Sveriges livsmedelsexport

Sveriges livsmedelsexport 2002

Innehållsförteckning Sid Sammanfattning 3 1. Inledning 4 2. Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel 4 2.1 Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2002 4 2.2 Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel efter EU-inträdet 1995 4 3. Förklaringar till exportvärdeökningen 6 4. Reexport och importerade varors del av exporten 7 4.1 Exportvärdeökningen rensat från importerade jordbruksvaror och livsmedel 7 4.2 Reexport och vidareexportens del av totala livsmedelsexporte 8 5. Slutsatser 12

Sammanfattning Livsmedelsexport ökade med sju procent mellan 2001 och 2002 till ett värde av 26,7 miljarder kronor. Förädlade livsmedel står för den stora ökningen av exportvärdet medan rena jordbruksvaror står för en mindre del. Vad som berett vägen för export av förädlade livsmedel är bland annat att de redan innan EU-inträde 1995 gynnats av frihandelsavtal och möjlighet att exportera med exportbidrag medan jordbruksvaror varit svårare att exportera på grund av andra länders importskydd och slopandet av exportbidrag mellan 1991-1994 före EUinträdet. Efter EU-inträdet blev villkoren mer lika för jordbruksprodukter och förädlade livsmedel såväl på den inre marknaden som vid export till tredje land. Andra faktorer som påverkat exporten av förädlade livsmedel är att vilkoren har gjort det möjligt för livsmedelsindustrin att ägna sig åt kontinuerlig exportverksamhet medan export av jordbruksprodukter främst skett vid överskott. Värdeökningen av exporten kan dock inte förknippas med ökad produktion av jordbruksvaror, eftersom produktionen under senare år varit stabil. Vi anser att ökningen av värdet på livsmedelsexporten kommer både den svenska livsmedelsindustrin och det svenska jordbruket till godo. För jordbrukets del ger ökad livsmedelsexport bättre möjlighet till avsättning för svenska jordbruksvaror. I många av de förädlade livsmedlen som går på export ingår både importerade och svenska råvaror. I den svenska livsmedelsexporten återfinns också importerade jordbruksprodukter och livsmedel som inte vidareförädlats innan de går på vidareexport från Sverige. Detta fenomen kallas reexport. En typisk produkt som inte vidareförädlas innan den går på reexport är bananer. Dock står reexport enbart för en liten del av exportvärdet. För 2002 uppskattar vi att reexporten från står för cirka 2 miljarder kronor av totalt 26,7 miljarder kronor. Om man däremot räknar in de förädlade livsmedel där importerade råvaror ingår stiger siffran till 4,6 miljarder kronor. Även om de svenska livsmedel som går på export innehåller importerade råvaror sker förädlingen i Sverige, vilket tillför positiva värden för Sverige. Vi anser att import av råvaror ska ses som ett tecken på att vi befinner oss i en integrerad EUmarknad och som både leder till konkurrens och ett större utbud. Det visar också att livsmedelsindustrin i Sverige tänker kostnadseffektivt och söker råvaror som gör att de kan producera livsmedel till konkurrensmässiga priser. Att vi i Sverige inte producerar alla råvaror själva beror som tidigare nämnts på att vi inte har de naturliga förutsättningar som krävs för det. Var produkten produceras bestäms också av var produktionen är mest lönsam och effektiv. Likaså gäller för vidareförädlingen. Att vi i Sverige vidareförädlar importerade råvaror och livsmedel är en lönsam affär som förutsätter att vi har en duktig livsmedelsindustri i Sverige. Vidare så kommer den största andelen av de importerade råvarorna från den gemensamma EU-marknaden. I vissa fall är import från EU import i sin tur från tredje land. Att vår svenska livsmedelsexport innehåller importerade komponenter är inte något unikt just för livsmedelssektorn. Den svenska varuexporten innehåller generellt sett många importerade komponenter. 3

