Energibokslut 2009 Fastighet

Energibokslut 2009 Fastighet Energisnålt byggande. Under 2009 beslutade vi att införa termografering och täthetsprovning som standard vid all nybyggnation. På bilderna syns exempel från det nya särskilda boendet Klöverängen i Torvalla: täthetsprovning samt termografering före och efter att en isoleringsmiss åtgärdats. Teknisk förvaltning

2

Sammanfattning Sammanfattning Energiarbetet på Fastighetsenheten vid Östersunds Tekniska förvaltning sammanfattas och utvärderas varje år i Fastighets Energibokslut. Syftet är att redovisa arbetet och uppnådda resultat för både egen personal, kommunens beslutsfattare och andra intresserade. Underlag till bokslutet kommer från energistatistikprogrammet WebEss, ekonomiprogrammet Economa samt miljö- och energiledningssystemen. En nyhet för 2009 är att samtliga Fastighets lokaler 1 ingår i energibesparingsmålet, och några byggnadskategorier har därför lagts till i uppföljningen. Vårt fokuserade energiarbete ger resultat: vi en jämförelse med nationella mål har vi redan i år nästan uppnått regeringens mål för 2020, nämligen att energianvändningen per kvadratmeter i byggnadsbeståndet skall sjunka med 20 % jämfört med 1995. Övriga nationella och regionala mål anger bland annat att fossilberoendet skall brytas och miljöpåverkan från bostäder och lokaler skall minska. Även här är vi på god väg genom vårt arbete med att ersätta olja och elvärme med förnybara energislag. Energiledningssystem Med start för ett par år sedan, i och med fastställandet av Fastighets energipolicy i december 2007, sammanfattas nu allt mer av vårt energiarbete i vårt energiledningssystem. Energiledningssystemet är ramen för arbetet med energifrågor och anger inriktning, mål och tillvägagångssätt. Ledningssystemet sammanfattas i ELS-boken som publiceras på interna hemsidan (valda delar) samt på Fastighets server. I detta bokslut presenteras ledningssystemet översiktligt i kapitel 6. Energipolicyn, som är ledningssystemets mest centrala dokument, fastställer de viktigaste ambitionerna och vårt synsätt på energifrågorna: Effektivisering av energianvändningen Omfördelning från fossila till förnybara energislag Åtgärdsbedömning skall göras utifrån långsiktig lönsamhet, LCC Brett engagemang i hela personalgruppen såväl som hos våra hyresgäster Policyn i sin helhet återfinns i kapitel 6 i detta bokslut samt på Fastighets interna hemsida. Till varje punkt i policyn finns mål, varav de mest övergripande presenteras nedan. 15 % energibesparing per kvadratmeter mellan 2004 och 2010 i våra fastigheter. Status 2009-12-31: Energianvändningen per kvadratmeter i våra lokaler var i genomsnitt 187 kwh år 2009, vilket är 11 % lägre än år 2004. Oljeanvändningen skall avvecklas, merparten skall vara borta senast 2010. Status 2009-12-31: Oljeanvändningen 2009 var 1415 MWh, 42 % lägre än år 2004. Elvärmen skall avvecklas, merparten skall vara borta senast 2010. Status 2009-12-31: Elvärmeanvändningen 2009 var 1183 MWh, 14 % lägre än år 2007. Jämfört med 2004 har användningen minskat med 22 %. Vårt energiledningssystem skall vara certifierat senast 2010. Status 2009-12-31: Energiledningssystemet är under framtagande och en tidplan finns för att bli certifierade innan årssikftet. För 2010 gäller samma inriktning men ett antal färre mål. Samtliga energimål redovisas i kapitel 6. Energianvändning Vår energianvändning 2009 uppgick till totalt 71 GWh, varav 40 GWh är fjärrvärme och 27 GWh är el. Vi använde 3,3 GWh pellets och knappt 1,5 GWh olja. Användningen har ökat, till stor del beroende på utbyggnad. Per kvadratmeter byggnadsarea har energianvändningen minskat med 11 %. 1 Utom ett fåtal mindre fastigheter där vi inte har energimätningen kopplad till energistatistikprogrammet. 3

Sammanfattning Ekonomi Energikostnaden 2009 uppgick till 46 miljoner kronor, en ökning med 4 miljoner sedan förra året. Av detta är största delen el, 26 miljoner kronor, och fjärrvärme, 18 miljoner. Energikostnaden per kvadratmeter ökar också och var i genomsnitt för år 2009 128 kronor. Vårt energispararbete ger resultat. Utan de åtgärder och den energifokus som vi har skulle kostnaderna ha varit ännu högre, närmare 50 miljoner 2009 om vi hade haft samma energianvändning per kvadratmeter som vi hade 2004. Den enskilt största anledningen till att kostnaderna ökar är de stigande priserna. Elpriset låg 2009 i genomsnitt på 86 öre per kwh och fjärrvärmen på 48 öre per kwh. Billigaste energislaget är pellets, 35 öre per kwh. För pelletsanläggningarna tillkommer dock en kostnad för drift och underhåll, som utförs med vår egen personal. Några exempel på åtgärder 2009 Under 2009 genomfördes ett antal energisparande projekt, som redovisas i Bilaga 1. Utöver rena energiprojekt så försöker vi samverka åtgärder för underhållsbehov, arbetsmiljöbehov och energisparmöjligheter på så vis att flertalet åtgärder har mer än ett syfte. Ett bra exempel är utbyte av äldre belysningsarmaturer, vilket både förbättrar arbetsmiljön och sparar el. Ibland krävs dock från verksamheten, myndigheter eller andra håll att vi genomför åtgärder som ökar energianvändningen. Detta försvårar uppfyllelse av våra energimål men är en utmaning för oss att bita i. En av de större åtgärderna var frikylaanläggningen till Rådhusets serverhallar, som beräknas spara 110 MWh el genom att istället utnyttja det kalla grundvattnet. För den åtgärden har vi premierats, om än inte vunnit, Coromatics utmärkelse Årets Gröna Datorhall 2009. Resultatet i energibesparing får vi anledning att återkomma till i kommande energibokslut. Fyra nya byggnader har färdigställts och påbörjat sin verksamhet. Det är det särskilda boendet Klöverängen i Torvalla, boendena Oreganon och Efterstygnet i Torvalla samt förskolorna Skogsgården och Stadsdel Norr. Samtliga har projekterats med våra hårdare energikrav som fastställdes vid projekteringen av Klöverängen under 2008. Resultatet visar dock preliminärt på högre energianvändning än beräknat. Detta är bekymmersamt och en viktig fråga att utreda närmare under året som kommer. En stor satsning på energiåtgärder i belysningsanläggningar pågår. Under 2009 byttes bland annat armaturerna i Parkeringshuset, vilket beräknas halvera belysningens elanvändning. Under hösten syntes redan visst resultat. Läs mer om våra genomförda åtgärder i avsnitt 2.2 Vad händer 2010? Fjärrvärmen kommer till Brunflo! Det har vi hoppfullt utropat i några års tid nu, och äntligen är det på riktigt. Ängegårdens panncentral kopplades in i november 2009 och under 2010 väntar den stora anslutningen. Åtgärderna beräknas spara runt 900 MWh olja, lika mycket el till värmepumpar och 100 MWh elvärme. Detta ersätts med över 2 GWh fjärrvärme. Mängden köpt energi ökar, men både kostnad och miljöpåverkan från våra fastigheter minskar. Innan 2010 är slut ska vi certifiera vårt energiledningssystem. Det betyder att vårt arbetssätt skall godkännas av en opartisk revisor. Arbetet skall bland annat säkerställa att de viktigaste energiaspekterna har identifierats, att vi har gemensamma mål att uppnå samt att vi har ett dokumenterat, kvalitetssäkrat sätt att arbeta med dem. Vi påbörjar bygget av Östersunds största förskola, med åtta avdelningar. Byggnaden projekteras med samma hårda energikrav som hittills och vi kompletterar med krav på innemiljö och material, för att kunna miljöklassa byggnaden på nivå Guld inom systemet Miljöklassad byggnad. Läs mer om andra åtgärder vi genomför i avsnitt 2.3 Energibokslut 2009 är framtaget och sammanställt av energiingenjör Ylva Anger. 4

