de flödesviktade årsmedelhalterna (Figur 17) visar på signifikant ökande halter under samma period. Ökningen har i genomsnitt varit i storleksordningen ca 0,5 mg TOC/l och år. För hela Lyckebyåns avriningsområde, beräknat vid Lyckeby, var arealförlusten för fosfor 0,081 kg/ha,år (låg/måttligt hög förlust) medan arealförlusten för kväve var 2,6 kg/ha,år (måttligt hög förlust) (se Tabell 6 och Tabell 7). 12 10 Vattenföring (m 3 /s) 8 6 4 2 0 1969 1971 1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 Figur 11. Årsmedelvattenföring i Lyckebyån vid Lyckeby (SMHI:s S-HYPE) under perioden 1990-2011 (staplar). Den heldragna linjen utgör glidande sjuårsmedelvärden. 25
LYCKEBYÅN 2011 Resultat och diskussion 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Totalfosfor (ton/år) 1969 1971 1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 Figur 12. Årstransporter av fosfor i Lyckebyån vid Lyckeby (SLU) under perioden 1969-2011 (staplar). Den heldragna linjen utgör glidande sjuårsmedelvärden. 400 350 Totalkväve (ton/år) 300 250 200 150 100 50 0 1969 1971 1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 Figur 13. Årstransporter av totalkväve i Lyckebyån vid Lyckeby (SLU) under perioden 1969-2011 (staplar). De heldragna linjerna utgör glidande sjuårsmedelvärden. 7000 6000 Totalt organiskt kol, TOC (ton/år) 5000 4000 3000 2000 1000 0 1969 1971 1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 Figur 14. Årstransporter av organiskt kol mätt som TOC i Lyckebyån vid Lyckeby (SLU) under perioden 1987-2011 (staplar). Den heldragna linjen utgör glidande sjuårsmedelvärden. 26
LYCKEBYÅN 2011 Resultat och diskussion 40 35 Flödesviktade totalfosforhalter (µg/l) 30 25 20 15 10 5 0 1969 1971 1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 Figur 15. Flödesviktade årsmedelhalter av fosfor i Lyckebyån vid Lyckeby (SLU) under perioden 1990-2011 (staplar). Den heldragna linjen utgör glidande sjuårsmedelvärden. 1400 1200 Flödesviktade totalkvävehalter (µg/l) 1000 800 600 400 200 0 1969 1971 1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 Figur 16. Flödesviktade årsmedelhalter av totalkväve i Lyckebyån vid Lyckeby (SLU) under perioden 1990-2011. De heldragna linjerna utgör glidande sjuårsmedelvärden. 30 Flödesviktade halter av organiskt kol (mg/l) 25 20 15 10 5 0 1969 1971 1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 Figur 17. Flödesviktade årsmedelhalter av organiskt kol, mätt som TOC, i Lyckebyån vid Lyckeby (SLU) under perioden 1990-2011 (staplar). Den heldragna linjen utgör glidande sjuårsmedelvärden. 27
LYCKEBYÅN 2011 Resultat och diskussion Växtplankton Växtplankton är en sammanfattande beteckning på organismer som svävar fritt i vattnet och har förmåga att fotosyntetisera. Artsammansättningen av växtplankton varierar mellan olika typer av vatten beroende på näringstillgång, humushalt och biologiska omständigheter som t.ex. vilka fisk- och djurplanktonarter som förekommer. I Bilaga 8 redovisas artlistor och resultatsammanställningar från växtplanktonanalyserna. Där redovisas också de parametrar som ingår i Naturvårdsverkets nuvarande och tidigare bedömningsgrunder samt tidsutvecklingen vad gäller växtplanktonbiomassan i de studerade sjöarna. Statusklassningen enligt Naturvårdsverkets metod visade på en hög sammanvägd näringsstatus i Getasjön medan näringsstatusen bedömdes som god i Kyrksjön, Törn och Västersjön. Totalbiomassan varierade från låg (0,82 mg/l i Getasjön) till måttligt hög (4,01 mg/l i Västersjön) och andelen blågrönalger var mycket låg i alla sjöarna. I Kyrksjön, Törn och Västersjön förekom flera näringsgynnade indikatorarter (Figur 18), varför TPI-värdet var måttligt högt eller högt i dessa sjöar. Den mest karakteristiska algen i undersökningen var gubbslem, Gonyostomum semen. Den förekom i störst mängd i Västersjön, men var den vanligaste arten även i de andra sjöarna. Arten gynnas bl.a. av höga halter organiska ämnen i vattnet (humus eller utsläppta ämnen) och dess förekomst, i kombination med den rikliga förekomsten av näringsgynnade indikatorarter, antyder viss påverkan av organiska eller oorganiska näringsämnen i sjösystemet. Det förekom vissa skillnader i augusti 2011 jämfört med tidigare undersökningar. Jämfört med undersökningen i augusti 2010 var den totala biomassan och mängden Gonyostomum större i Kyrksjön, Törn och Västersjön. I Getasjön, där en längre tidsserie av växtplanktondata finns tillgänglig, och där man vissa år uppmätt avsevärt högre Gonyostomum-mängder, var 2011 ett relativt normalt år. Surhetssklassningen enligt Naturvårdsverkets metod visade på nära neutrala förhållanden i alla undersökta sjöarna. Artantalet varierade från 42 (Getasjön) till 64 (Törn). Figur 18. Även om den sammanvägda näringsstatusen klassificerades som god eller bättre i Lyckebyåns sjöar förekom där åtskilliga växtplanktonarter som antyder viss näringsbelastning. Den näringsgynnade arten Microcystis wesenbergi påträffades i alla undersökta sjöarna, d.v.s. Getasjön, Kyrksjön, Törn och Västersjön. Foto: Medins Biologi AB. 28
LYCKEBYÅN 2011 Resultat och diskussion Bottenfauna Bottenfauna avser ryggradslösa djur (insekter, fåborstmaskar, iglar, virvelmaskar, snäckor, musslor och kräftdjur) som lever på eller i bottnar i vattenmiljöer. Undersökning av bottenfauna i Lyckebyåns vattensystem år 2011 omfattade fem lokaler i rinnande vatten (Tabell 8). I Bilaga 7 redovisas artlistor samt resultatsammanställningar från bottenfaunaanalyserna. Där redovisas också de parametrar som ingår i Naturvårdsverkets nuvarande och tidigare bedömningsgrunder för bottenfauna samt tidsutvecklingen med avseende på arter och ett par utvalda index. Bottenfaunan var artrik i Lyckebyåns huvudfåra, men i Linneforsån var artantalet lågt uppströms sjön Löften (stn 54) och måttligt högt vid Linnefors (stn 55) nedströms sjön Törn. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder indikerade bottenfaunan nära neutrala förhållanden med avseende på surhet och hög status med avseende på eutrofiering på alla lokalerna utom i biflödet uppströms sjön Löften (Tabell 8). Där klassades förhållandena som sura och statusen med avseende på näring som god. Vid lokalerna i huvudfåran vid Stubbelycke (stn 14) och Kättilsmåla (stn 16) var bottenfaunan artrik och det förekom gott om arter som indikerade bra förhållanden både med avseende på försurning och näringsämnespåverkan. I Lyckebyån vid Getasjökvarn (stn 6) dominerade föroreningståliga arter och tätheterna av dagsländor var låga, vilket kan vara ett tecken på någon form av påverkan. I Linneforsån uppströms Löften (stn 54) saknades såväl försurningskänsliga som syrekrävande arter. Med utgångspunkt från vattenkemin år 2011 är bedömningen att såväl låga syrehalter som låga ph-värden är troliga orsaker. I Linneforsån vid Linnefors (stn 55) dominerade filtrerande nattsländearter och andelen bäcksländor var låg, vilket bl.a. kan indikera en förhöjd näringsbelastning. Vid Medins Biologi AB:s expertbedömning sänktes därför klassningen med avseende på näring på tre lokaler: I Lyckebyån vid Getasjökvarn (stn 6) och i Linneforsån vid Linnefors (stn 55) ändrades statusen från hög till god och i Linneforsån uppströms Löften (stn 54) ändrades den från god till måttlig. Bottenfaunan i huvudfåran bedömdes ha höga artantal och höga naturvärden. Som grund för denna bedömning låg bland annat förekomsten av flera ovanliga arter, bl.a. nattsländan Oecetis notata samt skalbaggen Stenelmis canaliculata. Tabell 8. Resultat 2011. Statusklassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (2007) Naturvårdsverkets kriterier Surhetsklass Ekologisk kvalitet Näringspåverkan Lokal MILA/MISA ASPT-index DJ-index 6. Lyckebyån, Getasjökvarn Nära neutralt Hög Hög 14. Lyckebyån, Stubbelycke Nära neutralt Hög Hög 16. Lyckebyån, Kättilsmåla nedstr. Lillåns tillfl. Nära neutralt Hög Hög 54. Biflöde till Lyckebyån, uppstr. Löften Surt Hög God 55. Bifl till Lyckebyån, Linnefors Nära neutralt Hög Hög 29
LYCKEBYÅN 2011 Resultat och diskussion Kiselalger Kiselalger är ofta den dominerande gruppen i påväxtalgsamhället. Begreppet påväxtalger innefattar de alger som sitter fast på eller lever i direkt anslutning till olika substrat (t.ex. stenar och vattenväxter) i sjöar och vattendrag. Eftersom de flesta kiselalger har specifika krav på sin levnadsmiljö fungerar de bra som indikatorer på närings- och föroreningspåverkan samt surhet. Små förändringar kan göra att vissa arter ökar i antal, medan andra försvinner. Kiselalger undersöktes vid sju lokaler i Lyckebyån (Tabell 9). Kiselalgsindexet IPS visar påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. Stödparametrarna %PT (andelen föroreningstoleranta kiselalger) och TDI (andelen näringskrävande arter) beaktas vid klassningen framför allt om IPS-värdet ligger nära en klassgräns. Stationerna 5, 6, 8, 14 och 16 hamnade i klass 1, hög status år 2011 (Tabell 9). IPS-indexet låg emellertid mycket nära gränsen respektive relativt nära gränsen mot god status i stationerna 8 och 14. Andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger var dock små, vilket stöder klassningen. Station 16 låg i den nedre delen av klassintervallet, men även för denna station var TDI och %PT låga. Bedömningen god status (klass 2) fick station 12. Andelen näringskrävande former (TDI) var inte anmärkningsvärd, men eftersom planktiska arter dominerade i provet (provpunkten ligger nära utloppet av Västersjön) vilka inte räknas med i TDI-värdet blir TDI-värdet något underskattat. Eftersom provpunkten ligger nära utloppet av Västersjön representerar resultaten sjöns status. Station 55 hamnade i klass 3, måttlig status. På lokalen, som ligger nära utloppet från sjön Törn, dominerade den planktiska arten Aulacoseira ambigua helt. Denna art föredrar näringsrikt eller måttligt näringsrikt vatten. Eftersom provpunkten ligger nära utloppet av sjön Törn representerar resultaten sjöns status. Stationerna 5, 12 och 14 visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3 (Tabell 9). Alla indexvärden ligger dock mer eller mindre nära gränsen mot måttligt sura förhållanden (Bilaga 9). Övriga lokaler hamnade i måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum är under 6,4. Stationerna 55 och 6 låg mycket nära respektive relativt nära gränsen mot nära neutrala förhållanden, medan station 8 befann sig nära gränsen mot sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,5-5,9 och/eller ph-minimum under 5,6). Tabell 9. Statusklassningar och surhetsklassningar enligt Naturvårdsverket (2007) för lokalerna i Lyckebyån år 2011. I tabellen redovisas också kiselalgsindexen IPS och stödparametrarna TDI och %PT Nr Antal räknade arter Diversitet IPS (1-20) IPS-klass TDI (0-100) TDI-klass %PT % PT-klass Status ph-regim 5. R iksväg 25 35 3,56 18,4 1 25,7 1 0,5 1-2 Hög Nära neutralt 6. Getasjökvarn 32 2,94 19,2 1 17,1 1 0,0 1-2 Hög Måttligt surt 8. Västraby 38 4,25 17,6 1 21,9 1 0,0 1-2 Hög Måttligt surt 12. Fur R V 123 51 3,90 16,1 2 30,5 1 0,2 1-2 God Nära neutralt 14. S tubbelycke 46 3,42 17,9 1 18,4 1 1,2 1-2 Hög Nära neutralt 16. K ättils måla neds tr L illån 42 3,94 18,2 1 14,5 1 0,5 1-2 Hög Måttligt surt 55. Linnefors 27 2,24 13,5 3 30,5 1 0,2 1-2 Måttlig Måttligt surt 30
LYCKEBYÅN 2011 Resultat och diskussion Elfiske Elfiskeundersökningar används i huvudsak för att inventera förekomsten av fiskarter, kvantifiera de olika fiskarternas beståndstätheter och uppskatta produktionen av årsungar av laxfisk. I kontrollprogrammet för Lyckebyåns recipientkontroll ingår elfisken vid fyra lokaler, Lyckebyån vid Västraby (stn 8), Stubbelycke (stn 14), Kättilsmåla (stn 16) och Mariefors (stn 16b). Under elfiskesäsongen år 2011 var vattenföringen emellertid så hög i ån att endast en lokal (Lyckebyån vid Stubbelycke) kunde provfiskas (se vidare Bilaga 11). I Bilaga 11 redovisa metodik samt resultat tillsammans med en kort lokalbeskrivning och kommentar. Lokalen i Lyckebyån vid Stubbelycke är belägen mellan två dammar. Strax nedströms lokalen övergår strömsträckan till ett lugnflytande sel. Fångsterna av öring i Lyckebyån vid Stubbelycke har sedan det första elprovfisket år 1998 hela tiden var låga. Den hittills högsta sammanlagda tätheten av öring är 4 öringar/100 m 2 (noterades år 2001). Vid årets provfiske fångades endast 1 öring (denna var flerårig). Då endast ett provfiske kunde utföras så kunde inga tätheter beräknas. Trots detta är det dock rimligt att årets provfiske pekade på en fortsatt låg öringförekomst och att årets provfiske i det hänseendet inte avvek nämnvärt från tidigare års. Indexet VIX (VattendragsIndeX) används för att klassa ett rinnande vattendrags generella ekologiska status med hjälp av fisk. Detta index räknas ut av SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) och baseras på uppgifter och data som noteras vid standardiserade elfisken. VIX visar i första hand på effekter av näringsämnespåverkan, påverkan av surhet samt morfologisk och hydromorfologisk påverkan. Indexet indikerar även diffusa negativa effekter inklusive försämrad habitatkvalitet på grund av vandringshinder. I Lyckebyån vid Stubbelycke klassades den ekologiska statusen enligt VIX som otillfredsställande vid årets undersökningar. I huvudsak beror denna klassning på den sparsamma fångsten av öring samt förekomst av den rödlistade ålen (av indexet klassad som tolerant). Utifrån årets och tidigare års resultat bedöms klassningen enligt VIX vara relevant. Resultaten pekar dock på att vattenkvaliteten i Lyckebyån kan betraktas som god och någon negativ påverkan på fiskfaunan, beroende på försämrad vattenkvalitet, kan inte styrkas. 31
LYCKEBYÅN 2011 Miljömål MILJÖMÅL Nationellt finns 16 stycken övergripande miljökvalitetsmål. Till vart och ett av dessa är det kopplat mera konkreta delmål. Miljömålen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Den övergripande målsättningen med miljökvalitetsmålen är att vi inom en generation, fram till år 2020, ska lösa de stora miljöproblemen i Sverige. Undantaget är miljömålet Begränsad klimatpåverkan som ska vara uppnått till 2050. Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen svarar för arbetet med miljömålen och uppföljningen av dem på regional nivå. De regionala miljömålen har ofta tagits fram i samverkan med aktörer i länen, till exempel landsting, samverkansorgan, kommuner, näringsliv och ideella organisationer. Nedan presenteras två av de 16 miljökvalitetsmålen som är särskilt relevanta för recipientkontrollen inom Lyckebyåns avrinningsområde. Texten är till stora delar hämtad från Miljömålsportalen (www.miljomal.se) och i tillämpliga delar baseras bedömningarna på analysresultat från Lyckebyåns recipientkontroll. Miljömålsportalen är en samverkansportal för alla aktörer inom miljömålssystemet. Den presenterar en samlad beskrivning av miljöarbetet, som sker i samverkan mellan olika aktörer i samhället för att nå miljömålen. De regionala delmålen som redovisas nedan gäller fortfarande även om målåret är passerat. En förändring i miljömålsstrukturen är på gång där bl.a. delmålen kommer att ersättas med etappmål. Kronobergs län 03 Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar. År 2010 skall högst 15 procent av antalet sjöar i länet, eller högst 5% av den totala sjöytan, vara drabbade av försurning som orsakats av människan. Kronobergs län tillhör ett av de mest försurningsdrabbade områdena i landet. Orsaken är stort nedfall av svavel och kväve samt skogsbruk. En kartläggning av IVL med MAGIC-modellen visar att andelen försurade sjöar i Kronobergs län ligger mellan 20 procent och 30 procent såväl år 2007 som år 2020 (http://kronobergsluft.se/filer/krondropp_g_sept07.pdf). Många av sjöarna som enligt MAGIC-modellen är försurade har åtgärdats genom kalkning. Den naturliga återhämtningen är en långsam process som dessutom motverkas av ökade regnmängder och ökad humushalt. Länsstyrelsens beräkningar baserade på bland annat uppmätt vattenkemi i sjöar visar dock att endast cirka 5 procent av länets totala sjöareal är drabbad av försurning (ph<6,0). Dessa 5 procent utgör dock cirka 50 procent av antalet sjöar (>1 hektar). 1) Högst 5 procent av länets totala sjöyta är i dagsläget försurad enligt beräkningar med uppmätt vattenkemi som grund. 32
LYCKEBYÅN 2011 Miljömål 2) Både beräkningar med vattenkemi och med MAGIC-modellen som grund pekar på att många sjöar i länet är försurade och kommer att förbli försurade under överskådlig tid. Målet med högst 15 procent försurade sjöar kommer sannolikt inte att uppnås till 2020. Kalmar län: År 2010 är högst 10 procent av antalet sjöar, större än 1 hektar, och högst 2 procent av den totala sjöytan samt högst 15 procent av alla sträckor rinnande vatten inom varje avrinningsområde i Kalmar län, försurade på grund av människan. Problemet med försurade vatten är störst i länets södra delar, eftersom jordarterna där inte har samma buffringsförmåga (det vill säga kapacitet att neutralisera sura ämnen) som i den norra delen. Den kalkning av vatten som bedrivs i länsstyrelsens regi kan ses som en behandling av symptom, men den påverkar inte de bakomliggande orsakerna. Nedfallet av luftburna kväveoch svavelföroreningar måste minska ytterligare för att gränsen för kritisk belastning ska klaras. Också efter det att tillförseln av försurande ämnen har upphört tar det lång tid innan sjöar och vattendrag återhämtar sig, och i många fall återgår de aldrig till sitt ursprungliga tillstånd. Blekinge län År 2010 är högst 5 procent av antalet sjöar och högst 15 procent av sträckan rinnande vatten i länet onaturligt försurade. De större vattendragen i Blekinge har idag tack vare kalkningen god ph-status. Problemet är de mindre bäckarna, vilka är många till antalet och svåra att kalka. Bedömningen är att en större andel av rinnsträckan än 15 procent är påverkad av försurning. De små vattendragen är i mycket hög grad påverkade av omgivande mark och den minskade markförsurningen kommer på sikt sannolikt att leda till en bättre försurningssituation. Av Blekinges 1 500 sjöar (större än 0,1 hektar) är 900 klassade som försurade. Av dessa kalkas eller påverkas indirekt av kalkning för närvarande cirka 600. För att uppnå det regionala målet måste ytterligare drygt 200 sjöar antingen räknas till kategorin naturligt sura, återhämta sig eller återställas genom kalkning. Av länets cirka 600 kalkpåverkade sjöar är 117 målsjöar med höga biologiska värden. I samtliga av dessa sjöar uppnås den vattenkemiska målsättningen. Den naturliga återhämtningen sker mycket långsamt. Inom länet finns nio referenssjöar. Åtta av dessa uppvisar en positiv utveckling vad gäller ph och alkalinitet men ingen av sjöarna har gått från ett försurat till ej försurat tillstånd under mätperioden 1983 2009. I många fall krävs kalkning av omgivande våtmarker och fastmarker, något som dock kan komma i konflikt med miljömålet Myllrande våtmarker. 33
LYCKEBYÅN 2011 Miljömål 07 Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Kronobergs län Regionalt mål avseende halter av fosfor i länets sjöar och vattendrag. Grupp 1. Näringsfattiga sjöar och vattendrag. Fosforhalterna skall år 2010 inte överstiga nuvarande nivåer (åren kring år 2000), för att ett nära naturgivet tillstånd skall kunna bevaras. Grupp 2. Övriga sjöar och vattendrag som inte kan föras till grupp 1 eller 3. Till år 2010 skall samtliga vatten uppvisa oförändrade eller sjunkande fosforhalter, för att möjliggöra hälsofrämjande och allsidig användning (rekreation, bad, fiske m.m.) samt utrymme för biologisk mångfald i flora och fauna utifrån varierande halter av närsalter och för att fosforhalterna långsiktigt skall kunna närma sig ett naturgivet tillstånd. Grupp 3. Kraftigt fosforbelastade sjöar och vattendrag. Till år 2010 skall fosforhalterna ha minskat väsentligt jämfört med åren kring år 2000, men sjöarna kan fortfarande långsiktigt bedömas hålla höga fosforhalter. Varje vattenområde i denna grupp måste dock bedömas individuellt. Kring år 2000 hade ett tjugotal sjöar i länet höga fosforhalter. Målet kunde inte nås i tillräcklig grad/utsträckning inom den utsatta tidsramen. Mätningar visar att fosforhalterna har varit låga under 2000-talet i de vatten som har liten belastning från punktutsläpp eller jordbruksmark, det vill säga grupp 1. Inomårsvariationen är mycket stor. Länets referenssjöar visar i de flesta fall att halterna av fosfor minskar. Även för grupp 2 är det allmänna intrycket att fosforhalterna har varit låga under 2000-talet. Men det finns exempel på sjöar som visar på motsatsen. En stor utredning 2008 om vattenkvalitet i Åsnen visade att sjön har försämrats ur näringssynpunkt. För kraftigt fosforbelastade vatten, grupp 3, kan man i regel inte urskilja något mönster under 2000-talet. Restaureringseffekter har bidragit till förbättring i flera sjöar. I andra vatten har ingen märkbar förändring skett. Minskning eller ickeökning av de redan tämligen låga fosforhalterna i länets vatten kanske kan ha en avgörande betydelse för tillståndet i de kustområden där länets åar mynnar. Att påtagligt minska fosfortransporten från de mest förorenade vattnen, grupp 3, skulle antagligen göra en ganska liten eller omätbar skillnad, eftersom denna grupp bara innehåller ett fåtal sjöar. Den nya vattenförvaltningen innebär att nya åtgärder kommer att sättas in och att arbetet blir mer målstyrt. 34
LYCKEBYÅN 2011 Miljömål Kalmar län: År 2015 uppvisar Kalmar läns sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten god status enligt vattenförvaltningsförordningen och EG:s ramdirektiv för vatten. Målet är mycket svårt att nå i tillräcklig utsträckning inom den utsatta tidsramen även om ytterligare åtgärder sätts in. En statusklassning i syfte att bedöma ekologisk status är utförd i länets samtliga vattenförekomster. Av denna framgår att av länets vattenförekomster riskerar 13 av 108 sjöar, 47 av 258 vattendrag samt samtliga kustvattenförekomster att inte uppnå god status 2015 på grund av övergödning. Halterna av kväve som fosfor i kustvattnet visar inga tecken på minskning sedan 90-talet och de kustnära halterna av kväve är dubbelt så höga som utsjöhalterna. Halterna av kväve och fosfor i länets åar visar en tendens till minskning respektive ökning under de senaste 10 åren. Underlaget tyder på att det kommer att krävas omfattande åtgärder för att uppnå målet god ekologisk status i dessa vatten. För kusten försvåras möjligheterna att nå målet ytterligare av Östersjöns långa omsättningstid (cirka 30 år) och den höga belastningen av näringsämnen från andra kringliggande länder. Positivt är att det pågår mycket vatteninriktat naturvårdsarbete både regionalt, nationellt och inom EU. Senast år 2010 ska Kalmar läns vattenburna utsläpp av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat med minst 20 % från 1995 års nivå. De största minskningarna ska ske i de känsligaste områdena. Målet kunde inte nås i tillräcklig grad inom den utsatta tidsramen. Av det totala fosforutsläppet till kusten från Kalmar län står jordbruket för ungefär 60 procent, följt av enskilda avlopp, reningsverk, luftdeposition, industri och skogsmark. Trots att de direkta utsläppen till kusten minskat de senaste åren visar den totala belastningen av fosfor till Kalmar läns kust inte några signifikanta förändringar under perioden 1995 till 2009. Dessa data styrks av att fosforhalterna i kustvattnet inte visar på några tecken på minskning. Dessutom visar flera av länets åar en tendens till ökade fosforhalter. Senast år 2010 har Kalmar läns vattenburna utsläpp av kväve från mänsklig verksamhet till Östersjön minskat med minst 30 %, från 1995 års nivå på 3 580 ton vattenburet kväve/år till 2 500 ton vattenburet kväve/år 2010. Målet kunde inte nås i tillräcklig grad inom den utsatta tidsramen. Av det totala kväveutsläppet till kusten från Kalmar län står jordbruket för cirka 55 procent, följt av luftdeposition, reningsverk, skogsmark, industri och enskilda avlopp. De åtgärder som har genomförts både, inom jordbruket, utsläpp från reningsverken och industrier, visar på att utsläppen till kusten minskat med 40 procent under 1995 2005. Den totala belastningen av kväve till Kalmar läns kust har dock inte uppvisat några signifikanta förändringar under perioden 1995 till 2009. Resultaten styrks av att halterna av kväve i kustvattnet inte visar några tecken på förändring sedan 90-talet. Blekinge län Fram till år 2010 skall de blekingska vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat kontinuerligt från 1995 års nivå med målsättning att den specifika arealförlusten är mindre än 0,06 kg fosfor per hektar och år för Blekingekustens avrinningsområde. Målet kunde inte nås i tillräcklig grad inom den utsatta tidsramen. Även om transporten under referensåret 1995 var hög kan ingen minskning av vare sig den totala, eller den av människan orsakade, transporten av fosfor skönjas. Detta är sämre än utvecklingen för Sverige som helhet. Fosforutsläppen till Blekingekusten varierar med avrinningen kring ett genomsnitt på cirka 80 35
LYCKEBYÅN 2011 Miljömål ton per år varav 60 ton uppskattas komma från mänsklig verksamhet. Förutsättningarna för minskning av utsläppen har ökat med ny lagstiftning och statliga satsningar på havsmiljön, men inga effekter kan ses i totala utsläppsmängder eller i naturen. Återhämtningen är dessutom en långsam process och en ökande avrinning motverkar försök att minska transporten. Senast år 2010 skall de vattenburna utsläppen av kväve från mänsklig verksamhet till Blekinges kustvatten ha minskat med minst 30 procent från 1995 års nivå till 1 000 ton per år. Detta innebär för jordbruket en minskning med cirka 200 ton och för kommunala avloppsreningsverk med ca 300 ton per år. Målet kunde inte nås i tillräcklig grad inom den utsatta tidsramen. För åren 1995 2006 kan en trend till minskning av transporten anas men transporten följer även avrinningen som var hög under några av åren mellan 2007 2010. Så även om utsläppen från till exempel reningsverk verkar ha minskat är det är inte troligt att en minskning med 30 procent från 1995 års nivå uppnåtts. Förutsättningarna att nå målet har ökat genom nya lagar och statliga satsningar på havsmiljön. Den ökande avrinningen under senare år medför dock en ökad kvävetransport från diffusa källor vilket motverkar effekterna av åtgärder mot kväveutsläpp på kvävetransporten. Lyckebyån Utifrån undersökningar av vattenkemi, växtplankton, bottenfauna och kiselalger som utförts inom ramen för Lyckebyåns recipientkontroll bedömdes flertalet provtagningsstationer ha god eller hög näringsstatus utifrån Naturvårdsverkets bedömningskriterier. I huvudfåran vid Stubbelycke samt i Bjurbäcken bedömdes näringsstatusen vara måttlig medan bäcken från Långasjö bedömdes ha otillfredsställande näringsstatus med utgångspunkt från fosforhalter år 2011. Undersökningarna av kiselalger visade också måttlig näringsstatus i Linneforsån vid Linnefors. Utsläppen av fosfor och kväve från kommunala avloppsreningsverk till Lyckebyån har minskat med ca 70 respektive ca 20 % från 1995 års nivå. Från Lyckebyån till havet har dock transporten av fosfor och kväve inte minskat signifikant, sett till hela perioden 1995-2011 (Figur 19). Den arealspecifika förlusten av fosfor för hela Lyckebyåns avrinningsområde var ca 0,08 kg P/ha,år 2011. För att de regionala miljömålen skall kunna uppnås för Lyckebyåns avrinningsområde krävs ytterligare åtgärder. Resultaten för t.ex. transporten till havet och den arealspecifika förlusten är dock till viss del kopplad till variationen i vattenföring. 10 8 6 4 2 0 Transport av totalfosfor (ton/år) 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 350 300 250 200 150 100 50 0 Transport av totalkväve (ton/år) 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Figur 19. Transport av fosfor och kväve från Lyckebyån till havet 1995-2011. Den heldragna linjen motsvarar trendlinje för hela perioden. 36
