Bilaga 1 Till Regeringens proposition till Riksdagen om statsbudgeten för 2005 1) EKONOMISK ÖVERSIKT September 2004 1) Regeringen har inte behandlat bilagan. Den är avsedd som bakgrundsmaterial till budgetpropositionen.
Innehåll 1 Allmän översikt... 3 2 Den internationella ekonomin...15 3 Utrikeshandel...21 Export...21 Import...24 Bytesbalansen...26 4 Produktion...29 Primärproduktion...29 Förädlings...30 Servicenäringar...36 Totalproduktionen...39 5 Arbetskraften...43 6 Kostnader och priser...47 7 Inkomster...51 8 Konsumtion...53 Privat konsumtion...53 Offentlig konsumtion...54 9 Investeringar...57 Fasta investeringar...57 Lagerinvesteringar...59 10 Den offentliga ekonomin...61 Statsförvaltningen...61 Lokalförvaltningen...65 Socialskyddsfonderna...70 De offentliga samfunden totalt...75 11 Den finansiella balansen och finansmarknaden...83 Ekonomiska tilldragelser mars - september 2004...87 Bilagetabeller...93 Källor för historisk data: Finland: Statistikcentralen, om inget annat uppges Internationell ekonomi: OECD, Eurostat I tabellerna använda symboler - Ingenting att meddela 0 Storheten är mindre än hälften av den använda enheten.. Ingen uppgift har erhållits. Logiskt omöjligt att återge * Förhandsuppgift ** Prognos Varje tal i tabellerna har avrundats separat. Härav följer att summorna inte alltid stämmer.
Översikten utarbetad av Allmän översikt Konjunkturer Utsikterna på medellång sikt Den internationella ekonomin Utrikeshandel Produktion Jordbruket Skogsbruket Industri Byggande Privata tjänster Totalproduktionen Arbetskraft Kostnader och priser Inkomster Konsumtion Investeringar Fasta investeringar Lagerinvesteringar Den offentliga ekonomin Statsförvaltningen Lokalförvaltningen Socialskyddsfonderna De offentliga samfunden Den finansiella balansen och finansmarknaden Ekonomiska tilldragelser Forskningssekreterare Eero Kallio Lauri Taro Martti Kuusisto Ilona Junka Kati Jussila Ilona Junka Ilona Junka Kati Jussila Kati Jussila Harri Kähkönen Pentti Vesterinen Erkki Karonen Erkki Karonen Harri Kähkönen Pentti Vesterinen Harri Kähkönen Eino Lahikainen Marko Synkkänen Tuomo Mäki Jorma Tuukkanen Immo Pohjola Sari Sontag Rauno Niinimäki Laura Wallén Ritva Kivekäs Mirjam Lehtimäki Ulla Luukkonen
1 Allmän översikt 1 ALLMÄN ÖVERSIKT Konjunkturer Den internationella ekonomiska tillväxten har varit stark redan i ett års tid. Snabbast har takten varit i de stora asiatiska länderna Kina och Indien, men produktionen har ökat snabbt också i världens största ekonomi, Förenta staterna. En uppbromsning finns dock inom synhåll, beroende dels på det höga oljepriset, dels på en oundviklig åtstramning av den ekonomiska politiken i länderna med snabb tillväxt. Inom euroområdet har tillväxten varit rätt blygsam och exportdriven, men också den interna efterfrågan väntas så småningom bli bättre och påskynda produktionsökningen. I Finland byggde den ekonomiska tillväxten under årets första hälft på konsumtionsefterfrågan. Exportsiffrorna i början av året drevs upp av några fartygsleveranser, men i övrigt var exporten stillsam, till stor del på grund av elektronikindustrins svårigheter. Suget inom den internationella ekonomin väntas dock bli kännbart också i Finlands export, och industrins förväntningar på exportutvecklingen är positiva. Utrikeshandeln väntas i år ge ekonomin en klart större tillväxtimpuls än senaste år. Den privata konsumtionen, stödd av skattelättnaderna och den låga inflationen, är trots det alltjämt ekonomins viktigaste tillväxtfaktor; den privata konsumtionen väntas stiga med 3½ % från fjolåret. Också investeringarna börjar öka något efter ett par år av tillbakagång, men återhämtningen är alltjämt långsam. Efterfrågan på arbetskraft minskar även i år en aning, när antalet arbetsplatser fortsätter att sjunka inom primärproduktion och industri. Den genomsnittliga arbetslöshetsgraden sjunker trots det till 8,8 %, för också utbudet av arbetskraft beräknas bli mindre än senaste år. Ett litet överskott består i statsekonomin på grund av de växande skatteinkomsterna, och överskottet inom hela den offentliga ekonomin ligger tack vare arbetspensionssektorn kring 2½ %. 4 4
1 Allmän översikt Nästa år blir effekten av den privata konsumtionsefterfrågan redan klart svagare, när inverkan av de specialfaktorer som i år upprätthållit konsumtionen avtar. Exporten däremot väntas öka något snabbare än i år i och med att den ekonomiska tillväxten i euroområdet tar fart; mycket beror dock på hur de i Finland producerade mobiltelefonerna klarar sig på exportmarknaden. Investeringsökningen torde förbli långsam också nästa år, för tillväxtutsikterna är fortsatt osäkra, och den allt mer internationella produktionsverksamheten styr investeringsflödena utomlands. Uppgången i totalproduktionen beräknas bli något långsammare än i år, men den prognostiserade tillväxten på 2,7 % hör alltjämt till de snabbaste i euroländerna. Antalet arbetsplatser ökar sannolikt något nästa år, och arbetslöshetsgraden väntas sjunka till 8,5 %. I statsfinanserna uppstår ett litet underskott, men överskottet inom hela den offentliga ekonomin består i det närmaste på samma nivå som i år. Internationella konjunkturer Den internationella ekonomiska tillväxten tog fart under fjolårets senare hälft och förblev stark också under det första halvåret i år. Tillväxten har byggt på en rätt bred bas, men varit