Teknisk förvaltning, Fastighet: Energibokslut 2008 Läsanvisning Läsanvisning Energibokslutet för Fastighetsenheten vid Östersunds kommuns Tekniska förvaltning presenterar enhetens energiarbete med organisation, måluppföljning och inriktning. Bokslutet indelas i nio kapitel och tre bilagor: Kapitel 1: Bakgrund sätter Fastighets energiarbete i relation till kommunens centrala arbete, och omvärlden, samt presenterar kort vad som lett fram till dagens arbete. Kapitel 2: Energiåtgärder presenterar energiåtgärder genomförda under 2008 och 2009 samt redovisar planeringen för det kommande året. Kapitel 3: Energianvändning per verksamhet redovisar nyckeltal på värme- och elanvändning samt energiprestanda för våra fastigheter, indelade per verksamhet. Utgör uppföljning av vårt huvudsakliga energimål: att spara 15 % 2004-2010. Kapitel 4: Energianvändning per energislag redovisar vår energianvändning med totala volymer av olika energislag. Kapitel 5: Ekonomi redovisar energikostnader och energipriser 2004-2009 samt priser att använda i energikalkyler under 2010. Kapitel 6: Energiledningssystemet beskriver energiarbetets organisation och det pågående arbete med energiledningssystemet. Några delar av energiarbetet ges extra utrymme i egna avsnitt. I Bilagorna finns listor på energiåtgärder 2008-2010 med besparing och lönsamhet, energianvändning per fastighet 2008 sorterade per verksamhetskategori, samt fastigheter värmda med olja, elvärme och värmepumpar. 5

Innehållsförteckning Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...3 LÄSANVISNING...5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...6 1 BAKGRUND...8 1.1 NATIONELLA OCH REGIONALA MÅL...8 1.2 KORT HISTORIK...9 2 ENERGIÅTGÄRDER...10 2.1 ENERGIÅTGÄRDER 2008...10 2.1.1 Brunkullan: nya fönsterglas, direktdrift mm...10 2.1.2 Videgården: nya fönsterglas, nytt ventilationsaggregat och styr, belysningsstyrning mm...10 2.1.3 Körfältskolan: närvarostyrning ventilation och belysning...11 2.1.4 Mimergården: Behovsstyrd ventilation...11 2.1.5 Häradsgården: ny värmeväxlare ventilation...12 2.1.6 Sörgårdsskolan: datorisering...12 2.2 ENERGIÅTGÄRDER 2009...13 2.2.1 Parkeringshuset: ny belysning...14 2.3 ENERGIÅTGÄRDER 2010-2011...14 3 ENERGIANVÄNDNING PER VERKSAMHET...15 3.1 BYGGNADSKATEGORIER...15 3.2 TOTAL ENERGIANVÄNDNING...16 3.3 ENERGIPRESTANDA...17 3.4 VÄRME...17 3.5 EL TILL ANNAT ÄN VÄRME...18 3.6 NYBYGGDA FASTIGHETER...18 4 ENERGIANVÄNDNING PER ENERGISLAG...20 4.1 FJÄRRVÄRME...21 4.2 OLJA...22 4.3 ELVÄRME...22 4.4 VÄRMEPUMPAR...22 4.5 FASTBRÄNSLE...22 5 EKONOMI...23 5.1 ENERGIKOSTNAD...23 5.1.1 Energikostnad per kvadratmeter...23 5.2 ENERGIPRISER...24 5.2.1 Priser för samtliga energislag...24 5.2.2 Elpris...24 5.2.3 Fjärrvärmepris...25 5.3 KALKYLPRISER 2010...26 6 ENERGILEDNINGSSYSTEMET...27 6.1 ENERGIPOLICY...27 6.2 ENERGIMÅL 2009...27 6.3 ENERGIMÅL 2010...29 6.4 ORGANISATION OCH ANSVAR...31 6.5 FLER EXEMPEL FRÅN ENERGILEDNINGSSYSTEMET...32 6.5.1 Energistatistik...32 6.5.2 Sticker ut-fastigheter...33 6.5.3 Energideklarationer...33 6

Innehållsförteckning 6.5.4 Styrdokument...33 6.5.5 LCC-beräkningar och uppföljning av åtgärder...33 BILAGOR BILAGA 1. ENERGIÅTGÄRDER...34 BILAGA 2. ENERGIANVÄNDNING PER FASTIGHET...37 BILAGA 3. OLJE- OCH ELVÄRMDA FASTIGHETER...41 BILAGA 4. VÄRMEPUMPAR...42 7