1. Inledning Vi försöker i denna promemoria göra en utvärdering av vår svenska livsmedelsexport. Hur har exporten sett ut sedan EU-inträdet, vem gynnas av exporten och vad består vår export av? Vi avser också att ha en diskussion om begreppen vidareexport och reexport samt respektive del av vår svenska export av jordbruksvaror och livsmedel. Vi börjar mer att se på exportutvecklingen sedan EU-inträdet 1995 och fortsätter sedan med att utröna vad exportökningen beror på, om det har med ökad produktionen av svenska jordbruksvaror att göra eller vilka andra faktorer som kan ligga bakom. Sedan går vi igenom de största exportvarugrupperna för att se varifrån de olika råvarorna kommer, om de är svenska eller om det är importerade. Denna information har vi fått efter att ha tagit kontakt med svenska producenter, importörer samt exportörer av livsmedel. I sista stycket gör vi en uppskattning av hur stor reexporten respektive vidareexporten är och vilka varor den omfattar. 2. Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel 2.1 Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2002 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 26,7 miljarder kronor 2002. Förädlade livsmedel stod för 66 procent eller 17,7 miljarder kronor av den totala livsmedelsexporten 2002. Våra främsta exportframgångar på produktnivå inom förädlade produkter var vodka, bakverk, choklad och chokladvaror, livsmedelsberedningar, såser, sockerkonfektyr samt rostat kaffe. Inom råvaror var lax, vete och havre storsäljarna. 2.2 Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel efter EU-inträdet 1995 Diagram 1: Sveriges totala handel med jordbruksprodukter och livsmedel 1993 2002 Mkr Sveriges totala handel med jordbruksvaror och livsmedel 1993-2002 60 50 40 30 20 Import av jordbruksvaror och livsmedel Export av jordbruksprodukter och livsmedel 10 0 1993 1994 1995 1996 1997 19981999 2000 2001 2002 Källa: SCB (Se bilaga 1 till denna promemoria för detaljerad statistik över Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel 2001 2002) 4

Det vi vet är att totala värdet av exporten och importen ökade efter EU-inträdet 1995. Dock ökade värdet av exporten mer än importen. Importvärdet har ökat med 67 % sedan EU-inträdet medan exportvärdet har ökat med 97 % under samma period. I siffror ökade importen från 25,4 till 51,8 miljarder kronor och exporten från 13,5 till närmare 27 miljarder kronor. Att importen från EU-länderna ökade hänger samman med att Sverige fick fri import från de andra EU-länderna samtidigt som tullskyddet mot länder utanför EU i många fall ökade jämfört med tidigare. En förklaring till att värdet av importen ökade är att man började importera mer från EU än tredje land och varor som man importerade från EU hade högre genomsnittligt värde per kvantitet jämfört med motsvarande varor från tredje land. En annan förklaring till det ökade värdet av importen från EU var att en viss import från tredje land kan dölja sig i den redovisade importen från EU, då varor från tredje land som tullbehandlas i ett annat EU-land på väg till Sverige redovisas som import från EU 1. Importen från länder utanför EU blir i många fall underskattad när den redovisas efter avsändningsland. Liksom importen minskade exporten under denna period till länder utanför EU samtidigt som värdet på exporten steg. Den fria marknaden inom EU låg bland bakom denna ökning men också en gynnsam kronkurs under 1993-1995 efter den stora deprecieringen 1992, vilket påverkade exportvärdet. Vidare