särskilt snabb i Kina och Indien samt Förenta staterna. Underskotten i den offentliga ekonomin och bytesbalansen i Förenta staterna utgör dock alltjämt en riskfaktor med tanke på tillväxtens hållbarhet, vartill det höga oljepriset väntas börja dämpa tillväxten i länderna med stor energiförbrukning. Konjunkturtoppen i världsekonomin kan därför redan vara nådd eller rent av passerad. I Förenta staternas ekonomi finns indikationer på att den häftiga tillväxten i början av året har dämpats; konsumtionsökningen som i hög grad byggde på skuldsättning ser ut att ha avstannat åtminstone temporärt och antalet arbetsplatser har ökat mindre än förväntat. Räntetrenden har vänt uppåt och en gradvis åtstramning av finanspolitiken är oundviklig. Tack vare det starka föråret torde ökningen i totalproduktionen i år nå upp till 4 %, men nästa år blir den klart långsammare. I Kina har den ekonomiska tillväxten fortsatt i en takt av 8 9 %, vilket å ena sidan har dragit andra länder i Asien med sig, men å andra sidan skyndat på prisstegringen på råvaror och energi. Den kinesiska ekonomin kan redan vara nära överhettning, vilket skulle leda till obalanser och långsammare tillväxt. Japan har dragit nytta av grannarnas vitalitet, men vissa grundläggande problem i ekonomin, som den offentliga sektorns stora skuldsättning, är alltjämt olösta. Också euroområdet ser ut att uppnå tillväxt efter ett par år av tillbakagång. Tillväxten har hittills till stor del byggt på export, som möjliggjorts av att efterfrågan varit livlig i den övriga världen och av att euron inte längre stigit i värde. Den interna efterfrågan däremot har förblivit svag, när såväl konsumenternas som företagens agerande har präglats av försiktighet inför stora projekt. Totalproduktionen beräknas i år gå upp med 1½ % och nästa år något mer. 5
1 Allmän översikt Utrikeshandeln Under början av året var exporten lam, frånsett några fartygsleveranser. Sedermera har exporten blivit livligare, exportpriserna är på väg uppåt i takt med den växande efterfrågan och företagens exportorderingång har varit god. Metallindustrin drar nytta av den spirande investeringsverksamheten och av den stora efterfrågan på metaller. Exportvolymen väntas därmed stiga med nästan 3 % från fjolåret, och när exportpriserna slutar sjunka stiger också exportens värde, första gången efter tre år av nedgång. Exportutvecklingen inom den största exportbranschen, elektronikindustrin, är svår att förutse, för förändringarna är snabba både i produkterna och i konsumenternas smak. Importvolymen stiger i år med ett par procent från fjolårsnivån; importen av konsumtionsvaror har passerat det snabbaste tillväxtskedet, men industrins import av råvaror går upp i takt med produktionsökningen. Importpriserna stiger klart i och med att råvaror och energi snabbt blir dyrare. Överskottet i handelsbalansen krymper också i år, till stor del på grund av det svagare bytesförhållandet. Räknat i euro ligger överskottet i bytesbalansen ungefär på samma nivå som senaste år, men i relation till totalproduktionen sjunker det till knappt 5 %. Konsumtion Den privata konsumtionen ökade rätt snabbt under årets första hälft, när den livliga handeln med personbilar fortsatte i stöd av den sänkta bilskatten och efterfrågan på elektronikprodukter ökade genom lanseringen av nya produktgenerationer. Den starka konsumtionen har varit möjlig genom att hushållens köpkraft vuxit med drygt 4 %, på grund av dels de stigande lönerna, dels inkomstskattelättnaderna och den exceptionellt låga inflationen. Konsumenternas förtroende för den egna och Finlands ekonomi har också förblivit starkt. Den privata konsumtionen väntas i år stiga med ytterligare 3½ %, trots fjolårets snabba konsumtionsökning. Den häftigaste tillväxten beräknas dock redan vara passerad, för det största köptrycket inom bilhandeln ser ut att fått utlopp under våren. Hushållens nu höga skuldsättning börjar också dämpa benägenheten för stora anskaffningar. Investeringar Investeringarna väntas börja tillta en aning i år efter ett par år av nedgång. En större tillväxt finns dock tills vidare bara i bostadsbyggnadsinvesteringarna, som upprätthålls av de låga räntorna och hushållens fortsatt starka förtroende för de ekonomiska utsikterna. Men också de produktiva investeringarnas nedgångsperiod är på väg mot sitt slut i och med att avsättningsutsikterna förbättras och kapacitetsutnyttjandet stiger, men en stor del av in- 6
1 Allmän översikt dustrins investeringar går utomlands, närmare marknaderna. Anläggningsarbetena växer jämnt, för många långvariga väg- och banprojekt är på gång. Totalproduktionen Att den internationella ekonomin har börjat växa starkt har tills vidare synts bara litet i Finlands ekonomi, för produktionsökningen har hos oss alltjämt byggt på den inhemska efterfrågan; den tillfälliga exportruschen i början av året berodde närmast på tidpunkten för vissa fartygsleveranser. Förårets tillväxt visade sig vara starkare än väntat, till stor del för att den privata konsumtionen ökade markant, men tillväxtsiffrorna har delvis stigit också av statistiktekniska orsaker. Det snabbaste tillväxtskedet i ekonomin torde dock redan vara passerat. Konsumtionens tillväxtkontribution håller redan på att avta, och ersätts inte till fullo av den livligare exporten. Den för i år prognostiserade tillväxten på 2,9 % i totaproduktionen bygger alltjämt starkt på privata tjänster, men dessutom blir industrins tillväxtimpuls klart större än senaste år. Tillgång och efterfrågan 1990 = 100 310 280 Export 250 220 190 160 130 100 Import BNP Inhemsk efterfrågan 70 90 92 94 96 98 00 02* 04**05** Arbetskraften Den långsamma ekonomiska tillväxten har lett till en minskad efterfrågan på arbetskraft. Den sysselsatta arbetskraften var i fjol mindre än året innan, och trenden är densamma också i år. Industrins arbetsplatser minskar redan för tredje året i följd, delvis också för att funktioner av logistiska och kostnadsmässiga skäl flyttas till produktionsanläggningar 7