Kapitel 1: Bakgrund 1 Bakgrund Fastighetsenheten vid Östersunds kommuns Tekniska förvaltning är kommunförvaltningens största fastighetsägare och förvaltare. Vi äger cirka 160 objekt, totalt 380 000 kvadratmeter bruksarea. Utförarstyrelsen är vår politiska ledning. Vår huvuduppgift är att förse våra hyresgäster med ändamålsenliga lokaler med god standard till lägsta kostnad och miljöbelastning. Våra hyresgäster är främst kommunal verksamhet såsom skolor, förskolor, boenden, förvaltningslokaler med mera. I vår verksamhet arbetar vi dagligen och kontinuerligt med miljöfrågor, i första hand energi. Vi styrs i detta arbete av kommunens övergripande miljöledningssystem, som sedan 2007 är certifierat enligt ISO 14001 och registrerat i EMAS. Minskad energianvändning i kommunen som geografisk enhet är ett av fyra inriktningsmål, vilket visar att kommunledningen står bakom oss i vårt arbete. Kommunens inriktningsmål för miljö 2009 har varit: Östersunds kommuns inriktningsmål för miljö 2009. 1 Miljön i Östersund är hållbar, trygg och säker och bidrar till goda sociala levnadsförhållanden samt en bra stads- och landskapsmiljö. 2 Utsläppen av luftföroreningar liksom koldioxid minskar. Utsläppen av koldioxid minskar med 25 % till 2010 i jämförelse med 1998. 3 Mängden hushålls- och industriavfall minskar. Högst 3000 ton hushållsavfall per år får deponeras. 4 Energianvändningen minskar. Elförbrukningen minskar med 1 % per år. 1.1 Nationella och regionala mål Sverige har 16 långsiktiga miljökvalitetsmål, förtydligade i 72 delmål, fastställda av riksdagen. På regional nivå ansvarar länsstyrelserna för att bryta ner de nationella målen i regionala mål och handlingsplaner. De som direkt berör vårt energiarbete är miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan och God bebyggd miljö. För att sätta vårt arbete i ett större sammanhang följer vi nedan upp dessa mål för vår verksamhet. Uppföljningen är förenklad på följande sätt: Vi har inte tillförlitlig energistatistik för 1990 varför vi räknar från 1995. Vi analyserar inte andra växthusgaser än koldioxid. Vi har endast räknat med energi i byggnader, inte drivmedel. Elens ursprung har i jämförelsen antagits varit oförändrat under perioden, vilket naturligtvis inte är helt korrekt. Så länge andelen förnybar el inte har minskat i någon stor utsträckning så är slutsatsen ändå riktig att vi har ökat andelen förnybar energi. Nationellt mål: Begränsad klimatpåverkan: Delmål, Utsläpp av växthusgaser (2008-2012.) De svenska utsläppen av växthusgaser skall som ett medelvärde för perioden 2008 2012 vara minst 4 procent lägre än utsläppen år 1990. Utsläppen skall räknas som koldioxidekvivalenter och omfatta de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollet och IPCC:s definitioner. Delmålet skall uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor eller med flexibla mekanismer. Nationellt delmål, Utsläpp av växthusgaser (2020) (Nytt från 2009) Till år 2020 ska utsläppen av växthusgaser i Sverige, från verksamheter som ligger utanför systemet för handel med utsläppsrätter, minska med 40 procent jämfört med 1990. Detta innebär att utsläppen av växthusgaser från dessa verksamheter ska vara cirka 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter lägre jämfört med 1990 års nivå. Minskningarna skall ske i Sverige och i form av investeringar i andra EUländer eller flexibla mekanismer som CDM. Regionalt delmål i Jämtlands län: Regional energianvändning och växthusgaser. Jämtlands län skall bli en fossilbränslefri region. Utsläppen av växthusgaser per capita i Jämtlands län ska minska med 50 % från år 1990 till år 2020. 8

Kapitel 1: Bakgrund Utsläppen räknas som koldioxidekvivalenter och omfattar Kyotoprotokollets sex växthusgaser. Status Fastighet per 2009-12-31: Medelvärdet för koldioxidutsläppen 2008 och 2009 är cirka 1500 ton lägre än 1995, vilket motsvarar 16 %. Målet 2008/2012 är i dagsläget uppnått men för det nya ambitiösare målet 2020 har vi mycket kvar. Nationellt mål: God bebyggd miljö: Nationellt delmål, Energianvändning m.m. i byggnader (2020/2050) Den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler minskar. Minskningen bör vara 20 procent till år 2020 och 50 procent till år 2050 i förhållande till användningen 1995. Till år 2020 skall beroendet av fossila bränslen för energianvändningen i bebyggelsesektorn vara brutet, samtidigt som andelen förnybar energi ökar kontinuerligt. Regionalt mål i Jämtlands län: Energianvändning i byggnader. Miljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokaler minskar och är lägre år 2010 än år 1995. Detta ska bl.a. ske genom att den totala energianvändningen effektiviseras för att på sikt minska samt att andelen energi från förnybara energikällor ökar. Status Fastighet per 2009-12-31: Energianvändningen per areaenhet har minskat med 18 % sedan 1995. Det nationella målet för 2020 är nästan uppnått redan i år. Den totala energianvändningen har effektiviserats men inte minskat; användningen har ökat med 11 % medan byggnadsarean ökat med 36 % under samma period. Sedan 1995 har andelen energi från förnybara energikällor ökat med cirka 15 procentenheter. 1.2 Kort historik Vi har arbetat aktivt med energibesparingsfrågor sedan slutet av 1990-talet. 2002-2005 använde vi oss av samma målsättning som kommunen centralt, 1 % besparing per år, men vi inkluderade förutom el även fjärrvärme och fossila bränslen för uppvärmning. Resultatet blev över förväntan: 16 % minskad elvärmeanvändning, 12 % minskning på övrig elanvändning, 56 % minskad användning av fossila bränslen och 2 % minskad fjärrvärmeanvändning, trots att flera fastigheter konverterades till fjärrvärme. Efter detta höjde vi ambitionerna och det nya, utmanande målet löd 15 % energibesparing per kvadratmeter i skolor, förskolor och äldreboenden mellan 2004 och 2008. Nyckeltalet energi per areaenhet infördes för att utbyggnad av byggnadsbeståndet, en parameter som Fastighetsenheten inte styr över själva, inte skulle påverka energiresultatet negativt. Vid 2008 års utgång hade vi uppnått 10 %, ett bra resultat även om det ambitiösa målet inte uppnåddes. Vi valde vi att förlänga målet med två år och samtidigt införliva samtliga fastigheter i målsättningen. 9

Kapitel 2: Energiåtgärder 2 Energiåtgärder 2.1 Energiåtgärder 2008 Under 2008 genomfördes energiåtgärder med en beräknad besparing på sammanlagt nästan 800 MWh. För dessa åtgärder har nu minst ett år passerat efter färdigställande och en uppföljning är möjlig. Åtgärderna redovisas i tabell i Bilaga 1 och några åtgärder presenteras mer ingående nedan. Uppföljningen består av byggnadens energianvändning år 2007 (före) och 2009 (efter åtgärd), hämtat från energistatistikprogrammet WebEss, samt lönsamhetsbedömning före och efter. Energiuppföljningen är relativt grov och det är svårt att utesluta att andra händelser som påverkar energianvändningen inte har inträffat under samma period. Det kan vara antingen andra energibesparande åtgärder såväl som verksamhetsförändringar som ibland påverkar energianvändningen negativt. Vid lönsamhetsbedömning används en kapitalvärdebedömning där vi ställer olika återbetalningskrav på olika typer av åtgärder. VS- och ventilationsåtgärder skall betala sig inom 15 år, belysningsarmaturer inom 20 år och fönster- och isoleringsåtgärder inom 30 år. 2.1.1 Brunkullan: nya fönsterglas, direktdrift mm Brunkullans äldreboende var en av de första av våra fastigheter att kartläggas inför energideklarationen. De åtgärdsförslag som framkom genomfördes under 2008. Det var i första hand utbyte av fönsterglasen till en isolerruta med bättre U-värde samt direktdrift av fläktar. Dessutom byttes de gamla motorvärmarstolparna mot nya med tids- och temperaturstyrning. Beräknat resultat: -42 MWh fjärrvärme, -26 MWh el (motorvärmare ej beräknat) Uppmätt resultat: -32 MWh fjärrvärme, -22 MWh el (mätt på fläkten) Lönsamhetsbedömning före: Fönster: Payoff 23 år. LCC-kalkyl visar positivt kapitalvärde år 23. Direktdrift: Payoff 4 år, LCC-kalkyl visar positivt kapitalvärde år 4. Lönsamhetsbedömning efter: Fönster: Ej lönsamt, LCC-kalkyl visar ej positivt resultat inom 30 år. Direktdrift: lönsamt, LCC-kalkyl visar positivt kapitalvärde år 4. Fönsterprojektet gick i stort sett enligt plan och besparingen blev bättre än kalkylerat. Skillnaden i LCC-kalkylens resultat ligger i förfinade kalkyler och förändrade energipriser. Resultatet av direktdriften har mätts upp på fläkten före och efter åtgärd, vilket visar att fläkteffekten har sjunkit med cirka 40 %. Orsaken till den mindre värmebesparingen är att ventilationens drifttider inte har kortats, enligt plan. Byggnadens elanvändning enligt Ess har inte minskat i den utsträckningen, vilket måste förklaras på något annat sätt. Figur 1. Värme, till vänster, och el, till höger, på Brunkullans äldreboende. Fönstren renoverades sommaren 2008 och direktdrift installerades under hösten. 2.1.2 Videgården: nya fönsterglas, nytt ventilationsaggregat och styr, belysningsstyrning mm Samtidigt som Brunkullan kartlades även förskolan Videgården på Frösön. Här resulterade kartläggningen i fler åtgärder, bland annat byttes ventilationsaggregatet och belysningen förseddes med närvarostyrning. Även här renoverades fönstren med nya, energieffektiva isolerglas. 10