gjordes medvetna exportsatsningar inför ett eventuellt EU-medlemskap. Den värdemässiga ökningen till EU motsvarades dock inte av kvantitetsökningar i samma omfattning. Den minskade exporten till länder utanför EU kan också höra samman med att ett av våra viktiga exportländer, Finland, också gick med i EU 1995 vilket medför att den svenska exporten till Finland förflyttas till inom EU. Idag sker importen till största del från andra EU-länder medan exporten är mer jämnt fördelad mellan EU och tredje land. Vad vi kan se i diagram 1 så har vi trots ökat värde av exporten ett betydande underskott i handeln med jordbruksvaror och livsmedel. I absoluta tal har underskottet stigit sedan vi blev medlemmar i EU även om det i relativa termer blivit mindre. Export bestod även före EU-inträdet till stor del av förädlade livsmedel. Vad som berett vägen för vår export av förädlade livsmedel är att förädlade livsmedel gynnats av frihandelsavtal 2 redan före EUinträdet medan jordbruksprodukter varit svårare att exportera på grund av andra länders importskydd. En annan förklaring kan också vara att förädlade livsmedel kunnat exporteras med exportbidrag samtidigt som bidragen avskaffades för jordbruksvaror under åren 1991-94 före EU-inträdet. Att exporten till stor del består av förädlade livsmedel idag hör dock inte samman med att dessa produkter får en stor del av exportbidragen. Utvecklingen av exporten för dessa produkter har nämligen ökat trots samma eller sämre villkor för att få exportbidrag för dessa produkter idag. Efter inträdet har dessa produkter mer och mer kommit att gynnas av den inre marknadens fria handel. Vid inträdet kunde vi se att exporten av jordbruksprodukter och livsmedel stod för de största ökningarna i exporten men trots det har exporten av förädlade livsmedel ökat till förmån för jordbruksvaror. 1 Efter EU-inträdet har vi ändrade rutiner för statistikinsamling inom EU. 2 Frihandelsavtal i och med EFTA sedan 1960-talet och mellan EFTA och EG sedan 1972. 5

3. Förklaringar till exportvärdeökningen Sverige export av jordbruksvaror och livsmedel samt exportvärde har alltså ökat sedan EU-inträdet, samtidigt som det skett en viss omfördelning av handeln till förmån för andra EU-medlemmar. Det finns flera skäl till varför totalsiffror visar på ökad export. Kanske är den främsta förklaringen till att handelsvärdet har ökat att EU-marknaden har berett vägen för ökat handelsutbyte EU-länderna emellan. Den gemensamma marknaden har lett till ökad specialisering på vissa produkter, varumärken, kvalitet inom ramen för ett ökande utbud och fri konkurrens på den inre marknaden. I handelsstatistiken redovisas det ökade handelsutbytet som ökad import och export som i realiteten inte behöver innebära ökad produktion. Tidigare var exporten mer jämn fördelad mellan EUländerna och tredje land. Att mer av vår export går till EU påverkar exportvärdet då handeln sker till EU-pris. Inom EU är prisnivån högre vilket påverkar exportvärdet. Om export istället går till länder utanför EU så ligger exportvärdesiffran lägre eftersom den kompensation exporten får via exportbidrag inte räknas in i exportvärdet. Att exportvärdet ökar kan alltså förklaras av att vi exporterar mer till andra EU-länder. Värdeökningen av exporten hänger också samman med att vi exporterar mycket förädlade livsmedel som ger ett högre genomsnittligt värde per kvantitet. Dessutom har värdeökningen varit högre för förädlade livsmedel än för jordbruksvaror och livsmedel. Vidare har villkoren gjort det möjligt för livsmedelssektorn att ägna sig åt kontinuerlig exportverksamhet medan export av jordbruksvaror och livsmedel främst sker vid överskott. Det vi kan utläsa från produktionsstatistiken är trots exportvärdeökningen har produktionen av jordbruksvaror och livsmedel i Sverige har varit stabil de senaste åren vilket gör att man inte kan koppla ihop det ökade handelsvärdet med ökad produktion 3. 3 Underlag har varit Jordbruksverkets marknadsöversikter för animaler, trädgårdsprodukter, vegetabilier samt muntlig information från marknadsenheten. 6