1 Allmän översikt utomlands. Tack vare den livliga inhemska efterfrågan ökar däremot antalet arbetsplatser inom servicesektorn och förblir i stort sett oförändrat också inom byggande. Sysselsättningsgraden väntas sjunka till 67,0 %. Men eftersom utbudet av arbetskraft beräknas fortsätta att minska sjunker arbetslöshetsgraden trots den svaga sysselsättningsutvecklingen; den genomsnittliga arbetslöshetsgraden i år förutses bli 8,8 %. Arbetslösheten är till stor del strukturell. Priser Inflationen blir i år mycket långsam, trots den branta stegringen i världsmarknadspriserna på råolja och andra råvaror. Den främsta orsaken till att konsumentprisindex stiger så litet är vårens sänkning av alkoholpriserna, som drog ner den genomsnittliga konsumentprisnivån med nästan en procent i mars. Arbetskostnaderna stiger mindre än i fjol. Under hela år 2004 i genomsnitt håller konsumentprisindex ungefär samma nivå som senaste år, eftersom den förväntas stiga med bara 0,2 procent. Finansmarknaden Penningmarknaden är alltjämt mycket lätt i euroområdet och Förenta staterna. På en förändring i en stramare riktning tyder dock den amerikanska centralbankens höjningar av styrräntan med totalt 0,50 procentenheter till 1,50 % i juni och augusti. Europeiska centralbankens styrränta är alltjämt 2,00 %. Till följd av den tillväxtstimulerande penningpolitiken och den långsamma inflationen är räntorna fortsatt rekordlåga. Den i Finland allmänt tillämpade referensräntan för lån, 12 månaders euribor, har oavbrutet hållit sig under 2,5 % redan i cirka ett och ett halvt år. Också de långa räntorna är låga; 10 års obligationsräntan har rört sig kring drygt 4 % i ett och ett halvt års tid, men har på sista tiden börjat stiga en aning. Hushållens skuldsättning är klart på väg uppåt; skulden innebär en ränterisk, för merparten av lånen har rörlig ränta. I jämförelse med toppåren i början av det förra decenniet är skuldsättningen dock alltjämt måttlig. Den offentliga ekonomin Statens finansiella situation har förblivit gynnsammare än väntat. I år blir uppgången i statens totala inkomster snabbare än senaste år, tack vare den kraftigt ökade konsumtionen, trots att alkoholskatten på våren sänktes kännbart och beskattningen av förvärvsinkomster har lindrats. Till den positiva utvecklingen har också bidragit ökningen i intäkterna av samfundsskatt och dividender. Samtidigt ökar dock statens utgifter klart, särskilt finan- 8
sieringsandelarna till kommunerna och socialskyddsfonderna. I statsfinanserna består ett litet överskott, och skuldsättningen börjar åter sjunka. Nedgången i kommunernas skatteinkomster avstannar och ökningen i totalutgifterna blir något långsammare. Kommunernas finansiella situation totalt sett förblir stram, även om det i år sker en vändning till det bättre. Den kommunala sektorn går för fjärde året i följd på minus, i år med 0,4 % i relation till totalproduktionen, vilket dock är något mindre än i fjol. Den offentliga sektorn som helhet uppnår ett klart överskott; i relation till totalproduktionen blir överskottet nästan 2½ %, det största i EU-länderna. Överskottet beror på att framtida pensioner samlas in genom arbetspensionspremier och fonderas i arbetspensionsfonderna. Fonderna utgör i dag omkring 57 % i relation till totalproduktionen. År 2005 Den internationella ekonomiska tillväxten beräknas bli långsammare nästa år, för i Förenta staterna väntas en åtstramning av den ekonomiska politiken i syfte att lindra de långvariga obalanserna, och det höga oljepriset minskar tillväxtmöjligheterna i de kraftigt oljeberoende länderna i Asien. De inhemska förutsättningarna för en produktionsökning är alltjämt tillfredsställande när det gäller konkurrensförmåga, finansiella strukturer o.a. grundfaktorer. Exportökningen beräknas gå upp till 4½ %, för en livligare efterfrågan förutses inom det för exporten viktiga euroområdet och mobiltelefonexporten torde återhämta sig en aning när de nya modellerna kommer ut på marknaden. Också den mer traditionella exporten drar nytta av att konsumtion och investeringar stärks i Europa. Överskottet i bytesbalansen torde bli större än i år. Hushållens köpkraft ökar klart mindre än i år, för effekten av många av de faktorer som har stött köpkraften märks inte längre nästa år. Också den högre skuldsättningen och de stegvis stigande räntorna beräknas dämpa den privata konsumtionen, vars tillväxt väntas gå ner till ett par procent. Investeringstillväxten blir sannolikt också nästa år moderat, även om de goda finansieringsmöjligheterna och kapacitetsläget i sig skapar ett tillfredsställande utgångsläge för investeringar. Totalproduktionen beräknas öka med 2,7 %, vilket redan är något mindre än i år. Tillväxten är såtillvida mer balanserad än under de senaste åren, att såväl nettoexporten och konsumtionen som investeringarna bidrar positivt till tillväxten. Nya arbetsplatser väntas nästa år uppstå i första hand inom servicenäringarna, men också inom industrin avstannar nedgången i antalet arbetsplatser nästan, och antalet sysselsatta ökar totalt med 12 000. Sysselsättningsgraden beräknas återgå till 2003 års nivå, 67,3 %. Trots att också utbudet på arbetskraft ökar något, sjunker arbetslöshetsgraden till 8,5 %. Prisstegringen blir snabbare när inverkan av den lägre alkoholskatten, som i år hej- 9