Beräknat resultat: -25 MWh el, -75 MWh fjärrvärme Uppmätt resultat: -15 MWh el, - 70 MWh fjärrvärme Lönsamhetsbedömning före: payoff 28 år. LCC-kalkyl visar positivt kapitalvärde år 27. Teknisk förvaltning, Fastighet: Energibokslut 2009 Kapitel 2: Energiåtgärder Lönsamhetsbedömning efter: Ej lönsamt, LCC-kalkyl visar positivt resultat år 29. Lönsamhetskravet bör för detta åtgärdspaket ligga under 25 år. Ventilationsåtgärderna blev dyrare än beräknat. En bra besparing har uppnåtts även om den var något lägre än beräknat, och Videgården har minskat sin energianvändning med totalt MWh. Samtidigt förbättrades arbetsmiljön avsevärt för driftpersonalen, som nu har större arbetsutrymme vid ventilationsaggregatet. Figur 2. Värme, till vänster, och el, till höger på Videgårdens förskola. Sommaren och hösten 2008 genomfördes åtgärder på fönster, ventilation, värme och belysning. Besparingen håller i sig. 2.1.3 Körfältskolan: närvarostyrning ventilation och belysning Det pågår en större satsning på elbesparande belysningsåtgärder. På Körfältsskolan har det mest omfattande projektet gjorts, vilket omfattade närvarostyrning och nya armaturer i 20 klassrum plus korridorer och matsal. Samtidigt kopplades även ventilationen in på närvarostyrningen i ett parallellt projekt. Åtgärderna genomfördes under senvåren 2008. Figur 3. Värme, till vänster, och el, till höger, på Körfältskolan 2007-2009. Närvarostyrning av belysning och ventilation installerades våren 2008. Beräknat resultat: belysning: -57 MWh el, ventilation: -10 MWh värme, -6 MWh el. Uppmätt resultat: -60 MWh el, -31 MWh fjärrvärme Lönsamhetsbedömning före: Belysning: Lönsam, LCC-kalkyl visar positivt resultat år 9. Ventilation: ej lönsam, LCC-kalkyl visar positivt resultat år 18. Lönsamhetsbedömning efter: Tveksamt; LCC-kalkyl visar positivt resultat år 19. Belysningsåtgärderna blev mycket dyrare än beräknat, på grund av felaktig kostnadsuppskattning. Besparingen uppnås. 2.1.4 Mimergården: Behovsstyrd ventilation På skolan Mimergården genomfördes under påsklovet 2008 behovsstyrning av ventilationen med hjälp av koldioxidgivare i 16 klassrum. Spjäll fanns redan monterade i kanalerna vilket underlättade och var en av anledningarna till att åtgärden genomfördes just här. 11

Kapitel 2: Energiåtgärder Beräknat resultat: -30 MWh fjärrvärme, -16 MWh el Uppmätt resultat: -44 MWh fjärrvärme, -35 MWh el Lönsamhetsbedömning före: Lönsamt, LCC-kalkyl visar positivt kapitalvärde år 5. Lönsamhetsbedömning efter: Lönsamt, LCC-kalkyl visar positivt resultat år 2. Åtgärdens energibesparing var svår att kalkylera eftersom drifttider och driftfall behovsstyrs. Efter ett års uppföljning visar sig besparingen större än beräknat, vilket ökat lönsamheten. Figur 4. Värme, till vänster och el, till höger vid Mimergårdens skola 2007-2009. Våren 2008 installerades närvarostyrning av ventilationen med hjälp av koldioxidgivare i varje klassrum. 2.1.5 Häradsgården: ny värmeväxlare ventilation Sommaren 2008 byttes en plattvärmeväxlare på Häradsgården mot en mer effektiv, roterande värmeväxlare. Beräknat resultat: -30 MWh värme, -2 MWh el Uppmätt resultat: -36 MWh värme (elbesparingen för liten för att synas) Lönsamhetsbedömning före: Payoff: 5 år. LCC-kalkyl visar positivt kapitalvärde år 6. Lönsamhetsbedömning efter: Lönsamt, LCC-kalkyl visar positivt resultat år 3 Åtgärden gick bättre än planerat. Trots att värmen låg högt under våren 2009 så har det beräknade resultatet uppnåtts. Figur 5. Värme på Häradsgården 2007-2009. Sommaren 2008 byttes plattvärmeväxlaren mot en roterande. 2.1.6 Sörgårdsskolan: datorisering Ny datoriserad styr- och reglerutrustning installerades i maj 2008. Beräknat resultat: -19 MWh värme (schablonberäkning, 5 % av värmebehovet) Uppmätt resultat: -32 MWh värme Lönsamhetsbedömning före: ej genomfört Lönsamhetsbedömning efter: Lönsamt, LCC-kalkyl visar positivt resultat år 11 12