4. Reexport och importerade varors del av exporten I många av våra förädlade livsmedel finns råvaror som en gång har importerats eller förts in från annat EU-land. Till stor del är det råvaror som vi själva inte producerar såsom kakao, vissa frukter och grönsaker med det kan också bero på att råvaran är billigare eller kanske bättre utanför Sverige. Inom EU handlas råvaror tullfritt och således utan tulldokument vilket medför att en svensk producent lätt kan använda sig av andra EU-råvaror i sina produkter. 4.1 Exportvärdeökningen rensat från importerade jordbruksvaror och livsmedel För att få en uppfattning om hur vår exportutveckling ser vi inte inkluderade jordbruksvaror och livsmedel som vi inte producerad i Sverige exkluderar vi dessa produkter från exportutvecklingen från EU-inträdet 1995 fram till 2002. I urvalet har vi valt att exkludera följande produkter: varugruppen fisk, kräftoch blötdjur som till största del består av import från Norge, frukter såsom bananer, citrusfrukter, melon, vindruvor, dadlar med mera 4, nötter, tobak och tobaksvaror, te, kakao 5, kryddor, kaffe. I urvalet ingår ej förädlade sammansatta produkter även om de innehåller importerade råvaror. Diagram 2: Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel 1995 2002 Mkr 30 25 20 15 10 5 0 Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel 1995-2002 1995 1996 1997 19981999 2000 2001 2002 Totala exporten Totala exporten rensad från importerade jordbruksvaror och livsmedel Källa: SCB 4 Förutom de frukter och nötter som nämnt i texten ingår i denna kategori följande: Kokosnötter, paranötter, cashewnötter, mandel, hasselnötter, valnötter, kastanjer, pistaschmandel, fikon, ananas, avokado, guava, mango, mangostan, apelsiner, mandariner, grapefrukt, citroner, russin, papayafrukt. 5 Kakaobönor, kakaoskal, kakaomassa, kakaosmör (inte kakaopulver eller förädlade kakaoprodukter). 7

Exportutvecklingen av livsmedel rensad från importerade jordbruksvaror och livsmedel följer den totala exportutvecklingen av svenska jordbruksvaror och livsmedel i stort. Dock kan vi se en större skillnad i utvecklingen under senare år då totala exporten ökar mer än totala exporten där importerade jordbruksvaror och livsmedel inte är inräknade. Detta kan förklaras av att vi hade en stor ökning i exportvärdet för vissa av de importerade jordbruksvarorna och livsmedlen vi valde att exkludera. Detta gäller främst export av bananer som ökat med 181 % från 121 till 341 miljoner mellan 1996 6 till 2002 men även varugruppen fisk, kräft- och blötdjur där exportvärdet ökade med 150 % från 2 till 5 miljarder mellan 1995 till 2002. Procentuellt sett ökade exportvärdet mer för den del av exporten som innehåller importerade jordbruksvaror och livsmedel som ökade +108 % från 1995 till 2002 än för den totala exporten som inte innehöll dessa produkter som ökad +82 % under samma period. 