dade inflationen, uteblir. I statsfinanserna uppstår till följd av den avstannade inkomstökningen och utgiftsökningarna ett underskott, men arbetspensionsanstalternas överskott innebär att vi även nästa år i hela den offentliga ekonomin uppnår ett överskott på över 2 % i relation till totalproduktionen. Relationstalet är även nästa år det högsta i euroländerna. Centrala prognossiffror 2003* 2001 2002* 2003* 2004** 2005** mrd. EUR procentuell volymförändring BNP till marknadspris 143 1,1 2,3 2,0 2,9 2,7 Import 44 0,2 1,9 2,6 2,3 3,2 Totalutbud 186 0,9 2,2 2,2 2,8 2,8 Export 53-0,8 5,1 1,1 2,9 4,5 Konsumtion 106 2,0 2,2 3,5 2,9 1,9 privat 75 1,8 1,5 4,3 3,5 2,1 offentlig 32 2,4 3,8 1,6 1,4 1,5 Investeringar 26 3,9-3,1-2,1 1,8 2,6 privata 22 3,3-4,6-3,0 2,2 3,1 offentliga 4 8,1 6,6 2,7-0,3-0,2 Lagerförändring 1) (inkl. statistisk differens) 1-0,5-0,1 0,3 0,0 0,0 Totalefterfrågan 186 0,9 2,2 2,2 2,8 2,8 inhemsk efterfrågan (inkl. statistisk differens) 133 1,7 0,8 2,7 2,7 2,0 1) Mrd. EUR och inverkan på förändringen i den totala efterfrågan i procentenheter. 2001 2002* 2003* 2004** 2005** Fabriksindustri, volymförändring, % -0,2 2,1 0,3 3,7 4,8 Sysselsättningsgrad, % 67,7 67,7 67,3 67,0 67,3 Arbetslöshetsgrad, % 9,1 9,1 9,0 8,8 8,5 Konsumentprisindex, förändring, % 2,6 1,6 0,9 0,2 1,8 Förtjänstnivåindex, förändring, % 4,5 3,5 4,0 3,5 3,5 Bytesbalans, mrd, EUR 9,4 10,3 7,4 7,3 7,3 Bytesbalans /BNP, % 6,9 7,4 5,2 4,9 4,8 Utländsk nettoskuld /BNP, % 5,6 2,0-6,1-3,5-8,2 Korta räntor (3 mån, Euribor), % 4,3 3,3 2,4 2,1 2,6 Långa räntor (statens obligationer, 10 år), % 5,0 5,0 4,1 4,4 4,7 Offentliga utgifter /BNP, % 49,2 50,1 51,1 51,0 50,9 Skattegrad /BNP, % 45,8 45,8 44,8 44,8 44,8 Offentliga sektorns finansiella sparande /BNP, % 5,2 4,3 2,1 2,3 2,2 Statens finansiella sparande /BNP, % 2,0 1,4 0,2 0,2-0,3 Offentliga sektorns bruttoskuld /BNP (EMU), % 43,8 42,6 45,6 44,9 43,7 Statens skuld /BNP, % 45,6 42,4 44,4 43,3 41,9
1 Allmän översikt Utsikter på medellång sikt Tillväxten i den internationella ekonomin väntas bli svagare år 2006, när tillväxten i USA och Asien avtar. I USA har stimulansmarginalen i den ekonomiska politikens förbrukats och trycken på en minskning av budgetunderskottet ökar. Toppen i tillväxtspurten i Kina väntas var nådd senast år 2006. Till följd av den svagare exportefterfrågan ser också Finlands ekonomiska tillväxt ut att gå ner till omkring 2½ %. Investeringsökningen väntas förbli relativt blygsam, för investeringarna utomlands tar en stor del av investeringsmarginalen. Den privata konsumtionen utvecklas sannolikt ungefär som år 2005 och ökar med cirka 2 %. Sysselsättningen fortsätter att förbättras med eftersläpning efter konjunkturcykeln. Samtidigt sjunker arbetslöshetsgraden till 8 %. Statens finansiella underskott ser ut att år 2006 växa till omkring ½ % av totalproduktionen. Lokalförvaltningens och arbetspensionsfondernas förbättrade finansiella balans begränsar nedgången i hela den offentliga ekonomins finansiella balans. På grund av statens växande underskott minskar statens skuldförhållande långsammare än under tidigare år. Utsikterna för den ekonomiska tillväxten också under hela den medellånga prognosperioden, fram till år 2008, är relativt svaga. Tillväxttakten stannar vid 2 2½ %. De viktigaste tillväxtbegränsande faktorerna är befolkningens försvagade åldersstruktur samt de tilltagande investeringarna utomlands, vilket kommer att begränsa också förbättringen av sysselsättningen. När den internationella konkurrensen skärps står elektronikindustrin inför allt större utmaningar. Skattekonkurrensen för sin del skapar tryck på statsfinanserna. Statens finansiella balans blir negativ, och skuldförhållandet sjunker långsammare. Även om tillväxten i världsekonomin har blivit klart snabbare under året, är världsekonomins utveckling förknippad med stora osäkerhetsfaktorer på medellång sikt. Utsikterna för den internationella ekonomin fördunklas bl.a. av olika strukturella problem och obalanser, som Förenta staternas skuldsättning och de strukturella rigiditeterna i de europeiska ekonomierna. Den ekonomiska tillväxten i Förenta staterna har till stor del blivit snabbare på grund av kraftiga ekonomisk-politiska stimulansåtgärder, och hållbarheten i den ekonomiska tillväxten är osäker. Instabilitet i Förenta staternas ekonomiska utsikter skapar de fortsatt stora underskotten i bytesbalansen samt statsfinanserna. Den ekonomiska tillväxten i euroländerna har förbättrats något med stöd av exporten medan den interna efterfrågan förblivit lam. Trots osäkerhetsfaktorerna kan världsekonomin anses ha kommit ur lågkonjunkturen, vilket på medellång sikt förväntas stödja exportefterfrågan också i Finland. Exporten beräknas dock växa långsammare än exportmarknaderna, under 4 % per år. Detta bygger på antagandet att särskilt den inhemska elektronikindustrin i fortsättningen i högre grad kommer att öka sin produktion utanför Finland, närmare slutproduktmarknaderna. Exportsektorns tillväxtmöjligheter begränsas också av den fortsatt starka euron. Elektronikindustrins betydelse för hela exporten fortsätter att öka medan övriga exportbranscher 11