Kapitel 2: Energiåtgärder Resultatet av åtgärden är i första hand ökad kontroll över driften, vilket i sin tur är en god förutsättning för energibesparingar. Kravet på lönsamhet kan därför inte ställas på samma sätt som andra typer av åtgärder. Besparingen är i förväg mycket svår att bedöma eftersom det beror på hur fastigheten driftades före åtgärden, vilket man inte alltid känner till utan den installerade utrustningen. Besparing uppnås bara om driften justeras enligt eventuella behov som upptäcks. Resultatet visar att en god besparing uppnåtts, och även om åtgärden också blev något dyrare än beräknat är den fortfarande lönsam. Figur 6. Värme på Sörgårdsskolan 2007-2009. Sommaren 2008 installerades ett nytt datoriserat styr- och övervakningssystem. 2.2 Energiåtgärder 2009 Energiåtgärder genomförda 2009 presenteras i tabell i Bilaga 1. Beräknad besparing för dessa uppgår totalt till 800 MWh. Samtidigt ökar användningen av köpt energi genom att värmepumpar ersätts med fjärrvärme, bland annat på Ängegården där användningen av köpt energi ökar med cirka 400 MWh. Förändringarna kommer att synas under 2010 och framåt. Åtgärderna presenteras kortfattat nedan. Fortsatt arbete med energideklarering av vårt fastighetsbestånd. Cirka hälften av byggnaderna finns nu registrerade i Boverkets databas för energideklarationer, Gripen. Parallellt med deklarationerna genomför vi de åtgärdsförslag som kommer fram. 14 av de framtagna förslagen blev genomförda 2009. Armaturer och belysningsstyrning på P-huset, Odenslundsskolan, Parkskolan, Vallaskolan och Wargentinskolan plus cirka 40 mindre åtgärder inom ALLA-projekten Belysningsstyrningar och Utebelysning. Dessa projekt är inte renodlade energisparprojekt och några till och med utökar belysningen, av arbetsmiljöskäl. Det finns även exempel på projekt där arbetsmiljöskäl och energisparande går hand i hand, genom smart styrning och effektiv teknik. De tre projekt som kalkylerats beräknas spara cirka 160 MWh el med lönsamhet efter mellan 6 och 10 år. Direktdrift av fläktar genomfördes på Artillerigatan, Österängsskolan och Hemgården Datoriserat övervakningssystem installerades på Fagerbacken. Åtgärden färdigställs 2010 Frikyla till Rådhusets serverhall som färdigställdes under hösten beräknas spara 110 MWh el med lönsamhet enligt LCC-kalkyl efter 10 år. För den åtgärden har vi premierats, om än inte vunnit, Coromatics utmärkelse Årets Gröna Datorhall 2009. Fyra nybyggda fastigheter blev klara för inflyttning under 2009. I byggprojekten har våra högre energikrav tillämpats och nu följer en tid av uppföljning. Nybyggena beskrivs lite närmare i kapitel 3. Ny ventilation och värme installerades på Storsjöskolan. Åtgärden innebär sänkta luftflöden, förbättrad värmeåtervinning samt effektivare fläktar och pumpar och beräknas spara omkring 385 MWh. Åtgärderna är lönsammma enligt LCC efter 10 år. Fjärrvärme installerades på fem fastigheter: Kvisten, Semsåskolan, Ängegården och Änge Servicehus samt Miklagård, som dock än så länge försörjs via Ängegården. Fjärrvärmen i Brunflo är tills vidare lokalt producerad pelletsvärme, i väntan på att kulverten från Östersund ska färdigställas. Fjärrvärmen ersätter elvärme respektive olja och värmepump, och bidrar därmed till en ökad användning av köpt energi. Fjärrvärmen är dock både en lönsam och miljömässigt riktig åtgärd. 13

Kapitel 2: Energiåtgärder Byte fönster och dörrpartier gjordes bland annat på Ope skola och Östbergsskolan. Åtgärderna gjordes av underhållskäl men bidrar preliminärt till en energibesparing på 50 MWh. 2.2.1 Parkeringshuset: ny belysning En åtgärd från 2009 har redan börjat synas i energistatistiken, trots att den inte blev helt färdigställd förrän sent på hösten. Det är nya armaturer och ny styrning på Parkeringshuset, som beräknas mer än halvera elanvändningen. Redan uppnådd besparing bådar gott för resultatet. Beräknat resultat: -87 MWh el per år Uppmätt resultat: -18 MWh okt-dec (ej färdigställt) Lönsamhetsbedömning: Positivt kapitalvärde år 7 Figur 7. Elanvändning på Parkeringshuset. I augusti 2009 färdigställdes bytet av belysningen på samtliga parkeringsdäck. 2.3 Energiåtgärder 2010-2011 Ett urval planerade energiåtgärder presenteras i tabell i Bilaga 1. Dessa beräknas tillsammans spara cirka 470 MWh. Några av dem nämns kortfattat här. Notera att besparingen är ett resultat av både energisparande åtgärder och åtgärder som ökar energianvändningen, genom att 570 MWh el till värmepumpar ersätts med nästan 1300 MWh fjärrvärme. Åtgärdsförslag från energideklarationerna fortsätter att vara urvalsmetod för lönsamma energiåtgärder. 31 förslag från kartläggningarna har lagts in i 2010 års underhållsplanering. De bedöms spara 273 MWh med en återbetalning på drygt 10 år. Flertalet av förslagen har genomförts som en kombination av underhållsåtgärd och energisparåtgärd. Lövsta förskola En ny förskola skall uppföras på Frösön, vid gamla Lövsta skola som nu rivs. Förskolan skall rymma åtta avdelningar och blir vår största. Byggnadens projekteras för att Guld-klassas enligt systemet Miljöklassad byggnad, framtaget av Bygga Bodialogen. Vårt sedan tidigare högre energikrav behåller vi. Detta innebär dels att vi förtydligar våra nybyggnadskrav, dels att vi breddar dem till att även omfatta byggnadsmaterial och kemikalier. Fjärrvärmen kopplas in i Brunflo, men även på Mosippans förskola. Lillsjöhögens förskola byggs om och elvärmen ersätts med värmepump. Samtidigt effektiviseras ventilation och värmessytem Satsningen på belysningsåtgärder fortsätter med projekt på 21 fastigheter. De hittills kalkylerade av dessa projekt beräknas spara drygt 120 MWh el med lönsamhet enligt LCC efter mellan 7 och 17 år. 14