4.2 Reexport och vidareexportens del av totala livsmedelsexporten För att få en överblick hur stor del av vår export av livsmedel som utgörs av reexport respektive vidareexport av importerade livsmedel gör vi en sammanfattning i tabell 2. Viktigt att komma ihåg är att om exporten rensas från reexport skall importstatistiken också korrigeras. Tabell 2: Vidareexport och reexport av jordbruksvaror och livsmedel 2002 Typ av jordbruksvara respektive livsmedel: Förklaring samt uppskattning av värde: Totala värdet av exporten för resp. varugrupp Köttprodukter Vi har i Sverige en relativt stor import av kött och köttvaror. Detta hör samman med att vår självförsörjandegrad har minskat och i dagsläget har vi brist på både får- och nötkött i Sverige. Den export som går från Sverige innehåller både svenskt kött samt vidareexport av importerat kött och går främst till Finland och Danmark. I de fall det handlar om vidareexport till våra närliggande marknader beror ofta detta på att man valt att samordna import och lagring av kostnadsskäl, men det handlar också om regelbunden vidareexport av importerat kött. 1 100 mkr 6 Vid EU-inträde infördes ny regim för bananer i Sverige. Bananimporten hade ett övergångsarrangemang som inte slog igenom förens 1996, vilket gör det väldigt osäkert att jämföra handelssiffror innan effekten av denna tog vid. Detta är orsaken till att vi utgår från 1996 och inte 1995 i denna jämförelse. 8

Typ av jordbruksvara respektive livsmedel: Förklaring samt uppskattning av värde: Totala värdet av exporten för resp. varugrupp Smör Färsk lax Spannmål Ris Pasta Export inom produktgruppen mejeriprodukter och ägg består främst av svenska mjölkråvaror som förädlas och inte av importerade råvaror. Stora exportprodukter från Sverige är skummjölkspulver, smör och smörolja och ost. Exporten går både till våra närliggande marknader och andra EU länder men en viss export sker också till tredje land. Den vidareexport som sker inom denna varugrupp gäller främst smör som importeras från Nya Zeeland. En vidareförädling sker i Sverige innan den når sin slutdestination vilket är den engelska marknaden. Per år handlar det om runt 7 000 ton som importeras till Sverige och 10 000 ton som i sin tur, med de svenska insatsvarorna, skickas vidare till England. Vidareexport motsvarade i runda tal 90 mkr, dock tillsätts 30 % svenska råvaror i produkten som går på export. Till en stor del består den svenska exporten inom fisk, kräftoch blötdjur av färsk och kyld lax som importeras från Norge. 2002 bestod närmare 30 % av exporten från Sverige av färsk lax som gick på vidareexport till övriga EU. Andelen förädlade laxprodukter som gick på vidareexport var inte lika stor. Det sker även en viss vidareexport av produkten torkad torsk som uteslutande går till EU marknaden. Även om man exkluderar vidareexport av lax ökar värdet av exporten i denna varugrupp och detta kan förklaras av att en allt större del av förädlingen av fisk sker i Sverige vilket inbringar ett högt exportvärde. Vidareförädling gynnar den svenska beredningsindustrin. 1400 mkr, reexport, färsk lax, med reservation då en viss ompaketering sker i Sverige Exporten i varugruppen spannmål och varor, därav påverkas av skördeväxlingar och det är främst överproduktion som går på export. Export inom denna varugrupp består främst av svenska råvaror men även en viss del importerade råvaror. En stor exportprodukt är svenskt havre till USA. En komplettering av import som vi gör till Sverige där en liten del även går på reexport, är maltkorn som används vid tillverkning av malt. Värdet på maltkornet kan uppskattas till några miljoner kronor. Ris och pasta ingår också i denna varugrupp och det ris som går på export från Sverige är importerat och sedan ompaketerat i Sverige. Export av pasta består både av importerad pasta som går på reexport men även egen producerad pasta, vari det ingår importerat durumvete, som går på export och främst då till Finland. 1 665 mkr 5 160 mkr 3 596 mkr 9

