Tidigare HAVSMILJÖN VÄSTERHAVET VÄSTERHAVET. Aktuellt om miljön i Kattegatt, Skagerrak och Öresund. Tema: Åtgärder



Relevanta dokument
VÄSTERHAVET. VÄSTERHAVET Aktuellt om miljön i Skagerrak, Kattegatt och Öresund. Tidigare HAVSMILJÖN

Giftiga båtbottenfärger om oönskad påväxt på båtar och konsekvenser i miljön. Åsa Arrhenius Inst för växt- och miljövetenskaper Göteborgs universitet

Många ska samsas om havet Dialog om framtida havsplan för Västerhavet. Västra Götaland, Halland & Skåne

Skrovmålet 2018/ oktober 2016 Tekniska nämndhuset, Stockholm Lina Petersson, Transportstyrelsen

Magnus Dahlström. Chalmers tekniska högskola

Föroreningsproblematiken vid marinor, varv och båtuppläggningsplatser

Det går inte att visa bilden. Risker vid sanering av båtbottenfärg

Exploatering och påverkan på ålgräsängar

Miljötillsyn i småbåtshamnar. Göran Tobiasson Miljö & Hälsoskydd

Riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar. Framtagna av HaV, på uppdrag av regeringen, för att minimera miljöpåverkan i augusti 2012

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Skrovmålet Konferens båtbotten

Båtar och bo+enfärger Vem vill äta en gi7ig spä+a? Prof. Kjell Nordberg, Inst f. Geovetenskaper, Göteborgs univ. E-post:

Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö.

Bryggor och uppgrumling av sediment

Information om miljöförvaltningen Göteborgs arbete med tillsyn av fritidsbåtshamnar

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

Småskalig kustexploatering

Krav på ekologisk kompensation - ett sätt att uppnå miljökvalitetsnormerna?

Hav möter Land vill ändra på detta.

Regelrådets ställningstagande. Innehållet i förslaget. Skälen för Regelrådets ställningstagande. Bakgrund och syfte med förslaget

CHANGE att ändra båtägares antifoulinganvändning i Östersjön

Rent Skrov - Rent Hav - Rent Samvete

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Interreg IVA Kattegatt-Skagerrak programmet

Båtbottentvättning av fritidsbåtar

Regelverk rörande båtbottenfärger

Båtbottenfärger ett miljöproblem

Miljöförvaltningens rådgivande referensvärden för utfasning av biocider på båtskrov

Yttrande

Riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar.

U2008/3167/UH. Enligt sändlista

Fiskeregler i havet i Västra Götalands län

Övervakningsprogram för havsmiljödirektivet. Lunchseminarium 29 januari 2015

Fiskeregler i havet i Västra Götalands län

Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en

H ä r ä r ubåten instängd

Tillståndsprövning - odling av musslor och ostron. Jarl Svahn Länsstyrelsen Västra Götalands län Vattenvårdsenheten

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön

Båtliv och miljö - En liten guide till ett miljövänligare båtliv

Viva vatten Mia Svedäng Projektledare Lokal vattenmiljö

Östersjön - ett evolutionärt experiment

Därför är vissa träd mer värdefulla än andra

Det finns mycket kvar att kämpa för. Här hittar du några tips på hur du njuter av ditt båtliv på ett miljövänligare sätt.

ÖVER EN MILJON TYCKER SOM DU. Att TYVÄRR HAR BÅTLIVET EN BAKSIDA. VET DU HUR DIN HÄLSA PÅVERKAS av

Torskburar - ett lovande alternativ till garnfisket Sara Königson, Fredrik Ljunghager och Sven-Gunnar Lunneryd

Borsttvätt istället för bottenmålning. Copyright BoatWasher Sweden AB

Fiskeriverkets undersökningsfartyg U/F Argos

Vad tittar vi på vid tillsyn på båtklubbar?