Kapitel 3: Energianvändning per verksamhet 3 Energianvändning per verksamhet Här presenteras nyckeltal för hur energin används i våra byggnader, fördelat per kvadratmeter uppvärmd yta och uppdelat per verksamhet. Den energi som redovisas är all energi som samlas in och redovisas i vårt energistatistikprogram, WebEss. Ett fåtal mindre fastigheter, som inte registreras i det programmet, finns därför inte med. Siffrorna utgör underlag för driftuppföljningar och fortsatt arbete med effektivisering och är nyckeltal för vårt mest övergripande energimål att spara 15 % energi per kvadratmeter mellan 2004 och 2010. Den energi som presenteras är köpt energi, det vill säga värmepumpar redovisas med sin elförbrukning, inte sin värmeproduktion. All värmeanvändning är graddagskorrigerad. Det är den genomsnittliga energianvändningen för varje verksamhetskategori som redovisas, samt för hela beståndet. I Bilaga 2 redovisas energianvändningen för varje fastighet. I den sammanställningen är det använd energi, d.v.s. värmepumpar redovisas med levererad värme. Utifrån den sammanställningen kommer cirka tiotalet fastigheter väljas ut som så kallade sticker ut-fastigheter som skall tillägnas extra stort fokus 2010 inom Energimöte drift. Storsjöbadet har plockats bort ur sammanställningen i detta kapitel. Anledningarna är flera: En stor ombyggnad, som vi inte rår över själva, har genomförts under 2008 och verksamheten förändrades en hel del, vilket gör det mindre relevant att jämföra Storsjöbadet med sig själv före och efter ombyggnationen. Energianvändningen per kvadratmeter nära på dubblerades. Ombyggnaden kombinerat med Storsjöbadets storlek gör att resultatet av vårt övriga energiarbete till stor del skulle försvinna i sammanställningen. Medräknat Storsjöbadet har vi sparat 8 % mellan 2004 och 2009, vilket innebär en ökning med 2 % jämfört med 2008. Först presenteras byggnadskategorierna kortfattat: 3.1 Byggnadskategorier Vi har delat in fastighetsbeståndet i sju verksamhetskategorier. I Bilaga 2 redovisas energianvändningen i samtliga byggnader objektsvis, inom respektive verksamhetskategori. Boenden Kategorin utgörs av 25 fastigheter med en genomsnittlig total energianvändning på 191 kwh per kvadratmeter 2009. Vi har byggt tre nya boenden som blev klara för inflyttning 2009. De nybyggda boendena har visat sig vara mindre energieffektiva än de nybyggda förskolorna, och påverkar inte kategorins genomsnitt nämnvärt. Detta trots att vi har ställt samma skärpta energikrav på dessa som på våra övriga nybyggen. Detta diskuteras mer i ett avsnitt längre fram. Under de närmaste åren fortsätter vi uppföljningen och kommer på allvar att se hur mycket energi de använder. Förskolor Förskolor är den kategori som har högst energianvändning. Genomsnittet var 205 kwh per kvadratmeter 2009. Kategorin består av 40 fastigheter. Förskolorna är också den kategori som minskade sin genomsnittliga energianvändning mest under år 2009, vilket till stor del beror på två nybyggda förskolor, Stadsdel Norr och Skogsgården, med klart bättre energiprestanda än de äldre byggnaderna. Dessa fastigheter har byggts med högre energikrav än byggnormen, vilket gett resultat. För Stadsdel Norr, som startade sin verksamhet under sommaren 2009, har bara halva arean räknats med för att simulera ett halvårs verksamhet. Skolor Kategorin skolor utgörs av 32 fastigheter med en genomsnittlig energianvändning på 180 kwh per kvadratmeter och år. Den största förbrukaren, Sporthallen och badet i Lit, är som namnet avslöjar ingen vanlig skollokal. I några av de övriga skolorna ingår sporthall och/eller bad, och det är därför som även Lits sporthall har klassats som skola. Näst högst av alla skolor ligger Furulund, som till sin verksamhet mer liknar närmare kategorin verkstad/garage, även om det bedrivs som utbildning. Den högsta förbrukaren av de mer vanliga skolorna är Häggenås skola. Kontor 15

Teknisk Förvaltning, Fastighet: Energibokslut 2009 Kapitel 3: Energianvändning per verksamhet Kontoren är åtta till antalet och har ett genomsnitt på 199 kwh per kvadratmeter 2009, med Rådhuset som en av de större förbrukarna, mycket beroende på sin ålder. Andra höga förbrukare än turistbyrån och ÖTC, Teknisk Förvaltnings kontorslokal på Krondikesvägen. Dagverksamhet Kategorin dagverksamhet omfattar sex stycken lokaler med lite blandad verksamhet men som inte används nattetid. Det är bland annat socialförvaltningens verksamhet men även en hälsocentral. Genomsnittet var 142 kwh per kvadratmeter 2009. Verkstad och garage Verkstad och garage är en kategori med stor spridning bland de sex fastigheterna, där några fastigheter endast har belysning och motorvärmare, och andra även annan verksamhet i form av kontor eller annat. Genomsnittet var 152 kwh men användningen är spridd från knappt 60 kwh per kvadratmeter till nästan 7 gånger så mycket, 342 kwh per kvadratmeter. Förklaringen till att verkstaden och garagens energianvändning minskade så markant mellan 2005 och 2006 är att Parkeringshuset, med mycket lägre energianvändning än övriga i kategorin, tillkom och påverkade medelvärdet mycket. Övriga byggnader Övriga byggnader omfattar byggnader med blandad verksamhet och hade 2009 ett genomsnitt på 219 kwh per kvadratmeter. Det är av naturliga skäl den grupp som uppvisar störst spridning i energianvändningen per kvadratmeter, från Rotegården som är delvis boende, delvis dagverksamhet och till stora delar stod tomt under 2009, till Storsjöbadet som är vår största förbrukare alla kategorier. Storsjöbadet har plockats bort från den totala sammanställningen. 3.2 Total energianvändning I genomsnitt köps 187 kwh energi per kvadratmeter till våra lokaler. I den siffran ingår uppvärmning, varmvatten, fastighetsel och verksamhetsel. Värmepumpar redovisas med köpt el. Energianvändningen har minskat med 11 % sedan 2004. Största minskningen uppvisas på verkstad/garage, sedan skolor och förskolor. Köpt värme och el kwh/m² 350 300 kwh/m² 250 200 150 100 50 0 Boende Dagverk-samhet Förskolor Kontor Övrigt Skolor Verkstad /garage Summa 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Energimål: Energianvändningen per kvadratmeter i våra fastigheter skall minska med 15 % 2004-2010. Verksamhet 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Förändring kwh/m² kwh/m² kwh/m² kwh/m² kwh/m² kwh/m² % Boende 210,9 213,2 206,9 198,4 190,1 190,7-10 % Dagverksamhet 116,8 112,7 122,7 127,5 136,2 141,9 22 % Förskolor 217,6 223,6 233,9 222,0 213,8 192,1-12 % Kontor 209,6 212,0 223,5 208,6 193,5 198,8-5 % Skolor 203,4 191,1 185,4 182,0 185,6 179,9-12 % Verkstad/garage 261,0 299,2 153,2 150,8 147,5 151,7-42 % Övrigt 241,4 229,3 284,3 228,3 224,2 219,7-9 % Summa 211,6 206,4 201,2 193,1 191,2 187,3-11 % Figur 8. Total energianvändning i våra fastigheter 2004-2009. Värmepumpar redovisas med köpt el. 16