Typ av jordbruksvara respektive livsmedel: Förklaring samt uppskattning av värde: Totala värdet av exporten för resp. varugrupp Ingen uppskattning av värdet mer än att det rör sig om några tusen ton maltkorn som går på reexport. Maltkorn, några mkr Ris, 14 mkr, reexport Pasta, 11 mkr, reexport Bananer och annan exotisk frukt Te, rostat kaffe, orostat kaffe, kakao och kryddor Den stora exportökningen för frukt och grönsaker förklaras i huvudsak av att Sverige fått en ökad reexport av bananer. Från ett exportvärde på 163 miljoner kronor 2001 steg exportvärdet för bananer till 341 miljoner kronor 2002. Förutom reexport av bananer förekommer det också en del reexport av t.ex. apelsiner och vindruvor framför allt till Finland, Norge och Danmark. Den export av svenska grönsaker som sker från Sverige är inte regelmässigt utan sker då det finns en tillfällig efterfrågan på den europeiska marknaden. Vi har däremot en större export från Sverige av bearbetade produkter av frukt eller grönsaker. De bearbetade produkterna innehåller i större utsträckning en blandning av svenska och importerade råvaror. Bananer, 341 mkr, reexport Annan exotisk frukt, ingen uppfattning om värdet. Socker är en bulkprodukt och majoriteten av det som produceras i Sverige konsumeras också här. Produktionen är bestämd av kvot och vid produktion över kvot exporteras socker och då främst till Danmark men också till länder utanför EU. Sockerkonfektyrer i sin tur består både av importerade och svenska råvaror. Exporten av kaffe, te och kakao m.m. är främst vidareförädling av importerade råvaror. En stor exportprodukt från Sverige är rostat och orostat kaffe. Det rostade kaffet är vidareförädlat i Sverige medan det orostade går oförädlat eller uppblandat och ompaketerat vidare. I choklad och chokladvaror ingår både svenska och importerade råvaror såsom svenskt mjölkpulver och importerad kakaomassa. Te liksom kryddor importeras också till Sverige som bulkprodukter och säljs vidare konsumentförpackad. Te, 260 mkr, ompaketering sker i Sverige Rostat kaffe, 358 mkr, vidareförädling sker i Sverige Orostat kaffe, 4,5 mkr, reexport Kakao, 200 mkr, vidareförädling sker i Sverige Kryddor, ingen uppfattning om värdet 1 636 mkr 888 mkr 1 985 mkr 10

Typ av jordbruksvara respektive livsmedel: Förklaring samt uppskattning av värde: Totala värdet av exporten för resp. varugrupp Karakteristiskt för diverse livsmedel är att det främst innehåller vidareförädlade livsmedel och att råvarorna både är svenska och importerade. I denna varugrupp ingår förädlade livsmedel såsom vissa färdiga maträtter, vissa barnmatsprodukter, vissa sportdrycker, Bregott och sockerfritt godis. Soppor, såser och buljonger och beredningar av spannmål och mjöl mm som också ingår i denna kategori är till största del är producerade med svenska livsmedel medan margarin är främst producerat av importerade oljor och fetter. Vin Tobak och tobaksprodukter Inom kategorin drycker står export av starksprit och då vodkan för nästan hela potten. Förutom vodkan så ökade exporten av vin och cider. Vin är importerat men resten av produkterna inom denna varugrupp är till stor del producerade av svensk spannmål och svenska råvaror. Vin, 75 miljoner, reexport Den export av som förekommer inom produktgruppen tobak och tobaksprodukter handlar om export av svensk producerat snus för 103 miljoner kronor. I 2002 års exportsiffror ingick också produktion av piptobak för 90 miljoner kronor och cigarr för 4 miljoner kronor. Produktion av piptobak och cigarr skedde i Sverige fram till tidigt 2003. Övrig export inom denna varugrupp är reexport av råvaran tobak. Råvaran tobak, 126 miljoner, reexport 4 857 mkr 323 mkr Hela posten Inom oljor och fetter samt oljeväxtfrön stod hydrerade vegetabiliska oljor och fetter för merparten av ökningen i exporten. 1 648 + 28 mkr Majoriteten av dessa produkter är importerade för att användas i produktion av margarin och annat matfett. Total summa Minst 4,6 mdr (varav reexport 2 mdr) 11