Miljo plan Sticklinge Udde Ba tklubb

Inventering av spökredskap i 8-fjordar av Dan Calderon, Miljöteknik i väst

Erfarenheter och beteende hos båtägare

Förslag till fiskregleringar i Bratten

Det finns även ett lokalt bestånd av vad vi kallar Kattegattorsk, ett bestånd som får allt svårare. Det finns en annan verklighet

Den goda kustmiljön. Hur påverkar och skyddar vi livet under ytan? Susanne Baden. Institutionen för Biologi o Miljövetenskap

Inkvarteringsstatistik december 2004

Sändlista. Bildande av Hänsynsområden i skärgården

Fiske med omsorg om räkbeståndet

Övergödning. och effekterna. Philip Axe

Inkvarteringsstatistik september 2004

Sälens matvanor kartläggs

Rutiner och system kring det finansiella arbetet med EU-projekt 16 november Yvonne Wernebjer Kommunalförbundet BOSAM

LOVA och sanering av fritidsbåtar 5 juni, kl 09:00 11:30.

Inspektionsrapport, egenkontroll gällande båtklubbar och marinor

En av Sveriges största folkrörelser

Samrådssvar från Vattenrådet för Bohuskusten gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Miljöpolicy. Skogsviks båtklubb

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Bilaga 1 Skattning av ålgräsförändringar i Västerhavet

Sändlista. Bildande av Hänsynsområden i skärgården

6sätt att slippa bottenmåla

Ett samarbetsprojekt mellan: Finansieras av:

Välkommen. Till en temakväll. där vi försöker reda ut begreppen vad som gäller för båtklubbar, marinor och andra typer av båtverksamheter.

Miljöpolicy. Skogsviks båtklubb

XRF som verktyg vid undersökning av förorenade båtuppläggningsplatser

Gästnattsrapport februari Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet

Båtbottentvättning av fritidsbåtar

Förorenade områden och ansvaret kring båtklubbar

Olja och miljö. Miljöeffekter. Skyddsåtgärder. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Datum

Detta är Kattegatts kustvattenråd. Innehåll

Mikroplaster i och båtlivet kroppsvårdsprodukter

Protokoll nr 4, 2016, från möte med Fiskekommunerna

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen

Havsplanering. Ingela Isaksson - Länsstyrelsen Västra Götalands län. Foto: Markus Klingberg. Västra Götaland, Halland & Skåne

Nya VA-ledningar i Skolgatan och Vallgatan

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt

Kompensation vid förlust av ålgräsängar

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Det befruktade ägget fäster sig på botten

Information från Länsstyrelsen. Miljögifter Övergödning Nya VISS Marina direktivet Miljömål och åtgärder

Storröding i Vättern

Policy Brief Nummer 2019:5

Gästnattsrapport Juli 2015

Gästnattsrapport mars Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet

Bottenfärg (biocidfärg) miljökonsekvenser och tillsynsplan. Maria Svanholm, enhetschef Miljöanalys, Stockholms miljöförvaltning

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården

Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten

SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER

Transkript:

Tidigare HAVSMILJÖN VÄSTERHAVET Aktuellt om miljön i Kattegatt, Skagerrak och Öresund VÄSTERHAVET Tema: Åtgärder Tema: Hårt tryck mot kusten 1 FEBRUARI JUNI 2010 2011

OM VÄSTERHAVET Innehåll Tema 2011: Hårt tryck mot kusten Västerhavet 2011 Redaktör: Grafisk form: Omslag: Foto: Jörgen Schön/Azote Trevlig läsning önskar ISSN: Tryck: Västerhavet kan beställas från: eller kontakta redaktionen: 2

LEDARE Havets tillstånd En oåterkallelig anpassning 3

ÅRET SOM GÅTT Kalla, snöiga vintrar och värmerekord 3.0 3.0 2.5 2.0 1.5 4.0 3.5 3.5 3.0 1.5 C 0.0 1.0 2.0 3.0 4.0 5.0 6.0 3.5 2.5 1.5 1.0 4.0 3.5 3.5 3.0 4.0 3.5 5.0 5.0 4.0 2.5 0.5 4.0 5.0 4.0 4.0 3.5 3.0 0.5 2.5 2.0 1.5 1.0 5.0 4.0 4.0 5.0 5.0 +1.5 +1.5 +2.0 +2.0 +2.0 +2.0 +2.0 +2.5 +3.0 +3.5 +4.0 C + 5.0 + 4.0 + 3.0 + 2.0 + 1.0 0.0 +1.5 +2.0 +0.5 +1.0 +3.0 +1.0 +2.0 +2.5 +3.0 +3.5 +4.0 +3.0 +0.5 +3.5 +1.5 +4.0 +4.0 +0.5 +1.0 +1.0 +1.5 +1.5 +0.5 +1.0 50 25 procent 300 250 75 50 25 10 75 250 5075 75 75 75 75 75 250 75 75 250 procent 350 300 250 75 50 25 50 250 50 75 250 Tidig vår Tropiska nätter A. Medeltemperaturens avvikelse från det normala i februari 2010 B. Medeltemperaturens avvikelse från det normala i juli 2010 C. Nederbörden i procent av det normala under februari 2010 D. Nederbörden i procent av det normala under juli 2010 Som normalvärde används medel för perioden 1961-1990. Källa: SMHI Höst blev vinter med snörekord 4