LYCKEBYÅN 2011 Referenser REFERENSER Vattenkemi ALcontrol AB 1999. Lyckebyåns recipientkontroll 2000. Lyckebyåns Vattenförbund. Calluna 2011. Lyckebyån 2010. Lyckebyåns Vattenförbund. Miljömålsportalen. Internetadress: www.miljomal.se. Information om Sveriges 16 miljökvalitetsmål och arbetet för att nå dem. Naturvårdsverket 1990. Allmänna råd 90:4. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Klassificering av vattendrag. Klassificering av vattenkemi samt metaller i sediment och organismer. Naturvårdsverket 2008a. Förslag till gränsvärden för särskilda förorenande ämnen. Rapport 5799. Naturvårdsverket 2008b. Övervakning av prioriterade miljöfarliga ämnen listade i Ramdirektivet för vatten. Rapport 5801. Naturvårdsverket 1999. (Wiederholm ed.). Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Rapport 4913. Naturvårdsverket 2007. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Handbok 2007:4. Naturvårdsverket. Stockholm. SCB 2008. Statistiska meddelanden. Statistik för avrinningsområden 2005. MI 11 SM 0701. SMED Svenska MiljöEmissionsData 2005 PLC5 Pollution Load Compilation 5 SMHI 1994. Svenskt vattenarkiv. Avrinningsområden i Sverige. Del 3. Vattendrag till Egentliga Östersjön och Öresund. Statens Naturvårdsverk 1969. Bedömningsgrunder för svenska ytvatten, 1969:1. VISS VattenInformationsSystem Sverige. Internetadress www.viss.lst.se. Växtplankton Hårding I., Liungman, A., Nilsson, C., Sundberg I. och Svensson J-E. 2011. Bedömningsgrunder för växtplankton. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer växtplankton i sjöar. Medins Biologi AB. (tillgänglig på www.medins-biologi.se) Hörnström E. 1979. Trofigradering av sjöar genom kvalitativ fytoplanktonanalys. SNV PM 1221. Hörnström E. 1981. Trophic characterization of lakes by means of qualitative phyto-plankton analysis. Limnologica 13: 249-261. Naturvårdsverket 1986a. Metodbeskrivningar, Recipientkontroll vatten, Del 1 Undersökningsmetoder för basprogram. Naturvårdsverket Rapport 3108. Naturvårdsverket 1986b. Metodbeskrivningar. Recipientkontroll Vatten. Del II. Undersökningsmetoder för specialprogram. Naturvårdsverket Rapport 3109. Naturvårdsverket 2007. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Naturvårdsverket Handbok 2007:4, utgåva 1. ISBN 978-91-620-0147-6. Naturvårdsverket 2010. Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Växtplankton i sjöar Version 1:3, 2010-02-18. SIS 2006. Svensk Standard, SS-EN 15 204:2006, Water quality- Guidance standard on the enumeration of Phytoplankton using inverted microscopy (Utermöhl technique) Utgåva 1. Utermöhl H. 1958. Zur Vervollkommung der quantitativen Phytoplankton-Methodik. Mitteilungen Int. Ver. Limnol. 9: 1-38. 37
LYCKEBYÅN 2011 Referenser Bottenfauna Gärdenfors U. (ed.). Rödlistade arter i Sverige 2011 The 2011 Red List of Swedish Species. ArtDataBanken, SLU, Uppsala. Liungman M. & Ericsson, U. 2006. Profundalt Trofi-index (PTI) och Eutrofieffekt-index (EEI) för bedömning av tillstånd samt för påverkansklassning av mjukbotten-fauna i sjöar. Medins Biologi AB. Medin M., Ericsson, U., Liungman, M., Henricsson A., Boström A. & Rådén R. 2009. Bedömningsgrunder för bottenfauna. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer bottenfauna i sjöar och vattendrag. Medins Biologi AB. Mölnlycke. Naturvårdsverket 2010. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Bottenfauna i sjöars litoral och i vattendrag tidsserier. Version 1:1 2010-03-01. Naturvårdsverket 2007. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszoner. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattensförekomster kan bestämmas och följas upp. Naturvårdsverket, handbok 2007:4, utgåva 1, december 2007. SIS 1994. Svensk Standard, SS-EN 27 828:1994, Water quality Methods for biological sampling - Guidance on handnet sampling of aquatic benthic macroinvertebrates (ISO 7828:1985). Wiederholm T. (Ed.) 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. - Naturvårdsverket, rapport 4913. Wiederholm T. (Ed.) 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport, biologiska parametrar. - Naturvårdsverket, rapport 4921. Kiselalger Andrén C. & Jarlman, A. 2008. Benthic diatoms as indicators of acidity in streams. Fundamental and Applied Limnology Vol.173/3: 237-253. Jarlman A. & Sundberg I. 2011. Bedömningsgrunder för kiselalger. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer kiselalger i vattendrag. Medins Biologi AB. (www.medins-biologi.se). Naturvårdsverket 2007. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december 2007. Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. (www.naturvardsverket.se/sv/arbete-mednaturvard/vattenforvaltning/handbok-20074/) Naturvårdsverket 2009. Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys Version 3:1, 2009-03-13 (http://www.naturvardsverket.se/sv/tillstandet-i-miljon/miljoovervakning/handledning-formiljoovervakning/metoder/undersokningstyper/undersokningstyp-sotvatten/) SIS 2003. Svensk Standard, SS-EN 13946, Water quality - Guidance standard for the routine sampling and pretreatment of benthic diatoms from rivers. SIS 2005. Svensk Standard, SS-EN 14407:2005, Water quality- Guidance identification, enumeration and interpretation of benthic diatom samples from running waters. Elfiske Sveriges Lantbruksuniversitet 2011. Resultat från årets och tidigare elprovfisken. Data från Elfiskeregistret sammanställd av Berit Sers, SLU 2011 Naturvårdsverket 2007. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Naturvårdsverket Handbok 2007:4, utgåva 1. ISBN 978-91-620-0147- 6. 38
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 1 BILAGA 1 Analysparametrarnas innebörd Vattenkemi 39
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 1 I denna rapport tillämpas bl.a. Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913 Sjöar och vattendrag). Nedanstående klassgränser har hämtats från rapporten. Vissa tillägg och avvikelser från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder har gjorts (skrivelse angående bedömningsgrunder, KM Lab 2000-02-14). Skillnaderna kommenteras i efterföljande text. Ramdirektivet för vatten har målet att i princip alla vatten bl.a. ska uppnå god ekologisk status. För att bedöma miljökvaliteten i vattenförekomster ska vattenmyndigheten utgå från bedömningsskalor för s.k. kvalitetsfaktorer. Dessa skalor är uppdelade i fem statusklasser: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. I denna rapport har följande kvalitetsfaktorer för vattenkemi bedömts: Näringsämnen, Klorofyll respektive Siktdjup i sjöar samt Näringsämnen i vattendrag. Bedömningar av status har gjorts enligt Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (bilaga A till Naturvårdsverkets handbok 2007:4). Eftersom resultat för kalcium, magnesium och klorid ingår i kontrollen av Lyckebyån, används dessa resultat vid statusklassning av Näringsämnen. Inte för någon lokal antogs andelen jordbruksmark i avrinningsområdet överstiga 10 % vid beräkning av referensvärden för fosfor. Vattentemperatur ( C) mäts alltid i fält. Den påverkar bl.a. den biologiska omsättningshastigheten och syrets löslighet i vatten. Eftersom densitetsskillnaden per grad ökar med ökad temperatur kan ett språngskikt bildas i sjöar under sommaren. Detta innebär att vattenmassan delas i två vattenvolymer som kan få helt olika fysikaliska och kemiska egenskaper. Förekomst av temperatursprångskikt försvårar ämnesutbytet mellan yt- och bottenvatten, vilket medför att syrebrist kan uppstå i bottenvattnet där syreförbrukande processer dominerar. Under vintern medför isläggningen att syresättningen av vattnet i stort sett upphör. Under senvintern kan därför också syrebrist uppstå i bottenvattnet. Vattnets surhetsgrad anges som ph-värde. Skalan för ph är logaritmisk, vilket innebär att ph 6 är tio gånger surare och ph 5 är 100 gånger surare än ph 7. Normala ph-värden i sjöar och vattendrag är oftast 6-8. Regnvatten har ett ph-värde på 4,0 till 4,5. Låga värden uppmäts som regel i sjöar och vattendrag i samband med hög vattenföring under snösmältning. Höga phvärden kan under sommaren uppträda vid kraftig algtillväxt som en konsekvens av koldioxidupptaget vid fotosyntesen. Vid phvärden under ca 6,0 uppstår biologiska störningar som nedsatt fortplantningsförmåga hos vissa fiskarter, utslagning av känsliga bottenfaunaarter m.m. Vid värden under ca 5,0 sker drastiska förändringar och utarmning av organismsamhällen. Låga phvärden ökar dessutom många metallers löslighet och därmed giftighet i vattnet. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan vattnet med avseende på ph-värde indelas enligt följande effektrelaterade skala med tillägg: >6,8 Nära neutralt 6,5-6,8 Svagt surt 6,2-6,5 Måttligt surt 5,6-6,2 Surt <5,6 Mycket surt Tillägg ALcontrol 8 9 Högt ph-värde >9 Mycket högt ph Alkalinitet (mekv/l) är ett mått på vattnets innehåll av syraneutraliserande ämnen, vilka främst utgörs av karbonat och vätekarbonat. Alkaliniteten ger information om vattnets buffrande kapacitet, >0,2 Mycket god buffertkapacitet d.v.s. förmågan att motstå försurning. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvali- 0,1-0,2 God buffertkapacitet 0,05-0,10 Svag buffertkapacitet tet (Rapport 4913) kan vattnet med avseende på 0,02-0,05 Mycket svag buffertkapacitet alkalinitet (mekv/l) indelas enligt följande effektrelaterade skala: <0,02 Ingen eller obetydlig buffertkapacitet 40
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 1 Konduktivitet (ledningsförmåga ms/m), mätt vid 25 C, är ett mått på den totala halten lösta salter i vattnet. De ämnen som vanligen bidrar mest till konduktiviteten i sötvatten är kalcium, magnesium, natrium, kalium, klorid, sulfat och vätekarbonat. Konduktiviteten ger information om mark- och berggrundsförhållanden i tillrinningsområdet. Den kan i en del fall också användas som indikation på utsläpp. Utsläppsvatten från reningsverk har ofta höga salthalter. Vatten med hög salthalt är tyngre (har högre densitet) än saltfattigt vatten. Om inte vattnet omblandas kommer därför det saltrika vattnet att inlagras på botten av sjöar och vattendrag. Vattenfärg kan mätas på olika sätt. Inom ramen för detta undersökningsprogram analyseras absorbans vid 420 nm (abs/5cm) och 405 nm (mg Pt/l)). I rinnande vatten är det främst humus som är styrande för färgvärdet, men vid grundvattenutflöde kan även järn- och manganhalterna ha betydelse. Absorbans vid 420 nm är bl.a. viktig för beräkning av referensvärden för fosfor vid statusklassning av näringsämnen i sjöar och vattendrag. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på absorbans (abs/5 cm) göras enligt: <0,02 Ej/obetydligt färgat vatten 0,02-0,05 Svagt färgat vatten 0,05-0,12 Måttligt färgat vatten 0,12-0,2 Betydligt färgat vatten >0,2 Starkt färgat vatten Turbiditeten (FNU) är ett mått på vattnets innehåll av partiklar och påverkar ljusförhållandet. Partiklarna kan bestå av lermaterial och organiskt material (humusflockar, plankton). Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på turbiditet (FNU) göras enligt: < 0,5 Ej/obetydligt grumligt vatten 0,5-1,0 Svagt grumligt vatten 1,0-2,5 Måttligt grumligt vatten 2,5-7,0 Betydligt grumligt vatten >7,0 Starkt grumligt vatten TOC (totalt organiskt kol, mg/l) ger information om halten av organiskt material. Ett högt värde innebär en syretäring varvid vattnets syrehalt förbrukas. <4 Mycket låg halt Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet 4-8 Låg halt (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på TOC 8-12 Måttligt hög halt (mg/l) göras enligt: 12-16 Hög halt >16 Mycket hög halt Syrehalten (mg/l) anger mängden syre som är löst i vattnet. Vattnets förmåga att lösa syre minskar med ökad temperatur. Syre tillförs vattnet främst genom omrörning (vindpåverkan, forsar) samt genom växternas fotosyntes. Syre förbrukas vid nedbrytning av organiskt material. Syrebrist kan uppstå i bottenvattnet i sjöar med hög humushalt eller efter kraftig algblomning. Störst risk föreligger under sensommaren och i slutet av vintern (särskilt vid förekomst av skiktning - se avsnittet om temperatur). Om djupområdet i en sjö är litet kan syrebrist uppträda även vid låg eller måttlig belastning av organiskt material (humus, plankton). I långsamrinnande vattendrag kan syrebrist uppstå sommartid vid hög belastning av organiskt material och ammonium. Lägre syrehalter än 4 till 5 mg/l kan ge skador på syrekrävande vattenorganismer. 41
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 1 Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på syrehalt (mg/l, lägsta värde under året) göras enligt: >7 Syrerikt tillstånd 5-7 Måttligt syrerikt tillstånd 3-5 Svagt syretillstånd 1-3 Syrefattigt tillstånd <1 Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd Syremättnad (%) är den andel som den uppmätta syrehalten utgör av den teoretiskt möjliga halten vid aktuell temperatur. Vid 0 C kan sötvatten t.ex. hålla en halt av 14 mg/l, men vid 20 C endast 9 mg/l. Mättnadsgraden kan vid kraftig algtillväxt betydligt överskrida 100 %. Totalfosfor (µg/l) anger den totala mängden fosfor som finns i vattnet. Fosfor föreligger i vatten antingen organiskt bundet eller som fosfat. Fosfor är i allmänhet det tillväxtbegränsande näringsämnet i sötvatten och alltför stor tillförsel kan medföra att vattendrag växer igen och syrebrist uppstår. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på totalfosforhalten göras enligt sjöar maj-oktober (µg/l). Skalan är kopplad till olika produktionsnivåer, från näringsfattiga till näringsrika vatten: <12,5 Låga halter 12,5-25 Måttligt höga halter 25-50 Höga halter 50-100 Mycket höga halter >100 Extremt höga halter Totalkväve (µg/l) anger det totala kväveinnehållet i ett vatten och kan föreligga dels som organiskt bundet och dels som lösta salter. De senare utgörs av nitrat, nitrit och ammonium. Kväve är ett viktigt näringsämne för levande organismer. Kväve tillförs sjöar och vattendrag genom nedfall av luftföroreningar, genom läckage från jord- och skogsbruksmarker samt genom utsläpp av avloppsvatten. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på totalkvävehalten göras enligt sjöar maj-oktober (µg/l): <300 Låga halter 300-625 Måttligt höga halter 625-1250 Höga halter 1250-5000 Mycket höga halter >5000 Extremt höga halter Nitratkväve, NO 3 -N (µg/l) är en viktig närsaltkomponent som direkt kan tas upp av växtplankton och högre växter. Den arealspecifika förlusten (kg/ha,år) av fosfor och kväve i rinnande vatten, d.v.s. årstransporten dividerad med avrinningsområdets areal, beskriver tillförseln av fosfor och kväve från avrinningsområden till sjöar och hav. Den utgör också ett indirekt mått på produktionsförutsättningarna för vattendragens växt- och djursamhällen. Förlusterna av fosfor och kväve inkluderar tillförsel från alla källor uppströms mätpunkten. Den arealspecifika förlusten används för bedömning av förluster från olika marktyper i relation till normala förluster vid olika markanvändning. Eventuella punktkällors bidrag till arealförlusterna måste därför beaktas. 42
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 1 Tillstånd Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) kan tillståndet med avseende på arealspecifik förlust av kväve och fosfor (kg/ha,år) bedömas enligt nedanstående klassindelningar: < 1,0 Mycket låga kväveförluster Fjällhed och fattiga skogsmarker 1,0 2,0 Låga kväveförluster Icke kvävemättad skogsmark i norra och södra Sverige 2,0 4,0 Måttligt höga kväveförluster Opåverkad myrmark, påverkad skogsmark (t.ex. hyggesläckage), ogödslad vall 4,0 16 Höga kväveförluster Åker i slättbygd 16 32 Mycket höga kväveförluster Odlade sandjordar, ofta i kombination med djurhållning > 32 Extremt höga kväveförluster < 0,04 Mycket låga fosforförluster Opåverkad skogsmark 0,04 0,08 Låga fosforförluster Vanlig skogsmark 0,08 0,16 Måttligt höga fosforförluster Hyggen, myr- och torvmark, mindre erosionsbenägen åkermark, ofta med vallodling 0,16 0,32 Höga fosforförluster Åker i öppet bruk 0,32 0,64 Mycket höga fosforförluster Erosionsbenägen åkermark > 0,64 Extremt höga fosforförluster Siktdjup (m) ger information om vattnets färg och grumlighet och mäts genom att man sänker ner en vit skiva i vattnet och i vattenkikare noterar djupet när den inte längre kan urskiljas. Därefter drar man upp den till man åter kan se den och noterar djupet. Medelvärdet av dessa djup utgör siktdjupet. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på siktdjup (meter, maj-oktober) göras enligt: >8 Mycket stort siktdjup 5-8 Stort siktdjup 2,5-5 Måttligt siktdjup 1-2,5 Litet siktdjup <1 Mycket litet siktdjup Klorofyll a (µg/l) är ett av nyckelämnena i växternas fotosyntes. Halten klorofyll kan därför användas som mått på mängden alger i vattnet. Algernas klorofyllinnehåll är dock olika för olika arter och olika tillväxtfaser. Klorofyllhalten är i regel högre ju näringsrikare en sjö är. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på klorofyllhalt (µg/l) göras för maj-oktober enligt: och för augusti enligt: <2 Mycket låga halter 2-5 Låga halter 5-12 Måttligt höga halter 12-25 Höga halter >25 Mycket höga halter 43
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 1 Klorofyllhalten har i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder antagits utgöra 0,5 % av planktonvolymen. För att få en enhetlig benämning av klasserna för klorofyll och totalvolym alger har gränserna justerats nedåt. Mycket låga halter ovan motsvarar Naturvårdsverkets bedömningsgrunders låga halter o.s.v. Mycket höga halter motsvarar extremt höga halter i bedömningsgrunderna. <2,5 Mycket låga halter 2,5-10 Låga halter 10-20 Måttligt höga halter 20-40 Höga halter >40 Mycket höga halter Metaller med en densitet som är större än 5 gram per kubikcentimeter betecknas som tungmetaller. Exempel på tungmetaller är bly, krom, kadmium, koppar, arsenik, zink, nickel och kvicksilver. I dagligt tal kallas dessa tungmetaller också för skadliga tungmetaller till skillnad från exempelvis järn, som per definition också är en tungmetall. Tungmetaller är grundämnen, som finns naturligt i miljön i förhållandevis låga halter. Till skillnad från flertalet naturligt förekommande ämnen tycks vissa tungmetaller - främst bly, kadmium och kvicksilver - inte ha någon biologisk funktion i levande organismer. I stället orsakar dessa metaller redan i små mängder skador då de tillförs både djur och växter. En del tungmetaller, t.ex. zink, krom och koppar, är nödvändiga och ingår i enzymer, proteiner, vitaminer och andra livsviktiga byggstenar, men tillförseln till organismen får inte bli för stor. Tungmetallerna är oförstörbara, bryts inte ner eller utsöndras mycket långsamt. De är således exempel på stabila ämnen, som blir miljögifter för att de dyker upp i alltför stora mängder i fel sammanhang. Tungmetallernas giftverkan beror till stor del på att de binds hårt till organiska ämnen/strukturer i levande celler, vilket dels försvårar utsöndring (ger ackumulering) och dels bidrar till att olika cellfunktioner störs (gifteffekt). Metallerna förekommer i olika kemiska former och är därigenom olika biotillgängliga för levande organismer. Metallerna kan vara lösta i vattnet i jonform, eller förekomma som oorganiska och organiska komplex. De binds även till partiklar och följer dessa. Enligt Naturvårdsverket (1999) kan metallhalter indelas i tillståndsklasser enligt: 44
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 1 TILLSTÅND, metaller i ytvatten (µg/l) Mycket Låga Måttligt Höga Mycket låga halter höga halter höga halter halter halter Arsenik <0,4 0,4-5 5-15 15-75 >75 Bly <0,2 0,2-1 1-3 3-15 >15 Kadmium <0,01 0,01-0,1 0,1-0,3 0,3-1,5 >1,5 Koppar <0,5 0,5-3 3-9 9-45 >45 Krom <0,3 0,3-5 5-15 15-75 >75 Nickel <0,7 0,7-15 15-45 45-225 >225 Zink <5 5-20 20-60 60-300 >300 TILLSTÅND, metaller i sediment (mg/kg TS) Mycket Låga Måttligt Höga Mycket låga halter höga halter höga halter halter halter Arsenik <5 5-10 10-30 30-150 >150 Bly <50 50-150 150-400 400-2000 >2000 Kadmium <0,8 0,8-2 2-7 7-35 >35 Koppar <15 15-25 25-100 100-500 >500 Krom <10 10-20 20-100 100-500 >500 Kvicksilver <0,15 0,15-0,3 0,3-1,0 1,0-5 >5 Nickel <5 5-15 15-50 50-250 >250 Zink <150 150-300 300-1000 1000-5000 >5000 45
46 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 1
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 2 BILAGA 2 Föroreningsbelastande verksamheter Händelser vid ån Miljöskyddande åtgärder 47
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 2 Föroreningsbelastande verksamheter Inför framtagandet av denna rapport har respektive kommun fått tillfälle att rapportera in uppgifter om förorenande verksamheter inom Lyckebyåns avrinningsområde i för ändamålet speciellt anpassade mallar. Informationen i tabellen nedan är en sammanställning av inrapporterade uppgifter. A=avloppsreningsverk, I=industriella utsläpp, T=avfallstippar, D=dagvatten och P=pumpstationer. Punktkälla Utsläppsmängder Vatten- Delavr.- Provpunkter Utsläppsvillkor P-tot N-tot BOD7 övriga utsläpp förekomst område som påverkas Halter och/eller mängder ton/år ton/år ton/år anmärkning nedströms Lessebo kommun A Kosta reningsverk 0,052 4,2 1,6 SE629897-147666 629832-147668 3, 5, 6. 7, 8, 10, 11, 12, 14, 16, 16b, 17 A Skruv reningsverk 0,024 1,3 1,5 SE628427-147374 628165-147411 54, 57, 55, 10, 11, 12, 14, 16, 16b, 17 Emmaboda kommun A Åfors reningsverk 0,007 0,33 0,096 SE628479-148432 628301-148462 5, 6, 7, 8, 10, 11, 12, 14, 16, 16b, 17 I Åfors glasbruk As, Pb, Sb, Ba SE628479-148432 628301-148462 5, 6, 7, 8, 10, 11, 12, 14, 16, 16b, 17 AP Johansfors pumpst. Bräddning 2011-11-14 ca 4-5 timmar SE628479-148432 628301-148462 6, 7, 8, 10, 11, 12, 14, 16, 16b, 17 A Emmaboda reningsverk 0,090 16 5,2 SE627586-148568 627661-148477 8, 10, 11, 12, 14, 16, 16b, 17 Riktvärde BOD 15 mg/l, Totalfosfor 0,5 mg/l Gränsvärde ej överstiga BOD 15 mg/l, Totalfosfor 0,5 mg/l som medelvärde för kalenderår. Riktvärde ej överstiga 15 mg/l BOD och 0,5 mg/l total fosfor som medelvärde för kalenderkvartal A Långasjö reningsverk 0,008 0,89 0,39 ÖV 62724491480086 627072-148465 56, 57, 55, 10, 11, 12, Gränsvärde BOD 15 mg/l, Totalfosfor 14, 16, 16b, 17 0,5 mg/l A Vissefjärda reningsverk 0,027 2,0 0,42 SE626662-148734 626909-148749 10, 11, 12, 14, 16, 16b, 17 Minst 90% reduktion av BOD och Totalfosfor Karlskrona kommun A Saleboda 0,005 0,54 0,078 TOC - 0,109 ton SE624901-149245 625889-149014 12, 14, 16, 16b, 17 A Fur Endast ca 10 anslutna hushåll SE624901-149245 625889-149014 14, 16, 16b, 17 A Strömsberg 0,004 0,26 0,11 TOC - 0,21 ton SE624901-149245 624047-149056 16, 16b, 17 A Kättlismåla 0,001 0,54 0,069 TOC - 0,32 ton SE623412-149316 623778-149560 16, 16b, 17 48
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 2 Händelser vid ån Inför framtagandet av denna rapport har respektive medlem/intressent inom Lyckebyåns avrinningsområde fått tillfälle att rapportera in uppgifter om miljöpåverkan av mer tillfällig karaktär som t.ex. kraftig erosion, oljeutsläpp, dikesrensning, fiskdöd o.s.v. Eftersom en förteckning över denna typ av påverkan är viktig information som kompletterar mätningarna inom recipientkontrollen, hänvisas allmänheten till ALcontrol AB (073/6338369) eller Lyckebyåns Vattenförbund, Åsa Albertsson (0471-249079), vid iakttagelser av speciella händelser vid ån. Datum Koordinater Händelse eller plats (miljöpåverkan av mer tillfällig karaktär t.ex. bräddning av avloppsvatten, kraftig erosion, Rapporterare översvämningar, oljeutsläpp, dikesrensning, oförklarlig fiskdöd etc) Pia Gustavsson 2011-02-08 Långasjö pumpstation Bräddning 306 m³ pga snösmältning 2011-02-08 Vissefjärda Verda Bräddning 170 timmar ca 12 000 m³ pga snösmältning pumpstation 2011 juni/juli Pumpstation Långasjö Bräddning ca 4 m³. Kraftiga regn 2011-08-14 Fjärrvärmecentralen i Emmaboda Industrigatan 5 Stöld av eldningsolja från tank orsakade spill på asfaltsytan vid tanken. Oljan nådde en dagvattenbrunn pga ett ösregn. Olja registrerades i Bjurbäcken och Lyckebyån. Åtgärder: Tätning sattes dit, Länsar lades ut, dagvattenbrunnar sögs etc. 2011-09-05 Åfors ARV Bräddning mindre mängd pga igenväxning av ledning mellan dammarna 2011-11-14 Johansfors pumpstation Bräddning under ca 4-5 timmar pga igensatt nivårör 2011-12-17 Pumpstation Långasjö Bräddning ca 140 m³ pga höga flöden Ulla-Britt Rundqvist 2011-03-04 Iglagöl Bräddning från Kosta gamla avloppsverk 49
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 2 Miljöskyddande åtgärder Respektive medlem/intressent inom Lyckebyåns avrinningsområde har också fått tillfälle att rapportera in uppgifter om utförda miljöskyddande åtgärder. Inrapporterade uppgifter för år 2011 redovisas nedan. Datum Koordinater Åtgärder Rapporterare eller plats (miljöskyddande åtgärder i eller i anslutning till Lyckebyån t.ex. biologisk återställning, fiskvägar, bildande av vattennära naturreservat, våtmarker, förbättringar av enskilda avlopp, förbättrad rening i reningsverk m.m.) Pia Gustavsson 2011-05-07 Emmaboda ARV Öppet hus på Emmaboda ARV i samband med Vattendragens dag arrangör Lyckebyåns vattenråd År 2011 Vissefjärda Analys av flödesfördelning i avloppsledningsnätet i Vissefjärda har genomförts Hösten Emmaboda kommun Kontroll av enskilda avlopp har genomförts i samband med höstens slamtömning av enskilda avlopp Hösten Emmaboda ARV Ny externslammottagning Eva Steiner Arbete med att bilda ett vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter i och runt Lyckebyån tillsammans med Emmaboda och Lessebo kommuner. Ulla-Britt Rundqvist 2011-04-01 Kosta Nytt avloppsverk tas i drift. Pågående Utmed hela ån Vattenskyddsbestämmelser håller på att utarbetas av Lessebo, Emmaboda och Karlskrona kommuner tillsammans. 50
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 3 BILAGA 3 Fysikaliska och kemiska vattenundersökningar Samordnad recipientkontroll, SRK Metodik Analysresultat 51
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 3 Provtagning Utförare: ALcontrol AB, Reijo Nygård, Magnus Bergström och Håkan Olofsson, Olaus Magnus väg 27, 583 30 Linköping, 013-254900, kundservice@alcontrol.se. Metod: ISO 5667-1 och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning Analys Utförare: ALcontrol AB, Olaus Magnus väg 27, 583 30 Linköping, 013-254900, kundservice@alcontrol.se. ALcontrol AB:s deltagande i interkalibrering redovisas längst bak i denna bilaga. Metoder Turbiditet (grumlighet) SS EN ISO 7027 utg 3 ph SS 028122-2 Alkalinitet SS-EN ISO 9963-2 utg 1 Syrgashalt SS-EN 25 814 (fältmätning) Syrgasmättnad Beräkning Färgtal 405 nm SS-EN ISO 7887 utg 1 del 4, mod Absorbans 420 nm filtrerat, 5 cm kyvett SS-EN ISO 7887 utg 1 del 3, mod TOC SS-EN 1484 Konduktivitet SS-EN 27 888-1 Totalfosfor SS-EN ISO 15681-2:2005 Totalkväve SS-EN ISO 11905-1 mod Nitrat+nitritkväve SS-EN ISO 13395 mod Ammoniumkväve SS-EN ISO 11 732, mod Kalcium SS-EN ISO 11885-1 Magnesium SS-EN ISO 11885-1 Natrium SS-EN ISO 11885-1 Kalium SS-EN ISO 11885-1 Sulfat SS-EN ISO 10304-1:2009 Klorid SS-EN ISO 10304-1:2009 Klorofyll a SS 028146-1 mod Utvärdering Utförare: ALcontrol AB, Håkan Olofsson, Karins gränd 13, 302 75 Halmstad, hakan.olofsson@alcontrol.se. Metod: Utvärderingen följer Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007 och Naturvårdsverket 1999). Statistiska analyser har utförts med hjälp av MAKESENS 1.0, som använder de ickeparametriska testerna Mann-Kendall Test och Sen's Slope för att beräkna trender i årliga analysdata. I efterföljande resultattabeller redovisas mindreän-värden som halva värdet och markeras med fet kursiv stil. Rastrering i efterföljande resultattabeller motsvarar bedömning enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder (1999). Bedömningen av kväve- och fosforhalter har gjorts utifrån klassning för sjöar maj-oktober. 52