Kapitel 3: Energianvändning per verksamhet 3.3 Energiprestanda Energiprestanda är ett mått som tagits fram i samband med regelverket för energideklarationerna och skall underlätta jämförelse av byggnaden som sådan med liknande byggnader, oberoende av skillnader i verksamheten. Energiprestanda anges per kvadratmeter A temp och omfattar energi till värme, varmvatten och fastighetsel, men inte verksamhetsel. A temp översätts lika med bruksarea, BRA. Vi har inte separerad mätning för fastighetsel och verksamhetsel, som behövs för att direkt redovisa energiprestandan, men inför energideklarationerna kartlägger vi samtliga fastigheter genom mätning och beräkning och plockar då fram varje byggnads energiprestanda. Cirka hälften av vårt byggnadsbestånd är hittills kartlagt. Resultatet för dessa fastigheter (fördelning mellan fastighetsel och verksamhetsel) har använts som schablon för det övriga beståndet och följande genomsnittliga energiprestanda har beräknats. Energiprestanda kwh/m² 160 140 120 100 80 60 40 20 0 144 128 Boende Dagverksamhet Förskolor 151 149 144 Kontor Skolor Verkstad/garage 119 Figur 9. Energiprestanda för en del av våra byggnader 2009, indelat per verksamhet. I nyckeltalet energiprestanda ingår energi till värme, varmvatten och fastighetsel, men inte verksamhetsel. Energiprestandan redovisas här enbart för att det är ett vedertaget nyckeltal. Det används för närvarande inte i energimålen. Energiprestandan har här beräknats från 2009 års energianvändning. 3.4 Värme Vi specificerar här den totala energianvändningen i värme respektive el till annat än värme. För värme redovisas köpt energi, d.v.s. värmepumpar redovisas med sin elförbrukning. Köpt värme är i genomsnitt 119 kwh per kvadratmeter, lägst i verkstad/garage och högst i boenden och förskolor. Användningen har minskat med 11 %. Köpt värme kwh/m² 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Boende Dagverksamhet Förskolor Kontor Övrigt Skolor Verkstad/garage Summa 17

Teknisk Förvaltning, Fastighet: Energibokslut 2009 Kapitel 3: Energianvändning per verksamhet Objekt 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Förändring kwh/m² kwh/m² kwh/m² kwh/m² kwh/m² kwh/m² kwh/m² Boende 132,9 136,1 132,5 126,5 121,0 123,3-7 % Dagverksamhet 67,8 68,8 91,8 100,7 103,3 105,9 56 % Förskolor 139,7 144,3 154,7 145,4 141,1 123,2-12 % Kontor 134,9 132,9 144,1 135,3 125,1 126,3-6 % Skolor 134,2 126,1 123,6 122,9 127,8 122,2-9 % Verkstad/garage 156,0 160,8 79,4 79,4 75,9 80,7-48 % Övrigt 143,1 138,5 178,1 144,4 135,9 133,7-7 % Totalt 135,5 131,6 129,8 125,4 124,2 120,9-11 % Figur 10. Köpt värme 2004-2009 på våra fastigheter 2004-2009. 3.5 El till annat än värme El till annat än värme omfattar både fastighetsel och verksamhetsel, eftersom vi på de allra flesta fastigheter inte särskiljer fastighetsel och verksamhetsel med mätare. El till annat än värme 160 140 kwh/m² 120 100 80 60 40 20 2004 2005 2006 2007 2008 2009 0 Boende Dagverksamhet Förskolor Kontor Övrigt Skolor Verkstad/garage Summa Objekt 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Förändring kwh/m² kwh/m² kwh/m² kwh/m² kwh/m² kwh/m² kwh/m² Boende 78,0 77,0 74,4 71,9 69,1 67,4-14 % Dagverksamhet 49,0 43,9 30,9 26,7 32,9 36,0-26 % Förskolor 78,0 79,2 79,2 76,6 72,7 68,9-12 % Kontor 74,7 79,1 79,4 73,4 68,4 72,5-3 % Skolor 69,3 64,9 61,8 59,2 57,9 57,7-17 % Verkstad/garage 105,0 138,4 73,8 71,4 71,7 71,0-32 % Övrigt 98,3 90,8 106,2 83,9 88,2 86,0-12 % Totalt 76,1 74,8 71,4 67,7 66,9 66,3-13 % Figur 11. El till annat än värme 2004-2009. 3.6 Nybyggda fastigheter Under de senaste åren har vi byggt väldigt mycket och även skärpt våra energikrav vid nybyggnad. Ambitionen är att de nya byggnaderna skall ligga långt framme jämfört med vårt befintliga byggnadsbestånd. Dessa byggnader skall användas under många år framöver och vi har i varje nybyggnadsprojekt en unik chans att skapa förutsättningar för en energieffektiv drift under lång tid framöver. Nybyggnadskravet från Boverket är 130 kwh per kvadratmeter och år för bostäder och 120 kwh per kvadratmeter och år för lokaler. Fastighets mål är 80 kwh per kvadratmeter och år oavsett verksamhet. Nivån är ett krav för projekteringen och ett mål för driftfasen. Åtgärder 18

Kapitel 3: Energianvändning per verksamhet som vidtagits för att uppnå målet är tjockare isolering, bättre fönster och effektivare ventilation. På förskolorna behovsstyr vi ventilationen med koldioxidgivare. Utöver detta genomför vi termografering och tryckprovning på alla nybyggen, om möjligt redan under byggfasen. Detta ger oss möjlighet att upptäcka brister i klimatskalet, avvikelser som kan få stor inverkan på energianvändningen under husets hela livstid, och som ofta är mycket dyra att åtgärda i efterhand. Nedan presenteras preliminärt resultat på några av våra nybyggen tillsammans med det uppmätta, genomsnittliga energiprestandan i samma verksamhetskategori. Det ljusa på varje stapel visar avvikelsen från den beräknade energiprestandan vid projekteringen. Anmärkningsvärt är framförallt gruppboendet Efterstygnet, som enligt ett halvårs energimätning indikerar en energiprestanda långt över det beräknade. För att ta reda på vad avvikelsen beror på följer vi dessa fastigheter extra noga. Rådmansgatan, ett särskilt boende på Frösön som var klart för inflyttning i början av 2008, är med som referens. I det bygget ställde vi inte högre energikrav än byggnormen och vidtog inga särskilda energiåtgärder. Ändå använder huset mindre energi än vad det projekterades för, och mindre än samtliga övriga nybyggen. Rådmansgatan är inte termograferat eller provtryckt. kwh/m² 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Klöverängen Efterstygnet Preliminär energiprestanda nybyggen Rådmansgatan Boenden genomsnitt Stadsdel Norr förskola Skogsgårdens förskola Förskolor genomsnitt (preliminärt) uppnått beräknad prestanda Energimål: Vid nybyggnad och omfattande tilleller ombyggnad skall energibehovet för uppvärmning och fastighetsdrift uppgå till maximalt 80 kwh/m 2 A temp,år. Figur 12. Nybyggen under 2008-2009 med beräknad och preliminärt uppmätt energiprestanda. Rådmansgatan projekterades för en prestanda på 120 kwh per kvadratmeter och år och har under 2009 använt mindre än 100 kwh per kvadratmeter. Under 2010-2011 byggs Lövsta förskola på Frösön, som projekteras för att miljöklassas. Miljöklassad byggnad är ett verktyg som tagits fram av den tidigare statliga Bygga Bodialogen och omfattar energianvändning, innemiljö samt material och kemikalier. Vi har att ambitionen till den högsta miljöklassen; Guld. Vårt eget krav på energianvändning i nybyggda fastigheter är ändå högre, och det kommer vi att behålla även i kommande projekt. Miljöklassad byggnad kommer att vara ett bra hjälpmedel för oss, både för att tydliggöra vår ambition, för att ställa relevanta krav och för att få en bra uppföljning av resultatet. Under 2010 arbetar vi med kvalitetssäkring av projektledning och upphandling, I samband med detta kommer vi även att se över hur vi tydliggör entreprenörens ansvar för den färdiga byggnadens energiprestanda i större utsträckning än hittills. 19