VÄDER OCH NÄRINGSSITUATION Vinterblomning gjorde slut på näringen redan i januari -10-20 -30-40 -50-60 -70-80 5 15 25 35 Klorofyll a (µg/l) Temperatur ( C) Nitrat (µmol/l) Salthalt ( ) Vertikalprofil i Skagerrak, januari 2010. Nya arter upptäcks Mer om väder och näringssituationen i havet TEXT KONTAKT 5

STRANDSKRÄP Pigghaj till salu trots förbud På Göteborgs fiskauktion säljer man pigghaj trots att yrkesfiske av arten är förbjuden i Sverige. Förbudet från 2010 har skärpts och sedan januari 2011 får man inte ens landa pigghaj som bifångst. Ändå har det fram till april i år sålts 361 lådor haj, till ett värde av 144 000 kronor. Hur länge skall vi i Sverige bedriva handel med denna akut hotade hajart? Akut hotade arter fiskas och säljs Tandlöst förbud? 6

ÅTGÄRDER Rödlistad och skyddad - ändå fortsätter fiske och försäljning i de Nordiska länderna Försåld pigghaj, år 2010 och fram till april 2011. 2010 2011 Källa till statistik ton tkr ton tkr Norge 512 3555 40 309 Fiskeridirektoratet Danmark 11,2 157 2,5 54 Fiskeridirektoratet Sverige 5,5 83 0 0 Fiskeriverket Danmark 37 519 5,6 135 Hirtshals fiskauktion Sverige?? 6,2 144 Göteborgs fiskauktion Förbudet skärps Mer framsynt fiskeripolitik Squalus acanthias TEXT KONTAKT 7

INVENTERING AV TUMLARE Tumlarens närvaro avslöjas med eko Hur kan man undersöka hur vanliga djur är som lever hela sitt liv i havet, och bara kommer upp till ytan när de ska andas? Ett sätt är att lyssna på dem! Tack vare tumlarnas inbyggda ekolod och vattentät teknik går det att studera dem dygnet runt, året om. Från resurs till raritet Spåras med hjälp av eko Kullaberg populärt även bland tumlare Från Kullens fyr eller på balkongen vid Naturum Kullaberg har man goda möjligheter att få syn på tumlare. Störst är chansen då havet ligger som en spegel. TEXT KONTAKT 8

När olyckor med utsläpp till havs sker är det viktigt att ha en bra beredskap för att minimera skadorna. Kustlänen i södra Sverige har därför gått samman i ett EU-projekt för att sammanställa information om kusten och dess naturförhållanden i databasen Miljöatlas. Miljöatlas ger skydd åt Hallandskusten Inventering av Hallands kust Vitt skilda strandtyper Prioriteringar ger ökat skydd TEXT KONTAKT 9

Hur mycket tål kusten? Våra grunda kustmiljöer har många viktiga funktioner för våra kustekosystem, men de är också utsatta för ett mycket stort exploateringstryck. Nya bostäder, utfyllnader för vägar, ledningsdragningar och sist men inte minst små och stora brygganläggningar för båtar stör livsmiljöer som kan vara omöjliga att ersätta. Högt exploateringstryck 10

EXPLOATERING AV KUSTEN Båtlivets påverkan Lysekil Hamnar Bryggor Uddevalla Ovärderliga livsmiljöer Orust Stenungsund Tänk efter före! Tjörn Kartan visar ett avsnitt av kusten i Västra Götalands län, med hamnar större än 2500 kvadratmeter som ytor i rött och enstaka bryggor som blå punkter. Underlaget är framtaget av Metria på uppdrag av Naturvårdsverket. Bakgrundskartor Lantmäteriet, dnr 106-4/188 Läs mer TEXT KONTAKT 11