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 3 Rastrering Parameter Bedömning Halt/Värde Enhet x,x ph Mycket surt < 5,6 x,x Alkalinitet Ingen eller obetydlig buffertkapacitet < 0,02 mekv/l x,x Turbiditet Starkt grumligt vatten > 7 FNU x,x Absorbans Starkt färgat vatten > 0,2 abs/5cm x,x Färg Starkt färgat vatten > 100 mg Pt/l x,x TOC Mycket hög halt > 16 mg/l x,x Syrgashalt Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd < 1 mg/l x,x Totalkväve Extremt hög halter > 5000 µg/l x,x Totalfosfor Extremt hög halter > 100 µg/l x,x Siktdjup Mycket litet siktdjup < 1 m x,x Klorofyll jun, okt Mycket höga halter > 25 µg/l x,x Klorofyll augt Mycket höga halter > 40 µg/l x,x Totalkväve Mycket hög halt 1250-5000 µg/l x,x Totalfosfor Mycket hög halt 50-100 µg/l I Lyckebyåns recipientkontroll har analys av vattenfärg genom åren utförts enligt olika metoder: Färg (mg Pt/l), SS EN ISO 7887 del 4, manuell visuell metod med komparator Färg (mg Pt/l), SS EN ISO 7887 del 4, absorbans vid 405 nm Absorbans filtrerat (abs/5cm), SS EN ISO 7887 del 3, absorbans vid 420 nm Under år 2011 har ALcontrol utfört analyser enligt de två senaste metoderna. De modifieringar som anges i analysmetodtabellen ovan består i att färg (mg Pt/l) läses vid 405 nm och att prover centrifugeras i stället för att filtreras samt att absorbansmetoden (abs/5cm) läses vid 420 nm istället för vid 436 nm. Den färgmetod som ingår för beräkning av referensvärde för fosfor enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (2007) är absorbans vid 420 nm på filtrerat vatten. Vid provtagningarna i Lyckebyån vid Lyckeby, inom ramen för den nationella milöövervakningen, har absorbans vid 420 nm utförts under alla år sedan 1969 av samma analyserande laboratorium. Inom ramen för den samordnade recipientkontrollen i Lyckebyån ingår absorbans vid 420 nm från och med undersökningarna år 2011. Resultaten från absorbansmätningarna inom ramen för den nationella miljöövervakningen och den samordnade recipientkontrollen vid Lyckeby under år 2011 överensstämde mycket väl (avvikelse < 1 %). Analys av färg (mg Pt/l) utförs inte inom ramen för den nationella miljöövervakningen, men har ingått i den samordnade recipientkontrollen sedan år 1988. Vid en genomgång av resultaten från åren 1988-2011 och en jämförelse mellan analys av absorbans vid 420 nm i Lyckebyån vid Lyckeby och färg inom den samordnade recipientkontrollen i samma provpunkt syns dock systematiska skillnader vissa år. För att få jämförbara tidsserier har därför tidigare års färgvärden (1988-2010) inom den samordnade recipientkontrollen omräknats till absorbans vid 420 nm med utgångspunkt från förhållandet mellan dessa båda parametrar vid provtagningarna i Lyckebyån vid Lyckeby. Förhållandet mellan dessa parametrar är överlag ca 0,0020, men har varierat i Lyckebyån mellan olika år, sannolikt beroende på olika analyserande laboratorier och/eller analysmetodik (t.ex. med eller utan filtrering). Förhållanden mellan parametrarna har därför tagits fram för respektive år genom att årsmedelvärden för absorbans vid 420 nm på filtrerade prover från den nationella miljöövervakningen i Lyckebyån vid Lyckeby dividerats med årsmedelvärden för färg från den samordnade recipientkontrollen i samma provpunkt. Färgresultaten från samt- 53
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 3 liga provpunkter inom den samordnade recipientkontrollen har därefter multiplicerats med den framräknade årsspecifika kvoten, varvid framräknade absorbansvärden erhållits. Bedömningar av tillstånd för vattenfärg i denna rapport görs med utgångspunkt från analys av absorbans vid 420 nm år 2011 och bedömningar av tidsserier utgår från beräknade värden för absorbans vid 420 nm 1988-2010, enligt ovan, samt analys år 2011. 54
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 3 Tem Klo Alka Led Tur Abs Syr Syre Nitrat Vatten pera Sikt- ro lini nings bidi Färg 420 gas mätt Total Total Nitrit PROVPUNKT ID Datum föring tur djup fyll ph tet förm tet 405 nm filtr TOC halt nad fosfor kväve kväve Ca Mg Na K Cl Sulfat - m 3 /s C m µg/l - mekv/l ms/m FNU mgpt/l abs/5cm mg/l mg/l % ug/l ug/l ug/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l 3. infl. Transjön LY1015 110210 1 1,0 6,2 0,054 5,4 1,6 130 0,349 17 13,1 94 12 630 160 0,17 0,074 0,21 0,022 0,20 0,12 LY1015 110414 1 6,3 6,3 0,063 4,8 2,4 120 0,318 13 11,1 92 20 510 120 0,17 0,066 0,18 0,024 0,17 0,11 LY1015 110616 0,1 15,9 6,8 0,15 6,0 3,0 100 0,267 12 9,7 100 18 490 22 0,22 0,096 0,23 0,019 0,21 0,10 LY1015 110811 0,4 16,3 6,8 0,16 5,8 5,9 250 0,595 25 8,6 90 21 740 31 0,28 0,10 0,23 0,021 0,20 0,064 LY1015 111017 0,4 6,4 6,6 0,11 5,9 5,2 200 0,498 23 10,9 88 17 850 140 0,21 0,081 0,23 0,024 0,21 0,074 LY1015 111214 0,6 2,5 6,4 0,076 5,7 3,8 150 0,424 17 12,4 95 15 790 170 0,19 0,074 0,23 0,025 0,21 0,090 min 0,1 1,0 6,2 0,054 4,8 1,6 100 0,267 12 8,6 88 12 490 22 0,17 0,066 0,18 0,019 0,17 0,064 max 1 16,3 6,8 0,16 6,0 5,9 250 0,595 25 13,1 100 21 850 170 0,28 0,10 0,23 0,025 0,21 0,12 MEDEL 0,6 8,1 6,5 0,10 5,6 3,7 158 0,409 18 11,0 93 17 668 107 0,21 0,082 0,22 0,023 0,20 0,093 median 0,5 6,4 6,5 0,093 5,8 3,4 140 0,387 17 11,0 93 18 685 130 0,20 0,078 0,23 0,023 0,21 0,095 5. Riksväg 25 LY1025 110210 3 1,3 6,5 0,14 6,4 1,7 150 0,397 18 12,1 88 13 730 120 0,25 0,087 0,21 0,024 0,21 0,12 LY1025 110414 2 7,1 6,7 0,14 5,7 2,4 110 0,313 13 10,4 88 14 510 78 0,26 0,068 0,18 0,023 0,17 0,11 LY1025 110616 0,2 16,8 6,9 0,18 6,7 3,2 120 0,305 15 8,9 94 25 690 45 0,28 0,090 0,24 0,025 0,23 0,11 LY1025 110811 0,9 16,5 6,5 0,13 5,8 3,6 240 0,628 31 8,0 83 28 770 5 0,27 0,11 0,23 0,020 0,19 0,067 LY1025 111017 0,8 6,4 6,3 0,088 5,8 3,6 230 0,606 29 10,7 87 18 830 42 0,20 0,10 0,24 0,023 0,22 0,060 LY1025 111214 1 2,3 6,3 0,068 5,6 5,3 160 0,419 19 12,3 93 22 750 97 0,18 0,089 0,24 0,027 0,22 0,076 min 0,2 1,3 6,3 0,068 5,6 1,7 110 0,305 13 8,0 83 13 510 5 0,18 0,068 0,18 0,020 0,17 0,060 max 3 16,8 6,9 0,18 6,7 5,3 240 0,628 31 12,3 94 28 830 120 0,28 0,11 0,24 0,027 0,23 0,12 MEDEL 1 8,4 6,5 0,12 6,0 3,3 168 0,445 21 10,4 89 20 713 65 0,24 0,091 0,22 0,024 0,21 0,091 median 1 6,8 6,5 0,14 5,8 3,4 155 0,408 19 10,6 88 20 740 62 0,26 0,090 0,24 0,024 0,22 0,093 6. Getasjökvarn LY1030 110210 5 0,9 6,4 0,078 6,6 1,7 160 0,436 20 13,6 97 20 770 110 0,22 0,092 0,26 0,026 0,25 0,12 LY1030 110414 3 7,5 6,8 0,13 6,0 1,7 120 0,333 14 11,3 96 23 510 65 0,25 0,076 0,21 0,025 0,20 0,12 LY1030 110616 0,2 16,9 6,9 0,17 6,9 3,0 120 0,312 14 9,5 100 23 640 84 0,28 0,10 0,25 0,026 0,24 0,11 LY1030 110811 1 15,5 6,5 0,12 6,4 3,7 290 0,752 38 8,9 92 28 820 5 0,29 0,12 0,29 0,024 0,23 0,059 LY1030 111017 1 5,4 6,4 0,099 6,6 3,3 230 0,605 29 10,0 79 26 790 30 0,21 0,10 0,28 0,025 0,26 0,058 LY1030 111214 2 2,7 6,2 0,052 6,2 4,1 180 0,470 22 12,5 95 20 770 92 0,18 0,090 0,26 0,028 0,26 0,078 min 0,2 0,9 6,2 0,052 6,0 1,7 120 0,312 14 8,9 79 20 510 5 0,18 0,076 0,21 0,024 0,20 0,058 max 5 16,9 6,9 0,17 6,9 4,1 290 0,752 38 13,6 100 28 820 110 0,29 0,12 0,29 0,028 0,26 0,12 MEDEL 2 8,2 6,5 0,11 6,4 2,9 183 0,485 23 11,0 93 23 717 64 0,24 0,096 0,26 0,026 0,24 0,091 median 2 6,5 6,5 0,1095 6,5 3,2 170 0,453 21 10,7 96 23 770 75 0,24 0,096 0,26 0,026 0,25 0,094 55
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 3 Tem Klo Alka Led Tur Abs Syr Syre Nitrat Vatten pera Sikt- ro lini nings bidi Färg 420 gas mätt Total Total Nitrit PROVPUNKT ID Datum föring tur djup fyll ph tet förm tet 405 nm filtr TOC halt nad fosfor kväve kväve Ca Mg Na K Cl Sulfat - m 3 /s C m µg/l - mekv/l ms/m FNU mgpt/l abs/5cm mg/l mg/l % ug/l ug/l ug/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l 7. Getasjön yta LY1035 110210 0,5 1,1 6,2 0,071 6,6 1,3 160 0,417 21 12,1 85 18 760 98 0,22 0,091 0,28 0,028 0,25 0,12 LY1035 110414 8,3 1,4 6,6 0,12 6,0 1,7 110 0,318 14 10,1 88 12 540 68 0,24 0,075 0,21 0,025 0,20 0,11 LY1035 110616 18,2 1,0 60 6,9 0,19 7,1 4,0 120 0,318 15 9,3 100 27 650 19 0,29 0,10 0,26 0,029 0,25 0,11 LY1035 110811 16,2 0,7 9,4 6,5 0,14 6,6 4,1 290 0,746 36 7,2 75 33 870 5 0,29 0,12 0,27 0,023 0,24 0,057 LY1035 111019 6,5 0,8 2,1 6,4 0,10 6,3 3,1 240 0,619 26 10,5 85 22 780 34 0,22 0,10 0,26 0,026 0,23 0,057 LY1035 111214 2,5 1,0 6,2 0,058 6,4 3,9 180 0,498 22 12,2 92 19 730 91 0,19 0,099 0,27 0,032 0,27 0,078 min 0,5 0,7 2,1 6,2 0,058 6,0 1,3 110 0,318 14 7,2 75 12 540 5 0,19 0,075 0,21 0,023 0,20 0,057 max 18,2 1,4 60 6,9 0,19 7,1 4,1 290 0,746 36 12,2 100 33 870 98 0,29 0,12 0,28 0,032 0,27 0,12 MEDEL 8,7 1,0 24 6,5 0,11 6,5 3,0 183 0,486 22 10,2 88 22 722 53 0,24 0,098 0,26 0,027 0,24 0,089 median 7,4 1,0 9,4 6,5 0,11 6,5 3,5 170 0,458 22 10,3 87 21 745 51 0,23 0,10 0,27 0,027 0,25 0,094 Bjurbäckens utlopp LY3190 110210 2 0,8 6,2 0,075 6,8 1,6 150 0,405 19 12,4 88 12 710 100 0,22 0,096 0,27 0,028 0,31 0,13 LY3190 110414 1 8,2 6,6 0,15 8,8 2,9 240 0,656 31 10,7 92 20 930 53 0,38 0,13 0,33 0,040 0,32 0,14 LY3190 110616 0,1 16,2 7,1 0,48 17,1 48 190 0,507 23 8,0 82 130 1000 100 0,61 0,24 0,82 0,060 0,78 0,11 LY3190 110811 0,6 14,0 6,2 0,12 7,9 6,0 >500 1,29 70 9,6 95 36 1100 5 0,45 0,17 0,34 0,039 0,25 0,065 LY3190 111017 0,5 5,0 6,4 0,17 9,1 10 390 1,08 54 11,7 92 30 1100 5 0,42 0,16 0,35 0,043 0,32 0,061 LY3190 111214 0,8 3,5 6,3 0,11 8,4 6,0 240 0,689 38 12,1 94 27 1100 80 0,34 0,14 0,31 0,044 0,31 0,094 min 0,1 0,8 6,2 0,075 6,8 1,6 150 0,405 19 8,0 82 12 710 5 0,22 0,096 0,27 0,028 0,25 0,061 max 2 16,2 7,1 0,48 17,1 48 390 1,290 70 12,4 95 130 1100 100 0,61 0,24 0,82 0,060 0,78 0,14 MEDEL 0,9 8,0 6,5 0,18 9,7 12 242 0,771 39 10,8 90 43 990 57 0,40 0,16 0,40 0,042 0,38 0,10 median 0,7 6,6 6,4 0,14 8,6 6,0 240 0,673 35 11,2 92 29 1050 67 0,40 0,15 0,34 0,042 0,32 0,10 8. Västraby LY1045 110119 6 1,1 6,3 0,12 8,6 2,6 180 0,481 23 12,0 86 17 1000 200 0,32 0,13 0,33 0,041 0,31 0,15 LY1045 110210 7 0,8 6,2 0,071 7,3 1,5 170 0,461 24 12,7 90 16 1300 130 0,25 0,11 0,28 0,033 0,28 0,13 LY1045 110310 4 1,0 6,5 0,16 8,8 3,2 160 0,430 21 12,3 89 24 960 140 0,30 0,12 0,34 0,041 0,31 0,15 LY1045 110414 5 8,3 6,6 0,12 6,5 2,5 140 0,387 17 11,1 94 14 750 90 0,25 0,088 0,24 0,030 0,22 0,12 LY1045 110516 1 14,4 7,0 0,18 8,8 3,7 110 0,276 17 9,3 93 21 1200 350 0,31 0,11 0,34 0,040 0,31 0,12 LY1045 110616 0,4 16,6 7,0 0,21 10,3 4,9 100 0,250 15 9,2 95 26 2000 1000 0,34 0,13 0,42 0,050 0,37 0,14 LY1045 110713 0,6 19,8 6,9 0,22 8,5 6,4 140 0,356 20 8,2 80 29 1100 190 0,34 0,12 0,32 0,027 0,30 0,11 LY1045 110811 2 15,9 6,6 0,18 7,6 6,3 340 0,883 48 9,3 95 33 1100 38 0,39 0,15 0,31 0,037 0,25 0,063 LY1045 110920 2 13,2 6,5 0,13 7,2 6,8 320 0,822 37 9,6 93 37 1100 21 0,34 0,13 0,31 0,036 0,26 0,057 LY1045 111017 2 5,8 6,5 0,13 7,5 5,0 290 0,740 34 11,4 91 27 1300 100 0,29 0,12 0,30 0,036 0,27 0,061 LY1045 111114 2 4,9 6,4 0,13 7,5 5,2 260 0,640 27 12,3 96 26 1000 110 0,25 0,12 0,30 0,037 0,28 0,072 LY1045 111214 3 2,9 6,3 0,096 7,5 4,6 200 0,554 26 12,5 95 26 1100 140 0,26 0,12 0,29 0,041 0,30 0,086 min 0,4 0,8 6,2 0,071 6,5 1,5 100 0,250 15 8,2 80 14 750 21 0,25 0,09 0,24 0,027 0,22 0,057 max 7 19,8 7,0 0,22 10,3 6,8 340 0,883 48 12,7 96 37 2000 1000 0,39 0,15 0,42 0,050 0,37 0,15 MEDEL 3 8,7 6,6 0,15 8,0 4,4 201 0,523 26 10,8 91 25 1159 209 0,30 0,12 0,32 0,037 0,29 0,10 median 2 7,1 6,5 0,13 7,6 4,8 175 0,471 24 11,3 93 26 1100 135 0,31 0,12 0,31 0,037 0,29 0,12 56
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 3 Tem Klo Alka Led Tur Abs Syr Syre Nitrat Vatten pera Sikt- ro lini nings bidi Färg 420 gas mätt Total Total Nitrit PROVPUNKT ID Datum föring tur djup fyll ph tet förm tet 405 nm filtr TOC halt nad fosfor kväve kväve Ca Mg Na K Cl Sulfat - m 3 /s C m µg/l - mekv/l ms/m FNU mgpt/l abs/5cm mg/l mg/l % ug/l ug/l ug/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l 54. uppstr. Löften LY3320 110210 2 0,8 5,4 0,005 6,2 2,0 200 0,565 24 9,3 66 19 900 88 0,16 0,11 0,23 0,032 0,24 0,14 LY3320 110414 1 7,6 6,0 0,089 7,4 3,9 250 0,648 27 5,3 45 26 790 19 0,20 0,13 0,31 0,035 0,28 0,12 LY3320 110616 0,1 12,8 6,6 0,45 11,6 29 260 0,690 29 4,6 44 27 760 10 0,35 0,23 0,57 0,021 0,41 0,081 LY3320 110811 0,5 14,1 5,7 0,079 6,8 6,0 480 1,28 58 3,4 34 36 970 5 0,26 0,17 0,33 0,031 0,24 0,065 LY3320 111017 0,4 3,9 6,1 0,11 7,6 6,0 250 0,668 33 7,6 58 37 760 50 0,19 0,14 0,36 0,030 0,29 0,086 LY3320 111214 0,6 2,9 5,8 0,057 6,9 3,1 210 0,592 30 8,8 67 24 810 42 0,18 0,13 0,28 0,037 0,27 0,11 min 0,1 0,8 5,4 0,005 6,2 2,0 200 0,565 24 3,4 34 19 760 5 0,16 0,11 0,23 0,021 0,24 0,065 max 2 14,1 6,6 0,45 11,6 29 480 1,280 58 9,3 67 37 970 88 0,35 0,23 0,57 0,037 0,41 0,14 MEDEL 0,7 7,0 5,9 0,13 7,7 8,3 275 0,741 34 6,5 52 28 832 36 0,22 0,15 0,35 0,031 0,29 0,10 median 0,5 5,8 5,9 0,084 7,1 5,0 250 0,658 30 6,5 51 27 800 31 0,20 0,14 0,32 0,032 0,28 0,098 56. bäck från Långasjö LY3330 110210 0,5 0,9 5,5 0,017 7,3 1,2 180 0,513 29 10,7 77 35 1300 150 0,21 0,11 0,27 0,041 0,27 0,16 LY3330 110414 0,3 7,5 6,0 0,058 7,9 1,2 210 0,549 25 9,8 83 42 1100 150 0,25 0,11 0,31 0,040 0,31 0,14 LY3330 110616 0,005 12,9 6,7 0,35 11,1 10 310 0,791 36 4,7 46 150 1500 72 0,46 0,21 0,40 0,074 0,34 0,14 LY3330 110811 0,2 13,1 6,1 0,10 8,8 1,9 390 1,02 54 8,0 78 78 1200 17 0,39 0,17 0,43 0,044 0,33 0,11 LY3330 111017 0,1 4,3 6,2 0,16 9,9 6,2 290 0,792 43 10,0 77 59 1300 73 0,34 0,16 0,40 0,047 0,40 0,076 LY3330 111214 0,2 3,5 5,9 0,062 8,8 3,2 210 0,594 29 10,8 84 45 1200 130 0,27 0,13 0,35 0,047 0,36 0,12 min 0,005 0,9 5,5 0,017 7,3 1,2 180 0,513 25 4,7 46 35 1100 17 0,21 0,11 0,27 0,040 0,27 0,076 max 0,5 13,1 6,7 0,35 11,1 10 390 1,020 54 10,8 84 150 1500 150 0,46 0,21 0,43 0,074 0,40 0,16 MEDEL 0,2 7,0 6,1 0,12 8,9 4,0 265 0,710 36 9,0 74 68 1267 99 0,32 0,15 0,36 0,049 0,34 0,12 median 0,2 5,9 6,1 0,081 8,8 2,6 250 0,693 33 9,9 78 52 1250 102 0,31 0,15 0,38 0,046 0,34 0,13 57. Törn yta LY3340 110210 0,9 1,0 6,0 0,084 8,0 2,2 260 0,694 34 9,0 64 20 950 41 0,24 0,15 0,30 0,041 0,30 0,15 LY3340 110414 9,1 1,1 6,6 0,14 7,1 3,2 180 0,503 22 10,9 95 25 770 61 0,28 0,12 0,25 0,034 0,24 0,11 LY3340 110616 18,8 0,6 9,2 7,0 0,16 8,5 3,1 140 0,367 21 8,7 95 18 760 50 0,31 0,13 0,27 0,036 0,25 0,13 LY3340 110811 18,4 0,7 16 6,9 0,19 7,6 3,8 130 0,338 23 8,2 89 24 760 5 0,34 0,14 0,29 0,036 0,25 0,13 LY3340 111019 8,2 1,5 6,0 6,8 0,15 7,6 3,0 220 0,633 26 9,8 83 30 1100 43 0,30 0,13 0,29 0,031 0,26 0,11 LY3340 111214 2,2 1,1 6,9 0,16 7,8 3,7 250 0,729 29 12,5 94 26 970 68 0,33 0,14 0,29 0,033 0,25 0,11 min 0,9 0,6 6,0 6,0 0,084 7,1 2,2 130 0,338 21 8,2 64 18 760 5 0,24 0,12 0,25 0,031 0,24 0,11 max 18,8 1,5 16 7,0 0,19 8,5 3,8 260 0,729 34 12,5 95 30 1100 68 0,34 0,15 0,30 0,041 0,30 0,15 MEDEL 9,6 1,0 10 6,7 0,15 7,8 3,2 197 0,544 26 9,9 87 24 885 45 0,30 0,14 0,28 0,035 0,26 0,12 median 8,7 1,1 9,2 6,9 0,16 7,7 3,2 200 0,568 25 9,4 92 25 860 47 0,31 0,14 0,29 0,035 0,25 0,12 57
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 3 Tem Klo Alka Led Tur Abs Syr Syre Nitrat Vatten pera Sikt- ro lini nings bidi Färg 420 gas mätt Total Total Nitrit PROVPUNKT ID Datum föring tur djup fyll ph tet förm tet 405 nm filtr TOC halt nad fosfor kväve kväve Ca Mg Na K Cl Sulfat - m 3 /s C m µg/l - mekv/l ms/m FNU mgpt/l abs/5cm mg/l mg/l % ug/l ug/l ug/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l 57. Törn botten LY3340 110210 4,0 6,2 0,29 9,6 9,8 480 1,31 60 0,0 1 41 1300 5 LY3340 110414 8,8 6,6 0,14 7,1 4,7 180 0,495 22 10,2 89 20 780 61 LY3340 110616 14,7 6,9 0,50 9,8 29 260 0,735 26 0,1 1 43 1500 5 LY3340 110811 15,4 6,9 0,39 9,3 16 140 0,380 24 0,0 1 33 1100 5 LY3340 111019 8,1 6,8 0,15 7,6 3,6 220 0,647 29 9,8 83 29 990 44 LY3340 111214 2,2 6,9 0,16 7,8 3,8 250 0,726 29 12,4 93 24 970 63 min 2,2 6,2 0,14 7,1 3,6 140 0,380 22 0,0 1 20 780 5 max 15,4 6,9 0,50 9,8 29 480 1,310 60 12,4 93 43 1500 63 MEDEL 8,9 6,7 0,27 8,5 11 255 0,716 32 5,4 45 32 1107 31 median 8,5 6,9 0,23 8,6 7,3 235 0,687 28 5,0 42 31 1045 25 55. Linnefors LY3350 110119 4 1,2 6,2 0,12 8,5 1,4 230 0,635 31 11,3 81 20 860 52 0,29 0,16 0,32 0,043 0,29 0,15 LY3350 110210 5 2,1 6,1 0,11 8,2 1,9 250 0,690 30 9,7 72 20 1300 43 0,27 0,15 0,30 0,040 0,29 0,14 LY3350 110310 3 1,9 5,9 0,10 8,5 2,5 230 0,633 31 9,4 70 20 990 63 0,27 0,15 0,32 0,041 0,29 0,15 LY3350 110414 3 8,6 6,7 0,17 7,8 4,0 190 0,516 23 11,1 96 21 850 84 0,32 0,13 0,27 0,037 0,25 0,13 LY3350 110516 1 15,3 7,1 0,17 7,8 2,9 140 0,383 21 9,1 92 21 720 30 0,32 0,13 0,27 0,036 0,25 0,14 LY3350 110616 0,3 18,5 6,9 0,17 7,7 6,0 120 0,322 21 9,3 100 26 720 5 0,32 0,13 0,28 0,036 0,26 0,14 LY3350 110713 0,4 21,9 7,0 0,18 7,9 4,1 100 0,272 17 8,0 92 23 690 5 0,33 0,13 0,28 0,035 0,26 0,14 LY3350 110811 1 17,6 7,2 0,20 7,8 5,4 90 0,244 20 9,4 101 23 660 5 0,33 0,14 0,29 0,036 0,25 0,14 LY3350 110920 2 14,1 7,0 0,18 7,5 5,7 120 0,323 19 9,6 95 32 760 5 0,32 0,13 0,28 0,035 0,25 0,12 LY3350 111017 1 8,1 6,9 0,16 7,7 3,8 150 0,425 24 10,7 91 21 830 37 0,30 0,13 0,27 0,032 0,25 0,12 LY3350 111114 1 6,0 6,8 0,17 7,8 2,4 170 0,482 20 11,6 93 27 1000 83 0,29 0,13 0,27 0,033 0,25 0,12 LY3350 111214 2 2,6 7,0 0,19 8,0 3,6 190 0,560 24 12,8 97 26 990 94 0,33 0,13 0,27 0,032 0,25 0,11 min 0,3 1,2 5,9 0,10 7,5 1,4 90 0,244 17 8,0 70 20 660 5 0,27 0,13 0,27 0,032 0,25 0,11 max 5 21,9 7,2 0,20 8,5 6,0 250 0,690 31 12,8 101 32 1300 94 0,33 0,16 0,32 0,043 0,29 0,15 MEDEL 2 9,8 6,7 0,16 7,9 3,6 165 0,457 23 10,2 90 23 864 42 0,31 0,14 0,29 0,036 0,26 0,13 median 1 8,4 6,9 0,17 7,8 3,7 160 0,454 22 9,7 93 22 840 40 0,32 0,13 0,28 0,036 0,25 0,14 10. Kyrksjön yta LY1055 110210 0,8 1,0 6,1 0,085 7,9 1,8 190 0,508 25 10,9 77 20 1000 130 0,27 0,13 0,30 0,038 0,28 0,15 LY1055 110414 9,0 1,0 6,6 0,12 7,0 2,7 150 0,406 18 9,2 80 18 780 93 0,26 0,10 0,24 0,034 0,24 0,12 LY1055 110616 19,7 0,5 23 7,3 0,19 8,8 8,6 120 0,325 18 10,1 111 29 900 83 0,34 0,14 0,33 0,042 0,30 0,15 LY1055 110811 17,0 0,7 15 6,8 0,20 8,0 5,4 240 0,622 34 7,4 80 33 1100 53 0,38 0,15 0,31 0,039 0,26 0,11 LY1055 111019 7,1 0,8 4,5 6,7 0,17 7,9 5,0 230 0,616 28 10,2 84 29 990 69 0,32 0,13 0,29 0,037 0,27 0,09 LY1055 111214 2,5 0,9 6,6 0,14 8,0 4,7 210 0,559 25 12,3 93 29 1100 150 0,30 0,13 0,31 0,043 0,30 0,11 min 0,8 0,5 4,5 6,1 0,085 7,0 1,8 120 0,325 18 7,4 77 18 780 53 0,26 0,10 0,24 0,034 0,24 0,087 max 19,7 1,0 23 7,3 0,20 8,8 8,6 240 0,622 34 12,3 111 33 1100 150 0,38 0,15 0,33 0,043 0,30 0,15 MEDEL 9,4 0,8 14 6,7 0,15 7,9 4,7 190 0,506 25 10,0 88 26 978 96 0,31 0,13 0,30 0,039 0,28 0,12 median 8,1 0,9 15 6,7 0,16 7,9 4,9 200 0,534 25 10,2 82 29 995 88 0,31 0,13 0,31 0,039 0,28 0,12 58
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 3 Tem Klo Alka Led Tur Abs Syr Syre Nitrat Vatten pera Sikt- ro lini nings bidi Färg 420 gas mätt Total Total Nitrit PROVPUNKT ID Datum föring tur djup fyll ph tet förm tet 405 nm filtr TOC halt nad fosfor kväve kväve Ca Mg Na K Cl Sulfat - m 3 /s C m µg/l - mekv/l ms/m FNU mgpt/l abs/5cm mg/l mg/l % ug/l ug/l ug/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l 11. Västersjön yta LY1060 110210 0,6 1,1 6,2 0,093 8,0 2,0 190 0,514 26 9,8 69 20 1100 130 0,28 0,13 0,31 0,041 0,29 0,16 LY1060 110414 9,1 0,9 6,5 0,10 6,8 2,9 150 0,413 19 9,0 79 19 800 100 0,25 0,10 0,25 0,034 0,23 0,13 LY1060 110616 19,2 0,4 16 7,2 0,20 8,7 9,5 120 0,318 19 9,6 105 30 750 50 0,33 0,14 0,33 0,041 0,30 0,15 LY1060 110811 18,2 0,8 21 6,6 0,20 8,0 5,4 220 0,597 33 6,5 71 35 1000 37 0,37 0,15 0,31 0,038 0,25 0,11 LY1060 111019 7,3 0,7 5,1 6,7 0,16 7,9 4,9 230 0,628 28 9,5 79 30 1000 57 0,32 0,13 0,29 0,036 0,26 0,09 LY1060 111214 2,5 0,9 6,7 0,14 8,0 5,2 210 0,557 25 12,0 91 28 1100 150 0,30 0,14 0,31 0,044 0,29 0,11 min 0,6 0,4 5,1 6,2 0,093 6,8 2,0 120 0,318 19 6,5 69 19 750 37 0,25 0,10 0,25 0,034 0,23 0,085 max 19,2 1,1 21 7,2 0,20 8,7 9,5 230 0,628 33 12,0 105 35 1100 150 0,37 0,15 0,33 0,044 0,30 0,16 MEDEL 9,5 0,8 14 6,7 0,15 7,9 5,0 187 0,505 25 9,4 82 27 958 87 0,31 0,13 0,30 0,039 0,27 0,12 median 8,2 0,9 16 6,7 0,15 8,0 5,1 200 0,536 26 9,6 79 29 1000 79 0,31 0,14 0,31 0,040 0,28 0,12 12. Fur Rv 123 LY1065 110119 12 0,9 6,3 0,14 8,9 2,3 190 0,515 24 10,1 72 19 950 110 0,33 0,16 0,33 0,041 0,30 0,17 LY1065 110210 15 0,6 6,1 0,094 8,1 1,9 190 0,514 25 10,2 73 22 1000 120 0,27 0,13 0,29 0,039 0,29 0,15 LY1065 110310 9 0,8 6,1 0,12 8,7 1,9 200 0,546 27 9,9 71 21 920 95 0,30 0,14 0,32 0,041 0,29 0,16 LY1065 110414 10 9,5 6,5 0,10 6,8 2,9 150 0,408 21 9,3 82 20 810 110 0,25 0,10 0,24 0,033 0,24 0,13 LY1065 110516 2 16,4 7,0 0,19 8,3 4,9 140 0,360 21 8,6 89 27 850 52 0,33 0,13 0,29 0,040 0,27 0,14 LY1065 110616 0,8 19,5 6,9 0,20 8,7 8,6 120 0,317 20 8,8 97 35 800 5 0,33 0,14 0,33 0,043 0,30 0,15 LY1065 110713 1 21,1 6,7 0,21 8,6 6,8 140 0,376 21 6,6 75 30 930 58 0,36 0,14 0,32 0,035 0,28 0,14 LY1065 110811 4 18,1 6,7 0,20 7,9 5,5 230 0,593 34 6,4 69 42 1000 42 0,38 0,15 0,31 0,038 0,25 0,11 LY1065 110920 5 13,9 6,6 0,16 7,7 4,9 260 0,674 33 7,7 75 46 1000 39 0,35 0,14 0,30 0,039 0,26 0,08 LY1065 111017 4 7,4 6,6 0,17 7,9 4,4 240 0,633 31 9,0 75 30 1100 51 0,32 0,13 0,29 0,037 0,26 0,09 LY1065 111114 3 5,7 6,4 0,18 8,0 3,6 230 0,586 25 9,7 78 26 950 91 0,30 0,13 0,30 0,038 0,27 0,15 LY1065 111214 6 2,5 6,7 0,14 8,0 4,6 200 0,556 24 12,4 94 28 1100 150 0,30 0,13 0,30 0,044 0,29 0,11 min 1 0,6 6,1 0,094 6,8 1,9 120 0,317 20 6,4 69 19 800 5 0,25 0,10 0,24 0,033 0,24 0,080 max 15 21,1 7,0 0,21 8,9 8,6 260 0,674 34 12,4 97 46 1100 150 0,38 0,16 0,33 0,044 0,30 0,17 MEDEL 6 9,7 6,6 0,16 8,1 4,4 191 0,507 26 9,1 79 29 951 77 0,32 0,13 0,30 0,039 0,28 0,13 median 5 8,5 6,6 0,17 8,0 4,5 195 0,531 25 9,2 75 28 950 75 0,32 0,14 0,30 0,039 0,28 0,14 14. Stubbelycke LY1075 110210 18 0,8 5,9 0,083 8,2 5,8 200 0,535 27 10,7 76 30 1100 150 0,27 0,14 0,28 0,040 0,27 0,17 LY1075 110414 12 10,4 6,4 0,096 6,8 3,3 180 0,485 20 9,8 89 32 890 88 0,24 0,11 0,24 0,035 0,23 0,13 LY1075 110616 0,9 18,0 7,0 0,19 8,7 6,9 130 0,334 18 9,4 100 33 750 34 0,33 0,14 0,33 0,038 0,30 0,16 LY1075 110811 5 16,8 6,8 0,21 7,8 5,6 260 0,671 36 8,3 86 51 950 23 0,38 0,15 0,28 0,037 0,24 0,12 LY1075 111017 5 5,8 6,6 0,17 7,9 5,4 270 0,709 34 10,9 87 38 980 23 0,32 0,14 0,29 0,038 0,26 0,081 LY1075 111214 7 3,4 6,5 0,12 7,9 5,7 210 0,578 25 12,0 92 35 1100 160 0,28 0,13 0,27 0,041 0,27 0,14 min 0,9 0,8 5,9 0,083 6,8 3,3 130 0,334 18 8,3 76 30 750 23 0,24 0,11 0,24 0,035 0,23 0,081 max 18 18,0 7,0 0,21 8,7 6,9 270 0,709 36 12,0 100 51 1100 160 0,38 0,15 0,33 0,041 0,30 0,17 MEDEL 8 9,2 6,5 0,14 7,9 5,5 208 0,552 27 10,2 88 37 962 80 0,30 0,14 0,28 0,038 0,26 0,13 median 6 8,1 6,6 0,15 7,9 5,7 205 0,557 26 10,3 88 34 965 61 0,30 0,14 0,28 0,038 0,27 0,14 59
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 3 Tem Klo Alka Led Tur Abs Syr Syre Nitrat Vatten pera Sikt- ro lini nings bidi Färg 420 gas mätt Total Total Nitrit PROVPUNKT ID Datum föring tur djup fyll ph tet förm tet 405 nm filtr TOC halt nad fosfor kväve kväve Ca Mg Na K Cl Sulfat - m 3 /s C m µg/l - mekv/l ms/m FNU mgpt/l abs/5cm mg/l mg/l % ug/l ug/l ug/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l 16. Kättilsmåla nedstr. LY1085 110210 20 0,8 6,1 0,081 7,6 1,8 160 0,434 23 13,0 92 23 1100 180 0,26 0,13 0,25 0,038 0,24 0,18 LY1085 110414 14 10,4 6,5 0,097 6,7 3,0 160 0,430 19 10,2 92 29 890 130 0,25 0,10 0,23 0,035 0,22 0,14 LY1085 110616 1 20,0 7,2 0,21 8,6 4,4 140 0,378 20 8,6 95 28 810 70 0,35 0,14 0,30 0,040 0,28 0,15 LY1085 110811 6 19,0 7,0 0,21 7,9 4,9 170 0,431 27 7,9 87 34 880 53 0,38 0,15 0,30 0,038 0,24 0,13 LY1085 111017 5 8,0 6,7 0,19 8,0 5,2 280 0,740 35 9,9 84 42 1000 22 0,35 0,14 0,29 0,040 0,26 0,078 LY1085 111214 8 3,1 6,8 0,15 7,9 6,0 200 0,552 24 12,5 95 30 1000 140 0,31 0,13 0,28 0,040 0,26 0,12 min 1 0,8 6,1 0,081 6,7 1,8 140 0,378 19 7,9 84 23 810 22 0,25 0,10 0,23 0,035 0,22 0,078 max 20 20,0 7,2 0,21 8,6 6,0 280 0,740 35 13,0 95 42 1100 180 0,38 0,15 0,30 0,040 0,28 0,18 MEDEL 9 10,2 6,7 0,16 7,8 4,2 185 0,494 25 10,4 91 31 947 99 0,32 0,13 0,28 0,039 0,25 0,13 median 7 9,2 6,8 0,17 7,9 4,7 165 0,433 24 10,1 92 30 945 100 0,33 0,14 0,29 0,039 0,25 0,14 17. Lyckeby LY1095 110119 16 0,9 6,5 0,13 8,6 2,4 190 0,499 24 13,5 96 35 990 160 0,34 0,16 0,30 0,043 0,28 0,19 LY1095 110210 21 1,0 6,4 0,082 7,8 1,9 170 0,453 24 13,8 98 25 1100 170 0,26 0,13 0,26 0,038 0,26 0,18 LY1095 110310 12 0,6 6,4 0,11 8,5 1,9 200 0,545 28 14,0 98 28 960 100 0,32 0,15 0,34 0,046 0,28 0,17 LY1095 110414 14 9,6 6,5 0,099 6,8 3,2 160 0,431 20 11,1 97 29 920 140 0,25 0,10 0,23 0,034 0,22 0,14 LY1095 110516 3 15,9 7,1 0,19 8,2 3,1 180 0,491 24 8,9 100 34 940 75 0,35 0,14 0,28 0,042 0,26 0,13 LY1095 110616 1 19,2 7,2 0,23 8,9 3,0 140 0,373 20 8,0 87 26 870 120 0,37 0,15 0,31 0,042 0,29 0,15 LY1095 110713 2 21,4 6,9 0,21 8,9 3,4 120 0,311 17 7,3 82 26 770 76 0,36 0,14 0,33 0,039 0,29 0,16 LY1095 110811 6 18,8 7,1 0,20 7,8 4,0 150 0,419 25 8,7 94 32 860 73 0,37 0,15 0,30 0,038 0,25 0,14 LY1095 110920 7 14,6 6,9 0,20 7,8 5,5 240 0,625 28 9,7 95 48 940 59 0,38 0,14 0,29 0,038 0,25 0,090 LY1095 111017 5 8,2 6,8 0,19 8,1 5,3 280 0,741 34 11,3 96 40 1000 28 0,35 0,14 0,28 0,040 0,26 0,079 LY1095 111114 5 6,0 6,8 0,19 8,1 4,7 250 0,628 27 12,3 98 34 890 72 0,33 0,14 0,29 0,042 0,26 0,11 LY1095 111214 8 3,3 6,8 0,16 8,0 6,4 200 0,549 23 12,7 97 35 1100 160 0,32 0,13 0,29 0,040 0,27 0,12 min 1 0,6 6,4 0,082 6,8 1,9 120 0,311 17 7,3 82 25 770 28 0,25 0,10 0,23 0,034 0,22 0,079 max 21 21,4 7,2 0,23 8,9 6,4 280 0,741 34 14,0 100 48 1100 170 0,38 0,16 0,34 0,046 0,29 0,19 MEDEL 8 10,0 6,8 0,17 8,1 3,7 190 0,505 25 10,9 95 33 945 103 0,33 0,14 0,29 0,040 0,26 0,14 median 6 8,9 6,8 0,19 8,1 3,3 185 0,495 24 11,2 97 33 940 88 0,34 0,14 0,29 0,040 0,26 0,14 60
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 3 Redovisning av ALcontrol AB:s deltagande i interkalibrering: Tabellen visar ALcontrols analysvärden jämfört med medelvärdet för samtliga deltagande laboratorier. ITM 2009-2A Recipientvatten Prov 1 ITM 2011-3A Dricksvattenliknande recipient Prov 2 Prov 1 ITM 2011-3B Jordbrukspåverkad recipient Prov 2 Prov 1 Prov 2 ALcontrol Medel ALcontrol Medel ALcontrol Medel ALcontrol Medel ALcontrol Medel ALcontrol Medel ph 7,84 7,80 7,89 7,86 8,30 8,23 8,29 8,25 Alkalinitet, mekv/l 1,13 1,16 1,14 1,16 2,33 2,39 2,33 2,40 Turbiditet, FNU 0,618 0,603 0,508 0,535 0,765 0,828 0,869 0,861 Konduktivitet, ms/m 22,8 22,3 22,7 22,3 63,7 62,1 63,5 62,1 Färgtal, mg Pt/l 17,0 22,0 17,0 21,7 16,0 21,4 17,0 21,0 Absorbans 0,798 0,888 0,898 0,891 0,906 0,913 0,896 0,984 TOC, mg/l 8,29 8,68 8,48 8,70 9,84 10,9 10,1 11,0 Syrgas, mg/l Syrgasmättnad, % Tot-P, ug/l 12,4 12,4 12 12,3 Tot-N, ug/l 559 514 532 503 NO3-N, ug/l 132 150 131 146 Kalcium (Ca), mg/l 24,3 24,8 24,2 24,7 42,1 42,3 41,4 42,2 Magnesium (Mg), mg/l 4,91 4,65 4,91 4,65 12,0 11,4 11,8 11,4 Natrium (Na), mg/l 11,5 11,7 11,5 12,1 63,0 63,0 62,0 62,9 Kalium (K), mg/l 2,69 2,78 2,76 2,79 8,56 8,31 8,43 8,44 Klorid (Cl-), mg/l 14,2 15,7 14,2 15,5 90,2 89,4 90,8 88,9 Sulfat (SO4-2), mg/l 21,8 22,7 21,8 22,7 45,2 45,3 45,5 45,2 61
62 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 3
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 4 BILAGA 4 Fysikaliska och kemiska vattenundersökningar Nationell miljöövervakning, SLU Analysresultat Lyckebyån vid Lyckeby (flodmynningar) Tomeshultagölen (trendstation) Mossgölen (referenssjö) 63
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 4 Lyckebyån vid Lyckeby. Institutionen för vatten och miljö, SLU Uppsala År Mån Dag ph Alk. Kond. Ca Mg Na K Sulfat Klorid Fluorid Si mekv/l ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l µg/l mg/l 2011 1 17 6,3 0,13 8,8 0,33 0,15 0,31 0,041 0,19 0,30 150 5,6 2011 2 14 6,1 0,08 7,6 0,26 0,12 0,28 0,037 0,18 0,27 150 5,6 2011 3 16 6,4 0,11 8,1 0,29 0,14 0,29 0,038 0,16 0,28 150 5,8 2011 4 11 6,4 0,09 6,3 0,23 0,10 0,22 0,031 0,13 0,21 140 4,6 2011 5 16 6,8 0,21 8,1 0,32 0,14 0,28 0,040 0,12 0,26 180 4,0 2011 6 13 6,8 0,24 8,9 0,34 0,15 0,31 0,042 0,15 0,29 200 2,8 2011 7 18 6,8 0,21 8,7 0,33 0,14 0,31 0,038 0,16 0,29 200 0,93 2011 8 22 6,9 0,21 8,1 0,35 0,14 0,28 0,035 0,11 0,24 200 3,7 2011 9 12 6,9 0,22 7,9 0,36 0,14 0,29 0,034 0,09 0,26 200 3,7 2011 10 17 6,7 0,20 7,7 0,35 0,15 0,29 0,039 0,08 0,27 190 4,7 2011 11 14 6,8 0,19 7,8 0,31 0,14 0,29 0,039 0,09 0,27 180 4,9 2011 12 12 6,7 0,16 8,3 0,30 0,14 0,29 0,040 0,12 0,28 170 5,5 Medel 6,6 0,17 8,0 0,31 0,14 0,28 0,038 0,13 0,27 176 4,3 År Mån Dag NH 4 -N NO 23 -N Tot-N PO 4 -P Tot-P Abs. filt TOC Turb µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l FNU 2011 1 17 79 263 1193 15 31 0,516 28,1 2,3 2011 2 14 89 307 1087 12 26 0,478 24,4 1,8 2011 3 16 101 206 1145 11 27 0,521 27,2 2,1 2011 4 11 64 211 937 9 29 0,399 20,6 2,9 2011 5 16 48 127 1028 12 40 0,480 23,8 3,1 2011 6 13 52 174 985 5 33 0,379 20,0 3,1 2011 7 18 33 146 809 3 28 0,300 17,2 2,9 2011 8 22 30 127 1127 7 43 0,596 27,9 4,6 2011 9 12 26 143 1164 8 47 0,633 27,4 4,5 2011 10 17 23 91 1302 10 45 0,703 32,7 5,4 2011 11 14 39 160 1119 10 39 0,616 28,2 5,2 2011 12 12 80 279 1234 12 39 0,556 24,9 6,0 Medel 55 186 1094 10 36 0,515 25,2 3,7 År Mån Dag Fe Mn Cu Zn Al Cd Pb Hg Cr Ni Co As V mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ng/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 2011 1 17 1,8 140 450 9,2 2011 2 14 1,6 110 1,8 12 480 0,051 0,58 6,3 0,55 1,1 1,00 0,53 1,4 2011 3 16 2,1 120 1,4 7,7 470 0,046 0,65 6,6 0,57 1,0 0,85 0,45 1,0 2011 4 11 1,4 81 1,6 7,4 360 0,034 0,62 6,7 0,64 0,96 0,63 0,48 1,1 2011 5 16 2,8 250 1,4 4,2 250 0,022 1,0 5,4 0,52 1,1 0,93 0,56 1,0 2011 6 13 2,9 420 1,3 4,3 190 0,015 1,2 3,8 0,30 0,79 0,98 0,60 1,2 2011 7 18 2,1 200 1,3 4,7 140 0,013 1,3 2,6 0,32 0,73 0,74 0,56 1,3 2011 8 22 3,9 200 1,6 4,5 280 0,022 1,3 6,1 0,52 1,2 0,90 0,87 1,7 2011 9 12 4,4 150 1,3 4,0 260 0,018 1,3 5,6 0,49 1,1 0,76 0,90 1,6 2011 10 17 4,3 140 1,3 4,7 350 0,019 1,3 6,0 0,59 1,2 0,87 0,87 1,7 2011 11 14 3,8 110 1,3 4,3 330 0,018 1,4 4,9 0,59 1,1 0,63 0,79 1,6 2011 12 12 3,6 99 370 0,012 Medel 2,9 168 1,4 5,8 328 0,025 1,07 5,7 0,51 1,0 0,83 0,66 1,4 64