1 Allmän översikt alltjämt växer klart långsammare. Med tanke på den ekonomiska tillväxten kommer elektronikexporten dock inte att spela en lika central roll som den hade på 1990-talet. Elektronikindustrins lönsamhet försvagas av de sjunkande exportpriserna, vilket syns särskilt i exporten av mobiltelefoner. Exportpriserna väntas sjunka inom hela ekonomin, vilket i kombination med den förväntade uppgången i importpriserna innebär att bytesförhållandet fortsatt försämras och överskottsförhållandet i bytesbalansen övergår i en långsam nedgång. Även detta beräknas begränsa den ekonomiska tillväxten under kommande år. Enligt Statistikcentralens befolkningsprognos börjar befolkningen i arbetsför ålder (15 64-åringar) minska i slutet av detta decennium. Utbudet av arbetskraft hotar att sjunka redan tidigare, om inte den genomsnittliga pensionsåldern kan höjas markant från nuvarande cirka 59 år. De första tecknen på att arbetskraften krymper syns redan under de närmaste åren. Minskningen i arbetskraften är tillsammans med den höga strukturella arbetslösheten en central faktor som begränsar den ekonomiska tillväxten på medellång sikt. Pensionsreformen, som träder i kraft från början av år 2005, väntas dock bidra till att begränsa nedgången i utbudet av arbetskraft. Att befolkningen åldras syns i det första skedet som en hårdare konkurrens om den kunniga arbetskraften. Detta skapar tryck på en snabbare stegring av arbetskraftskostnaderna i relation till den övriga ekonomiska utvecklingen, vilket skulle försämra industrins priskonkurrensförmåga. Det minskande utbudet av yrkeskunnig arbetskraft leder till långsammare tillväxt, om inte produktivitetsökningen kan göras snabbare. Produktiviteten beräknas på medellång sikt stiga med drygt 2 % per år, vilket är något långsammare än den långsiktiga historiska utvecklingen. Produktivitetsökningen kan dock bli ännu långsammare, om utvecklingen inom elektronikindustrin, där produktiviteten tidigare har vuxit snabbare än genomsnittet, blir svagare än vad här beräknats. Produktivitetsökningen kan väntas börja avta stegvis mot slutet av decenniet, när den inhemska produktionen växer allt mer inom servicesektorn, där produktiviteten är lägre. De privata investeringarna väntas börja öka i år efter några svaga år. På medellång sikt beräknas ökningen i de privata investeringarna dock bli bara cirka 1½ %. Orsaken ligger i att en mycket moderat ekonomisk tillväxt förväntas i Finland och att företagen mer än tidigare investerar utomlands. Samhällsekonomins investeringsgrad kvarstår i grundkalkylen på medellång sikt på samma nivå som under de senaste åren, cirka 18 %. Den privata konsumtionen har stärkts av skattelindringarna samt den långvarigt låga räntenivån. På grund av de förmånliga banklånen och det fortsatt goda förtroendet har hushållens skuldsättning under de senaste åren vuxit klart, även om skuldsättningsgraden alltjämt är lägre än toppnivån under depressionen i början av 1990-talet. Medlemskapet i valutaunionen har gett en stabilare finansieringsmarknad, vilket möjliggör en försiktig uppgång i skuldsättningen utan störningar i den ekonomiska balansen. På medellång sikt börjar skuldsättningen och förväntningarna på stigande räntor dock redan begränsa konsumtionsökningen. Därför beräknas den privata konsumtionen under perioden 2005 2008 realt gå upp med cirka 2 % per år. 12
1 Allmän översikt I maj 2004 utvidgades EU med tio nya länder, närmast i Central- och Östeuropa. Nästa gång förväntas unionen växa år 2007, då Bulgarien och Rumänien planeras bli medlemmar. För den finska samhällsekonomin blir de direkta följderna av utvidgningen relativt små, på grund av att de nya medlemsländerna har liten ekonomisk tyngd. Den växande inre marknaden öppnar dock nya marknader för företagen, och särskilt i de nya medlemsländerna är köpkraften snabbt på väg uppåt. Även om utvidgningen i första hand är en politisk process, är den tilltagande ekonomiska konkurrensen samt säkerheten och den politiska stabiliteten viktiga för att Europas tillväxtmöjligheter och ekonomiska välfärd skall kunna upprätthållas så länge den ekonomiska tillväxten i övrigt är moderat. Den skärpta skattekonkurrensen till följd av utvidgningen kan på längre sikt förväntas minska EU-ländernas offentliga sektorer, vilket ger plats för den privata sektorn, som har snabbare tillväxtförutsättningar, samt för potentiell produktion. De senaste årens långsammare ekonomiska tillväxt har framför allt berott på den svagare exporten, och den långsammare tillväxtens direkta verkningar på sysselsättningen blev mindre än vad man hade kunnat anta utgående från det historiska sambandet mellan tillväxt och sysselsättning. Trots det har arbetsplatserna inom industrin minskat kraftigt, närmast på grund av att affärsverksamhet har flyttats utomlands. Om ekonomin utvecklas som beräknat växer antalet sysselsatta under de följande fyra åren med knappt 20 000 personer, men arbetslösheten minskar ännu