5. Slutsatser Handelsvärdets ökning har inte inneburit att produktion ökat utan kan främst härledas till ökad handel med produkter som har större värde än tidigare och att handeln allt sedan EU-inträde har ökat med andra medlemsländer. Värdet har också ökat då handel till stor del består av förädlade livsmedel samt att värdeutvecklingen för dessa har varit snabbare än för jordbruksvaror. Exportutvecklingen rensat från importerade jordbruksvaror följer utvecklingen av exporten i stort. Dock ser vi att när importerade jordbruksvaror var inkluderade i exporten ökade den mer än när exporten var rensad från dessa produkter. Trots att vi ser en ökning i exportvärdet är vårt handelsnetto negativt. Gapen mellan exporten och importen är stort. I den mån bearbetningsgraden ökar mellan de importerade produkterna och exporterade kan detta medför en försämring av handelsbalansen. Ett sätt att förbättra handelsnettot är en högre förädlingsgrad i exporten. Importerade råvaror förekommer i våra svenska livsmedel som vi har granskat. Förklaringarna till förekomsten av importerade råvaror är flera. Det kan bero på att importerade livsmedel helt enkelt är billigare och bättre än svenska vilket blir en anledning till att man väljer dessa. Detta hör samman med att även industrin står inför ökade möjligheter i och med EU och för att kunna pressa priserna på sina produkter väljer att importera allt mer råvaror till sin produktion. Den egna svenska produktionen av jordbruksråvaror har inte ökat som en följd av att marknaden och konkurrensen har hårdnat. Dock så handlar det endast i få fall handlar om reexport av produkter i den meningen att varan inte på något sett vidareförädlas innan den går på vidareexport från Sverige. Oftast sker någon form av vidareförädling i Sverige innan den går på vidareexport. Undantag är bananer som är en typisk reexportvara där inte ens en ompaketering sker innan den går på vidareexport till Finland och Norge. Vidare har denna promemoria väckt frågan var man ska dra gränsen för att klassificera vissa varor som reexport respektive att de har förädlats i annat land? Är vår import av kaffe som sedan exporteras reexport? En viss vidareförädling i form av malning och paketering alternativt blandning av bönor sker ofta i Sverige och kanske ska varan anses som en vidareförädlad vara? Hur ska man se på engelskt te är en liknande fråga. För Sveriges del är det positivt att vidareförädling sker inom våra gränser då det både ger högre exportvärde samt genererar arbetstillfällen. Vad är i så fall vidareexport? Inom EU forslas varor tullfritt mellan länderna utan tulldokument och kan ses som ett tecken på att vi är en integrerad EUmarknad. Är den utförseln export eller handelsutbyte inom tullunion? Den totala siffran som presenteras för reexporten och vidareexporten i stycke 4.2 i denna PM är endast en uppskattning. Vi gör inga anspråk på att få fram en total siffra för hur stor reexporten eller vidareexporten var från Sverige då vi inte anser att detta är möjligt med den information som vi fått tag på. Siffrorna visar enbart hur stor andel av exporten som vi uppskattar vara vidareexport respektive reexport 2002 och att reexporten respektive vidareexporten inte är så omfattande trots allt. Vi anser att import av råvaror ska ses som ett sunt inslag som både leder till konkurrens och ett större utbud. Det visar också att livsmedelsindustrin i Sverige tänker kostnadseffektivt och söker råvaror som gör att de kan producera livsmedel till konkurrensmässiga priser. Att vi i Sverige inte producerar alla råvaror själva beror som tidigare nämnts på att vi inte har de naturliga förutsättningar som krävs för det. Var produkten produceras bestäms också av var produktionen är mest lönsam och effektiv. Likaså gäller för vidareförädlingen. Att vi i Sverige vidareförädlar importerade råvaror och livsmedel är en lönsam affär som förutsätter att vi har en duktig livsmedelsindustri i Sverige. 12