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 4 Tomeshultagölen. Institutionen för vatten och miljö, SLU Uppsala År Mån Dag ph Alk. Kond. Ca Mg Na K Sulfat Klorid Fluorid Si mekv/l ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l µg/l mg/l 2011 2 21 4,5-0,08 5,0 0,06 0,07 0,17 0,024 0,09 0,15 90 5,8 2011 4 18 5,5 0,00 3,8 0,08 0,08 0,16 0,020 0,08 0,12 90 4,6 2011 8 15 5,3 0,00 4,1 0,09 0,10 0,16 0,020 0,05 0,13 110 4,3 2011 11 1 5,4-0,01 3,9 0,09 0,09 0,18 0,019 0,04 0,14 110 4,9 Medel 5,2-0,02 4,2 0,08 0,09 0,17 0,021 0,06 0,14 100 4,9 År Mån Dag NH 4 -N NO 23 -N Tot-N PO 4 -P Tot-P Abs. filt TOC Turb µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l FNU 2011 2 21 7 4 425 4 8 0,472 24,7 0,33 2011 4 18 7 14 693 4 19 0,632 26,1 1,2 2011 8 15 32 8 884 5 23 0,885 35,7 1,1 2011 11 1 20 41 821 2 16 0,797 35,4 0,78 Medel 17 17 706 4 17 0,697 30,5 0,85 Mossgöl. Institutionen för vatten och miljö, SLU Uppsala År Mån Dag ph Alk. Kond. Ca Mg Na K Sulfat Klorid Fluorid Si mekv/l ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l µg/l mg/l 2011 2 15 6,4 0,20 7,5 0,33 0,13 0,22 0,023 0,17 0,20 180 1,9 2011 8 15 6,9 0,21 6,7 0,31 0,12 0,20 0,021 0,14 0,17 180 0,68 Medel 6,7 0,20 7,1 0,32 0,12 0,21 0,022 0,16 0,19 180 1,3 År Mån Dag NH 4 -N NO 23 -N Tot-N PO 4 -P Tot-P Abs. filt TOC Turb µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l FNU 2011 2 15 118 156 851 2 7 0,156 15,5 2011 8 15 16 1 607 2 13 0,098 13,4 1,9 Medel 67 79 729 2 10 0,127 14,5 1,9 65
66 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 4
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 5 BILAGA 5 Temperatur- och syreprofiler i sjöar 67
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 5 LY1035 7. Getasjön 2011-02-10 LY1035 7. Getasjön 2011-04-14 Djup Temp Syre Djup Temp Syre 0,5 0,5 12,1 0,5 8,3 10,1 1 0,5 11,7 1 8,5 10,0 1,5 0,5 11,4 1,5 8,6 9,9 djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) 0 5 10 15 0 0,5 1 1,5 djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) 0 5 10 15 0 0,5 1 1,5 2 2 LY1035 7. Getasjön 2011-06-16 LY1035 7. Getasjön 2011-08-11 Djup Temp Syre Djup Temp Syre 0,5 18,2 9,3 0,5 16,2 7,2 1 18,0 9,5 1 16,2 7,1 1,5 17,7 9,2 1,5 16,2 7,1 djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) 0 5 10 15 20 0 0,5 1 1,5 djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) 0 5 10 15 20 0 0,5 1 1,5 2 2 LY1035 7. Getasjön 2011-10-19 LY1035 7. Getasjön 2011-12-14 Djup Temp Syre Djup Temp Syre 0,5 6,5 10,5 0,5 2,5 12,2 1 6,6 10,4 1 2,6 12,1 1,5 6,6 10,3 1,5 2,8 12,1 djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) 0 5 10 15 0 0,5 1 1,5 2 djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) 0 5 10 15 0 0,5 1 1,5 2 68
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 5 LY3340 57. Törn 2011-02-10 LY3340 57. Törn 2011-04-14 Djup Temp Syre Djup Temp Syre 0,5 0,9 9,0 0,5 9,1 10,9 1 0,9 9,1 1 9,0 10,8 2 1,1 8,5 2 8,8 10,6 3 1,7 6,7 3 8,8 10,5 4 2,5 4,4 4 8,8 10,5 5 2,8 1,4 5 8,8 10,5 6 3,1 0,3 6 8,8 10,4 7 3,3 0,1 7 8,8 10,4 8 4,0 0,0 8 8,8 10,2 djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) 0 5 10 0 2 4 6 8 10 djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) 0 5 10 15 0 2 4 6 8 10 LY3340 57. Törn 2011-06-16 LY3340 57. Törn 2011-08-11 Djup Temp Syre Djup Temp Syre 0,5 18,8 8,7 0,5 18,4 8,2 1 18,6 8,2 1 18,4 8,1 2 18,6 8,0 2 18,4 7,9 3 18,5 8,0 3 18,4 7,8 4 18,5 8,0 4 18,4 7,8 5 17,5 2,3 5 18,4 7,8 6 16,3 0,5 6 18,4 7,7 7 15,5 0,1 7 16,3 0,0 8 14,7 0,1 8 15,4 0,0 djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) 0 5 10 15 20 0 2 4 6 8 10 djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) 0 5 10 15 20 0 2 4 6 8 10 69
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 5 LY3340 57. Törn 2011-10-19 LY3340 57. Törn 2011-12-14 Djup Temp Syre Djup Temp Syre 0,5 8,2 9,8 0,5 2,2 12,5 1 8,2 9,8 1 2,2 12,5 2 8,2 9,8 2 2,2 12,4 3 8,2 9,8 3 2,2 12,4 4 8,2 9,8 4 2,2 12,4 5 8,2 9,8 5 2,2 12,4 6 8,2 9,8 6 2,2 12,4 7 8,2 9,8 7 2,2 12,4 8 8,2 9,8 8 2,2 12,4 djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) 0 5 10 15 0 2 4 6 8 10 djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) 0 5 10 15 0 2 4 6 8 10 70
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 5 LY1055 10. Kyrksjön 2011-02-10 LY1055 10. Kyrksjön 2011-04-14 Djup Temp Syre Djup Temp Syre 0,5 0,8 10,9 0,5 9,0 9,2 1 0,8 10,9 1 8,9 9,2 2 0,8 10,9 2 8,9 9,2 2,5 0,9 10,3 2,5 8,9 9,2 djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) 0 5 10 15 0 1 2 djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) 0 5 10 0 1 2 3 3 LY1055 10. Kyrksjön 2011-06-16 LY1055 10. Kyrksjön 2011-08-11 Djup Temp Syre Djup Temp Syre 0,5 19,7 10,1 0,5 18,0 7,4 1 18,8 9,5 1 18,0 7,2 2 18,2 8,7 2 17,7 6,6 2,5 2,5 17,4 5,9 djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) 0 5 10 15 20 25 0 1 2 djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) 0 5 10 15 20 0 1 2 3 3 LY1055 10. Kyrksjön 2011-10-19 LY1055 10. Kyrksjön 2011-12-14 Djup Temp Syre Djup Temp Syre 0,5 7,1 10,2 0,5 2,5 12,3 1 7,2 10,2 1 2,6 12,3 2 7,2 10,1 2 2,8 12,1 2,5 7,2 10,0 2,5 2,8 12,1 djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) 0 5 10 15 0 1 2 djup (m) 0 1 2 Syre (mg/l) Temp (grader C) 0 5 10 15 3 3 71
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 5 LY1060 8. Västersjön 2011-02-09 LY1060 8. Västersjön 2011-04-14 Djup Temp Syre Djup Temp Syre 0,5 0,6 9,8 0,5 9,1 9,0 1 0,6 9,9 1 9,1 9,0 2 2 9,1 9,0 djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) 0 5 10 15 0 0,5 1 1,5 2 2,5 djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) 0 5 10 0 0,5 1 1,5 2 2,5 LY1060 8. Västersjön 2011-06-16 LY1060 8. Västersjön 2011-08-11 Djup Temp Syre Djup Temp Syre 0,5 19,2 9,6 0,5 18,2 6,5 1 19,0 9,3 1 18,1 6,2 2 18,6 8,8 2 18,0 6,0 djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) 0 5 10 15 20 25 0 0,5 1 1,5 2 2,5 djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) 0 5 10 15 20 0 0,5 1 1,5 2 2,5 LY1060 8. Västersjön 2011-10-19 LY1060 8. Västersjön 2011-12-14 Djup Temp Syre Djup Temp Syre 0,5 7,3 9,5 0,5 2,5 12,0 1 7,3 9,5 1 2,5 12,0 2 7,3 9,4 2 2,6 11,9 djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) 0 5 10 0 0,5 1 1,5 2 2,5 djup (m) Syre (mg/l) Temp (grader C) 0 5 10 15 0 0,5 1 1,5 2 2,5 72
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 6 BILAGA 6 Metaller i vatten Metodik Analysresultat 73
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 6 Provtagning Utförare: ALcontrol AB, Reijo Nygård, Magnus Bergström och Håkan Olofsson, Olaus Magnus väg 27, 583 30 Linköping, 013-254900, kundservice@alcontrol.se. Metod: ISO 5667-1 och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning Analys Utförare: ALS Scandinavia, Aurorum 10, 977 75 Luleå, 0920-28 99 40, info.lu@alsglobal.com ALS Scandinavias deltagande i interkalibrering redovisas längst bak i denna bilaga. Metoder Fe, Mn, Al, As, Ba, Pb, Cd, Co, Cu, Cr, Hg, Ni, ICP-AES/MS, EPA 200.7/8 Sr, Zn, Si, Sb Utvärdering Utförare: ALcontrol AB, Håkan Olofsson, Karins gränd 13, 302 75 Halmstad, hakan.olofsson@alcontrol.se. Metod: Utvärderingen följer Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999) samt Naturvårdsverkets rapporter Förslag till gränsvärden för särskilt förorenande ämnen (2008a) och Övervakning av prioriterade miljöfarliga ämnen listade i Ramdirektivet för vatten (2008b). Analys av metaller i vatten utfördes på icke filtrerade vattenprover. Statistiska analyser har utförts med hjälp av MAKESENS 1.0, som använder de ickeparametriska testerna Mann-Kendall Test och Sen's Slope för att beräkna trender i årliga analysdata. I efterföljande resultattabeller redovisas mindreän-värden som halva värdet och markeras med fet kursiv stil. Rastrering i efterföljande resultattabeller motsvarar bedömning enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder (1999). Rastrering Bedömning Enhet As Pb Cd Cu Cr Ni Zn x,x måttligt höga halter µg/l 5-15 1-3 0,1-0,3 3-9 5-15 15-45 20-60 x,x höga halter µg/l 15-75 3-15 0,3-1,5 9-45 15-75 45-225 60-300 x,x mycket höga halter µg/l >75 >15 >1,5 >45 >75 >225 >300 74
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 6 PROVPUNKT ID Datum Fe Mn Al As Ba Pb Cd Co Cu Cr Hg Ni Sr Zn Si Sb - - µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 3. infl. Transjön LY1015 110210 1200 53 290 0,33 15 0,81 0,043 0,15 0,50 0,24 0,005 0,42 20 11 5600 LY1015 110414 1500 66 260 0,40 15 0,93 0,038 0,18 0,61 0,23 0,005 0,43 17 7,6 4700 LY1015 110616 1900 340 160 0,39 16 1,5 0,019 0,45 0,48 0,16 0,001 0,44 25 5,1 3300 LY1015 110811 4200 350 290 0,78 20 1,5 0,036 0,77 0,48 0,18 0,005 0,60 28 5,8 4800 LY1015 111017 3000 190 320 0,74 16 1,5 0,026 0,51 0,39 0,28 0,003 0,51 21 5,2 5400 LY1015 111214 2200 100 290 0,50 15 1,5 0,032 0,27 0,49 0,22 0,005 0,40 19 5,9 5700 Medel 2333 183 268 0,52 16 1,3 0,032 0,39 0,49 0,22 0,004 0,47 22 6,8 4917 5. Riksväg 25 LY1025 110210 1500 120 300 0,36 16 0,64 0,040 0,31 0,63 0,20 0,005 0,46 29 7,7 6100 0,11 LY1025 110414 870 65 220 0,32 14 0,56 0,020 0,19 0,44 0,13 0,005 0,32 20 5,2 4300 0,09 LY1025 110616 1600 120 210 0,50 16 1,4 0,014 0,23 0,55 0,23 0,002 0,40 26 4,1 1100 0,16 LY1025 110811 3200 170 320 0,72 20 1,7 0,020 0,49 0,59 0,28 0,004 0,60 29 5,4 3900 0,10 LY1025 111017 2800 140 350 0,63 17 1,5 0,023 0,57 0,54 0,41 0,004 0,64 25 5,7 5600 0,13 LY1025 111214 2400 83 310 0,57 14 1,3 0,024 0,31 0,48 0,21 0,004 0,90 20 5,2 6100 0,12 Medel 2062 116 285 0,52 16 1,2 0,024 0,35 0,54 0,24 0,004 0,55 25 5,6 4517 0,12 6. Getasjökvarn LY1030 110210 1300 68 370 0,41 16 0,72 0,036 0,28 0,67 0,34 0,006 0,48 27 9,0 6000 LY1030 110414 850 59 220 0,36 15 0,70 0,018 0,19 0,58 0,33 0,005 0,39 22 5,0 4400 LY1030 110616 1600 210 190 0,48 17 1,9 0,015 0,39 0,58 0,19 0,003 0,40 29 4,5 1400 LY1030 110811 3700 310 410 0,85 22 1,8 0,034 0,76 0,64 0,34 0,007 0,74 32 6,6 4600 LY1030 111017 3000 170 360 0,76 17 1,4 0,020 0,54 0,62 0,42 0,004 0,74 26 6,3 5900 LY1030 111214 2400 150 360 0,51 17 1,2 0,028 0,48 0,61 0,34 0,006 0,63 22 7,4 6400 Medel 2142 161 318 0,56 17 1,3 0,025 0,44 0,62 0,33 0,005 0,56 26 6,5 4783 Bjurbäckens utlopp LY3190 110210 1200 52 370 0,42 16 1,4 0,032 0,20 0,75 0,35 0,006 0,45 26 8,9 6000 LY3190 110414 1800 95 710 0,76 31 0,57 0,034 0,89 1,5 0,64 0,008 0,99 45 6,9 6100 LY3190 110616 5000 530 740 2,1 43 1,6 0,025 17 14 0,93 0,003 2,4 64 16 3600 LY3190 110811 4400 460 1200 1,7 41 1,2 0,046 4,0 1,7 0,82 0,010 1,7 53 9,0 7300 LY3190 111017 4300 300 1100 1,7 32 0,88 0,028 3,1 1,6 1,2 0,006 1,7 47 8,3 8200 LY3190 111214 2600 140 860 0,87 28 0,79 0,030 1,5 2,0 0,77 0,008 2,4 39 9,9 8500 Medel 3217 263 830 1,3 32 1,1 0,033 4,4 3,6 0,79 0,007 1,6 46 9,8 6617 8. Västraby LY1045 110210 1300 80 520 0,51 21 1,2 0,041 0,55 1,1 0,47 0,007 0,75 31 10 6400 LY1045 110414 1100 54 290 0,44 18 1,4 0,021 0,30 0,84 0,30 0,006 0,54 26 5,3 4500 LY1045 110616 1400 160 200 0,57 18 2,8 0,011 0,93 1,8 0,23 0,001 0,87 36 5,1 1600 LY1045 110811 4300 600 640 1,4 32 3,0 0,026 2,4 1,1 0,55 0,009 1,2 44 6,7 5400 LY1045 111017 3700 160 520 1,1 22 3,5 0,019 0,98 0,91 0,59 0,004 0,90 33 6,4 6300 LY1045 111214 2700 150 570 0,84 21 3,1 0,026 0,89 1,2 0,57 0,006 0,86 30 8,3 7200 Medel 2417 201 457 0,81 22 2,5 0,024 1,0 1,2 0,45 0,006 0,85 33 7,0 5233 54. uppstr. Löften LY3320 110210 1600 160 510 0,56 24 0,87 0,041 0,62 1,4 0,53 0,009 0,68 28 9,0 6100 LY3320 110414 3200 100 470 0,49 28 0,72 0,022 0,65 1,3 0,56 0,007 0,90 33 5,2 6100 LY3320 110616 6600 620 390 0,59 44 0,48 0,012 1,7 0,73 0,83 0,003 0,82 56 2,6 6400 LY3320 110811 5900 380 700 0,84 35 1,4 0,021 1,8 1,2 0,58 0,007 1,1 41 5,9 6900 LY3320 111017 3500 99 480 0,56 22 0,70 0,011 0,64 1,1 0,65 0,004 0,80 31 3,4 7700 LY3320 111214 2300 78 450 0,30 21 0,66 0,016 0,42 1,1 0,40 0,006 0,89 29 4,0 7200 Medel 3850 240 500 0,56 29 0,81 0,021 0,97 1,1 0,59 0,006 0,87 36 5,0 6733 75
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 6 PROVPUNKT ID Datum Fe Mn Al As Ba Pb Cd Co Cu Cr Hg Ni Sr Zn Si Sb - - µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 55. Linnefors LY3350 110210 2700 300 540 0,48 34 0,70 0,030 1,1 1,3 0,65 0,007 1,0 46 7,2 7100 LY3350 110414 1800 340 380 0,42 32 0,84 0,024 0,92 1,2 0,46 0,006 0,75 42 5,7 5700 LY3350 110616 1200 200 190 0,47 27 1,6 0,007 0,35 1,2 0,30 0,003 0,68 43 2,6 1600 LY3350 110811 890 120 120 0,40 24 1,1 0,003 0,21 1,0 0,21 0,003 0,58 43 1,6 870 LY3350 111017 1400 97 190 0,50 25 2,0 0,008 0,28 1,4 0,30 0,002 0,84 41 3,0 1500 LY3350 111214 2400 68 270 0,54 25 1,9 0,009 0,30 1,3 0,44 0,004 1,1 40 3,4 3300 Medel 1732 188 282 0,47 28 1,4 0,014 0,53 1,2 0,39 0,004 0,83 43 3,9 3345 12. Fur Rv 123 LY1065 110210 1700 150 480 0,47 27 0,81 0,043 0,82 1,4 0,53 0,006 0,78 37 10 6600 LY1065 110414 1200 70 320 0,39 22 0,82 0,019 0,39 1,1 0,36 0,007 0,67 29 5,8 5000 LY1065 110616 1800 280 180 0,55 24 2,2 0,012 0,84 1,5 0,32 0,003 0,76 41 3,8 220 LY1065 110811 2900 340 340 0,84 30 1,9 0,017 1,3 1,2 0,38 0,005 0,91 44 5,1 3800 LY1065 111017 2900 130 380 0,88 25 2,1 0,015 0,76 1,2 0,49 0,003 1,0 39 6,5 4400 LY1065 111214 2800 110 420 0,68 25 2,5 0,017 0,65 1,4 0,49 0,005 0,94 33 6,5 6000 Medel 2217 180 353 0,64 26 1,7 0,021 0,79 1,3 0,43 0,005 0,84 37 6,3 4337 14. Stubbelycke LY1075 110210 2200 160 530 0,43 28 0,67 0,053 1,3 2,0 0,61 0,007 1,1 39 16 6800 LY1075 110414 2000 120 360 0,47 25 0,67 0,028 0,97 1,6 0,50 0,008 0,98 31 7,3 5300 LY1075 110616 2300 240 170 0,50 22 1,5 0,014 1,0 1,2 0,27 0,002 0,71 41 3,6 440 LY1075 110811 4200 220 330 0,72 32 1,3 0,024 1,5 1,6 0,45 0,006 1,2 45 6,0 4500 LY1075 111017 4000 110 360 0,86 25 1,5 0,018 0,85 1,3 0,51 0,004 1,2 39 5,2 4900 LY1075 111214 3300 140 420 0,56 26 1,5 0,021 0,96 1,7 0,52 0,005 0,93 34 6,2 6300 Medel 3000 165 362 0,59 26 1,2 0,026 1,1 1,6 0,48 0,005 1,0 38 7,4 4707 17. Lyckeby LY1095 110210 1700 140 520 0,40 29 0,60 0,052 0,94 2,0 0,57 0,006 1,1 38 12 6400 LY1095 110414 1600 97 360 0,43 25 0,61 0,029 0,65 1,6 0,47 0,010 0,91 31 6,9 5300 LY1095 110616 2200 400 170 0,58 27 1,2 0,012 0,96 1,3 0,28 0,003 0,84 46 3,9 2900 LY1095 110811 2100 180 180 0,53 24 1,0 0,014 0,60 1,4 0,28 0,003 0,82 42 3,5 2700 LY1095 111017 4700 160 370 0,72 29 1,5 0,013 0,90 1,4 0,54 0,003 1,4 43 6,4 5400 LY1095 111214 3400 97 390 0,62 25 1,6 0,014 0,62 1,4 0,39 0,005 1,0 37 4,7 6000 Medel 2617 179 332 0,55 27 1,1 0,022 0,78 1,5 0,42 0,005 1,0 40 6,2 4783 Redovisning av ALS Scandinavias deltagande i interkalibrering: Tabellen visar ALS Scandinavias analysvärden jämfört med medelvärdet för samtliga deltagande laboratorier. SYKE 4/2009 Natural water ALS Medel Aluminium, µg/l 229 231 Arsenik, µg/l 2,16 2,81 Kadmium, µg/l 0,706 0,659 Kobolt, µg/l 2,16 2,04 Krom, µg/l 8,85 8,39 Koppar, µg/l 7,47 5,64 Järn, µg/l 237 253 Kvicksilver, µg/l 0,081 0,109 Mangan, µg/l 16,1 14,8 Nickel, µg/l 7,41 6,68 Bly, µg/l 5,47 5,36 Zink, µg/l 14,3 16,4 76
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 7 BILAGA 7 Vattenföring, transport och arealspecifik förlust Metodik Beräkningsresultat 77
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 7 Årstransporten av kväve, fosfor, totalt organiskt kol (TOC) har beräknats för nyckelpunkter i vattensystemet (Tabell 10). Analysvärden har tillsammans med modellerad vattenföring (SMHI:s S- HYPE "Total stationskorrigerad vattenföring" nerladdad 2012-03-15) legat till grund för dessa beräkningar. Modellerad vattenföring har använts för delavrinningsområdens utloppskoordinater enligt Tabell 10. Halter angivna som mindre än (<) har vid transportberäkningarna satts lika med halva värdet. Uppgifter om dygnsmedelvattenföring har multiplicerats med dygnsvisa koncentrationer som erhållits genom linjär interpolering mellan provtagningstillfällena. De på så sätt beräknade dygnstransporterna har därefter summerats till månads- och årstransporter. Tabell 10. Provpunkter med vattenkemi och delavrinningsområden med vattenföring för transportberäkning Provpunkt med vattenkemi Delavrinningsområde Yta Transportberäkning Nr Namn med vattenföring, S-HYPE km 2 vid LY1045 8. Västraby 627661-148477 275 Provpunkt LY3350 55. Linnefors 627072-148465 181 Törns utlopp LY1065 12. Fur RV 123 626060-148594 581 Västersjöns utlopp LY1095 17. Lyckeby 623235-149187 807 Provpunkt Provpunkt LY1095, 17 Lyckeby, ligger vid utloppskoordinaten till delavrinningsområde 623235-149187 och ca 1 km uppströms mynningen i havet. Vattenföringen och transportberäkningarna för denna provpunkt representerar utloppskoordinaten till delavrinningsområde 623235-149187, d.v.s. 1 km ovan mynningen i havet. Provpunkt LY1065, 12 Fur RV 123, ligger ca 500 m nedströms delavrinningsområdets utloppskoordinat och provpunkt LY3350, 55 Linnefors, ligger ca 300 m nedströms delavrinningsområdets utloppskoordinat. Provpunkt LY1045, 8 Västraby, ligger vid delavrinningsområdets utloppskoordinat. Den arealspecifika förlusten (kg/ha,år) av fosfor, kväve och organiskt kol (TOC) har erhållits utifrån beräknade transportdata och respektive delavrinningsområdes avrinningsområdesareal. Arealerna har hämtats från vattenkartans delavrinningsområden (Tabell 10). Resultaten för arealspecifik förlust redovisas i Tabell 6 och Tabell 7 på sidorna 24 och 25 av denna rapport Transporter i Lyckebyån vid Lyckeby för åren 1969-2010 har beräknats och inhämtats från SLU. Transporten 2011 har beräknats på samma sätt som ovan med utgångspunkt från analysdata från SLU:s provpunkt i Lyckeby och vattenföringsuppgifter från SMHI:s S-HYPE delavrinningsområde 623235-149187. Flödesvägda årsmedelhalter har beräknats som årstransport delat med årsvattenföring. 78
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 7 Månads- och årsmedelvattenföring samt månads- och årstransporter vid samtliga beräkningspunkter. 8 Västraby år 2011 Månad Flöde TOC TOTP TOTN m3/s ton/mån ton/mån ton/mån J 1,5 94 0,068 4,2 F 3,6 203 0,15 11 M 5,2 273 0,28 12 A 10 443 0,40 20 M 0,9 43 0,052 3,1 J 0,78 33 0,053 3,6 J 0,89 60 0,071 2,9 A 0,92 109 0,082 2,7 S 0,89 88 0,082 2,6 O 0,60 54 0,046 2,0 N 0,42 30 0,029 1,2 D 2,6 182 0,18 7,7 Medel 2,3 Summa 1613 1,5 73 12 Fur RV 123 år 2011 Månad Flöde TOC TOTP TOTN m 3 /s ton/mån ton/mån ton/mån J 3,9 250 0,20 9,9 F 7,5 461 0,39 18 M 10 666 0,55 24 A 19 1098 1,0 42 M 2,8 157 0,20 6,3 J 1,6 83 0,14 3,4 J 1,7 105 0,15 4,2 A 1,9 171 0,22 5,2 S 1,7 148 0,20 4,5 O 1,3 109 0,12 3,8 N 0,95 63 0,066 2,4 D 3,5 223 0,26 10 Medel 4,7 Summa 3535 3,5 133 55 Linnefors år 2011 Månad Flöde TOC TOTP TOTN m 3 /s ton/mån ton/mån ton/mån J 1,4 116 0,075 3,4 F 2,2 164 0,11 6,5 M 2,7 205 0,15 6,9 A 5,8 360 0,32 13 M 1,1 65 0,065 2,3 J 0,53 28 0,034 0,98 J 0,47 23 0,030 0,87 A 0,55 29 0,036 1,0 S 0,52 26 0,041 1,0 O 0,43 26 0,027 0,96 N 0,31 17 0,021 0,79 D 0,67 43 0,047 1,8 Medel 1,4 Summa 1103 0,95 39 17 Lyckeby år 2011 Månad Flöde TOC TOTP TOTN m 3 /s ton/mån ton/mån ton/mån J 5,9 380 0,53 16 F 12 711 0,75 31 M 16 1070 1,2 40 A 27 1474 2,0 64 M 3,4 210 0,30 8,5 J 2,0 105 0,14 4,5 J 2,5 131 0,19 5,4 A 3,2 211 0,29 7,3 S 2,6 187 0,30 6,2 O 1,7 148 0,19 4,5 N 1,2 87 0,11 3,0 D 6,1 376 0,57 18 Medel 6,9 Summa 5088 6,6 208 79
80
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 8 BILAGA 8 Växtplankton Metodik Resultat Artlistor Lokalbeskrivningar 81
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 8 Provtagning Utförare: ALcontrol AB, Reijo Nygård och Magnus Bergström, Olaus Magnus väg 27, 583 30 Linköping, 013-254900, kundservice@alcontrol.se. Metod: SS-EN 15204: 2006 och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2010) Analys Utförare: Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke, 031-3383540, info@medins-biologi.se Metod: SS-EN 15204: 2006 och Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2010). Dessutom skattades frekvensen av arter i det sedimenterade provet efter en femgradig skala för beräkning av Hörnströms trofiindex (Hörnström 1979, 1981, Naturvårdsverket 1986a) Utvärdering Utförare: Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke, 031-3383540, info@medins-biologi.se Metod: Statusklassificeringen med hjälp av växtplankton följer Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007). Samtliga fyra sjöar i undersökningen, Getasjön, Kyrksjön, Västersjön och Törn, tillhör gruppen Södra Sveriges humösa sjöar. 82
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 8 Förklaring av begrepp Naturvårdsverkets kriterier (2007). För att klassificera näringsstatus används de tre basparametrarna 1) totalbiomassa av växtplankton, 2) andelen cyanobakterier (blågrönalger) av totalbiomassan samt 3) trofiskt planktonindex (TPI). Med hjälp av dessa parametrar beräknas ett värde på sammanvägd näringsstatus. För att klassificera försurning/surhet används bedömningsgrunderna endast parametern artantal. TPI (trofiskt planktonindex). Beräknas med hjälp av 1) biomassan av de eventuella indikatorarter som finns i provet och 2) indikatortalet hos dessa indikatorer. TPI kan teoretiskt variera mellan -3 (mest oligotrofa växtplanktonsamhällena) till +3 (mest eutrofa växtplanktonsamhällena). Indikatortal. Indikatortal för växtplanktonart som definieras i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (2007) för ca 35 oligtrofi- och ca 60 eutrofiindikatorer. Indikatortalet varierar från -3 (de bästa oligotrofiindikatorerna) till +3 (de bästa eutrofiindikatorerna). Ekologisk kvalitetskvot (EK). Bestäms av relationen mellan det uppmätta värdet av en basparameter och ett referensvärde som är unikt för den aktuella sjötypen och som redovisas i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Varierar mellan 0 (sämst) och 1 (bäst). Trofiindex. Index enligt Hörnström (1979, 1981) och BIN PR 163 som beräknas med hjälp av olika indikatorarters frekvens i provet (på en skala 1-5) och deras indikatorvärde (på en skala 11 100). Trofiindex kan teoretiskt variera mellan 11 (mest näringsfattig sjöarna) och 100 (mest näringsrika sjöarna). Expertbedömning. Vid expertbedömningen av näringsstatus tar Medins hänsyn till Naturvårdsverkets kriterier, andra kriterier som kan vara relevanta (t ex Hörnströms trofiindex, mängd Gonyostomum, förekomst av indikatorarter enligt andra bedömningssystem, antal taxa av potentiellt toxiska cyanobakterier) samt annan erfarenhet, t.ex. från det aktuella vattnet/avrinningsområdet. Förkortningar och begrepp i artlistorna Det. = determinator, den person som genomförde artbestämningen och analysen av provet. I = indikatortal hos växtplanktonart enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (se ovan). EG = Ekologisk grupp. Äldre klassificeringssystem av indikatorarter med ursprung hos planktonekologer på Limnologiska institutionen, Lunds universitet. O = taxa som vanligtvis påträffas i oligotrofa (näringsfattiga) miljöer E = taxa som vanligtvis påträffas i eutrofa (näringsrika) miljöer I = taxa som är indifferenta, d.v.s. har en bred ekologisk tolerans Frekvens = uppskattad frekvens av arten i en skala från 1 5, där 5 är det högsta. Används dessutom vid beräkning av trofiindex enligt Hörnström. Längd. För vissa trådformiga arter anges trådlängden per liter provvatten (µm/l). Antal celler. För arter som inte växer i trådar anges antalet celler per liter provvatten. Biomassa. Anges i enheten mg l -1 (1 mg l -1 motsvarar en biovolym på 1 mm 3 l -1 ). 83
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 8 1035. Getasjön Datum: 2011-08-11 S. Sverige, humösa sjöar, >30 mg Pt/l Koordinat: 628250/148550 Naturvårdsverkets kriterier (2007) Surhetsklassning (antal arter i aug) Sammanvägd näringsstatus (aug) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, andel i aug (%) Trofiskt planktonindex, TPI (aug) Expertbedömning: surhetsklassning Expertbedömning: näringsstatus Naturvårdsverkets kriterier (1999) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, biomassa i aug (mg l -1 ) Potentiella toxinbildare (antal släkten) Gonyostomum semen i aug (mg l -1 ) Övrigt Hörnströms trofiindex (aug) Värde EK-kvot Status 42 0,93 Nära neutralt 4,44 Hög 0,82 0,49 God 0,19 1,00 Hög -0,90 0,84 Hög Nära neutralt God Avvikelse Bedömning 0,82 Liten Liten biomassa 0,00 Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa 0 Ingen eller obetydlig Inga eller få 0,48 Liten Liten biomassa 34,8 Lågt index Växtplanktonsammansättning, aug 2011 Arter med indikatortal, aug 2011 Övriga Rekylalger Cyanobakterier Pansarflagellater Guldalger Kiselalger 6 Oligotrofiindikatorer 3, 2, 1 ( 3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) G. semen Ögonalger Grönalger Konjugater Antal arter 4 2 0 3 2 1 1 2 3 Tidigare utveckling, totalbiomassa i augusti Biomassa (mg/l) 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Ingen provtagning 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 Kommentar: Den totala växtplanktonbiomassan var liten och andelen cyanobakterier var mycket låg. Tätheten av indikatorarter var också mycket låg men oligotrofiindikatorerna övervägde vilket resulterade i ett mycket lågt TPIvärde. Mängden Gonyostomum klassificeras som liten men arten dominerande biomassan. Inga potentiellt toxinbildande släkten av cyanobakterier påträffades vid analysen av det kvantitativa provet men har påträffats i tidigare undersökningar. Den låga totala biomassan i kombination med den låga tätheten indikatorarter gör sjön svårbedömd. Enligt Naturvårdsverkets metod klassificeras näringsstatusen som hög men i vår expertbedömning klassar vi ned den till god p.g.a. förekomsten av flera eutrofiindikatorer, fr.a. bland ögonalgerna. Resultaten antyder således, enligt vår bedömning, att Getasjön är utsatt för viss belastning av organiska eller oorganiska näringsämnen. I ett längre perspektiv var 2011 ett normalår vad gäller totalbiomassa. Tidigare har man dock uppmätt avsevärt högre Gonyostomum-tätheter, t.ex. 2004 och 2006. Arten kan variera påtagligt både mellan och inom år beroende på väderrelaterade skillnader. 84
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 8 1055. Kyrksjön Datum: 2011-08-11 S. Sverige, humösa sjöar, >30 mg Pt/l Koordinat: 626671/148734 Naturvårdsverkets kriterier (2007) Surhetsklassning (antal arter i aug) Sammanvägd näringsstatus (aug) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, andel i aug (%) Trofiskt planktonindex, TPI (aug) Expertbedömning: surhetsklassning Expertbedömning: näringsstatus Naturvårdsverkets kriterier (1999) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, biomassa i aug (mg l -1 ) Potentiella toxinbildare (antal släkten) Gonyostomum semen i aug (mg l -1 ) Övrigt Hörnströms trofiindex (aug) Värde EK-kvot Status 55 1,00 Nära neutralt 3,43 God 2,40 0,17 God 1,70 1,00 Hög 1,70 0,16 Måttlig Nära neutralt Måttlig Avvikelse Bedömning 2,40 Stor Måttligt stor biomassa 0,04 Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa 3 Ingen eller obetydlig Måttligt antal 0,94 Liten Liten biomassa 42,8 Måttligt högt index Växtplanktonsammansättning, aug 2011 Arter med indikatortal, aug 2011 G. semen Övriga Konjugater Cyanobakterier Rekylalger Pansarflagellater Grönalger Ögonalger Guldalger Kiselalger Antal arter 8 6 4 2 0 O ligotrofiindikatorer 3, 2, 1 ( 3 är starkast) E utrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) 3 2 1 1 2 3 Tidigare utveckling, totalbiomassa i augusti Biomassa (mg/l) 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 2010 2011 Kommentar: Den totala växtplanktonbiomassan var liten och andelen cyanobakterier var mycket låg. Tätheten av indikatorarter var dock relativt hög med en relativ övervikt av eutrofiindikatorerna. Både TPI-värde och Hörnströms trofiindex var således måttligt högt. Mängden Gonyostomum klassificeras som liten men arten dominerade ändå biomassan. Flera släkten av potentiellt toxinbildande cyanobakterier påträffades. Den sammanvägda bedömningen enligt Naturvårdsverkets metod klassificerar näringsstatusen som god. I vår egen expertbedömning klassar vi ned den till måttlig p.g.a. förekomsten av eutrofiindikatorer, t.ex. Microcystis wesenbergi och flera arter ögonalger. Resultaten antyder således, enligt vår bedömning, att Kyrksjön är utsatt för viss belastning av organiska eller oorganiska näringsämnen. Jämfört med motsvarande undersökning i augusti 2010 var totalbiomassan nu något större. Även andelen Gonyostomum var större i årets undersökning. Båda åren har sjöns näringsstatus dock klassificerats som god enligt Naturvårdsverkets metod. 85