mer i och med att utbudet av arbetskraft minskar. Arbetslöshetsgraden blir vid prognosperiodens slut något under 8 %. Med den prognostiserade tillväxttakten förefaller det bli svårt att uppnå regeringens mål att under regeringsperioden förbättra sysselsättningen med 100 000 personer. Utan nya ekonomisk-politiska åtgärder finns det risk för att sysselsättningsgraden under de kommande åren stabiliseras kring 67 68 %. Den offentliga ekonomin Till följd av den långsammare ekonomiska tillväxten under de senaste åren har den offentliga ekonomins och särskilt statens finansiella situation försämrats. Ännu i år uppnås ett litet överskott i statsfinanserna, men år 2005 uppstår ett underskott. Utsikterna för statsfinanserna är svaga också på medellång sikt. Statens skatteinkomster växer långsammare när man har gått in för att stärka den inhemska efterfrågan och de ekonomiska strukturerna genom att lindra inkomstbeskattningen. Också den indirekta beskattningen har sänkts när det gäller alkohol och bilar. Den företags- och kapitalskattereform som träder i kraft i samband med beskattningen för år 2005 minskar i de statiska kalkylerna skatteinkomsterna, men reformen beräknas med tiden öka skatteintäkterna i och med att företagsverksamhetens lönsamhet förbättras. Trycken på att sänka statens totala skatteinkomster leder till att om inga nya åtgärder vidtas och den ekonomiska 13
1 Allmän översikt tillväxten motsvarar beskrivningen ovan, finns det risk för att underskottet i statsfinanserna under de närmaste åren blir en halv procent i relation till totalproduktionen. Under de senaste fem åren har kommunernas utgifter nominellt ökat med i medeltal över 5 % per år. Denna utveckling i kombination med den svaga ekonomiska tillväxten har i den kommunala ekonomin skapat ett underskott på ½ % i relation till totalproduktionen. Den kommunala ekonomins finansiella balans förbättras dock under de närmaste åren på grund av växande skatteinkomster och statsandelar. De skatteintäkter som går förlorade på grund av företags- och kapitalskattereformen kompenseras till fullo ur statsbudgeten. Skyldigheten att uppnå balans på medellång sikt tvingar kommunerna att hålla ekonomin i jämvikt, vilket i många kommuner förr eller senare torde innebära effektiverad serviceproduktion, nedbantad verksamhet eller tryck på en skärpning av beskattningen. Arbetspensionsfonderna upprätthåller överskottet i hela den offentliga ekonomin, trots statens och kommunernas försämrade finansiella balans. De pensionsbelopp som utbetalas av arbetspensionsfonderna kommer att växa snabbare när allt fler personer varje år avgår med pension. Fonderingen av arbetspensionerna måste stärkas inför de växande pensionsutgifterna när befolkningen åldras på lång sikt. Detta innebär ökade höjningstryck på både arbetstagarnas och arbetsgivarnas arbetspensionsavgifter. Överskottet i APL-fonderna väntas därför under de följande fyra åren växa till cirka 3 % i relation till totalproduktionen. Den ökade fonderingen minskar trycken att höja premierna på lång sikt. Överskottet i hela den offentliga ekonomin förblir under de följande fyra åren i medeltal drygt 2 % av totalproduktionen. Den offentliga ekonomins EMU-skuld beräknas långsamt gå ner mot 40 % av BNP. Finland uppfyller skyldigheterna i EU-ländernas stabilitets- och tillväxtpakt i fråga om den offentliga ekonomins överskott och skuldsättning också på medellång sikt. 14
2 Den internationella ekonomin 2 DEN INTERNATIONELLA EKONOMIN Den internationella ekonomiska tillväxten blev snabbare under fjolårets senare hälft. Snabbast har takten varit i Asien och framför allt i de stora länderna som Kina och Indien, men också Förenta staterna uppnådde efter årets mitt goda tillväxtsiffror. Japan ser ut att ha dragits med i det övriga Asiens sug, men det är alltjämt osäkert hur tillväxten fortsätter. Också inom euroområdet har den ekonomiska aktiviteten börjat stärkas. I och med konjunkturuppgången har världshandeln fått ytterligare fart, och både efterfrågan och priser på olja och andra insatsvaror har klart stigit. Efterfrågan på och produktionen av metaller har ökat markant. Mest kritisk är situationen för oljans del, för produktionskapaciteten är redan nästan fullt utnyttjad samtidigt som efterfrågan fortsätter att stiga snabbt. Sommaren och den tilltagande semestertrafiken i Förenta staterna har också satt förädlingskapacitetens volym på prov. I år var medelpriset på råolja i Europa under januari juli 35 dollar per fat, vilket är ungefär en femtedel högre än senaste år. Även om prisstegringen delvis är säsongartad och delvis ett spekulativt fenomen, är det skäl att förbereda sig på att medelpriset på olja kan förbli högt en längre tid, och rent av stiga ytterligare. Ny produktionskapacitet kommer i bruk bara på sikt, och åtminstone tills vidare förefaller efterfrågan på olja att fortsätta att stiga snabbt i Kina, som har blivit världens näst största avnämarland på olja. Samtidigt som det höga oljepriset ökar inkomsterna särskilt i Mellanöstern och Ryssland, växer svårigheterna i de länder där oljeberoendet är stort. I Förenta staterna har prisstegringen på bränsle hejdat konsumtionsökningen och hotar att påskynda prisstegringen. Dagens höga oljepris och ovissheten om den fortsatta ekonomiska tillväxten i Förenta staterna har synts som kraftiga reaktioner på aktiemarknaden. Priserna på industriakter har sjunkit bara litet, men teknologiakterna med ungefär en fjärdedel på en dryg månad. Efter att i början av året ha varit uppe i nästan 1,3 dollar har eurons värde under den senaste tiden rört sig något över 1,2 dollar. 16