RÖDLISTADE ARTER Många anonyma förlorare Arterna bakom rödlistans dystra statistik Kunskapen om den marina mångfalden är ofta bristfällig, vilket gör det svårt att bedöma enskilda arters status. I 2010 års rödlista är fler marina grupper än tidigare bedömda, och tyvärr har läget försämrats för många av dessa. Broskfiskar, tagghudingar och koralldjur utgör exempel på särskilt utsatta grupper. Kunskapen brister Försämrat läge för många Trålfisket ett uppenbart hot 12

FISKFÖRVALTNING. Asteronyx lovenii. Tillbakaträngda av fisket: Knaggrocka Raja clavata Dipturus batis och Skyddade områden ett måste TEXT KONTAKT 13

BÅTBOTTENFÄRGER Gamla färger fortsätter påverka En färsk studie på västkusten visar att halterna av TBT i småbåtshamnarnas ytsediment fortfarande är lika höga eller till och med högre än i de äldre underliggande sedimenten. Detta är förvånande eftersom TBT-baserade bottenfärger för fritidsbåtar förbjöds för mer än tjugo år sedan. Ytan av ett prov från Kebalviken i Strömstad. Material för analys tas ut mellan 0-2 cm samt 8-10 cm. De förhöjda halterna av TBT varierar från ca till 1 µg/kg torrsubstans. Fortfarande förhöjda halter men gamla färgrester tillförs Nedbrytningen påbörjad TEXT KONTAKT 14

MARIN PÅVÄXT Marin påväxt: Ett uråldrigt problem I havet är påväxt ett naturligt fenomen samtidigt som lediga ytor är en begränsande faktor. Då en mänsklig konstruktion i form av en ren yta sänks ned i havet startar därför påväxten omedelbart. Det växer urskillningslöst, på båtskrov, pipelines, fiskeredskap och oljeriggar, vilket sedan urminnes tider skapat problem för människan. Giftlarm lägger om kursen Tusenårig bekämpning TEXT KONTAKT 15

MARIN PÅVÄXT Intensiv forskning riktad mot havstulpan I Sverige och Göteborgsregionen har påväxtforskning bedrivits sedan mitten av 1990-talet. De moderna principerna för utveckling av biocider i båtbottenfärger bygger på att läckaget ska vara extremt lågt, samtidigt som effekten ska vara så ihållande som möjligt. Letar efter havstulpanens svaga punkt Många stadier i havstulpanens livscykel Medetomidin Avermectin 16

ÖVERGÖDNING Båtbotten målad med kopparfri färg innehållande avermectin. Ytorna som täcks av havstulpaner är kontrollytor. De är målade med samma färg fast utan avermectin. Båten seglade under tre sommarmånader 8. Avermectin uppkomling med låga emissioner Båttvättar som alternativ TEXT KONTAKT 17

BÅTBOTTENFÄRGER Smarta blandningar i framtidens bottenfärger Marine Paint är Sveriges största samlade forskningsprojekt inom området marin påväxt och miljöanpassad båtbottenfärg. Projektet startade med en substans som visat sig effektiv mot havstulpaner. Idag utvecklar forskarna högteknologiska färgsystem och recept för att hindra all typ av påväxt. Flera blandningar testas Färg utan biocider Färg med optimerad blandning av biocider 18 Paneler med en försöksfärg innehållande optimerade blandningar hängs ut i havet. Till höger syns exempel på paneler som hängt i vattnet ett halvår. Kanterna på plattorna är inte målade. Kommersiell färg med hög halt biocider

MARIN PÅVÄXT Försök med målade paneler Ska verka flera säsonger Medetomidin under utvärdering Kommersialisering nästa steg Läs mer TEXT KONTAKT 19

Vi är Kontaktgrupp Hav Havsmiljöinstitutet Fiskeriverket SMHI, Oceanografi Göteborg Länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsen i Hallands län Länsstyrelsen i Skåne län Bohuskustens vattenvårdsförbund 20