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 8 1060. Västersjön Datum: 2011-08-11 S. Sverige, humösa sjöar, >30 mg Pt/l Koordinat: 626154/148636 Naturvårdsverkets kriterier (2007) Surhetsklassning (antal arter i aug) Sammanvägd näringsstatus (aug) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, andel i aug (%) Trofiskt planktonindex, TPI (aug) Expertbedömning: surhetsklassning Expertbedömning: näringsstatus Naturvårdsverkets kriterier (1999) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, biomassa i aug (mg l -1 ) Potentiella toxinbildare (antal släkten) Gonyostomum semen i aug (mg l -1 ) Övrigt Hörnströms trofiindex (aug) Värde EK-kvot Status 53 1,00 Nära neutralt 3,31 God 4,01 0,10 Måttlig 0,37 1,00 Hög 1,27 0,18 Måttlig Nära neutralt Måttlig Avvikelse Bedömning 4,01 Mycket stor Stor biomassa 0,01 Ingen eller obetydlig Mycket liten biomassa 2 Ingen eller obetydlig Inga eller få 1,15 Tydlig Måttligt stor biomassa 41,4 Måttligt högt index Växtplanktonsammansättning, aug 2011 Arter med indikatortal, aug 2011 Konjugater Grönalger Övriga G. semen Ögonalger Rekylalger Cyanobakterier Pansarflagellater Guldalger Kiselalger Antal arter 8 6 4 2 0 O ligotrofiindikatorer 3, 2, 1 ( 3 är starkast) E utrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) 3 2 1 1 2 3 Tidigare utveckling, totalbiomassa i augusti 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2010 2011 Kommentar: Den totala växtplanktonbiomassan var måttligt hög men andelen cyanobakterier var mycket låg. Tätheten av indikatorarter var dock måttligt hög med en relativ övervikt av eutrofiindikatorerna. Både TPI-värdet och Hörnströms trofiindex var således måttligt högt. Mängden Gonyostomum klassificeras som måttligt stor men kiselalger utgjorde den största andelen av biomassan. Ett fåtal släkten av potentiellt toxinbildande cyanobakterier påträffades. Den sammanvägda bedömningen enligt Naturvårdsverkets metod klassificerar näringsstatusen som god. I vår egen expertbedömning klassar vi ned den till måttlig p.g.a. förekomsten av eutrofiindikatorer, t.ex. Microcystis, Trachelomonas och Pediastrum. Resultaten antyder således, enligt vår bedömning, att Västersjön är utsatt för viss belastning av organiska eller oorganiska näringsämnen. Jämfört med motsvarande undersökning i augusti 2010 var den totala biomassan liksom mängden Gonyostomum större i årets undersökning. Båda åren har sjöns näringsstatus dock klassificerats som god enligt Naturvårdsverkets metod. I undersökningen 2010 var artantalet lägre och sjön klassades som sur. I år var artantalet högre och sjön klassades nu som nära neutral. Biomassa (mg/l) 86
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 8 3340. Törn Datum: 2011-08-11 S. Sverige, humösa sjöar, >30 mg Pt/l Koordinat: 627074/148362 Naturvårdsverkets kriterier (2007) Surhetsklassning (antal arter i aug) Sammanvägd näringsstatus (aug) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, andel i aug (%) Trofiskt planktonindex, TPI (aug) Expertbedömning: surhetsklassning Expertbedömning: näringsstatus Naturvårdsverkets kriterier (1999) Totalbiomassa i aug (mg l -1 ) Cyanobakterier, biomassa i aug (mg l -1 ) Potentiella toxinbildare (antal släkten) Gonyostomum semen i aug (mg l -1 ) Övrigt Hörnströms trofiindex (aug) Värde EK-kvot Status 64 1,00 Nära neutralt 3,18 God 2,90 0,14 Måttlig 7,78 0,99 Hög 2,33 0,13 Otillfredsställande Nära neutralt Måttlig Avvikelse Bedömning 2,90 Mycket stor Måttligt stor biomassa 0,23 Stor Mycket liten biomassa 3 Ingen eller obetydlig Måttligt antal 0,77 Liten Liten biomassa 44,2 Måttligt högt index Växtplanktonsammansättning, aug 2011 Arter med indikatortal, aug 2011 G. semen Övriga Rekylalger Cyanobakterier Pansarflagellater Guldalger 10 Oligotrofiindikatorer 3, 2, 1 ( 3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) Konjugater Grönalger Ögonalger Kiselalger Antal arter 5 0 3 2 1 1 2 3 Tidigare utveckling, totalbiomassa i augusti Biomassa (mg/l) 3,0 2,0 1,0 0,0 2010 2011 Kommentar: Den totala växtplanktonbiomassan var måttligt hög men andelen cyanobakterier var mycket låg. Tätheten av indikatorarter var dock hög med en relativ övervikt av eutrofiindikatorerna. TPI-värdet var således högt och Hörnströms trofiindex var måttligt högt. Mängden Gonyostomum klassificeras som liten men arten utgjorde ändå en betydande andel av biomassan. Flera släkten av potentiellt toxinbildande cyanobakterier påträffades. Den sammanvägda bedömningen enligt Naturvårdsverkets metod klassificerar näringsstatusen som god men det numeriska värdet (3,18) är relativt nära gränsen för måttlig status (2,99). I vår egen expertbedömning klassar vi ned den till måttlig p.g.a. förekomsten av eutrofiindikatorer, t.ex. Microcystis wesenbergi och Trachelomonas. Resultaten antyder således, enligt vår bedömning, att Törn är utsatt för belastning av organiska eller oorganiska näringsämnen. Jämfört med motsvarande undersökning i augusti 2010 var den totala biomassan liksom mängden Gonyostomum något större i årets undersökning. Båda åren har sjöns näringsstatus dock klassificerats som god enligt Naturvårdsverkets metod. 87
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 8 1035. Getasjön 2011-08-11 Lokalkoordinater: 628250 / 148550 RAPPORT Nivå: 0-1,5 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN15204:2006 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Jan-Erik Svensson Frekv. Längd * 10 3 Antal * 10 3 Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanocapsa sp. - NÄGELI 1 309 0,0003 Merismopedia tenuissima - LEMMERMANN -2 I 2 396 0,001 Oscillatoriales Limnothrix sp. - MEFFERT E 1 619 0,001 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I 2 37 0,003 Cryptomonas sp. (10-20 µm) - EHRENBERG I 3 118 0,033 Katablepharis ovalis - SKUJA I 3 136 0,010 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Gymnodinium sp. (liten, <10 µm) - KOFOID & SWEZY -3 I 1 6,2 0,001 Peridinales, obestämd 1 6,2 0,006 Peridinium umbonatum - STEIN 1 6,2 0,015 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Bicosoeca sp. - JAMES-CLARK 1 6,2 0,001 Chrysococcus sp. - KLEBS -2 I 2 19 0,014 Dinobryon bavaricum - IMHOF O 2 74 0,016 Dinobryon cf. crenulatum - W: & G.S. WEST -2 O 1 6,2 0,001 Pseudopedinella elastica - SKUJA 2 12 0,004 Pedinellales (Pseudopedinella sp./pedinella sp.) 2 12 0,002 Synura sp. - EHRENBERG I 1 6,2 0,001 DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Aulacoseira cf. alpigena - (GUNOW) KRAMMER -2 O 2 25 0,007 Aulacoseira sp. (5-10 µm bred) - THWAITES I 3 7,7 0,006 Aulacoseira sp. (10-15 µm bred) - THWAITES I 3 15 0,043 Fragilaria sp. (inklusive Synedra sp.) - LYNGBYE I 1 0,3 0,0003 Pennales obestämda (50-100 µm) I 1 0,3 0,011 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Euglena cf. acus - EHRENBERG 3 E 1 0,3 0,003 Euglena sp. - EHRENBERG 3 E 1 0,3 0,002 Phacus sp. - DUJARDIN 3 E 1 0,3 0,001 Trachelomonas sp. (15-20 µm) - EHRENBERG 3 E 1 0,3 0,001 CHLOROPHYCEAE (grönalger) Volvocales Chlamydomonas-typ - EHRENBERG I 2 43 0,008 Chlorococcales Crucigenia tetrapedia - (KIRCHNER) W. & G. S. WEST * I 2 56 0,005 Monoraphidium contortum - (THURET) KOMARKÓVA-LEG. I 1 6,2 0,0001 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 2 50 0,006 Monoraphidium sp. - KOMARKÓVA-LEGENEROVÁ I 4 248 0,005 Oocystis sp. - NÄGELI I 2 50 0,002 Pediastrum sp. - MEYEN * 1 6,2 0,003 Quadrigula closterioides - (BOHLIN) PRINTZ O 2 12 0,001 Scenedesmus spp. - MEYEN E 2 99 0,003 Tetrastrum komarekii - HINDAK E 2 74 0,002 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 2 12 0,002 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING O 4 28 0,481 (forts) 88
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 8 (forts) 1035. Getasjön 2011-08-11 Lokalkoordinater: 628250 / 148550 RAPPORT Nivå: 0-1,5 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN15204:2006 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Jan-Erik Svensson Frekv. Längd * 10 3 Antal * 10 3 Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l ÖVRIGA Chrysochromulina parva - LACKEY -2 2 37 0,001 Monomastix sp. - SCHERFFEL 2 19 0,0005 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) 3 2458 0,048 Övriga, oidentifierad monad (5-10 µm) 3 179 0,021 Övriga, oidentifierad monad (10-20 µm) 3 68 0,051 * = räknade som kolonier Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 89
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 8 1055. Kyrksjön 2011-08-11 Lokalkoordinater: 626671 / 148734 RAPPORT Nivå: 0-2 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN15204:2006 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Jan-Erik Svensson Frekv. Längd * 10 3 Antal * 10 3 Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Merismopedia tenuissima - LEMMERMANN -2 I 1 198 0,0002 Microcystis wesenbergii - (KOMÁREK) STARMACH 3 E 2 300 0,033 Snowella sp. - ELINKIN I 1 619 0,001 Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E 1 100 0,005 Woronichinia sp. - ELENKIN E 1 67 0,001 Nostocales Aphanizomenon sp. - MORREN I 2 146 0,001 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I 3 87 0,004 Cryptomonas sp. (<10 µm) - EHRENBERG I 2 31 0,005 Cryptomonas sp. (10-20 µm) - EHRENBERG I 3 149 0,065 Cryptomonas sp. (20-30 µm) - EHRENBERG I 2 25 0,031 Cryptomonas sp. (30-40 µm) - EHRENBERG I 1 6,2 0,023 Katablepharis ovalis - SKUJA I 2 37 0,004 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Gymnodinium sp. - KOFOID & SWEZY I 2 0,7 0,005 Gymnodinium sp. (liten, <10 µm) - KOFOID & SWEZY -3 I 2 12 0,003 Peridinales, obestämd 1 0,3 0,004 Peridinium umbonatum - STEIN 1 6,2 0,011 Peridiniopsis penardifomii - (LINDEMANN) BOURRELLY 2 0,7 0,009 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Chrysococcus sp. - KLEBS -2 I 1 6,2 0,006 Dinobryon bavaricum - IMHOF O 1 6,2 0,001 Dinobryon borgei - IMHOF -2 I 2 74 0,002 Dinobryon divergens - IMHOF I 1 6,2 0,001 Dinobryon suecicum - LEMMERMANN O 1 6,2 0,001 Mallomonas akrokomos - RUTTNER -2 I 2 12 0,001 Mallomonas sp. (10-20 µm) - PERTY I 1 6,2 0,002 Synura sp. - EHRENBERG I 2 43 0,007 Uroglena sp. - EHRENBERG I 2 19 0,002 Chrysophyseae, obestämda monader (5-10 µm) 3 298 0,230 DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Asterionella formosa - HASSALL I 2 4,0 0,002 Aulacoseira cf. alpigena - (GUNOW) KRAMMER -2 O 2 31 0,007 Aulacoseira sp. (5-10 µm bred) - THWAITES I 3 209 0,208 Aulacoseira sp. (10-15 µm bred) - THWAITES I 3 306 0,479 Fragilaria cf. ulna - (NITSCH) LANGE-BERTALOT 2 3 3,7 0,002 Pennales obestämda (50-100 µm) I 1 6,2 0,002 Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS O 2 19 0,004 Tabellaria fenestrata - (ROTH) KÜTZING I 2 1,3 0,004 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Euglena sp. - EHRENBERG 3 E 1 0,3 0,002 Phacus sp. - DUJARDIN 3 E 1 0,3 0,006 Trachelomonas sp. (15-20 µm) - EHRENBERG 3 E 1 0,3 0,003 Trachelomonas spp. (10-15 µm) - EHRENBERG 3 E 2 31 0,013 (forts) 90
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 8 (forts) 1055. Kyrksjön 2011-08-11 Lokalkoordinater: 626671 / 148734 RAPPORT Nivå: 0-2 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN15204:2006 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Jan-Erik Svensson Frekv. Längd * 10 3 Antal * 10 3 Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CHLOROPHYCEAE (grönalger) Volvocales Chlamydomonas-typ - EHRENBERG I 2 25 0,010 Chlorococcales Coelastrum sp. - NÄGELI 3 I 1 50 0,006 Crucigenia tetrapedia - (KIRCHNER) W. & G. S. WEST * I 2 37 0,005 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 2 31 0,003 Monoraphidium sp. - KOMARKÓVA-LEGENEROVÁ I 2 25 0,0004 Oocystis sp. - NÄGELI I 1 25 0,001 Scenedesmus spp. - MEYEN E 2 99 0,003 Tetraedron caudatum - (CORDA) HANSGIRG I 1 6,2 0,002 Övrigt Chlorophyceae, obestämda kolonibildande klotformiga 2 68 0,015 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 1 6,2 0,001 Closterium sp. - NITSCH I 1 0,3 0,0004 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING O 5 43 0,937 ÖVRIGA Chrysochromulina parva - LACKEY -2 3 136 0,003 Monomastix sp. - SCHERFFEL 2 25 0,001 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) 4 3725 0,037 Övriga, oidentifierad monad (5-10 µm) 3 1341 0,191 * = räknade som kolonier Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 91
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 8 1060. Västersjön 2011-08-11 Lokalkoordinater: 626154 / 148636 RAPPORT Nivå: 0-2 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN15204:2006 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Jan-Erik Svensson Frekv. Längd * 10 3 Antal * 10 3 Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanocapsa sp. - NÄGELI 1 619 0,001 Aphanothece sp. - NÄGELI 1 619 0,0004 Microcystis wesenbergii - (KOMÁREK) STARMACH 3 E 2 67 0,004 Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E 2 333 0,010 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I 3 210 0,014 Cryptomonas sp. (<10 µm) - EHRENBERG I 2 19 0,002 Cryptomonas sp. (10-20 µm) - EHRENBERG I 3 235 0,112 Cryptomonas sp. (20-30 µm) - EHRENBERG I 2 19 0,023 Katablepharis ovalis - SKUJA I 3 142 0,014 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Peridinales, obestämd 2 2,3 0,033 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Bicosoeca sp. - JAMES-CLARK 2 12 0,001 Bitrichia chodatii - (REVERDIN) HOLLANDE -2 O 2 12 0,001 Chrysococcus sp. - KLEBS -2 I 2 19 0,007 Chrysolykos planctonicus - MACK -2 I 1 6,2 0,001 Dinobryon borgei - IMHOF -2 I 2 56 0,001 Dinobryon suecicum - LEMMERMANN O 1 6,2 0,001 Kephyrion sp. - PASCHER -3 I 1 6,2 0,0004 Mallomonas sp. (10-20 µm) - PERTY I 2 31 0,009 Synura sp. - EHRENBERG I 2 12 0,004 Uroglena sp. - EHRENBERG I 3 124 0,019 Chrysophyseae, obestämda monader (5-10 µm) 2 596 0,076 DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Asterionella formosa - HASSALL I 2 2,7 0,001 Aulacoseira cf. alpigena - (GUNOW) KRAMMER -2 O 2 25 0,010 Aulacoseira sp. (5-10 µm bred) - THWAITES I 3 582 0,583 Aulacoseira sp. (10-15 µm bred) - THWAITES I 4 1021 1,701 Centriska kiselalger (10-20 µm) I 2 12 0,009 Fragilaria cf. ulna - (NITSCH) LANGE-BERTALOT 2 3 4,0 0,004 Pennales obestämda (30-50 µm) I 2 19 0,004 Rhizosolenia eriensis - H. L. SMITH I 2 12 0,002 Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS O 3 62 0,009 Tabellaria flocculosa - (ROTH) KÜTZING I 1 1,3 0,002 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Euglena cf. acus - EHRENBERG 3 E 2 0,7 0,006 Phacus sp. - DUJARDIN 3 E 2 1,0 0,015 (forts) 92
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 8 (forts) 1060. Västersjön 2011-08-11 Lokalkoordinater: 626154 / 148636 RAPPORT Nivå: 0-2 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN15204:2006 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Jan-Erik Svensson Frekv. Längd * 10 3 Antal * 10 3 Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CHLOROPHYCEAE (grönalger) Volvocales Chlamydomonas-typ - EHRENBERG I 2 19 0,009 Chlorococcales Botryococcus braunii - KÜTZING * I 2 1,0 0,009 Crucigenia tetrapedia - (KIRCHNER) W. & G. S. WEST * I 2 19 0,003 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 2 12 0,001 Monoraphidium sp. - KOMARKÓVA-LEGENEROVÁ I 2 37 0,001 Oocystis sp. - NÄGELI I 2 50 0,002 Pediastrum duplex - MEYEN * 3 E 2 0,7 0,016 Pediastrum tetras - (EHRENBERG) RALFS * 2 E 1 6,2 0,002 Scenedesmus cf. quadricauda - (TURPIN) BREBÍSSON E 2 2,7 0,001 Scenedesmus spp. - MEYEN E 2 149 0,006 Tetraedron minimum - (A. BRAUN) HANSGIRG E 1 6,2 0,002 Övrigt Chlorophyceae, obestämda kolonibildande klotformiga 2 74 0,021 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 2 19 0,003 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING O 5 47 1,151 ÖVRIGA Centritractus belenophorus - LEMMERMANN 2 12 0,008 Chrysochromulina parva - LACKEY -2 3 105 0,003 Monomastix sp. - SCHERFFEL 2 12 0,0003 Pyramimonas sp. - SCHMARDA 2 12 0,002 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) 3 1713 0,027 Övriga, oidentifierad monad (5-10 µm) 2 521 0,067 * = räknade som kolonier Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 93
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 8 3340. Törn 2011-08-11 Lokalkoordinater: 627074 / 148362 RAPPORT Nivå: 0-6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN15204:2006 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Jan-Erik Svensson Frekv. Längd * 10 3 Antal * 10 3 Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanocapsa sp. - NÄGELI 2 4332 0,004 Aphanothece sp. - NÄGELI 2 3713 0,002 Cyanodictyon sp. - PASCHER 3 1 619 0,0004 Cyanonephron styloides - HICHEL E 2 1238 0,004 Merismopedia tenuissima - LEMMERMANN -2 I 1 198 0,0002 Microcystis wesenbergii - (KOMÁREK) STARMACH 3 E 3 1800 0,180 Snowella sp. - ELINKIN I 1 619 0,002 Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E 2 633 0,020 Nostocales Anabaena sp. rak - BORY 2 I 2 500 0,012 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I 3 186 0,014 Cryptomonas sp. (10-20 µm) - EHRENBERG I 3 161 0,090 Cryptomonas sp. (20-30 µm) - EHRENBERG I 1 6,2 0,006 Katablepharis ovalis - SKUJA I 3 68 0,007 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Ceratium furcoides - (LEVANDER) LANGHANS 2 I 1 0,3 0,020 Peridinales, obestämd 1 12 0,017 Peridiniopsis penardifomii - (LINDEMANN) BOURRELLY 1 0,3 0,004 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Bitrichia chodatii - (REVERDIN) HOLLANDE -2 O 1 6,2 0,001 Chrysococcus sp. - KLEBS -2 I 2 12 0,005 Chrysolykos planctonicus - MACK -2 I 1 6,2 0,0002 Dinobryon bavaricum - IMHOF O 2 19 0,003 Kephyrion sp. - PASCHER -3 I 2 19 0,001 Mallomonas akrokomos - RUTTNER -2 I 2 19 0,001 Mallomonas spp. (10-20 µm) - PERTY I 1 6,2 0,002 Pedinellales (Pseudopedinella sp./pedinella sp.) 2 19 0,002 Spiniferomonas sp. - TAKAHASHI -2 I 2 12 0,002 Synura sp. - EHRENBERG I 1 6,2 0,001 Uroglena sp. - EHRENBERG I 2 12 0,002 Chrysophyseae, obestämda monader (5-10 µm) 3 745 0,073 DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 2 0,7 0,001 Asterionella formosa - HASSALL I 2 6,7 0,003 Aulacoseira cf. alpigena - (GUNOW) KRAMMER -2 O 2 87 0,011 Aulacoseira granulata var. angustissima - (O. MÜLLER) SIMONSEN 3 E 2 179 0,031 Aulacoseira sp. (5-10 µm bred) - THWAITES I 2 62 0,037 Aulacoseira sp. (10-15 µm bred) - THWAITES I 3 606 1,160 Centriska kiselalger (<10 µm) I 1 6,2 0,001 Centriska kiselalger (10-20 µm) I 1 6,2 0,003 Fragilaria sp. (inklusive Synedra sp.) - LYNGBYE I 1 0,3 0,001 Pennales obestämda (50-100 µm) I 2 12 0,004 Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS O 2 37 0,005 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Trachelomonas sp. (15-20 µm) - EHRENBERG 3 E 1 0,3 0,004 Trachelomonas spp. (10-15 µm) - EHRENBERG 3 E 2 37 0,084 (forts) 94
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 8 (forts) 3340. Törn 2011-08-11 Lokalkoordinater: 627074 / 148362 RAPPORT Nivå: 0-6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN15204:2006 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Jan-Erik Svensson Frekv. Längd * 10 3 Antal * 10 3 Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CHLOROPHYCEAE (grönalger) Volvocales Chlamydomonas-typ - EHRENBERG I 2 31 0,005 Chlorococcales Ankyra lanceolata - (KORS.) FOTT I 2 12 0,0003 Botryococcus braunii - KÜTZING * I 1 0,3 0,003 Crucigenia tetrapedia - (KIRCHNER) W. & G. S. WEST * I 2 37 0,008 Dictyosphaerium pulchellum - WOOD 1 I 2 495 0,032 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 2 19 0,002 Monoraphidium sp. - KOMARKÓVA-LEGENEROVÁ I 2 12 0,0003 Oocystis sp. - NÄGELI I 2 50 0,002 Scenedesmus spp. - MEYEN E 2 50 0,001 Selenastrum bibraianum - REINSH E 1 8,0 0,002 Tetraedron minimum - (A. BRAUN) HANSGIRG E 1 6,2 0,003 Tetrastrum komarekii - HINDAK E 2 50 0,001 Ulotrichales Elakatothrix sp. - WILLE I 1 12 0,0003 Övrigt Chlorophyceae, obestämda kolonibildande klotformiga 2 149 0,019 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 3 74 0,011 Closterium sp. - NITSCH I 1 0,3 0,0003 Staurastrum spp. - MEYEN I 2 25 0,005 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum depressum - (LAUTERBORN) LEMMERMANN O 2 12 0,038 Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING O 4 40 0,775 ÖVRIGA Chrysochromulina parva - LACKEY -2 3 396 0,010 Gyromitus cordiformis - SKUJA 2 12 0,026 Monomastix sp. - SCHERFFEL 2 12 0,0003 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) 3 2086 0,058 Övriga, oidentifierad monad (5-10 µm) 2 521 0,115 * = räknade som kolonier Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 95
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 8 1035. Getasjön Vattenområdesuppgifter Län: 8 Kalmar Sjö/vattendrag: Getasjön Kommun: Emmaboda Lokalnummer: 1035 Top. karta: - Lokalnamn: - Vattenkoordinater: - / - Huvudflodområde: 80 Lyckebyån Lokalkoordinater: 628250 / 148550 Provtagningsuppgifter Provtagare: Reijo Nygård Datum: 2011-08-11 Organisation: ALcontrol AB Tid på dygnet: 08:50 Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 2 Vattentemperatur (0,5m): 16,2 C Grumlighet: grumligt Språngskikt (j/n): nej Vattenfärg: starkt färgat Språngskiktets läge: m Trofinivå: mesotrof Siktdjup m vattenkikare: 0,9 m Väderlek: Mulet vind 260g 2m/s Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: - Kvalitativ metod BIN PR 061 Håvdiameter (cm): - Konserveringsmetod : Lugol Maskstorlek: 25 µm Djupinterval (m): 0-1,5 Kvantitativ metod SS-EN15204:2006 + NVVs Handledning för miljöövervakning, växtplankton Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 5 Konserveringsmetod : Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): 1 0-1,5 2-3 - 4 - Övrigt - 1055. Kyrksjön Vattenområdesuppgifter Län: 8 Kalmar Sjö/vattendrag: Kyrksjön Kommun: Emmaboda Lokalnummer: 1055 Top. karta: - Lokalnamn: - Vattenkoordinater: - / - Huvudflodområde: 80 Lyckebyån Lokalkoordinater: 626671 / 148734 Provtagningsuppgifter Provtagare: Reijo Nygård Datum: 2011-08-11 Organisation: ALcontrol AB Tid på dygnet: 12:15 Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 3 Vattentemperatur (0,5m): 18 C Grumlighet: grumligt Språngskikt (j/n): nej Vattenfärg: starkt färgat Språngskiktets läge: m Trofinivå: mesotrof Siktdjup m vattenkikare: 0,9 m Väderlek: Mulet vind 260g 2m/s Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: - Kvalitativ metod BIN PR 061 Håvdiameter (cm): - Konserveringsmetod : Lugol Maskstorlek: 25 µm Djupinterval (m): 0-2 Kvantitativ metod SS-EN15204:2006 + NVVs Handledning för miljöövervakning, växtplankton Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 5 Konserveringsmetod : Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): 1 0-2 2-3 - 4 - Övrigt - 96
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 8 1060. Västersjön Vattenområdesuppgifter Län: 10 Blekinge Sjö/vattendrag: Västersjön Kommun: Karlskrona Lokalnummer: 1060 Top. karta: - Lokalnamn: - Vattenkoordinater: - / - Huvudflodområde: 80 Lyckebyån Lokalkoordinater: 626154 / 148636 Provtagningsuppgifter Provtagare: Reijo Nygård Datum: 2011-08-11 Organisation: ALcontrol AB Tid på dygnet: 12:40 Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 2,5 Vattentemperatur (0,5m): 18,2 C Grumlighet: grumligt Språngskikt (j/n): nej Vattenfärg: starkt färgat Språngskiktets läge: m Trofinivå: mesotrof Siktdjup m vattenkikare: 0,8 m Väderlek: Mulet vxl vind 0m/s Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: - Kvalitativ metod BIN PR 061 Håvdiameter (cm): - Konserveringsmetod : Lugol Maskstorlek: 25 µm Djupinterval (m): 0-2 Kvantitativ metod SS-EN15204:2006 + NVVs Handledning för miljöövervakning, växtplankton Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 5 Konserveringsmetod : Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): 1 0-2 2-3 - 4 - Övrigt - 3340. Törn Vattenområdesuppgifter Län: 8 Kalmar Sjö/vattendrag: Törn Kommun: Emmaboda Lokalnummer: 3340 Top. karta: - Lokalnamn: - Vattenkoordinater: - / - Huvudflodområde: 80 Lyckebyån Lokalkoordinater: 627074 / 148362 Provtagningsuppgifter Provtagare: Reijo Nygård Datum: 2011-08-11 Organisation: ALcontrol AB Tid på dygnet: 11:15 Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 8 Vattentemperatur (0,5m): 18,4 C Grumlighet: grumligt Språngskikt (j/n): ja Vattenfärg: starkt färgat Språngskiktets läge: 7 m Trofinivå: mesotrof Siktdjup m vattenkikare: 0,9 m Väderlek: Mulet vind 260g 2m/s Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: - Kvalitativ metod BIN PR 061 Håvdiameter (cm): - Konserveringsmetod : Lugol Maskstorlek: 25 µm Djupinterval (m): 0-7 Kvantitativ metod SS-EN15204:2006 + NVVs Handledning för miljöövervakning, växtplankton Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 5 Konserveringsmetod : Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): 1 0-6 2-3 - 4 - Övrigt - 97
98 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 8
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 9 BILAGA 9 Bottenfauna Metodik Resultat Artlistor Lokalbeskrivningar 99
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 9 Provtagning Utförare: Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke, 031-3383540, info@medins-biologi.se Metod: SS-EN 27 828 och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, se även lokalbeskrivningar sist i bilagan. Analys Utförare: Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke, 031-3383540, info@medins-biologi.se Metod: Nivån för artbestämningarna följde Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2008:1). Utvärdering Utförare: Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke, 031-3383540, info@medins-biologi.se Metod: Statusklassificering med utgångspunkt från bottenfaunan följer Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007). Expertbedömningar enligt Bedömningsgrunder för bottenfauna (Medin et al. 2009) I Bedömningsgrunder för bottenfauna (Medin et al. 2009, kan laddas ner på www.medinsbiologi.se) redogörs för bottenfauna i allmänhet samt för de kriterier som använts för expertbedömningen av påverkan/status/tillstånd och bedömningen av naturvärden. 100
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 9 Förklaring till resultatsida bottenfauna i rinnande vatten och sjölitoral Lokaluppgifter Lokalnummer, vattendragsnamn och lokalnamn. Provtagningsdatum, kommun eller flodområde enligt SMHI:s sjö- och vattendragsregister samt koordinater enligt RT90 (Rikets nät). I förekommande fall foto, skiss samt en kortfattad beskrivning i ord av provtagningslokalen. Surhetsklass och ekologisk status Beräknade index enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 2007:4). Klassningar av surhet och ekologisk status enligt följande: Nära neutralt/hög status Måttligt surt/god status Surt/Måttlig status Mycket surt/otillfredsställande status Extremt surt (ej rinnande vatten)/dålig status MISA/MILA: Multimetriska surhetsindex för vattendrag respektive sjöar. ASPT-index: Ett renvattensindex som i huvudsak baseras på förekomst av känsliga eller toleranta djurgrupper. Används som ett index för allmän ekologisk kvalitet. DJ-index: Multimetriskt index för att påvisa eutrofiering i vattendrag. Tillståndsklassning Beräknade index och parametrar. Gränsvärden enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Wiederholm 1999) och Medin et al. (2009). Klassningar enligt en femgradig skala: 1. Mycket högt 2. Högt 3. Måttligt högt 4. Lågt 5. Mycket lågt Totalantal taxa: Det totala antalet arter och/eller grupper som påträffades i hela provet. TaxaIndex: Den procentuella kvoten mellan uppmätt och förväntat totalantal taxa. Individtäthet (ant/m 2 ): Det totala antalet individer per kvadratmeter undersökt yta. EPT-index: Antalet arter och/eller grupper bland dag-, bäck- och nattsländor. Ett allmänt föroreningsindex. Naturvärdesindex: Samlad bedömning av naturvärdet m.a.p. bottenfaunan. Bygger på totalantal taxa, diversitetsindex och förekomst av rödlistade eller ovanliga arter. Diversitetsindex (Shannons): Ett mått på mångformigheten hos bottenfaunasamhället. Danskt faunaindex: Förekomst av nyckelarter eller nyckelsläkten med varierande tolerans för näringsämnen/organisk belastning. Surhetsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans försurningsstatus. Föroreningsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans eutrofieringsstatus. Expertbedömning Medins slutgiltiga bedömning av status m.a.p. surhet, eutrofiering och i förekommande fall hydromorfologisk eller annan påverkan. Bygger på de olika indexen och parametrarna i kombination med bottenfaunans artsammansättning, samt på egen erfarenhet från liknande undersökningar och provplatser. Klassningar enligt följande: Nära neutralt/hög status Måttligt surt/god status Surt/Måttlig status Mycket surt/otillfredsställande status Extremt surt (ej rinnande vatten)/dålig status Bedömning av naturvärden Bygger på Medins Naturvärdesindex och klassas enligt en tregradig skala: Mycket höga naturvärden Höga naturvärden Naturvärden i övrigt Redovisning av eventuell förekomst av rödlistade och ovanliga arter, samt hotkategori. Jämförelse med tidigare undersökningar Om tidigare undersökningar gjorts redovisas här utvalda data av intresse för bedömning och undersökningssyfte. Bedömningen 2010 har gjorts av Calluna AB, baserat på DJ-index. Antal taxa från tidigare år har justerats så att det är jämförbart med 2011 års artningsnivå. DJ-index 2001-2005, har beräknats i Medins Biologis ABs databas. Kommentar I kommentaren finns värdefull information om intressanta observationer och avvikelser. Den är avsedd att hjälpa till vid tolkningen av resultaten i tabeller och diagram. 101
