När hästen har drabbats av kvarka. Kvarka är, liksom hästinfluensa, virusabort och virus-arterit, anmälningspliktiga sjukdomar hos hästar.



Relevanta dokument
Kvarka hos häst. Vilka är symptomen på kvarka? Vad orsakar kvarka?

Så skyddar du hästen från kvarka

SVENSKA RIDSPORTFÖRBUNDET Disciplinnämnden Ärende nr 2018:3

Smittsamma sjukdomar hos häst

SMITTOR, UTBROTT OCH SMITTSKYDDSTÄNK. Maria Nöremark, SVA

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Bromma Planeten Sjukdomspolicy

KVARKA. Se upp med FAKTA HUR MÅNGA DRABBAS?

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.

Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

Säkra steg för en säker mathantering

Lathund till dig som är behandlande veterinär vid fall av MRSA och MRSP som omfattas av förskriftskraven i K112

RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination.

Kvarka hästsjukdom med en lång historia

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm.

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning

RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att ditt barn får en svår infektion

Influensa A och B samt RS-virus

Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Så kan vi minska spridning av

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm

Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.

Calici, vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

OM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika

Hur vet man då om min hund har herpesvirus? Och har det någon betydelse att jag vet om det?

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?

Lokal anvisning

Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska

Ebolafeber information till resenärer. 21 oktober Version: 3. Hälsosäkerhetskommittén har godkänt dokumentet.

Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta

Policy vid barns sjukdom

Ringorm och regnskållor. Distriktsveterinärerna tipsar

Skaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus

Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner?

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom:

Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL

Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit)

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. december 2008

MRSA. Information till patienter och närstående

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion

Motion inför årsmöte 9/3

BVD - en kostsam sjukdom som går att bekämpa!

KVARKA. Hur tar du bäst hand om en kvarkasjuk häst? Hur länge är den sjuk? Och vad innebär isolering? Här får du svar på frågorna.

Föräldrainformation - Att förebygga smittspridning!

Barn, infektioner och antibiotika. ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Anna Hammarin Hygien på gym. Smitta och risker i träningslokalen. MoH-dagen

Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala

Streptokockinfektioner

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

MRSA. Information till patienter och närstående

Henriks Hage Förskola

Hygienrutiner i förskolan

Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt. reviderad version

Karin Persson

Malin Tihane Hygien i förskolan. Malin Tihane

Clostridium Difficile

MRSA. Information till patienter och närstående

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Infektioner hos barn i förskolan

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

BEHÖVER VI SKYDDA OSS MOT LUFTVÄGSINFEKTIONER? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccinering.

Hygienrutiner på förskolan

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015

Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Aktuellt om MRSA-bakterien på svingårdar

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan

Pieter Bruegel d.ä. Dödens triumf 1562

TUBERKULOS Information till patienter och närstående

Lunginflammation och vaccinering

Jenny Stenkvist Informationsmaterial för vården: MERS-CoV

Hygienkonferens hösten 2014

Information till ansvariga för boenden

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Vad ar klamydia? hur vanligt ar klamydia? ar klamydia farligt?

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN?

förskolan Smittsamt påp derström Smittskyddsläkare Ann SöderstrS kare Thomas Arvidsson Barnhälsov mars 2011

MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen Westmannaskolan

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck

MRSA hos barn inom barnomsorgen

Smittspridning På hund-dagis eller -pensionat

Transkript:

När hästen har drabbats av kvarka Kvarka är, liksom hästinfluensa, virusabort och virus-arterit, anmälningspliktiga sjukdomar hos hästar. Om ett stall drabbas av kvarka får det ofta stora konsekvenser. Därför lämnas här en kortfattad beskrivning över sjukdomen och förslag till åtgärder om stallet drabbats. Förslag till förebyggande åtgärder tas också upp. 1

Vad är kvarka? Kvarka orsakas av en bakterie med ett långt latinskt namn: Streptococcus equi subspecies equi oftast kallad Streptococcus equi. Även andra bakterier, som t ex Streptococcus equi subsp. Zooepidemicus (kallas ofta Streptococcus zooepidemicus) kan orsaka övre luftvägsinfektion som liknar kvarka. Streptococcus zooepidemicus kan förekomma relativt ofta i lågt antal i näsa och svalg hos friska hästar utan att orsaka sjukdom. I de fall då Streptococcus zooepidemicus eller andra sjukdomsframkallande bakterier påvisas och där smittspridningen skett till andra hästar bör isoleringsförfarande övervägas. De rekommendationer som ges nedan bör därför gälla. Syftet med isolering och andra åtgärder är att så snabbt som möjligt begränsa spridning av smittan, oavsett vilken bakterie som har orsakat sjukdomen. Kvarkabakterien är svår att isolera och odla från den sjuka eller misstänkt infekterade hästen. Detta beror bland annat på var man tar provet och vid vilken tidpunkt under infektionsprocessen provet tas. Bakterierna kan också gömma sig i luftsäckarna. Om hästen trots negativt provsvar från laboratoriet visar kvarkaliknande symtom med smittspridning till andra hästar, kan kvarka därför inte uteslutas. Om hästens allmäntillstånd av någon anledning försämras, exempelvis genom en virusinfektion eller stress, kan bakterierna växa till och orsaka sjukdom med kvarkaliknande symtom. Smitta sker lätt via direktkontakt mellan djur. Andra spridningsvägar är via gemensamma foderkrubbor och vattenhinkar, hästtransport-fordon, redskap och seldon samt via människor eftersom bakterien kan finnas kvar på kläder eller otvättade händer. Symtom Den klassiska symtombilden för kvarka är feber i kombination med svullna lymfknutor i huvud/halsregionen, varigt näsflöde och hosta. Bölder bildas ofta i de infekterade lymfknutorna mellan ganascherna. Ofta öppnar sig bölderna utåt och var rinner ur såret. Sjukdomen kan också förlöpa med betydligt lindrigare symtom, t ex enbart näsflöde eller hosta och påminner då mer om en förkylning. En del hästar blir emellertid mycket sjuka och följdsjukdomar är inte alltför ovanliga vid kvarkainfektioner. En sådan följdsjukdom är kastad kvarka, vilket innebär att bakterien sprids med blodet till inre organ och där orsakar bölder. En del hästar kan även få en överkänslighetsreaktion, vilket medför en höggradig vätskeansamling i kroppen kallat anasarka. 2