2 Den internationella ekonomin Med tanke på världsekonomins utveckling spelar hållbarheten i den ekonomiska tillväxten i Förenta staterna en central roll, men det har också stor betydelse hur man lyckas kontrollera den nu mycket snabba tillväxttakten i Kina. Tillväxten där var under årets första hälft alltjämt cirka 9 %, och behovet av åtgärder för att förhindra en överhettning av ekonomin blir allt mer uppenbart. Likväl förefaller det som om konjunkturtoppen i världsekonomin nu kan vara passerad. Mot slutet av året beräknas tillväxttakten börja avta i Förenta staterna och Asien på grund av förändringarna i den ekonomiska politiken och det höga oljepriset. Inom euroområdet däremot accelererar tillväxten till 1½ % från fjolårets ½ %. Världshandeln väntas i år öka med 6 % och världsekonomin med 4½ %. Nästa år kommer behovet att hålla tillbaka den snabbt växande efterfrågan i Kina och den sannolika åtstramningen av Förenta staternas ekonomiska politik att synas i tillväxtsiffrorna för världsekonomin och världshandeln, vilka prognostiseras bli omkring en procentenhet mindre än i år. Förenta staternas ekonomi växte senaste år med 3 %. Tillväxten försnabbades klart efter det första lama halvåret. Också under det första kvartalet i år var aktiviteten hög, men därefter har den ekonomiska tillväxten visat tecken på utjämning. Ökningen i den privata konsumtionen avstannade under det andra kvartalet, och de höga priserna på trafikbränslen ser även efter det ut att ha minskat konsumtionen. Inte heller antalet nya arbetsplatser har vuxit riktigt så mycket som de första preliminära uppgifterna utvisade. Hushållens skuldsättning har ytterligare ökat, vilket även det begränsar konsumtionsmöjligheterna. Det har dock varit möjligt att lindra belastningen av skulderna genom att förnya lånen och förlänga lånetiderna. Osäkerheten beträffade den fortsatta ekonomiska tillväxten och oljeprisets utveckling har sänkt priserna på teknologiaktier, vilket ytterligare torde öka konsumenternas försiktighet. Den starkt stimulerande ekonomiska politiken har stött produktionstillväxten och sysselsättningen, men samtidigt försvagat balansen i den offentliga ekonomin och ökat underskottet i bytesbalansen. Ekonomin är därmed nu i ett skede där man har börjat trimma den ekonomiska politiken enligt det rådande läget. Prisstegringen har blivit snabbare och förutsättningarna att vidmakthålla den exceptionellt låga styrräntan har också därför försvagats. Styrräntan har redan höjts två gånger. Inom finanspolitiken börjar skattesänkningarnas lindrande inverkan vara förbrukad, och trots att en betydande del av utgiftsökningen beror på kriget, borde ansträngningarna i fortsättningen inriktas på att stärka hållbarheten i den offentliga ekonomin. Å andra sidan har företagens vinster vuxit klart samtidigt som deras investeringar har börjat öka. De långa räntorna har sporrat till investeringar också i bostäder, där priserna klart har stigit, men betydligt mindre än i många länder i Europa. Också lagervolymen har alltjämt fortsatt att krympa. Inom ekonomin förefaller man således att stå inför den stund då investeringsökningen kan antas börja stärka produktion och sysselsättning i högre grad. 17
2 Den internationella ekonomin Eftersom det förefaller som om oljepriset kan förbli högt en längre tid och den ekonomiska politiken håller på att få en stramare inriktning, torde det vara motiverat att vänta sig en långsammare ekonomisk tillväxt i Förenta staterna. I år väntas totalproduktionen växa med 4 % och nästa år med 2½ %. Japan har dragit nytta av grannarnas aktivitet, och ekonomin växte i fjol med 2,5 %, vilket är långt över prognoserna. Industriproduktionen har med stöd av exporten börjat öka och även investeringarna tilltar. Företagen strävar alltjämt efter att minska arbetskostnaderna, men produktionen och de växande vinsterna väntas så småningom börja synas också i hushållens inkomster. Sysselsättningen har börjat stärkas, och denna uppgång förväntas med tiden hejda nedgången i hushållens inkomster. Också konsumtionen ökade på våren, men tillväxten har sedan dess avtagit, vilket har väckt oro beträffande tillväxtens hållbarhet. De offentliga investeringarna väntas minska. De stigande priserna på insatsvaror har börjat synas också i produktpriserna. Konsumentpriserna med undantag av livsmedelspriserna är däremot alltjämt lägre än föregående år, och här väntas ingen förändring i år. Reformen av de ekonomiska strukturerna har framskridit, och kreditutbudet har ökat. För de värst skuldsatta företagen är situationen dock alltjämt mycket svår. De offentliga samfundens underskott och skuld är mycket stora; skulden nådde i fjol redan 160 % av bruttonationalprodukten. Möjligheterna till en snabbare tillväxt har förbättrats, men ekonomin är sårbar särskilt om verkningarna av det stigande oljepriset blir mer negativa än väntat inom landet och framför allt i den kinesiska och amerikanska ekonomin. Den ekonomiska tillväxten väntas nå upp till 3½ % i år för att sedan på nytt avta nästa år. Euroområdet är på väg ut ur ett tvåårigt skede av långsam ekonomisk