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 9 14. Lyckebyån, Stubbelycke Datum: 2011-10-18 Flodområde: 80 Lyckebyån Koordinat: 6242300/1491750 RT90 40-50 m nedströms vägbron, västra fåran. Från stenfundament och upp till vita grinden i vägräcket. Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 73 6,6 13 1,53 1,22 1,60 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 47 högt Höga naturvärden 15 Taxaindex (%): 121 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 586 måttligt högt Oecetis notata 3 poäng EPT-index: 25 högt Aphelocheirus aestivalis 3 poäng Diversitetsindex: 4,29 mycket högt Ibisia marginata 3 poäng Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 11 mycket högt Diversitet 3 poäng Föroreningsindex: 12 mycket högt Antal taxa 3 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning År Påverkan/Status map eutrofiering 10 Ingen/låg belastning 11 Hög status Antal taxa 60 40 Taxa ASPT DJ DJ /ASPT index 15 10 20 0 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 5 0 Kommentar Lokalen flyttades från Vie kvarn till Stubbelycke 2002 men har ändå kallats för Vie kvarn fram till nu. Bottenfaunan var artrik och det förekom gott om arter som indikerar bra förhållanden både med avseende på försurning och näringsämnespåverkan. 102
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 9 16. Lyckebyån, Kättilsmåla nedstr. Lillåns tillfl. Datum: 2011-10-18 Flodområde: 80 Lyckebyån Koordinat: 6237100/1495530 RT90 10-20 m nedströms träbron. Uppströms ö och stort block. Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 57 6,2 12 1,21 1,15 1,40 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 45 högt Höga naturvärden 13 Taxaindex (%): 115 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 11 635 mycket högt Ovanliga arter 3p: Oecetis notata, EPT-index: 22 måttligt högt Aphelocheirus aestivalis,stenelmis canaliculata Diversitetsindex: 1,82 mycket lågt Ibisia marginata Danskt faunaindex: 6 högt Övriga kriterier Surhetsindex: 11 mycket högt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 8 högt Antal taxa 1 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning År Påverkan/Status map eutrofiering 10 Ingen/låg belastning 11 Hög status Antal taxa 60 40 Taxa ASPT DJ DJ /ASPT index 15 10 20 0 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 5 0 Kommentar Bottenfaunan var artrik och det förekom gott om arter som indikerar bra förhållanden både med avseende på försurning och näringsämnespåverkan. Produktionen i vattendraget är hög och tätheten av filtrerande knottlarver var mycket stor, vilket ger ett lågt diversitetsindex. Det förekommer såväl dämmen som naturliga sjöar uppströms som bidrar med planktonrikt vatten, vilket gynnar filtrerande arter. 103
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 9 54. Biflöde till Lyckebyån, uppstr. Löften Datum: 2011-10-18 Flodområde: 80 Lyckebyån Koordinat: 6280460/1475530 RT90 5-10 m nedströms vägtrummorna. Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 17 5,1 8 0,35 0,94 0,60 Surt Hög God Surt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Måttlig Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 20 lågt Naturvärden i övrigt 0 Taxaindex (%): 59 lågt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 890 måttligt högt Inga rödlistade eller EPT-index: 5 mycket lågt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 2,69 lågt Danskt faunaindex: 3 mycket lågt Övriga kriterier Surhetsindex: 3 lågt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 2 mycket lågt Antal taxa 0 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning År Påverkan/Status map eutrofiering 10 Måttlig belastning 11 Måttlig status Antal taxa 60 40 20 0 DJ /ASPT index 12 10 8 6 4 2 0 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 Kommentar Bottenfaunan är svårbedömd då det saknas såväl försurningskänsliga som syrekrävande arter. Det är svårt att avgöra vad som är den huvudsakliga orsaken till att bottenfaunan var så artfattig. Bedömningen av graden av påverkan är därför något osäker. Taxa ASPT DJ 104
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 9 55. Bifl till Lyckebyån, Linnefors Datum: 2011-10-18 Flodområde: 80 Lyckebyån Koordinat: 6271190/1485290 RT90 Norra fåran, 10-20 m nedst stenbro. Söder om den lilla ön med träd Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 59 5,6 12 1,24 1,03 1,40 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan God God Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 29 måttligt högt Naturvärden i övrigt 3 Taxaindex (%): 78 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 2 618 högt Stenelmis canaliculata Lv. 3 poäng EPT-index: 14 måttligt högt Diversitetsindex: 2,88 lågt Danskt faunaindex: 5 måttligt högt Övriga kriterier Surhetsindex: 9 högt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 7 högt Antal taxa 0 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning År Påverkan/Status map eutrofiering 10 Ingen/låg belastning 11 God status Antal taxa 60 40 Taxa ASPT DJ DJ /ASPT index 15 10 20 0 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 5 0 Kommentar Bottenfaunasamhället dominerades av filtrerande nattsländearter och andelen bäcksländor var låg. Detta är delvis naturligt nedströms en sjö men en ökad näringsbelastning på sjön kan leda till en ökad planktonproduktion och mer plankton i vattnet från sjön. Reglering kan ytterligare förstärka effekten och missgynna syrekrävande arter som bäcksländor om flödena periodvis blir lägre än de skulle ha varit om ån varit oreglererad. 105
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 9 6. Lyckebyån, Getasjökvarn Datum: 2011-10-18 Flodområde: 80 Lyckebyån Koordinat: 6282958/1484653 RT90 0-10 m uppströms träbron. Både i huvudfåran och i biflödet. Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 34 6,3 12 0,72 1,18 1,40 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan God Hög God Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 46 högt Höga naturvärden 9 Taxaindex (%): 134 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 965 måttligt högt Beraea pullata 3 poäng EPT-index: 27 högt Diversitetsindex: 4,17 mycket högt Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 8 högt Diversitet 3 poäng Föroreningsindex: 11 mycket högt Antal taxa 3 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning År Påverkan/Status map eutrofiering 10 Ingen/låg belastning 11 God status Antal taxa 60 40 Taxa ASPT DJ DJ /ASPT index 15 10 20 0 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 5 0 Kommentar Bottenfaunan dominerades av föroreningståliga arter och tätheterna av dagsländor var låg. En låg andel dagsländor kan vara ett tecken på föroreningar som t ex höga metallhalter. Artantalet var dock högt och flertalet index mycket höga. Det noterades även en mycket syrekrävande nattslända. Sammantaget gör det att vi sänker statusen med avseende på näring och annan påverkan från hög till god i vår expertbedömning. Proverna togs precis i sammanflödet mellan Lyckebyån och bäcken från Trollagärde. Botten täcktes av delvis nedbruten påväxt, rikligast nedströms inflödet från bäck från Trollagärde. Prov 3-5 togs i den västra delen av ån som var tydligt påverkad av vatten från Trollagärde. Artsammansättningen var dock tämligen likartat i alla proven. 106
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 9 Förklaring till artlista rinnande vatten och sjöars litoral Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (0,25 m 2 ) av de funna arterna/taxa samt deras känslighet för försurning, funktionella tillhörighet och ekologiska grupp. Vid massförekomster av enskilda taxa kan en uppskattning av tätheten för dessa ha gjorts i ett eller flera av delproven. Försurningskänslighet (Fk): 0 taxa vars toleransgräns är okänd 1 taxa som har visats klara ph < 4,5 2 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 4,5 3 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 5,0 4 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 5,5 5 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 6,2 Funktionell grupp (Fg): 0 ej känd 1 filtrerare 2 detritusätare 3 predatorer 4 skrapare 5 sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för eutrofiering 1 (Eg): 0 taxa vars känslighet är okänd 1 taxa som gynnas av kraftig eutrofiering 2 taxa som gynnas av måttlig eutrofiering 3 taxa som kan förekomma i både eu-, meso- och oligotrofa vatten 4 taxa som förekommer främst i oligotrofa vatten 5 taxa som förekommer endast i oligotrofa vatten Raritetskategori (Rk): RE Nationellt utdöd (Regionally Extinct) CR Akut Hotad (Critically Endangered) EN Starkt Hotad (Endangered) VU Sårbar (Vulnerable) NT Nära hotad (Near Threatened) DD Kunskapsbrist (Data Deficient) Ov Lokalt eller regionalt ovanlig M = medelvärde % = procentandel * = taxa påträffades endast i det kvalitativa provet 1 Värdet anger till viss del taxonets syrekrav och kan ibland vara missvisande som trofiindikator. 107
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 9 6. Lyckebyån, Getasjökvarn 2011-10-18 x: 6282958 y: 1484653 Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS-EN 27 828 + NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) 3 3 0 1 1 2 0,8 0,3 Polycelis sp. 1 3 0 1 1 1 2 1,0 0,4 Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) 3 3 0 3 2 1,0 0,4 Turbellaria 0 3 0 1 0,2 0,1 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta 0 2 0 37 22 20 36 14 25,8 10,7 HIRUDINEA, iglar EErpobdella octoculata - (Linné, 1758) 3 3 2 4 2 1 3 2,0 0,8 EErpobdellidae (Dina sp./erpobdella sp.) 0 3 0 1 2 3 1,2 0,5 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 2 6 21 68 29 25,2 10,4 ACARI, sötvattenskvalster Acari 0 3 0 1 1 0,4 0,2 ODONATA, trollsländor Cordulegaster boltonii - (Donovan, 1807) 3 3 3 1 0,2 0,1 Onychogomphus forcipatus - (Linné, 1758) 3 3 3 2 1 0,6 0,2 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) 2 4 3 2 1 1 0,8 0,3 Baetis sp. 0 4 0 1 0,2 0,1 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) 4 2 3 6 14 3 4,6 1,9 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) * 2 4 3 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) 2 4 3 7 1 1,6 0,7 Kageronia fuscogrisea - (Retzius, 1783) * 1 4 3 Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) 1 2 3 3 0,6 0,2 Leptophlebia sp. 1 2 3 2 1 3 1,2 0,5 Leptophlebia vespertina - (Linné, 1758) 1 2 3 1 0,2 0,1 Nigrobaetis digitatus - Bengtsson, 1912 4 4 3 2 2 0,8 0,3 Nigrobaetis niger - (Linnaeus, 1761) 2 4 3 1 2 9 2,4 1,0 Nigrobaetis sp. 2 4 3 4 1 2 3 2,0 0,8 PLECOPTERA, bäcksländor I Isoperla sp. 0 3 0 4 2 Plecoptera 1,2 0,5 NNemoura avicularis - Morton, 1894 2 5 4 2 1 4a 1,4 0,6 NNemoura sp. 0 5 0 12 2 32 60 30a 27,2 11,3 PProtonemura meyeri - (Pictet, 1841) 1 5 4 1 Plecoptera 0,2 0,1 TRICHOPTERA, nattsländor Beraea pullata - (Curtis, 1834) 3 2 4 Ov 1 0,2 0,1 Cheumatopsyche lepida - (Pictet, 1834) 4 1 3 1 0,2 0,1 Glyphotaelius pellucidus - (Retzius, 1783) 1 5 2 1 0,2 0,1 Hydropsyche angustipennis - (Curtis, 1834) 1 1 3 1 1 0,4 0,2 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) 2 1 3 1 0,2 0,1 Hydropsyche siltalai - Döhler, 1963 1 1 3 1 3 9 22 7 8,4 3,5 Ithytrichia sp. 3 4 4 10 5 1 3,2 1,3 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) 3 4 3 1 1 0,4 0,2 Limnephilidae 0 5 0 3 1 1 1,0 0,4 Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) 1 3 3 1 0,2 0,1 Plectrocnemia conspersa - (Curtis, 1834) 1 3 3 4 0,8 0,3 Polycentropodidae 0 0 0 1 6 1 1,6 0,7 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) 1 3 3 2 1 0,6 0,2 Potamophylax sp. * 0 5 4 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 1840) 1 3 3 1 2 1 0,8 0,3 Rhyacophila sp. 0 3 3 2 2 0,8 0,3 Sericostoma personatum - (Spence, 1826) 2 5 4 2 9 6 3,4 1,4 Sericostomatidae 0 5 0 2 2 0,8 0,3 Setodes argentipunctellus - McLachlan, 1877 5 0 5 2 1 2 1,0 0,4 COLEOPTERA, skalbaggar HHydraena sp. (riparia/britteni) Ad. 0 4 3 2 2 1 1,0 0,4 LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, 1881 2 4 3 4 4 1 1 2,0 0,8 OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) 2 3 3 3 0,6 0,2 OOulimnius sp. Ad. 2 4 3 3 1 2 1 2 1,8 0,7 OOulimnius sp. Lv. 2 4 3 2 3 6 3 1 3,0 1,2 OOulimnius tuberculatus Lv. - (Müller, 1806) 2 4 3 4 9 12 6 9 8,0 3,3 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 0 0 0 39 9 29 27 10 22,8 9,5 Chironomidae 0 0 0 13 4 53 44 10 24,8 10,3 Pediciidae 0 3 0 6 4 1 2,2 0,9 Psychodidae 0 0 0 1 0,2 0,1 Simuliidae 0 1 0 76 10 42 55 12 39,0 16,2 BIVALVIA, musslor PPisidium sp. 1 1 0 8 5 11 14 6 8,8 3,6 SUMMA (antal individer): 261 118 277 374 176 241,2 100 SUMMA (antal taxa): 27 24 26 25 25 25,4 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 108
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 9 14. Lyckebyån, Stubbelycke 2011-10-18 x: 6242300 y: 1491750 Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS-EN 27 828 + NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) 3 3 0 1 1 0,4 0,3 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta 0 2 0 12 9 14 12 6 10,6 7,2 HIRUDINEA, iglar EErpobdella octoculata - (Linné, 1758) 3 3 2 1 2 0,6 0,4 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 2 1 2 1,0 0,7 DECAPODA, kräftor Pacifastacus leniusculus - (Dana, 1852) 4 0 3 1 0,2 0,1 ACARI, sötvattenskvalster Acari 0 3 0 1 1 1 1 0,8 0,5 ODONATA, trollsländor Calopteryx sp. 0 3 3 1 0,2 0,1 Onychogomphus forcipatus - (Linné, 1758) 3 3 3 2 3 2 1,4 1,0 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) 2 4 3 19 26 19 34 9 21,4 14,6 Baetis sp. 0 4 0 4 4 3 6 2 3,8 2,6 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) 4 2 3 1 5 3 4 2,6 1,8 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) 2 4 3 11 8 8 14 12 10,6 7,2 Kageronia fuscogrisea - (Retzius, 1783) * 1 4 3 Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) * 1 2 3 Leptophlebiidae 0 2 3 1 1 1 1 0,8 0,5 Nigrobaetis digitatus - Bengtsson, 1912 4 4 3 3 6 1 2,0 1,4 Nigrobaetis niger - (Linnaeus, 1761) 2 4 3 3 4 20 4 6,2 4,2 Nigrobaetis sp. 2 4 3 3 2 1 4 2,0 1,4 PLECOPTERA, bäcksländor AAmphinemura sulcicollis - (Stephens, 1836) 1 4 4 1 Plecoptera 0,2 0,1 I Isoperla difformis - (Klapalék, 1909) 1 3 3 1 Plecoptera 0,2 0,1 I Isoperla sp. 0 3 0 6 2 1 3 1a 2,6 1,8 NNemoura avicularis - Morton, 1894 * 2 5 4 Plecoptera PProtonemura meyeri - (Pictet, 1841) 1 5 4 2 1 1 1 1a 1,2 0,8 TTaeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) 2 2 3 1a 0,2 0,1 TRICHOPTERA, nattsländor Cheumatopsyche lepida - (Pictet, 1834) 4 1 3 10 2 1 3 6 4,4 3,0 Chimarra marginata - (Linné, 1767) 4 1 4 4 2 1,2 0,8 Cyrnus trimaculatus - (Curtis, 1834) * 2 3 3 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) 2 1 3 6 2 3 5 3,2 2,2 Hydropsyche siltalai - Döhler, 1963 1 1 3 5 4 1 2 1 2,6 1,8 Ithytrichia sp. 3 4 4 37 1 1 15 1 11,0 7,5 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) 3 4 3 4 1 1,0 0,7 Limnephilidae 0 5 0 1 1 0,4 0,3 Lype sp. 4 4 2 1 0,2 0,1 Molannodes tinctus - (Zetterstedt, 1840) * 3 3 4 Nemotaulius punctatolineatus - (Retzius, 1783) * 0 0 0 Oecetis notata - (Rambur, 1842) 0 3 2 Ov 1 0,2 0,1 Polycentropus irroratus - (Curtis, 1835) 1 3 3 1 2 0,6 0,4 HEMIPTERA, skinnbaggar Aphelocheirus aestivalis - (Fabricius, 1794) 3 3 3 Ov 1 1 2 1 1,0 0,7 Callicorixa sp. * 0 2 0 Notonecta glauca - Linné, 1758 * 2 3 0 COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Ad. - (Müller, 1806) 2 4 4 1 0,2 0,1 EElmis aenea Lv. - (Müller, 1806) 2 4 4 3 2 7 3 3,0 2,0 HHydraena sp. (riparia/britteni) Ad. 0 4 3 1 1 0,4 0,3 OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) 2 3 3 1 1 0,4 0,3 OOulimnius sp. Ad. 2 4 3 1 1 2 0,8 0,5 OOulimnius sp. Lv. 2 4 3 2 1 1 0,8 0,5 OOulimnius tuberculatus Lv. - (Müller, 1806) 2 4 3 2 8 7 4 7 5,6 3,8 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 0 0 0 2 2 1 1,0 0,7 Chironomidae 0 0 0 1 7 1 3 2,4 1,6 I Ibisia marginata - (Fabricius, 1781) 4 3 4 Ov 2 7 1,8 1,2 Psychodidae 0 0 0 1 0,2 0,1 Simuliidae 0 1 0 12 12 6 7 8 9,0 6,1 GASTROPODA, snäckor Acroloxus lacustris - (Linné, 1758) * 5 4 2 BIVALVIA, musslor PPisidium sp. 1 1 0 14 13 18 42 44 26,2 17,9 SUMMA (antal individer): 171 130 102 201 129 146,6 100 SUMMA (antal taxa): 29 22 26 25 27 25,8 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 109
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 9 16. Lyckebyån, Kättilsmåla nedstr. Lillåns tillfl. 2011-10-18 x: 6237100 y: 1495530 Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS-EN 27 828 + NV:s Handledning för miljöövervakning ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) 3 3 0 11 5 3,2 0,1 Polycelis sp. 1 3 0 21 5 13 7,8 0,3 Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) 3 3 0 29 12 19 12,0 0,4 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta 0 2 0 2 1 5 10 110 25,6 0,9 HIRUDINEA, iglar EErpobdella octoculata - (Linné, 1758) 3 3 2 1 1 3 1,0 0,0 Glossiphoniidae 0 3 0 2 1 0,6 0,0 ACARI, sötvattenskvalster Acari 0 3 0 10 2 3 3,0 0,1 ODONATA, trollsländor Calopteryx virgo - (Linné, 1758) 3 3 3 1 0,2 0,0 Gomphus vulgatissimus - (Linné, 1758) 0 3 3 1 0,2 0,0 Onychogomphus forcipatus - (Linné, 1758) 3 3 3 3 1 0,8 0,0 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis muticus - (Linné, 1758) 4 4 3 2 0,4 0,0 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) 2 4 3 45 22 130 15 55 53,4 1,8 Baetis sp. 0 4 0 2 30 4 5 8,2 0,3 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) 4 2 3 30 2 4 2 1 7,8 0,3 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) 2 4 3 4 4 4 7 4 4,6 0,2 Nigrobaetis digitatus - Bengtsson, 1912 4 4 3 55 26 30 18 45 34,8 1,2 Nigrobaetis niger - (Linnaeus, 1761) 2 4 3 1 0,2 0,0 Nigrobaetis sp. 2 4 3 2 0,4 0,0 PLECOPTERA, bäcksländor I Isoperla sp. 0 3 0 25 14 100 26 30a 39,0 1,3 NNemoura avicularis - Morton, 1894 * 2 5 4 Plecoptera TTaeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) 2 2 3 10 2 31 2 13a 11,6 0,4 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes sp. 0 0 3 25 8 1 6,8 0,2 Ceraclea annulicornis - (Stephens, 1836) 5 0 3 1 1 1 0,6 0,0 Cheumatopsyche lepida - (Pictet, 1834) 4 1 3 20 2 10 8 8,0 0,3 Chimarra marginata - (Linné, 1767) 4 1 4 4 34 4 8,4 0,3 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) 2 1 3 6 8 20 30 5 13,8 0,5 Hydropsyche siltalai - Döhler, 1963 1 1 3 60 11 160 18 16 53,0 1,8 Hydropsyche sp. 0 1 0 1 1 0,4 0,0 Hydroptila sp. 3 0 3 1 0,2 0,0 Ithytrichia sp. 3 4 4 160 30 50 16 24 56,0 1,9 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) 3 4 3 15 5 2 1 4,6 0,2 Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) 1 3 3 2 2 5 4 2,6 0,1 Oecetis notata - (Rambur, 1842) 0 3 2 Ov 10 4 2,8 0,1 Oecetis sp. 0 3 0 2 0,4 0,0 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 1840) 1 3 3 1 4 2 1,4 0,0 Rhyacophila sp. 0 3 3 5 4 2 3 2,8 0,1 Setodes argentipunctellus - McLachlan, 1877 5 0 5 20 3 2 5,0 0,2 HEMIPTERA, skinnbaggar Aphelocheirus aestivalis - (Fabricius, 1794) 3 3 3 Ov 10 10 12 40 24 19,2 0,7 COLEOPTERA, skalbaggar LLimnius volckmari Ad. - Fairmaire, 1881 2 4 3 1 0,2 0,0 LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, 1881 2 4 3 10 4 8 26 15 12,6 0,4 OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) 2 3 3 1 2 1 2 1,2 0,0 OOulimnius tuberculatus Lv. - (Müller, 1806) 2 4 3 1 0,2 0,0 SStenelmis canaliculata Ad. - (Gyllenhal, 1808) 3 4 4 Ov 1 0,2 0,0 SStenelmis canaliculata Lv. - (Gyllenhal, 1808) 3 4 4 Ov 1 12 2 18 17 10,0 0,3 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 0 0 0 1 1 0,4 0,0 Chironomidae 0 0 0 110 26 200 1 1 67,6 2,3 I Ibisia marginata - (Fabricius, 1781) 4 3 4 Ov 24 8 14 11 2 11,8 0,4 Simuliidae 0 1 0 260 13 140 9000 1600 2202,6 75,7 GASTROPODA, snäckor Lymnaea stagnalis - (Linné, 1758) 4 4 2 1 0,2 0,0 Radix sp. (balthica/labiata) 3 4 2 1 0,2 0,0 BIVALVIA, musslor PPisidium sp. 1 1 0 49 50 240 88 220 129,4 4,4 SSphaerium sp. 3 1 3 110 50 90 36 71 71,4 2,5 SUMMA (antal individer): 1137 332 1382 9403 2290 2908,8 100 SUMMA (antal taxa): 34 29 33 29 28 30,6 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 110 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 9 54. Biflöde till Lyckebyån, uppstr. Löften 2011-10-18 x: 6280460 y: 1475530 Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS-EN 27 828 + NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % TURBELLARIA, virvelmaskar Polycelis sp. 1 3 0 2 2 0,8 0,4 NEMATA, rundmaskar Nemata 0 0 0 1 0,2 0,1 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta 0 2 0 17 17 10 4 7 11,0 4,9 HIRUDINEA, iglar EErpobdella octoculata - (Linné, 1758) 3 3 2 2 0,4 0,2 EErpobdellidae (Dina sp./erpobdella sp.) 0 3 0 1 3 0,8 0,4 Glossiphoniidae 0 3 0 1 0,2 0,1 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 13 12 27 34 38 24,8 11,2 ODONATA, trollsländor Calopteryx sp. 0 3 3 1 0,2 0,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) 1 2 3 1 0,2 0,1 Leptophlebia sp. 1 2 3 1 2 0,6 0,3 Leptophlebia vespertina - (Linné, 1758) 1 2 3 1 0,2 0,1 PLECOPTERA, bäcksländor NNemoura cinerea - (Retzius, 1783) 1 5 3 8 10 8 10 2a 7,6 3,4 NNemoura sp. 0 5 0 52 28 26 40 42a 37,6 16,9 MEGALOPTERA, sävsländor Sialis sp. (lutaria gr.) 1 3 2 1 1 13 4 3 4,4 2,0 TRICHOPTERA, nattsländor Glyphotaelius pellucidus - (Retzius, 1783) 1 5 2 2 7 4 5 3,6 1,6 Limnephilidae 0 5 0 4 2 3 1 2 2,4 1,1 Oligostomis reticulata - (Linné, 1761) * 2 4 3 HEMIPTERA, skinnbaggar Notonecta glauca - Linné, 1758 * 2 3 0 COLEOPTERA, skalbaggar GGyrinus sp. Ad. * 0 3 0 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 0 0 0 3 1 0,8 0,4 Chironomidae 0 0 0 96 26 95 117 58 78,4 35,3 CChironomus sp. * 0 2 0 Simuliidae 0 1 0 28 40 52 50 58 45,6 20,5 BIVALVIA, musslor PPisidium sp. 1 1 0 3 8 1 1 2,6 1,2 SUMMA (antal individer): 229 140 258 269 216 222,4 100 SUMMA (antal taxa): 11 10 13 10 8 10,4 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 111
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 9 55. Bifl till Lyckebyån, Linnefors 2011-10-18 x: 6271190 y: 1485290 Det. Per-Anders Nilsson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN 27 828 + NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % HYDROZOA, hydror Hydridae * 4 1 0 TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) 3 3 0 1 1 2 0,8 0,1 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta 0 2 0 1 0,2 0,0 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 13 3 12 5,6 0,9 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) 2 4 3 6 18 15 19 19 15,4 2,4 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) 4 2 3 1 1 1 1 1 1,0 0,2 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) 2 4 3 2 2 0,8 0,1 Kageronia fuscogrisea - (Retzius, 1783) 1 4 3 3 0,6 0,1 Leptophlebia sp. 1 2 3 2 0,4 0,1 PLECOPTERA, bäcksländor NNemoura avicularis - Morton, 1894 2 5 4 1 Plecoptera 0,2 0,0 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes sp. 0 0 3 1 1 0,4 0,1 Ceraclea sp. 3 0 3 1 1 1 0,6 0,1 Cheumatopsyche lepida - (Pictet, 1834) 4 1 3 30 70 54 60 42,8 6,5 Hydropsyche angustipennis - (Curtis, 1834) 1 1 3 70 200 210 132 200 162,4 24,8 Hydropsyche siltalai - Döhler, 1963 1 1 3 72 210 160 114 250 161,2 24,6 Limnephilidae 0 5 0 1 1 0,4 0,1 Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) 1 3 3 190 234 12 165 33 126,8 19,4 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 1840) 1 3 3 1 3 0,8 0,1 COLEOPTERA, skalbaggar LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, 1881 2 4 3 2 6 4 9 4,2 0,6 OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) 2 3 3 2 6 10 4 2 4,8 0,7 OOulimnius sp. Lv. 2 4 3 2 0,4 0,1 SStenelmis canaliculata Lv. - (Gyllenhal, 1808) 3 4 4 Ov 1 1 16 3,6 0,5 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 0 0 0 1 1 1 0,6 0,1 Chironomidae 0 0 0 102 87 22 23 23 51,4 7,9 Simuliidae 0 1 0 1 1 0,4 0,1 Tipulidae 0 5 0 1 0,2 0,0 GASTROPODA, snäckor Radix balthica - (Linné, 1758) 3 4 2 1 0,2 0,0 BIVALVIA, musslor PPisidium sp. 1 1 0 2 15 20 45 15 19,4 3,0 SSphaerium corneum - (Linné, 1758) 3 1 3 7 120 100 15 3 49,0 7,5 SUMMA (antal individer): 482 932 633 602 624 654,6 100 SUMMA (antal taxa): 23 15 17 16 14 17,0 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 112
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 9 6. Lyckebyån Getasjökvarn RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 80 Lyckebyån Top. Karta: 4F NO Län: 10 Blekinge Lokalkoordinater: 6282958 / 1484653 RT90 Kommun: - Provtagningsuppgifter Datum: 2011-10-18 Metodik: SS-EN 27 828 Provtagare: Carin Nilsson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,3 m Lokalens bredd: 3 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 3 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 3 m Vattenfärg: starkt färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 8,2 C Lokalens medeldjup: 0,2 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: 0-10 m uppströms träbron. Både i huvudfåran och i biflödet. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: rosettväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: övervattensväxter Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: > 50% Grus: <5% Övervattensv: <5 % Fin detritus: 5-50% Fin sten: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-50% Grov sten: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fina block: 5-50% Rosettväxter: <5 % Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: barrskog Dominerande 2: lövskog Dominerande 3: äng Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al björk Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass älggräs - Dominerande 3: - - - Beskuggning: 5-50% Påverkan Typ: Styrka: A: Syreförbrukande material måttlig B: Vattenreglering måttlig C: - - Övrigt Vatten från huvudfåran och biflödet har ej blandats. Prov 1 och 2 från huvudfåran. Mycket halvt nedbruten påväxt framför allt i biflödet. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 113
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 9 14. Lyckebyån Stubbelycke RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 80 Lyckebyån Top. Karta: 5F NO Län: 10 Blekinge Lokalkoordinater: 6242300 / 1491750 RT90 Kommun: - Provtagningsuppgifter Datum: 2011-10-18 Metodik: SS-EN 27 828 Provtagare: Carin Nilsson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,7 m Lokalens bredd: 9 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 15 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 14 m Vattenfärg: starkt färgat Vattennivå: hög Vattentemperatur: 7,5 C Lokalens medeldjup: 0,6 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: 40-50 m nedströms vägbron, västra fåran. Från stenfundament och upp till vita grinden i vägräcket. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fina block Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: grova block Vegetationstyp, dom. 3: långskottsväxter Finsediment: saknas Grova block: 5-50% Mossor: > 50% Sand: <5% Häll: - Påväxtalger: <5 % Grus: <5% Övervattensv: <5 % Fin detritus: <5% Fin sten: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: 5-50% Långskottsv: <5 % Fin död ved: saknas Fina block: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: lövskog Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass rörflen - Dominerande 2: träd björk al Dominerande 3: - - - Beskuggning: <5% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Stämmer med tidigare koordinater men ej med foto och lokalbeskrivn. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 114