Tabell 1 Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel 2001-2002 Bilaga 1 Produktgrupper: Export (mkr) Förändring % 2001 2002 02/01 Levande djur 104 112 +12 Kött och köttvaror 1 010 1 100 +9 Nötkött 80 82 +3 Griskött 385 399 +4 Får-, lamm- och getkött 7 6-14 Fjäderfäkött 102 85-17 Övrigt kött inklusive vilt 86 86 0 Beredda köttprodukter 282 379 +34 Ej varufördelad EU-handel 68 62 Mejeriprodukter och ägg 1 982 1 665-16 Mjölk, grädde, youghurt mm 565 331-41 Smör och andra smörfettsprod. 476 360-24 Glassvaror 286 322 +13 Ost och ostmassa 516 470-9 Ägg och äggalbuminer 75 123 +64 Ej varufördelad EU-handel 64 60 Fisk, kräft- och blötdjur 4934 5160 +5 Fisk, kräft- och blötdjur 4 000 4 190 +5 Beredn. av fisk o kräftdjur mm 728 803 +10 Ej varufördelad EU-handel 207 167 Spannmål och varor därav 4 081 3 596-12 Spannmål (exkl. ris) 1 823 1 131-38 Mjöl, grun, malt mm 285 307 +8 Ris 14 14 0 Bakverk och bröd mm 1 245 1 358 +9 Okokt pasta 18 16-11 Övr. beredn. av spannm. o mjöl 255 295 +16 Ej varufördelad EU-handel 441 475 Frukt och grönsaker 1 285 1 636 +28 Färska och kylda grönsaker 97 93-4 Frysta grönsaker 247 271 +10 Torkade grönsaker mm 12 25 +108 Beredda potatis produkter 71 76 +7 Övr. beredn. av grönsaker 102 221 +117 Färsk, kyld, torkad frukt o bär 275 455 +65 Fryst frukt och bär 223 199 +11 Saft, sylt och marmelad 68 100 +47 Övr. beredn. av frukt och bär 33 38 +15 Ej varufördelad EU-handel 157 157 Socker, sockervaror m.m. 841 888 +5 Socker, melass och honung 464 544 +17 Sockerkonfektyr 341 321-6 Ej varufördelad EU-handel 36 23 13

Fortsättning Tabell 1 Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel 2001-2002 Produktgrupper: Export (mkr) Förändring % 2001 2002 02/01 Kaffe, te, kakao m.m. 1 930 1 985 +3 Kaffe och kaffeersättningar 361 414 +15 Choklad och kakaoberedningar 1 358 1 364 +0,4 Te, kakao och kryddor 188 151-20 Ej varufördelad EU-handel 23 56 Djurfoder 294 300 +2 Diverse livsmedel 2 540 3 360 +32 Soppor, såser och buljonger 498 545 +9 Margarin och annat matfett 895 617-31 Beredn. av spannm., mjöl mm 224 288 +29 Övriga livsmedel 868 1 826 +110 Ej varufördelad EU-handel 55 84 Drycker 4 403 4 857 +10 Starksprit 3 919 4 322 +10 Vin 44 75 +70 Övriga drycker med alkohol 97 121 +25 Drycker utan alkohol 269 281 +4 Ej varufördelad EU-handel 75 59 Tobak och tobaksvaror 333 323-4 Oljeväxtfrön, oljehaltiga nötter 31 28-10 Oljor och fetter 1 161 1 648 +42 SUMMA 24 929 26 659 +7 Sammanfattning Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel 2001-2002 Produktgrupper enligt SITC: Export (mkr) Förändring % 2001 2002 02/01 00 Levande djur 104 112 +12 01 Kött och köttvaror 1 010 1 100 +9 02 Mejeriprodukter och ägg 1 982 1 665-16 03 Fisk, kräft- och blötdjur 4 934 5 160 +5 04 Spannmål och varor därav 4 081 3 596-12 05 Frukt och grönsaker 1 285 1 636 +28 06 Socker, sockervaror m.m. 841 888 +5 07 Kaffe, te, kakao m.m. 1 930 1 985 +3 08 Djurfoder 294 300 +2 09 Diverse livsmedel 2 540 3 276 +32 11 Drycker 4 403 4 857 +10 12 Tobak och tobaksvaror 333 323-4 22 Oljeväxtfrön, oljehaltiga nötter 31 28-10 4 Oljor och fetter 1 161 1 648 +42 SUMMA 24 929 26 659 14