tillväxt. Återhämtningen började i slutet av senaste år, och i början av detta år översteg produktionsökningen rent av förväntningarna något. Eurons värde steg i början av året nästan till 1,3 dollar, men har på nytt sjunkit till omkring 1,2 dollar, vilket har stött den främst exportberoende tillväxten. Det stigande oljepriset i dollar höjde först priserna på oljeprodukter bara litet, när valutan blev starkare. Sedan våren har denna buffert inte längre funnits, och den senaste tidens stegring i råoljepriset syns troligen fullt ut i priserna. Den interna efterfrågan är alltjämt svag. Företagens resultat har förbättrats, men investeringsverksamheten har varit fortsatt svag. Konsumenternas köpiver har hållits tillbaka av osäkerheten om de slutliga verkningarna av de pågående strukturella reformerna inom bl.a. arbetsmarknaden och hälsovården, och om hur mycket de ökar hushållens utgifter eller minskar deras inkomster. Också den höga arbetslösheten och företagens förväntningar som tyder på en försämrad sysselsättning kan ha ökat hushållens försiktighet. Så småningom beräknas konsumtionen dock börja återhämta sig. Den lätta penningpolitiken inom euroområdet har också stött tillväxten. Inom finanspolitiken ligger tyngdpunkten i målsättningen tydligare än i Förenta staterna på tryggan- 18
2 Den internationella ekonomin Bruttonationalprodukten 2001 2002 2003* 2004** 2005** procentuell volymförändring Förenta staterna 0,8 1,9 3,0 4 2½ Japan 0,4-0,3 2,5 3½ 2½ EU-25 1,7 1,1 0,8 2 2 Tyskland 0,6 0,2-0,1 1½ 1½ Frankrike 2,1 1,2 0,2 2 2 Italien 1,8 0,4 0,3 1 1½ Storbritannien 2,1 1,6 2,4 3 2½ Spanien 2,8 2,0 2,4 2½ 2½ Sverige 0,9 2,1 1,6 3 2½ Danmark 1,6 1,0 0,0 1½ 2 Finland 1,1 2,3 2,0 2,9 2,7 OECD 1,0 1,7 2,2 3½ 3 Övriga länder 3,9 4,6 5,0 6 5 Hela världen 2,3 3,0 3,8 4½ 3½ Arbetslöshetsgraden i vissa OECD-länder 2001 2002 2003* 2004** 2005** procent Förenta staterna 4,7 5,8 6,0 5½ 5½ Japan 5,0 5,4 5,3 4½ 4½ Storbritannien 5,0 5,1 5,0 5 5 Italien 9,5 9,0 8,6 8½ 8½ Frankrike 8,5 8,8 9,4 9½ 9½ Tyskland 7,8 8,6 9,3 10 9½ Sverige 4,9 4,9 5,6 6½ 6 Finland 9,1 9,1 9,0 8,8 8,5 Danmark 4,4 4,6 5,6 6 5½ EU-25 7,4 7,8 8,0 8 8 OECD 6,4 6,9 7,0 7 6½ 19
2 Den internationella ekonomin de av den långsiktiga hållbarheten och på uppnående av strukturella reformer. I målen för ingendera politiksektorn väntas några väsentliga förändringar på kort sikt. Trots att den senaste tidens utveckling både i euroområdet och på annat håll har ökat osäkerheten beträffande den ekonomiska utvecklingen, har området förutsättningar att i år uppnå en medeltillväxt på cirka 1,5 %, för bl.a. de nya medlemsländerna ökar unionens dynamiskhet. Om inga bakslag inträffar i den internationella ekonomiska utvecklingen är till och med en något snabbare tillväxt möjlig nästa år. En sådan positivare utveckling skulle dock kräva stöd av målmedvetna åtgärder för att undanröja områdets rigiditeter och öka flexibiliteten i medlemsländernas ekonomier. I Storbritannien uppnåddes senaste år en ekonomisk tillväxt på 2,4 %. Den ekonomiska utvecklingen och politiken har klart avvikit från linjen i unionens övriga medlemsländer. Den inhemska efterfrågan, särskilt konsumtionen, har vuxit kraftigt, och på bostadsmarknaden har synts tydliga tecken på överhettning. Centralbanken har därför sedan november 2003 höjt styrräntan med sammanlagt 1,25 procentenheter till 4,75 %. Det förefaller därför som om både den privata konsumtionen och bostadsmarknaden har börjat utjämnas. Den nuvarande prisnivån på bostäder anses inte vara hållbar på längre sikt. Den ökning i företagens investeringar som inleddes i början av 2003 har fortsatt. En investeringsökning på mer än 20 % på ett par år, vilket tidigare kännetecknat landet vid en återhämtning, är dock inte nu att vänta. De offentliga utgifterna beräknas växa snabbt ända till år 2005, men sedan avtar tillväxten. Produktionstillväxten beräknas bli cirka 3 % både 2004 och 2005. I Sverige ökade produktionen med 1,6 % i fjol. Under det första kvartalet i år var den ekonomiska tillväxten bättre än väntat. Exporten drog bra, och särskilt exporten av bilar och mobiltelefoner samt telenät växte snabbt. Den inhemska efterfrågan har varit fortsatt lam, men den privata konsumtionen väntas gå upp allt eftersom konjunkturutsikterna förbättras. Från sommaren antas också investeringarna uppnå bättre fart. Trots den snabbare tillväxten börjar sysselsättningen förbättras först år 2005. För att ge sysselsättningen tid att återhämta sig vill man inte strama åt penningpolitiken och en räntehöjning fördröjs om möjligt till nästa år. Den offentliga ekonomin utvisar i år ett överskott på 0,4 % i relation till totalproduktionen. Nästa år torde överskottet stiga till 0,8 %. Trots att vissa utgifter har skjutits upp, överskrids taket för statens utgifter i år. Därmed finns det i praktiken inga möjligheter till utgiftsökningar. Produktionen beräknas i år växa med 3 % och nästa år med 2½ %. De nya medlemsländerna utgör en rätt heterogen grupp. Gemensamt för dem är att den ekonomiska tillväxten under de närmaste åren och även efter det nästan utan undantag blir snabbare än i de gamla medlemsländerna. Arbetslösheten är allmänt hög, och behoven av ekonomiska omstruktureringar är stora. Också inflationen är ett problem för många, men inflationen varierar mycket. Av de tio nya medlemsländerna har i sex konsta- 20