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 9 16. Lyckebyån Kättilsmåla nedstr. Lillåns tillfl. RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 80 Lyckebyån Top. Karta: - Län: 10 Blekinge Lokalkoordinater: 6237100 / 1495530 RT90 Kommun: - Provtagningsuppgifter Datum: 2011-10-18 Metodik: SS-EN 27 828 Provtagare: Carin Nilsson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,7 m Lokalens bredd: 15 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 16 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 15 m Vattenfärg: starkt färgat Vattennivå: hög Vattentemperatur: 8,1 C Lokalens medeldjup: 0,6 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: 10-20 m nedströms träbron. Uppströms ö och stort block. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fina block Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: grova block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: 5-50% Mossor: 5-50% Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: <5% Övervattensv: <5 % Fin detritus: <5% Fin sten: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: 5-50% Långskottsv: <5 % Fin död ved: <5% Fina block: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al ask Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass safsa starr Dominerande 3: buskar hassel lind Beskuggning: 5-50% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 115
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 9 54. Biflöde till Lyckebyån uppstr. Löften RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 80 Lyckebyån Top. Karta: 4F NO Län: 10 Blekinge Lokalkoordinater: 6280460 / 1475530 RT90 Kommun: - Provtagningsuppgifter Datum: 2011-10-18 Metodik: SS-EN 27 828 Provtagare: Carin Nilsson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,8 m Lokalens bredd: 2,5 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 2,5 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 2,5 m Vattenfärg: starkt färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 6,9 C Lokalens medeldjup: 0,5 m Trofinivå: oligotrof Märkning av lokal: 5-10 m nedströms vägtrummorna. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grus Vegetationstyp, dom. 1: flytbladsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: grova block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: 5-50% Mossor: saknas Sand: 5-50% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: 5-50% Övervattensv: <5 % Fin detritus: 5-50% Fin sten: 5-50% Flytbladsv: <5 % Grov detritus: 5-50% Grov sten: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: 5-50% Fina block: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: blandskog Dominerande 2: kalhygge Dominerande 3: artificiell Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al björk Dominerande 2: buskar sälg - Dominerande 3: gräs/halvgräs/vass gräs - Beskuggning: 5-50% Påverkan Typ: Styrka: A: Vattendragsrensning måttlig B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 116
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 9 55. Bifl till Lyckebyån Linnefors RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 80 Lyckebyån Top. Karta: 4F SO Län: 10 Blekinge Lokalkoordinater: 6271190 / 1485290 RT90 Kommun: - Provtagningsuppgifter Datum: 2011-10-18 Metodik: SS-EN 27 828 Provtagare: Carin Nilsson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,4 m Lokalens bredd: 2,5 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 8 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 8,5 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: hög Vattentemperatur: 8,6 C Lokalens medeldjup: 0,3 m Trofinivå: oligotrof Märkning av lokal: Norra fåran, 10-20 m nedst stenbro. Söder om den lilla ön med träd Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fina block Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grova block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: 5-50% Mossor: 5-50% Sand: <5% Häll: 5-50% Påväxtalger: saknas Grus: <5% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Fin sten: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fina block: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd lönn al Dominerande 2: buskar lönn - Dominerande 3: - - - Beskuggning: >50% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 117
118 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 9
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 10 BILAGA 10 Kiselalger Metodik Resultat Artlistor Lokalbeskrivningar 119
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 10 Provtagning Utförare: ALcontrol AB, Reijo Nygård och Magnus Bergström, Olaus Magnus väg 27, 583 30 Linköping, 013-254900, kundservice@alcontrol.se. Metod: SS-EN 13946 (SIS 2003) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 2009) Analys Utförare: Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke, 031-3383540, info@medins-biologi.se Metod: SS-EN 14407 (SIS 2005) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 2009). Minst 400 kiselalgsskal räknades i varje prov Utvärdering Utförare: Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke, 031-3383540, info@medins-biologi.se Metod: Utvärderingen följer Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007). I Jarlman & Sundberg 2011 kan man läsa mer om de index och kriterier som använts för bedömningen. 120
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 10 Resultat LY 1025. Lyckebyån, Riksväg 25 Län: 8 Kalmar Beskuggning: <5 % Kommun: Emmaboda Vattennivå: medel Koordinater: 6290121/1482082 Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 13946 Grumlighet: grumligt Provtagning: Bergdtröm, Nygård Vattenfärg: färgat Organisation: ALcontrol AB Vattentemperatur: 13,3 C Analysmetodik: SS-EN 14407 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: 5 2011-09-19 Provplats: - Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 429 IPS: 18,4 (klass 1) Antal räknade taxa: 35 TDI: 25,7 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 3,56 % PT: 0,5 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,94 (klass 1) ACID: 6,07 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar IPS-indexet motsvarade klass 1, hög status. Vissa näringskrävande arter förekom, men endast i låga antal och andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) arter var små. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Värdet låg relativt nära gränsen mot måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4). Det finns inga tydliga tecken på att lokalen är påverkad av Åfors samhälle. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 LY 1030. Lyckebyån, Getasjökvarn Län: 8 Kalmar Beskuggning: <5 % Kommun: Emmaboda Vattennivå: medel Koordinater: 6282760/1484821 Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 13946 Grumlighet: grumligt Provtagning: Bergström, Nygård Vattenfärg: färgat Organisation: ALcontrol AB Vattentemperatur: 13,2 C Analysmetodik: SS-EN 14407 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: 5 2011-09-19 Provplats: nedströms bro Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 418 IPS: 19,2 (klass 1) Antal räknade taxa: 32 TDI: 17,1 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 2,94 % PT: 0,0 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,98 (klass 1) ACID: 5,62 (klass 3) MÅTTLIGT SURT Kommentar IPS-indexet var högt och motsvarade klass 1, hög status. Andelen näringskrävande former (TDI) var liten och inga föroreningstoleranta arter (%PT) noterades. Kiselalgssamhället dominerades av arterna Achnanthidium minutissimum och Eunotia formica. Eunotia är ett släkte som är karakteristiskt för näringsfattiga och sura vattendrag. Arten Eunotia formica trivs främst i humösa och/eller oligotrofa till mesotrofa vatten. Surhetsindexet ACID motsvarade måttligt sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 5,9-6,5 och/eller ett ph-minimum under 6,4. Indexvärdet låg dock relativt nära gränsen mot nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3). Det finns inga tydliga tecken på att lokalen är påverkad av Johansfors samhälle. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 121
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 10 LY 1045. Lyckebyån, Västraby Län: 8 Kalmar Beskuggning: <5 % Kommun: Emmaboda Vattennivå: medel Koordinater: 6275800/1485791 Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN 13946 Grumlighet: grumligt Provtagning: Bergström, Nygård Vattenfärg: färgat Organisation: ALcontrol AB Vattentemperatur: 13,7 C Analysmetodik: SS-EN 14407 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: 5 2011-09-19 Provplats: - Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 410 IPS: 17,6 (klass 1) Antal räknade taxa: 38 TDI: 21,9 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 4,25 % PT: 0,0 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,90 (klass 1) ACID: 4,44 (klass 3) MÅTTLIGT SURT Kommentar IPS-indexet motsvarade klass 1, hög status, men indexvärdet ligger mycket nära gränsen mot god status. Vissa näringskrävande arter förekom, men TDI-indexet var lågt och inga föroreningstoleranta former (%PT) noterades. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket tyder på att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum är lägre än 6,4. Indexvärdet låg dock relativt nära gränsen mot sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,5-5,9 och/eller ph-minimum under 5,6). Det finns inga tydliga tecken på att lokalen är påverkad av Emmaboda samhälle. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 LY 1065. Lyckebyån, Fur RV 123 Län: 10 Blekinge Beskuggning: <5 % Kommun: Karlskrona Vattennivå: medel Koordinater: 6260831/1487230 Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN 13946 Grumlighet: grumligt Provtagning: Bergström, Nygård Vattenfärg: färgat Organisation: ALcontrol AB Vattentemperatur: 13,9 C Analysmetodik: SS-EN 14407 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: 5 2011-09-20 Provplats: - Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 424 IPS: 16,1 (klass 2) Antal räknade taxa: 51 TDI: 30,5 (klass 1) GOD STATUS Diversitet: 3,90 % PT: 0,2 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,82 (klass 2) ACID: 6,12 (klass 2) Kommentar IPS-indexet motsvarade klass 2, god status. Andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) arter var små, men TDI-indexet är något underskattad pga. relativt stor förekomst av s.k. centriska kiselalger (drygt 40 %). Dessa alger räknas inte med i TDI-indexet, eftersom de primärt anses vara planktiska. De finns dock ofta i rinnande vatten, framför allt när provtagningslokalen ligger nedströms en sjö och flera arter, t.ex. Aulacoseira ambigua som dominerade i detta prov, föredrar mer eller mindre näringsrikt vatten. Om man vill ha ett bättre resultat för själva ån kan lokalen flyttas längre nedströms, för att minska sjöpåverkan. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Värdet ligger i den nedre delen av klassintervallet. Det finns inga tydliga tecken på att lokalen är påverkad av Saleboda samhälle. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 NÄRA NEUTRALT 122
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 10 LY 1075. Lyckebyån, Stubblycke Län: 10 Blekinge Beskuggning: <5 % Kommun: Karlskrona Vattennivå: medel Koordinater: 6242371/1491802 Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 13946 Grumlighet: grumligt Provtagning: Bergström, Nygård Vattenfärg: färgat Organisation: ALcontrol AB Vattentemperatur: 12,8 C Analysmetodik: SS-EN 14407 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: 5 2011-09-20 Provplats: - Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 428 IPS: 17,9 (klass 1) Antal räknade taxa: 46 TDI: 18,4 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 3,42 % PT: 1,2 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,91 (klass 1) ACID: 5,80 (klass 2) Kommentar NÄRA NEUTRALT Lokalen tillhörde klass 1, vilket motsvarar hög status. Värdet ligger relativt nära gränsen mot god status, men andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) arter var små, vilket stöder klassningen. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Värdet låg dock på gränsen mot måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4). Det finns inga tydliga tecken på att lokalen är påverkad av Strömsbergs samhälle. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 LY 1085. Lyckebyån, Kättilsmåla Län: 10 Blekinge Beskuggning: 5-50 % Kommun: Karlskrona Vattennivå: medel Koordinater: 6237120/1495551 Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN 13946 Grumlighet: grumligt Provtagning: Bergström, Nygård Vattenfärg: färgat Organisation: ALcontrol AB Vattentemperatur: 13,8 C Analysmetodik: SS-EN 14407 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: 5 2011-09-20 Provplats: - Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 423 IPS: 18,2 (klass 1) Antal räknade taxa: 42 TDI: 14,5 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 3,94 % PT: 0,5 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,93 (klass 1) ACID: 5,05 (klass 3) Kommentar MÅTTLIGT SURT IPS-indexet motsvarade klass 1, hög status. Indexvärdet ligger i den nedre delen av klassintervallet, men andelarna näringskrävande (TDI) föroreningstoleranta (%PT) arter var små, vilket stöder klassningen. Surhetsindexet ACID motsvarade måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum är lägre än 6,4. Det finns inga tydliga tecken på att lokalen är påverkad av Kättilsmåla samhälle. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 123
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 10 LY 3350. Lyckebyån, Linnefors Län: 8 Kalmar Beskuggning: >50 % Kommun: Emmaboda Vattennivå: medel Koordinater: 6271199/1485273 Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 13946 Grumlighet: grumligt Provtagning: Bergström, Nygård Vattenfärg: färgat Organisation: ALcontrol AB Vattentemperatur: 14,1 C Analysmetodik: SS-EN 14407 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: 5 2011-09-20 Provplats: - Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 433 IPS: 13,5 (klass 3) Antal räknade taxa: 27 TDI: 30,5 (klass 1) MÅTTLIG STATUS Diversitet: 2,24 % PT: 0,2 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,69 (klass 3) ACID: 5,76 (klass 3) MÅTTLIGT SURT Kommentar IPS-indexet motsvarade klass 3, måttlig status. Att andelen näringskrävande arter (TDI) inte var speciellt stor beror på att ca 86 % av samhället utgjordes av s.k. centriska kiselalger, som inte räknas med i TDI-indexet, eftersom de primärt anses vara planktiska. De finns dock ofta i rinnande vatten, framför allt när provtagningslokalen ligger nedströms en sjö. Flera arter bland dessa centriska kiselalger, t.ex. Aulacoseira ambigua som dominerade i detta prov, föredrar mer eller mindre näringsrikt vatten. Om man vill ha ett bättre resultat för själva ån kan lokalen flyttas längre nedströms, för att minska sjöpåverkan. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 5,9-6,5 och/eller ett ph-minimum under 6,4. Indexvärdet låg dock mycket nära gränsen mot nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde Medins fö H 6Biologi 3) AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 124
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 10 Förklaring till artlistor Det. = person som utfört artbestämning och räkning S = visar föroreningskänsligheten enligt en skala 1-5, där 1 betyder föroreningstolerans och 5 betyder föroreningskänslighet V = indikatorvärde enligt en skala 1-3, där 3 betyder att arten är en stark indikator ph = surhetsvärde, där 1 = acidobiont, 2 = acidofil, 3 = circumneutral, 4 = alkalifil och 5 = alkalibiont (se förklaring nedan) Antal skal = antal räknade skal av varje art Antal cf. = antal av de räknade skalen som liknar (cf. = confer = jämför), men inte med säkerhet tillhör den angivna arten Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Följande parametrar används för att räkna ut ACID: ADMI (%) = artkomplexet Achnanthidium minutissimum EUNO (%) = släktet Eunotia Acidobiont ( ) = arter med optimalt ph < 5,5 Acidofil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph < 7 Circumneutral ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph omkring 7 Alkalifil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph > 7 Alkalibiont ( ) = arter med förekomst enbart vid ph > 7 Odefinierad ( ) = arter med odefinierat ph-optimum. 125
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 10 LY 1025. Lyckebyån, Riksväg 25 2011-09-19 Lokalkoordinater: 6290121 / 1482082 Metodik: SS-EN 14407 + NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes linearioides (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot ALIO 5,0 1 3 26 6,1 Achnanthes sp. ACHS 4,8 2 0 2 0,5 Achnanthidium helveticum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADHE 5,0 2 4 1 0,2 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5,0 1 3 172 40,1 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5,0 1 2 8 1,9 Aulacoseira alpigena (Grunow) Krammer AUAL 4,0 2 2 2 2 0,5 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 3,0 1 4 24 5,6 Aulacoseira crassipunctata Krammer AUCS 4,0 1 0 13 3,0 Aulacoseira lirata (Ehrenberg) Ross in Hartley ALIR 4,0 1 0 1 0,2 Aulacoseira subarctica (O. Müller) Haworth AUSU 4,0 1 2 2 0,5 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4,8 1 2 29 6,8 Discostella stelligera (Cleve & Grunow) Houk & Klee DSTE 4,2 1 0 9 2,1 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5,0 2 2 5 1,2 Eunotia formica Ehrenberg EFOR 5,0 1 2 11 2,6 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5,0 2 2 4 0,9 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5,0 1 2 11 2,6 Eunotia meisteri Hustedt EMEI 5,0 3 2 4 0,9 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4,6 1 2 3 0,7 Eunotia rhomboidea Hustedt ERHO 5,0 1 2 2 0,5 Eunotia sp. EUNS 5,0 1 2 3 0,7 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4,5 1 3 1 0,2 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4,8 1 3 3 0,7 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5,0 2 2 1 0,2 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5,0 1 3 13 3,0 Gomphonema sp. GOMS 3,6 2 0 3 0,7 Navicula sp. NASP 3,4 2 0 6 1,4 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3,0 1 3 2 0,5 Nupela sp. NUPS 5,0 2 0 1 0,2 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5,0 1 3 4 0,9 Psammothidium altaicum (Poretzky) Bukhtiyarova PALT 5,0 2 2 1 0,2 Psammothidium ventrale (Krasske) Bukhtiyarova & Round PVEN 5,0 1 2 1 0,2 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5,0 2 3 15 3,5 Staurosira oldenburgiana (Hustedt) Lange-Bertalot SODB 4,5 2 2 12 2,8 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4,0 1 4 33 7,7 Stenopterobia delicatissima (Lewis) Brebisson ex Van Heurck STDE 5,0 3 2 1 0,2 SUMMA (antal skal): 429 SUMMA (antal taxa): 35 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 35 TDI (0-100): 25,7 ADMI (%): 40,1 Acidofil ( ): 233 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 3,56 % PT: 0,5 EUNO (%): 10,0 Circumneutral ( ): 550 Odefinierad ( ): 82 ADMI (µm): IPS (1-20): 18,4 ACID: 6,07 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 135 Deformerade (%): 2,40 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 126
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 10 LY 1030. Lyckebyån, Getasjökvarn 2011-09-19 Lokalkoordinater: 6282760 / 1484821 Metodik: SS-EN 14407 + NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5,0 1 3 189 45,2 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5,0 1 2 3 0,7 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 3,0 1 4 8 1,9 Aulacoseira crassipunctata Krammer AUCS 4,0 1 0 4 1,0 Aulacoseira subarctica (O. Müller) Haworth AUSU 4,0 1 2 1 0,2 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4,8 1 2 3 0,7 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5,0 1 2 37 8,9 Brachysira procera Lange-Bertalot & Moser BPRO 5,0 1 2 1 0,2 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5,0 2 2 2 0,5 Encyonopsis subminuta Krammer & Reichardt ESUM 5,0 1 3 1 0,2 Eucocconeis alpestris (Brun) Lange-Bertalot EUAL 5,0 3 3 1 0,2 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5,0 2 2 3 0,7 Eunotia formica Ehrenberg EFOR 5,0 1 2 71 17,0 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5,0 2 2 4 1,0 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5,0 1 2 5 1,2 Eunotia rhomboidea Hustedt ERHO 5,0 1 2 1 0,2 Eunotia sp. EUNS 5,0 1 2 2 0,5 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4,5 1 3 2 0,5 Fragilaria nanoides Lange-Bertalot FNNO 5,0 2 3 1 0,2 Gomphonema acuminatum Ehrenberg GACU 4,0 2 4 2 0,5 Gomphonema hebridense Gregory GHEB 4,0 2 3 1 0,2 Gomphonema sp. GOMS 3,6 2 0 4 1,0 Karayevia oblongella (Oestrup) Aboal KOBG 4,5 1 3 1 0,2 Microcostatus maceria (Schimanski) Lange-Bertalot, Kusber & Metzeltin MMAC 5,0 1 2 2 0,5 Navicula sp. NASP 3,4 2 0 4 1,0 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5,0 1 3 3 0,7 Psammothidium altaicum (Poretzky) Bukhtiyarova PALT 5,0 2 2 1 0,2 Rossithidium pusillum (Grunow) Round & Bukhtiyarova RPUS 5,0 3 3 2 0,5 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5,0 2 3 30 7,2 Staurosira pinnata Ehrenberg SRPI 4,0 1 4 4 1,0 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4,0 1 4 21 5,0 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5,0 1 2 4 1,0 SUMMA (antal skal): 418 SUMMA (antal taxa): 32 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 32 TDI (0-100): 17,1 ADMI (%): 45,2 Acidofil ( ): 335 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 2,94 % PT: 0,0 EUNO (%): 20,6 Circumneutral ( ): 553 Odefinierad ( ): 29 ADMI (µm): IPS (1-20): 19,2 ACID: 5,62 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 84 Deformerade (%): 2,43 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 127
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 10 LY 1045. Lyckebyån, Västraby 2011-09-19 Lokalkoordinater: 6275800 / 1485791 Metodik: SS-EN 14407 + NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium helveticum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADHE 5,0 2 4 1 0,2 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5,0 1 3 20 4,9 Aulacoseira "pseudodistans" Lange-Bertalot & Krammer (Manuskriptnamen) AUPD 5,0 1 3 1 0,2 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 3,0 1 4 21 5,1 Aulacoseira italica (Ehrenberg) Simonsen var. tenuissima (Grunow) Simonsen AITE 4,0 1 0 4 1,0 Aulacoseira lacustris (Grunow) Krammer AULC 0,0 0 0 4 1,0 Aulacoseira lirata (Ehrenberg) Ross in Hartley ALIR 4,0 1 0 22 5,4 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4,8 1 2 1 0,2 Aulacoseira sp. AULS 3,8 1 0 1 0,2 Discostella stelligera (Cleve & Grunow) Houk & Klee DSTE 4,2 1 0 9 2,2 Encyonema sp. ENSP 4,9 2 0 1 0,2 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5,0 2 2 7 1,7 Eunotia formica Ehrenberg EFOR 5,0 1 2 40 9,8 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5,0 2 2 30 7,3 Eunotia meisteri Hustedt EMEI 5,0 3 2 4 1,0 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4,6 1 2 26 6,3 Eunotia sp. EUNS 5,0 1 2 4 1,0 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4,5 1 3 3 0,7 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4,8 1 3 1 0,2 Fragilaria nanoides Lange-Bertalot FNNO 5,0 2 3 1 0,2 Fragilaria sp. FRAS 4,0 3 0 10 2,4 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5,0 2 2 12 2,9 Gomphonema auritum A. Braun ex. Kützing GAUR 5,0 1 0 6 6 1,5 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5,0 1 3 15 3,7 Gomphonema sp. GOMS 3,6 2 0 15 3,7 Gyrosigma obscurum (W. Smith) Griffith & Henfrey GOBS 2,0 3 0 1 0,2 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5,0 2 2 2 0,5 Navicula sp. NASP 3,4 2 0 2 0,5 Navicula venerablis Hohn & Hellerman NVNB 0,0 0 0 1 0,2 Nitzschia media Hantzsch NIME 4,0 3 4 1 0,2 Nupela sp. NUPS 5,0 2 0 2 0,5 Pinnularia nodosa (Ehrenberg) W. Smith var. nodosa PNOD 5,0 2 2 1 0,2 Pinnularia sp. PINS 4,7 2 0 4 1,0 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5,0 2 3 35 8,5 Staurosira construens (Ehrenberg) var. binodis (Ehrenberg) Hamilton SCBI 4,0 1 4 22 5,4 Staurosira construens Ehrenberg SCON 4,0 1 4 2 0,5 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4,0 1 4 74 18,0 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5,0 1 2 4 1,0 SUMMA (antal skal): 410 SUMMA (antal taxa): 38 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 38 TDI (0-100): 21,9 ADMI (%): 4,9 Acidofil ( ): 320 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 4,25 % PT: 0,0 EUNO (%): 27,1 Circumneutral ( ): 185 Odefinierad ( ): 200 ADMI (µm): IPS (1-20): 17,6 ACID: 4,44 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 295 Deformerade (%): 2,60 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 128
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 10 LY 1065. Lyckebyån, Fur RV 123 2011-09-20 Lokalkoordinater: 6260831 / 1487230 Metodik: SS-EN 14407 + NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5,0 1 3 66 15,6 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5,0 1 2 1 0,2 Aulacoseira "pseudodistans" Lange-Bertalot & Krammer (Manuskriptnamen) AUPD 5,0 1 3 5 1,2 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 3,0 1 4 146 34,4 Aulacoseira crassipunctata Krammer AUCS 4,0 1 0 4 0,9 Aulacoseira lacustris (Grunow) Krammer AULC 0,0 0 0 7 1,7 Aulacoseira subarctica (O. Müller) Haworth AUSU 4,0 1 2 2 0,5 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4,8 1 2 5 1,2 Chamaepinnularia sp. CHSP 5,0 1 0 2 0,5 Cyclotella radiosa (Grunow) Lemmermann CRAD 4,0 1 4 1 0,2 Discostella stelligera (Cleve & Grunow) Houk & Klee DSTE 4,2 1 0 6 1,4 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5,0 2 2 1 0,2 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5,0 2 2 3 0,7 Eunotia botuliformis Wild, Nörpel & Lange-Bertalot EBOT 5,0 1 2 2 0,5 Eunotia circumborealis Lange-Bertalot & Nörpel ECIR 5,0 3 2 1 0,2 Eunotia formica Ehrenberg EFOR 5,0 1 2 4 0,9 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5,0 2 2 4 0,9 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4,6 1 2 5 1,2 Eunotia pectinalis (Kützing) Rabenhorst var. ventralis (Ehrenberg) Hustedt EPVE 4,0 2 2 2 0,5 Eunotia sp. EUNS 5,0 1 2 2 0,5 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4,8 1 3 5 1,2 Fragilaria oldenburgioides Lange-Bertalot FODD 4,5 2 3 1 0,2 Fragilaria spinarum Lange-Bertalot & Metzeltin FSPN 0,0 0 0 10 10 2,4 Fragilaria sp. FRAS 4,0 3 0 3 0,7 Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS 5,0 2 1 11 2,6 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5,0 2 2 7 1,7 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5,0 1 3 3 0,7 Gomphonema sp. GOMS 3,6 2 0 1 0,2 Navicula angusta Grunow NAAN 5,0 3 2 2 0,5 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5,0 2 2 11 2,6 Navicula notha Wallace NNOT 4,8 1 2 2 0,5 Navicula radiosa Kützing NRAD 5,0 2 3 5 1,2 Navicula venerablis Hohn & Hellerman NVNB 0,0 0 0 1 0,2 Navicula sp. NASP 3,4 2 0 8 1,9 Naviculadicta Iconogr. 2, Taf. 28:21-23 NVD3 5,0 1 0 1 0,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3,0 1 3 1 0,2 Nupela sp. NUPS 5,0 2 0 1 0,2 Pinnularia nodosa (Ehrenberg) W. Smith var. nodosa PNOD 5,0 2 2 1 0,2 Pinnularia sp. PINS 4,7 2 0 2 0,5 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5,0 1 3 2 0,5 Psammothidium rossii (Hustedt) Bukhtiyarova & Round PROS 5,0 1 3 1 0,2 Pseudostaurosira parasitica (W. Smith) Morales var. subconstricta (Grunow) Morales PPSC 4,0 1 4 2 0,5 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5,0 2 3 9 2,1 Staurosira construens (Ehrenberg) var. binodis (Ehrenberg) Hamilton SCBI 4,0 1 4 4 0,9 Staurosira opacolineata (Lange-Bertalot) Witon, Lange-Bertalot & Witkowski SOPA 5,0 1 3 10 10 2,4 Staurosira pinnata Ehrenberg SRPI 4,0 1 4 3 0,7 Staurosira pseudoconstruens (Marciniak) Lange-Bertalot SPCO 4,0 1 3 2 0,5 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4,0 1 4 39 9,2 Tabellaria fenestrata (Lyngbye) Kützing TFEN 5,0 2 3 4 0,9 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5,0 1 2 2 0,5 Ulnaria danica (Kützing) Compère & Bukhtiyarova UDAN 4,0 1 4 1 0,2 SUMMA (antal skal): 424 SUMMA (antal taxa): 51 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 51 TDI (0-100): 30,5 ADMI (%): 15,6 Acidofil ( ): 134 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 3,90 % PT: 0,2 EUNO (%): 5,4 Circumneutral ( ): 269 Odefinierad ( ): 108 ADMI (µm): IPS (1-20): 16,1 ACID: 6,12 Acidobiont ( ): 26 Alkalifil ( ): 462 Deformerade (%): 2,53 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 129