Smittspridning Kvarka är mycket smittsamt. Bakterien förekommer i böldinnehåll, i svalget, luftsäckar och i nässekret hos de smittade hästarna. Överföring sker framförallt vid direktkontakt. Den viktigaste smittkällan är sjuka hästar som smittar andra vid direktkontakt nos mot nos. En annan viktig smittväg är via gemensamma vattenkar och foderkrubbor. Även transportfordon, grimmor och betsel etc. med bakterier kan smitta friska hästar. Bakterier kan lätt överföras från händer och kläder. Inkubationstid Tiden från det att en häst blivit smittad med kvarkabakterier till dess den uppvisar sjukdomstecken, den s.k. inkubationstiden, varierar från två dagar till två veckor, men är vanligen 2-6 dagar. Provtagning Forskning om kvarka har visat att bakterien inte alltid kan påvisas vid provtagning, även om hästen är smittad. Om provet tas i näsan kan man endast odla fram kvarkabakterier i ca 40% av de hästar som har kvarka. Om hästen visar symtom som tyder på kvarka men där provsvaret är negativt, det vill säga att bakterien inte kan odlas fram, bör man ändå hantera sjukdomen som om det är kvarka eftersom de kliniska symtomen är typiska. En häst som haft kvarka blir immun en viss tid men inte för hela livet utan kan drabbas av sjukdomen igen senare. Behandling Kvarka går att behandla med antibiotika i vissa skeden. Därför är det viktigt att kontakta veterinär, så att rätt behandling snabbt sätts in. Isolering För att förhindra smittspridning bör sjuka hästar isoleras och rekommendationer angivna av STC (Svenska Travsportens Centralorganisation) lämpligen följas. Stall med sjuka hästar ska hållas isolerat i minst 20 dagar efter det att den sist insjuknade hästen inte längre visar symtom som varigt näsflöde och/eller feber. Om sjuka hästar har flyttats till ett isoleringsstall ska det stall varifrån hästarna flyttades hållas isolerat i 10 dagar under förutsättning att inga kvarvarande hästar insjuknat. Stallrengöring Kvarkabakterien är mycket motståndskraftig jämfört med t ex influensavirus och kan överleva många månader i exempelvis smuts och springor i boxinredningar. När inga hästar längre insjuknar och de drabbade har tillfrisknat är det mycket viktigt att hela stallet rengörs ordentligt. Börja med att grovtvätta/hetvattentvätta den del av stallet där sjuka hästar stått. Därefter görs en desinfektion. 3

Det finns flera bra desinfektionsmedel att köpa i fackhandeln. Ett är Virkon S som bland annat säljs av Apoteket och Lantmännen. Läs anvisningen på förpackningen noga. Rengör hästtransporter, boxar, stallar, vattenkoppar, badkar och utsatta platser på staket på bete samt utrustning som kan ha kommit i kontakt med smitta. Vid ett mer omfattande utbrott av smittsam sjukdom behöver hela stallet saneras! Åtgärder vid misstanke om smittsam sjukdom 1. Isolera misstänkt sjuk häst/hästar från övriga hästar i stallet. 2. Stäng stallet för in- och utpassering av hästar. 3. Kontakta veterinär. 4. Var extra noga med hygienen. Tvätta händerna noggrant med tvål och vatten. Undvik att torka på smutsig handduk. Byt skor/stövlar när stallet lämnas. Byt också kläder och duscha om annat stall ska besökas. 5. Informera alla som rör sig i stallet vad som hänt och vilka regler som gäller. 6. Rådgör med veterinär om något är oklart. 7. Rengör och desinficera hästtransporter som använts för transport av misstänkt smittad häst. 8. Gör upp temperaturlista för samtliga hästar i stallet. Kontrollera temperaturen varje dag. Förebyggande åtgärder 1. Anordna mottagningsstall för hästar som kommer utifrån. Här bör hästen stå ca 14 dagar innan den tas in till andra hästar. Var noga med hygienen och "tempa" hästen/hästarna. 2. Blanda inte unghästar, avelsston och tävlingshästar. 3. Använd separata foderkrubbor och vattenhinkar om detta är möjligt. 4. Gör rent hästtransportfordon och desinficera ofta. 5. Tvätta händer med tvål och vatten. Använd inte tyghanduk utan istället engångshanddukar för att torka händerna med. 4