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 10 LY 1075. Lyckebyån, Stubblycke 2011-09-20 Lokalkoordinater: 6242371 / 1491802 Metodik: SS-EN 14407 + NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes linearioides (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot ALIO 5,0 1 3 2 0,5 Achnanthes sp. ACHS 4,8 2 0 1 0,2 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5,0 1 3 180 42,1 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5,0 1 2 1 0,2 Aulacoseira "pseudodistans" Lange-Bertalot & Krammer (Manuskriptnamen) AUPD 5,0 1 3 2 0,5 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 3,0 1 4 65 15,2 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4,8 1 2 1 0,2 Brachysira brebissonii Ross in Hartley BBRE 5,0 2 2 1 0,2 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5,0 1 2 1 0,2 Discostella pseudostelligera (Hustedt) Houk & Klee DPST 4,0 1 3 2 0,5 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5,0 2 2 2 0,5 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5,0 2 2 5 1,2 Eunotia exigua (Breb.) Rabenhorst var. tenella (Grunow) Nörpel & Alles EETE 5,0 1 2 1 0,2 Eunotia formica Ehrenberg EFOR 5,0 1 2 42 9,8 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5,0 2 2 4 0,9 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5,0 1 2 4 0,9 Eunotia meisteri Hustedt EMEI 5,0 3 2 3 0,7 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4,6 1 2 20 4,7 Eunotia sp. EUNS 5,0 1 2 4 0,9 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4,8 1 3 4 0,9 Fragilaria oldenburgioides Lange-Bertalot FODD 4,5 2 3 3 0,7 Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS 5,0 2 1 4 0,9 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5,0 2 2 3 0,7 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5,0 1 3 10 2,3 Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.l. GPUMsl 4,5 1 4 2 0,5 Gomphonema truncatum Ehrenberg GTRU 4,0 1 4 2 0,5 Gomphonema sp. GOMS 3,6 2 0 8 1,9 Hygropetra balfouriana (Grunow ex Cleve) Krammer & Lange-Bertalot HYBA 4,0 2 0 1 0,2 Karayevia oblongella (Oestrup) Aboal KOBG 4,5 1 3 8 1,9 Karayevia suchlandtii (Hustedt) Bukhtiyarova KASU 4,5 1 3 2 0,5 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3,5 2 3 2 0,5 Navicula difficillima Hustedt NDIF 5,0 1 2 4 0,9 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5,0 2 2 1 0,2 Navicula sp. NASP 3,4 2 0 3 0,7 Naviculadicta Iconogr. 2, Taf. 28:21-23 NVD3 5,0 1 0 3 0,7 Neidium bisulcatum (Lagerstedt) Cleve NBIS 5,0 2 3 1 0,2 Nitzschia sp. NZSS 1,0 2 0 1 0,2 Pinnularia subgibba Krammer var. undulata Krammer PSUN 0,0 0 0 1 0,2 Placoneis elginensis (Gregory) Cox PELG 4,0 2 4 1 0,2 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5,0 1 3 3 0,7 Psammothidium levanderi (Hustedt) Czarnecki PLVD 4,0 1 3 1 0,2 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5,0 2 3 3 0,7 Staurosira pinnata Ehrenberg SRPI 4,0 1 4 5 1,2 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4,0 1 4 5 1,2 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5,0 1 2 4 0,9 Ulnaria danica (Kützing) Compère & Bukhtiyarova UDAN 4,0 1 4 2 0,5 SUMMA (antal skal): 428 SUMMA (antal taxa): 46 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 46 TDI (0-100): 18,4 ADMI (%): 42,1 Acidofil ( ): 236 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 3,42 % PT: 1,2 EUNO (%): 19,4 Circumneutral ( ): 521 Odefinierad ( ): 42 ADMI (µm): IPS (1-20): 17,9 ACID: 5,80 Acidobiont ( ): 9 Alkalifil ( ): 192 Deformerade (%): 2,52 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 130
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 10 LY 1085. Lyckebyån, Kättilsmåla 2011-09-20 Lokalkoordinater: 6237120 / 1495551 Metodik: SS-EN 14407 + NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes sp. ACHS 4,8 2 0 4 0,9 Achnanthidium exiguum (Grunow) Czarnecki ADEG 3,0 2 4 4 0,9 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5,0 1 3 105 24,8 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5,0 1 2 2 0,5 Aulacoseira "pseudodistans" Lange-Bertalot & Krammer (Manuskriptnamen) AUPD 5,0 1 3 6 1,4 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 3,0 1 4 43 10,2 Aulacoseira granulata (Ehrenberg) Simonsen AUGR 2,9 1 4 1 0,2 Aulacoseira lirata (Ehrenberg) Ross in Hartley ALIR 4,0 1 0 1 0,2 Aulacoseira subarctica (O. Müller) Haworth AUSU 4,0 1 2 2 0,5 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4,8 1 2 6 1,4 Aulacoseira sp. AULS 3,8 1 0 2 0,5 Caloneis tenuis (Gregory) Krammer CATE 5,0 2 3 4 0,9 Cavinula cocconeiformis f. elliptica (Hustedt) Lange-Bertalot CCEL 5,0 2 3 1 0,2 Discostella stelligera (Cleve & Grunow) Houk & Klee DSTE 4,2 1 0 5 1,2 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5,0 2 2 4 0,9 Encyonema sp. ENSP 4,9 2 0 2 0,5 Encyonema vulgare Krammer var. vulgare EVUL 5,0 3 4 2 0,5 Eunotia formica Ehrenberg EFOR 5,0 1 2 72 17,0 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5,0 2 2 12 2,8 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4,6 1 2 42 9,9 Eunotia sp. EUNS 5,0 1 2 2 0,5 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4,8 1 3 11 2,6 Fragilaria oldenburgioides Lange-Bertalot FODD 4,5 2 3 3 0,7 Fragilaria sp. FRAS 4,0 3 0 2 0,5 Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS 5,0 2 1 7 1,7 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5,0 2 2 4 0,9 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5,0 1 3 12 2,8 Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.l. GPUMsl 4,5 1 4 11 2,6 Gomphonema sp. GOMS 3,6 2 0 4 0,9 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5,0 2 2 2 0,5 Navicula ireneae Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot NIRN 4,0 1 4 1 0,2 Navicula radiosa Kützing NRAD 5,0 2 3 1 0,2 Navicula rhynchocephala Kützing NRHY 4,0 3 4 1 0,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3,0 1 3 1 0,2 Nitzschia sp. NZSS 1,0 2 0 1 0,2 Pinnularia sp. PINS 4,7 2 0 3 0,7 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5,0 1 3 3 0,7 Rossithidium pusillum (Grunow) Round & Bukhtiyarova RPUS 5,0 3 3 1 0,2 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5,0 2 3 6 1,4 Staurosira pinnata Ehrenberg SRPI 4,0 1 4 1 0,2 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4,0 1 4 12 2,8 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5,0 1 2 14 3,3 SUMMA (antal skal): 423 SUMMA (antal taxa): 42 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 42 TDI (0-100): 14,5 ADMI (%): 24,8 Acidofil ( ): 383 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 3,94 % PT: 0,5 EUNO (%): 30,3 Circumneutral ( ): 364 Odefinierad ( ): 57 ADMI (µm): IPS (1-20): 18,2 ACID: 5,05 Acidobiont ( ): 17 Alkalifil ( ): 180 Deformerade (%): 2,60 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 131
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 10 LY 3350. Lyckebyån, Linnefors 2011-09-20 Lokalkoordinater: 6271199 / 1485273 Metodik: SS-EN 14407 + NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes sp. ACHS 4,8 2 0 2 0,5 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5,0 1 3 7 1,6 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5,0 1 2 2 0,5 Amphora copulata (Kützing) Schoeman & Archibald ACOP 4,0 2 4 1 0,2 Asterionella formosa Hassall AFOR 4,0 1 4 3 0,7 Aulacoseira "pseudodistans" Lange-Bertalot & Krammer (Manuskriptnamen) AUPD 5,0 1 3 45 10,4 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 3,0 1 4 283 65,4 Aulacoseira granulata (Ehrenberg) Simonsen AUGR 2,9 1 4 2 0,5 Aulacoseira lirata (Ehrenberg) Ross in Hartley ALIR 4,0 1 0 2 0,5 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4,8 1 2 14 3,2 Aulacoseira sp. AULS 3,8 1 0 3 0,7 Caloneis tenuis (Gregory) Krammer CATE 5,0 2 3 1 0,2 Cyclotella radiosa (Grunow) Lemmermann CRAD 4,0 1 4 12 2,8 Diploneis elliptica (Kützing) Cleve DELL 5,0 2 4 1 0,2 Discostella stelligera (Cleve & Grunow) Houk & Klee DSTE 4,2 1 0 8 1,8 Eunotia botuliformis Wild, Nörpel & Lange-Bertalot EBOT 5,0 1 2 2 0,5 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4,6 1 2 10 2,3 Eunotia sp. EUNS 5,0 1 2 1 0,2 Karayevia suchlandtii (Hustedt) Bukhtiyarova KASU 4,5 1 3 2 0,5 Nitzschia nana Grunow NNAN 4,0 2 3 1 0,2 Nupela vitiosa (Schimanski) Lange-Bertalot NUVI 5,0 1 3 2 0,5 Psammothidium altaicum (Poretzky) Bukhtiyarova PALT 5,0 2 2 6 1,4 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5,0 2 3 10 2,3 Staurosira construens (Ehrenberg) var. binodis (Ehrenberg) Hamilton SCBI 4,0 1 4 5 1,2 Staurosira pinnata Ehrenberg SRPI 4,0 1 4 2 0,5 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4,0 1 4 5 1,2 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5,0 1 2 1 0,2 SUMMA (antal skal): 433 SUMMA (antal taxa): 27 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 27 TDI (0-100): 30,5 ADMI (%): 1,6 Acidofil ( ): 83 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 2,24 % PT: 0,2 EUNO (%): 3,0 Circumneutral ( ): 157 Odefinierad ( ): 35 ADMI (µm): IPS (1-20): 13,5 ACID: 5,76 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 725 Deformerade (%): 2,67 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 132
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 10 Lokalbeskrivningar LY 1025. Lyckebyån, Riksväg 25 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 80 Lyckebyån Län: 8 Kalmar Top. Karta: 4F NO Kommun: Emmaboda Lokalkoordinater: 6290121 / 1482082 Provtagningsuppgifter Datum: 2011-09-19 Metodik: SS-EN 13946 Provtagare: Bergdtröm, Nygård Kemiprov (j/n): nej Organisation: ALcontrol AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 1 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 7 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,5 m Vattentemperatur: 13,3 C Lokalens maxdjup: 0,8 m Märkning av lokal: - Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: häll Vegetationstyp, dom. 3: påväxtalger Finsediment: saknas Övervattensv: 5-50% Fin detritus: 5-50% Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus: saknas Långskottsv: > 50% Fin död ved: saknas Fin sten: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: 5-50% Mossor: saknas Fina block: <5% Påväxtalger: <5 % Grova block: saknas Häll: <5% Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: äng Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass Sälg Vass Dominerande 2: buskar - - Dominerande 3: - - - Beskuggning: <5 % Påverkan Typ: Styrka: A: Vägbro/Väg måttlig B: - saknas C: - - Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 133
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 10 LY 1030. Lyckebyån, Getasjökvarn RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 80 Lyckebyån Län: 8 Kalmar Top. Karta: 4F NO Kommun: Emmaboda Lokalkoordinater: 6282760 / 1484821 Provtagningsuppgifter Datum: 2011-09-19 Metodik: SS-EN 13946 Provtagare: Bergström, Nygård Kemiprov (j/n): nej Organisation: ALcontrol AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 1 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 10 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,5 m Vattentemperatur: 13,2 C Lokalens maxdjup: 0,8 m Märkning av lokal: nedströms bro Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: påväxtalger Finsediment: saknas Övervattensv: <5 % Fin detritus: saknas Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus: 5-50% Långskottsv: 5-50% Fin död ved: saknas Fin sten: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: >50% Mossor: saknas Fina block: saknas Påväxtalger: <5 % Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd Al Vass Dominerande 2: buskar Sälg Halvgräs Dominerande 3: - - - Beskuggning: <5 % Påverkan Typ: Styrka: A: Väg/Vägbro måttlig B: - saknas C: - - Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 134
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 10 LY 1045. Lyckebyån, Västraby RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 80 Lyckebyån Län: 8 Kalmar Top. Karta: 4F NO Kommun: Emmaboda Lokalkoordinater: 6275800 / 1485791 Provtagningsuppgifter Datum: 2011-09-19 Metodik: SS-EN 13946 Provtagare: Bergström, Nygård Kemiprov (j/n): nej Organisation: ALcontrol AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: strömt (0,2-0,7 m/s) Lokalens bredd: 1 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 12 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,4 m Vattentemperatur: 13,7 C Lokalens maxdjup: 0,7 m Märkning av lokal: - Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 3: grus Vegetationstyp, dom. 3: övervattensväxter Finsediment: saknas Övervattensv: <5 % Fin detritus: saknas Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus: <5% Långskottsv: <5 % Fin död ved: saknas Fin sten: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: 5-50% Mossor: <5 % Fina block: <5% Påväxtalger: 5-50% Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: åker Dominerande 2: äng Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: buskar Ask Halvgräs Dominerande 2: träd Pil - Dominerande 3: - - - Beskuggning: <5 % Påverkan Typ: Styrka: A: Väg/Vägbro måttlig B: Lantbruk stark C: - saknas Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 135
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 10 LY 1065. Lyckebyån, Fur RV 123 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 80 Lyckebyån Län: 10 Blekinge Top. Karta: 4F SO Kommun: Karlskrona Lokalkoordinater: 6260831 / 1487230 Provtagningsuppgifter Datum: 2011-09-20 Metodik: SS-EN 13946 Provtagare: Bergström, Nygård Kemiprov (j/n): ja Organisation: ALcontrol AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: strömt (0,2-0,7 m/s) Lokalens bredd: 1 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 12 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,5 m Vattentemperatur: 13,9 C Lokalens maxdjup: 0,7 m Märkning av lokal: - Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fina block Vegetationstyp, dom. 1: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: <5% Mossor: <5 % Fina block: >50% Påväxtalger: 5-50% Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: annat Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass Björk Al Dominerande 2: träd - - Dominerande 3: buskar - - Beskuggning: <5 % Påverkan Typ: Styrka: A: Väg stark B: Bostäder måttlig C: Samhälle måttlig Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 136
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 10 LY 1075. Lyckebyån, Stubblycke RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 80 Lyckebyån Län: 10 Blekinge Top. Karta: 3F NO Kommun: Karlskrona Lokalkoordinater: 6242371 / 1491802 Provtagningsuppgifter Datum: 2011-09-20 Metodik: SS-EN 13946 Provtagare: Bergström, Nygård Kemiprov (j/n): nej Organisation: ALcontrol AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 1 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 20 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,6 m Vattentemperatur: 12,8 C Lokalens maxdjup: 0,8 m Märkning av lokal: - Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fina block Vegetationstyp, dom. 1: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: 5-50% Mossor: <5 % Fina block: >50% Påväxtalger: 5-50% Grova block: saknas Häll: <5% Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: buskar Al - Dominerande 2: träd A - Dominerande 3: gräs/halvgräs/vass gräs/halvgräs/vass - Beskuggning: <5 % Påverkan Typ: Styrka: A: Väg måttlig B: Samhälle måttlig C: - - Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 137
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 10 LY 1085. Lyckebyån, Kättilsmåla RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 80 Lyckebyån Län: 10 Blekinge Top. Karta: 3F NO Kommun: Karlskrona Lokalkoordinater: 6237120 / 1495551 Provtagningsuppgifter Datum: 2011-09-20 Metodik: SS-EN 13946 Provtagare: Bergström, Nygård Kemiprov (j/n): nej Organisation: ALcontrol AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 9 m Vattenhastighet: strömt (0,2-0,7 m/s) Lokalens bredd: 1,2 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 13 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,4 m Vattentemperatur: 13,8 C Lokalens maxdjup: 0,6 m Märkning av lokal: - Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fina block Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: övervattensväxter Finsediment: saknas Övervattensv: <5 % Fin detritus: <5% Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: 5-50% Mossor: > 50% Fina block: >50% Påväxtalger: 5-50% Grova block: <5% Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: äng Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd Björk Mossor Dominerande 2: buskar Al - Dominerande 3: annan vegetation - - Beskuggning: 5-50 % Påverkan Typ: Styrka: A: Väg måttlig B: - saknas C: - - Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 138
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 10 LY 3350. Lyckebyån, Linnefors RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 80 Lyckebyån Län: 8 Kalmar Top. Karta: 4F SO Kommun: Emmaboda Lokalkoordinater: 6271199 / 1485273 Provtagningsuppgifter Datum: 2011-09-20 Metodik: SS-EN 13946 Provtagare: Bergström, Nygård Kemiprov (j/n): ja Organisation: ALcontrol AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 2 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 4 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,3 m Vattentemperatur: 14,1 C Lokalens maxdjup: 0,5 m Märkning av lokal: - Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: 5-50% Sand: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-50% Grus: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Grov sten: >50% Mossor: 5-50% Fina block: 5-50% Påväxtalger: 5-50% Grova block: saknas Häll: <5% Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: blandskog Dominerande 2: blockmark Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd Lönn Mossor Dominerande 2: buskar Asp - Dominerande 3: - - - Beskuggning: >50 % Påverkan Typ: Styrka: A: Industri måttlig B: - saknas C: - - Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 139
140 LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 10
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 11 BILAGA 11 Elfiske Metodik Resultat 141
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 11 Provtagning och analys Utförare: Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke, 031-3383540, info@medins-biologi.se Metod: Elfiske i rinnande vatten i enlighet med Handledningen för Miljöövervakning, Kvalitativt elfiske Utvärdering Utförare: Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke, 031-3383540, info@medins-biologi.se Metod: Utvärderingen har följt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder från år 2007. Då vattenföringen i Lyckebyån under perioden då elfiske utfördes (sensommar/höst) var hög kunde endast en av fyra lokaler provfiskas år 2011. Den lokal som fiskades var nr 14 Lyckebyån vid Stubbelycke. Station 8 Lyckebyån vid Västraby, 16 Lyckebyån vid Kättilsmåla och 16b Lyckebyån vid Mariefors kunde inte elfiskas p.g.a. hög vattenföring. Medins Biologi AB som ansvarar för fiskena var i området i mitten av augusti och redan då var vattenföringen mycket hög. Därefter besöktes lokalen vid några tillfällen och vid flera tillfällen kontaktades folk i området för information om vattennivåerna. Medins Biologi AB hade kontakt med Åsa Albertsson, avdelningschef på tekniska kontoret i Emmaboda, som bor i närheten av en av provpunkterna. Det gick inte någon gång under elfiskeperioden att elfiska aktuella lokaler. Vid fisketillfället upprättades ett elfiskeprotokoll med lokalbeskrivningar, metodangivelser och primärdata. Dessa data kan erhållas från elfiskeregistret (Sveriges Lantbruksuniversitet är datavärd för samtliga utförda elfisken). 142
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 11 Lyckebyån, Stubbelycke/Viökvarn Koordinat: Allmän information Elprovfiske 1 (2) 6242300/1491720 Datum: 20110824 Den aktuella elfiskelokalen är belägen strax uppströms en drygt 100 m lång hölja/sel. Det föreligger vandringshinder i form av dammar både upp och nedströms. Den provfiskade sträckan är strömmande och bedöms vara relativt väl lämpad för öring. Vid provfisketillfället var vattenföringen mycket hög och vädret mulet. Sammantaget försvårade detta provfisket avsevärt och endast ett kvalitativt provfiske utfördes. Fångstresultat Art Antal/fiskeomgång Tot. N 95% konf. Täthet 95% konf. P värde (omgång) 1 2 3 (skattat) intervall N/100m 2 intervall 1 2 3 ÖRING 0+ 0 0,0 0,0 ÖRING > 0+ 1 1,8 0,0 1,1 0,0 0,6 OBESTÄMD KARPFISK 5 5,0 3,1 ÅL 1 2,5 1,5 0,4 0,6 0,8 Summa: 6 Art Längd (mm) Min Max Min Vikt (g) Max Biomassa g/100m 2 Kommentar ÖRING 150 150 29 29 OBESTÄMD KARPFISK 20 23 0,2 0,2 ÅL 150 150 4,5 4,5 17,9 0,6 2,8 Int, Lit, Lax Artskydd Tol, Röd(Cr), GloRöd Summa: 21,3 Förklaring till kommentarer: Lit (lithofil), Tol (tolerant), Int (intolerant), Röd (rödlistad), Artskydd (Upptagen i artskyddsförordningen) GloRöd (Upptagen i IUCN:S globala rödlista), För (försurningskänslig), Lax (laxfisk), Pre (predator), Frä (främmande art) Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke. Tel 031 338 35 40, www.medins biologi.se 143
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 11 Lyckebyån, Stubbelycke/Viökvarn Elprovfiske 2 (2) Koordinat: 6242300/1491720 Datum: 20110824 Längdfördelning Antal 5 ÖRING 4 3 2 1 1 0 0 15 30 45 60 75 90 105 120 135 150 165 180 195 210 225 240 255 270 285 300 315 330 345 360 375 390 405 420 435 450 465 480 495 Beståndsutveckling Längd (mm) Antal/100 m 2 5 4 Öring >0+ Öring 0+ 3 2 1 0 98 99* 00* 01 * Data saknas/inget provfiske utfört. 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 År VIX (VattendragsIndeX) VIX värde: Ekologisk status: VIXh (hydrologi) VIXsm (surhet/morfologi) 0,09 Otillfredsställande 0,15 0,14 0,47 gräns till god status 0,43 måttlig dålig status VIX värde 1 VIX Gräns till god status 1 P värden för delindex 0,8 0,6 0,4 0,8 0,6 0,4 0,2 0 98 99 00 01 02 03 04 * Data saknas/inget provfiske utfört. 05 06 07 08 09 10 11 År 0,2 Sammanfattning Årets provfiske var kvalitativt, av denna anledning är resultatet inte direkt jämförbart med de tidigare undersökningarna. Fångsten av öring var dock mycket sparsam, i det avseendet avvek inte resultatet från de föregående årens. Vid samtliga undersökningar sedan 1998 har den totala skattade tätheten av öring legat under 5 individer per 100 kvadratmeter. De låga tätheterna av öring samt förekomst av toleranta arter som den rödlistade ålen har resulterat i överlag låga värden på VIX. Den ekologiska statusen klassades enligt VIX som otillfredställande. Utifrån årets och tidigare års provfiskeresultat bedömer vi denna statusklassning vara korrekt. 0 Täthet av öring och lax/ 100 m2 Andel toleranta individer Andel lithofila arter Andel toleranta arter Andel intoleranta arter Andel laxfiskar med reproduktion Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke. Tel 031 338 35 40, www.medins biologi.se 144
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 12 BILAGA 12 Länsstyrelsernas kalkeffektuppföljning 145
LYCKEBYÅN 2011 Bilaga 12 Lokalnamn X Kord Y Kord Provtagnings- ph Alkalinitet Kondukt Färg datum - mekv/l ms/m mg Pt/l Kronobergs län Visjön utlopp 6305070 1476940 2011-04-26 6,10 0,046 3,79 240 Visjön utlopp 6305070 1476940 2011-11-22 6,41 0,079 4,21 375 Mosjön utlopp 6304597 1478975 2011-04-26 6,26 0,070 3,91 204 Mosjön utlopp 6304597 1478975 2011-11-22 6,47 0,127 4,31 266 Lövsjön utlopp 6301872 1479210 2011-04-26 6,34 0,116 4,41 162 Lövsjön utlopp 6301872 1479210 2011-11-22 6,56 0,213 5,46 277 Transjön-Bodaskogsjö utl 6294005 1477955 2011-04-26 6,16 0,058 5,33 179 Transjön-Bodaskogsjö utl 6294005 1477955 2011-11-22 6,49 0,103 6,13 257 Kalmar län Svartegöl utlo 6266660 1483520 2011-03-31 5,75 0,064 5,11 69 Svartegöl utlo 6266660 1483520 2011-10-26 6,63 0,203 8,60 186 Ubbemålasjön utlo 6280100 1484350 2011-03-31 6,08 0,105 6,40 192 Ubbemålasjön utlo 6280100 1484350 2011-10-26 6,42 0,250 9,09 540 Yggerydssjön mitt 6294670 1479970 2011-03-31 5,74 0,029 4,84 168 Yggerydssjön mitt 6294670 1479970 2011-10-26 6,37 0,083 5,79 293 Yen utlo 6263450 1485270 2011-03-31 5,93 0,119 5,74 255 Yen utlo 6263450 1485270 2011-10-26 6,74 0,205 6,85 250 Ellingsmålasjön utlo 6265880 1485780 2011-03-31 5,22 <0,010 5,85 291 Ellingsmålasjön utlo 6265880 1485780 2011-10-26 6,10 0,096 7,46 750 Er-sjön inlo 6278500 1484000 2011-02-01 6,15 0,150 8,77 292 Er-sjön inlo 6278500 1484000 2011-03-16 6,08 0,130 7,98 297 Er-sjön inlo 6278500 1484000 2011-05-04 6,43 0,172 7,78 445 Er-sjön inlo 6278500 1484000 2011-05-17 6,52 0,233 8,56 500 Er-sjön inlo 6278500 1484000 2011-10-04 6,13 0,155 7,98 820 Er-sjön inlo 6278500 1484000 2011-11-23 6,18 0,105 7,69 468 Flädingstorpasjön utlo 6269100 1488600 2011-03-31 6,01 0,085 6,62 172 Flädingstorpasjön utlo 6269100 1488600 2011-10-26 6,24 0,180 8,60 297 Kvarnmålen uppstr kdos 6291890 1480702 2011-02-01 5,87 0,066 6,09 211 Kvarnmålen uppstr kdos 6291890 1480702 2011-03-16 5,87 0,075 6,66 241 Kvarnmålen uppstr kdos 6291890 1480702 2011-05-04 6,35 0,043 5,04 169 Kvarnmålen uppstr kdos 6291890 1480702 2011-11-23 6,45 0,084 5,74 269 Stekaremåla-dammen 6286530 1483620 2011-02-01 6,28 0,141 7,09 200 Åleberg uppstr k-dos 6280000 1481160 2011-02-01 5,04 <0,010 7,83 329 Åleberg uppstr k-dos 6280000 1481160 2011-03-16 5,02 <0,010 7,08 316 Åleberg uppstr k-dos 6280000 1481160 2011-05-04 5,31 <0,010 6,68 506 Åleberg uppstr k-dos 6280000 1481160 2011-10-04 5,09 <0,010 7,10 808 Åleberg uppstr k-dos 6280000 1481160 2011-11-23 5,26 <0,010 7,04 447 Mansamåla 6291870 1482740 2011-03-31 5,38 <0,010 4,54 159 Mansamåla 6291870 1482740 2011-10-26 6,05 0,093 5,42 447 Grönösjön utlo 6300040 1478970 2011-03-31 5,56 0,024 3,97 217 Grönösjön utlo 6300040 1478970 2011-10-26 6,13 0,087 4,21 184 Åforsdammen utlo 6291240 1481130 2011-02-01 6,62 0,188 7,14 220 Åforsdammen utlo 6291240 1481130 2011-03-16 6,53 0,163 7,18 220 Åforsdammen utlo 6291240 1481130 2011-05-04 7,04 0,134 5,86 169 Bredasjösjön utlo 6269025 1490130 2011-03-31 6,32 0,137 6,99 159 Bredasjösjön utlo 6269025 1490130 2011-10-26 6,53 0,283 9,03 220 Löften utlo 6277100 1478470 2011-03-31 6,34 0,231 7,32 272 Löften utlo 6277100 1478470 2011-10-26 6,27 0,120 7,26 530 Törn utlo 6270995 1485040 2011-03-29 5,95 0,112 7,56 280 Törn utlo 6270995 1485040 2011-04-26 6,91 0,179 7,87 242 Törn utlo 6270995 1485040 2011-11-16 6,85 0,169 7,69 246 Långasjö väg 124 6274100 1477750 2011-03-31 5,37 <0,010 5,68 243 Långasjö väg 124 6274100 1477750 2011-10-26 5,83 0,086 8,16 314 Trollamålabäcken 6272450 1480080 2011-03-31 5,89 0,043 7,01 204 Trollamålabäcken 6272450 1480080 2011-10-26 6,21 0,141 9,20 379 Skärsjön utlo 6280830 1492180 2011-03-08 6,44 0,272 9,32 87 Skärsjön utlo 6280830 1492180 2011-11-09 6,42 0,199 7,22 139 Kässjö utlo 6274998 1488263 2011-03-29 6,08 0,106 7,46 215 Kässjö utlo 6274998 1488263 2011-04-26 6,66 0,186 7,77 196 Kässjö utlo 6274998 1488263 2011-11-16 6,75 0,222 7,84 267 Alsjösjön utlo 6278020 1489170 2011-03-31 6,03 0,054 3,28 80 Alsjösjön utlo 6278020 1489170 2011-10-26 6,85 0,234 8,47 494 Kässjö inlo 6275900 1489700 2011-03-31 6,23 0,123 7,32 187 Kässjö inlo 6275900 1489700 2011-10-26 6,76 0,205 7,44 223 Blekinge län Bettagölens utl bäck 109:205, vid väg 6235250 1497800 2011-02-16 4,82-0,049 6,03 L:byån vid Långemåla 109 6251600 1492710 2011-02-16 5,75 0,082 8,16 LILLÅN 109 vid Åstugan 6237270 1495670 2011-02-16 5,96 0,053 6,56 150 Långasjöns utl.bäck vid Strågsj109:211 6239250 1496800 2011-02-16 5,82 0,030 6,43 160 Porsgölens utl bäck 109:172 nära Gisasjön 6239230 1497140 2011-02-16 5,50 0,024 5,98 LILLÅN 109 vid Åstugan 6237270 1495670 2011-04-11 6,65 0,143 6,48 120 Långasjöns utl.bäck vid Strågsj109:211 6239250 1496800 2011-04-11 6,70 0,124 5,88 160 MOSSJÖN MITT,NORR 109:192 (IK53) 6240520 1489760 2011-06-15 7,16 0,194 8,69 70 ST HAVSJÖN MITT 109:190 6239310 1494630 2011-06-15 7,38 0,152 7,40 35 146
Vi är med i hela kedjan från planering till åtgärd Det här gör vi: Utformar - Egenkontrollprogram - Provtagningsprogram - Larmgränser - Aktionsgränser Genomför - Provtagningar av vatten och sediment - Källspårningsprovtagningar i avloppssystem - Lokalisering av lämpliga provtagningspunkter - Kemiska,mikrobiologiska och biologiska analyser - Analys av analysdata, sammanställningar, trendanalyser Föreslår åtgärder - Förändringar i kontrollprogram - Förändring av provpunkter - Förändring av analysomfattning - Förändring av processkontroll Bollplank - Tillståndprövningar/ansökningar - Myndighetskontakter Huvudkontor: ALcontrol AB Box 1083 581 10 LINKÖPING Telefon: 013-25 49 00 Fax: 013-12 17 28 Hemsida: www.alcontrol.se