Teknisk Förvaltning, Fastighet: Energibokslut 2009 Kapitel 4: Energianvändning per energislag 4 Energianvändning per energislag Här presenteras mängden använd energi i våra byggnader per energislag. Den energi som redovisas är all energi som samlas in och redovisas i vårt energistatistikprogram, WebEss. Ett fåtal mindre fastigheter, som inte registreras i det programmet, finns därför inte med. Siffrorna är underlag för uppföljning av de miljömål som gäller avveckling av olja och elvärme. Total energianvändning samt varje energislag redovisas som total använd volym, MWh. All värmeanvändning är graddagskorrigerad. I detta kapitel ingår energianvändningen på Storsjöbadet. Användningen av energi ökar. Sedan 2004 har den totala energianvändningen ökat med 8 % eller 5 GWh. Det skall dock ställas mot att vårt fastighetsbestånd under samma period har ökat med 19 % eller nästan 60 000 kvadratmeter. 80 000 70 000 60 000 MWh 50 000 40 000 2004 2005 2006 2007 2008 2009 30 000 20 000 10 000 0 Fjärrvärme Olja Elvärme El till vp Fastbränsle El till annat än värme Summa Energislag 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Förändring MWh MWh MWh MWh MWh MWh MWh Fjärrvärme 33 752 33 320 35 231 37 354 36 728 39 924 18 % Olja 2 447 2 323 1 853 1 810 1 522 1 415-42 % Elvärme 1 515 1 400 1 501 1 381 1 245 1 186-22 % El till vp 1 610 1 644 1 686 1 699 1 652 1 530-5 % Fastbränsle 3 774 3 497 3 634 3 423 3 142 3 279-13 % El till annat än värme 23 065 22 696 23 027 23 627 23 758 24 031 4 % Summa 66 164 64 880 66 931 69 293 68 047 71 365 8 % Figur 13. All köpt energi 2004-2009, MWh. Användningen ökar, men fastighetsbeståndet har ökat mer. Över hälften av den energi vi köpte in 2009 var fjärrvärme. Drygt en tredjedel var el som användes till annat än uppvärmning, bland annat drift av ventilation och värmesystem, belysning och verksamhetens elanvändning. 20

Kapitel 4: Energianvändning per energislag El till annat än värme 34% Fastbränsle 5% El till vp 2% Elvärme 2% Olja 2% Figur 14. Procentuell fördelning av energislag 2009. Fjärrvärme 55% Figuren nedan presenterar hur energislagen för uppvärmning varit fördelade inom Östersunds kommun under 2009. Fjärrvärme finns i Östersunds tätort, på Frösön och numera även i Brunflo. Biobränsle har vi än så länge bara i Litsområdet. Olja och elvärme finns spridda över hela kommunen men användningen minskar stadigt allteftersom vi ersätter med förnybara energislag. Olja Elvärme Värmepump Biobränsle Fjärrvärme Figur 15. Energislag för uppvärmning av kommunens fastigheter 2009. En symbol kan markera en eller flera anläggningar i närområdet. 4.1 Fjärrvärme Fjärrvärmeanvändningen fortsätter att öka, med 18 % sedan 2004. Under året har Kvistens förskola i Torvalla anslutits i samband med ombyggnad till boende. I Brunflo har Ängegårdens panncentral och Änge servicehus anslutits, men än så länge sker leveransen lokalt från Jämtkrats pelletspanna. Under 2010 beräknas Jämtkraft nå Brunflo med en kulvert från Östersunds fjärrvärmenät och vi kommer då att ansluta flera stora fastigheter. Fjärrvärmeanvändningen beräknas öka med omkring 2,4 GWh när de planerade fastigheterna i Brunflo är anslutna. Fjärrvärmen är till omkring 98 % producerad i Jämtkrafts biobränsleeldade kraftvärmeverk. En liten mängd pelletsbaserad fjärrvärme köper vi i Brunflo, dels från Riksbyggen till Storvikenskolan, dels har alltså några fastigheter kopplats in på Jämtkrafts tillfälliga pelletspanna i väntan på fjärrvärmen från Östersund. 21

Teknisk Förvaltning, Fastighet: Energibokslut 2009 Kapitel 4: Energianvändning per energislag 4.2 Olja Oljeanvändningen har minskat med 42 % sedan 2004. Det innebär att ingen nettoförändring skett under 2009, beroende på att åtgärder genomförts sent på året. I november kopplades fjärrvärmen in på vår största oljeförbrukare, Ängegårdens panncentral i Brunflo, samt Änge servicehus och Miklagård. Dessa åtgärder innebär en att oljeanvändningen minskar med drygt 400 MWh. En mindre oljeanvändare, Semsåskolan, har även den konverterats till fjärrvärme 2009 i samband med ombyggnad. Den åtgärden bedöms ersätta cirka 16 MWh olja. Energimål: Oljeanvändningen skall avvecklas, merparten skall vara borta senast 2010. Under 2010 väntar den stora anslutningen till fjärrvärme i Brunflo. Förutom Ängegårdens panncentral som redan kopplats in så kommer oljan på Kastalskolan och Sörgårdsskolan att ersättas. Anslutning av Kastalskolan och Sörgårdsskolan beräknas spara ytterligare 470 MWh olja. De sedan tidigare KLIMP-beviljade åtgärderna att installera pelletspannor på skolorna i Tandsbyn och Marieby samt en solvärmeanläggning på Hemgården i Fåker har vi ännu inte några färdiga förstudier på, varför vi fortfarande har oljepannor kvar där. KLIMP-bidraget gäller till och med 13 maj 2012. Samtliga fastigheter med oljeanvändning 2009 presenteras i Bilaga 3. 4.3 Elvärme Användningen av elvärme i elpannor och direktverkande el har minskat med 14 %, vilket är tre procentenheters förbättring sedan förra året. Under året har konvertering till fjärrvärme genomförts på Kvisten i Torvalla, vilket ersätter omkring 45 MWh elvärme. Vår största elvärmda fastighet, Orrvikens skola med cirka 200 MWh elvärme 2009, har under 2009 förberetts för pellets genom konvertering till vattenburet värmesystem. Vi har tidigare beviljats KLIMP-medel från Naturvårdsverket för en pelletsanläggning men ett negativt politisk beslut har satt stopp för åtgärden och skolan värms nu med vattenburen elvärme. Energimål: Elvärmeanvändningen skall avvecklas, merparten skall vara borta senast 2010. Fjärrvärmen har börjat kopplas in till fastigheter i Brunflo. Under 2010 kommer vi att ersätta elvärme på Dungen, Lindan och Backen, vilket beräknas spara cirka 100 MWh elvärme. I Lillsjöhögen ersätts elvärme med värmepump, en besparing på 92 MWh. Samtliga fastigheter med elvärme 2009 presenteras i Bilaga 3. 4.4 Värmepumpar El till värmepumpar har minskat med 6 % sedan 2004. Värmefaktorn ligger i genomsnitt på 2,36 med den mest effektiva värmepumpen på Ångsta skola, med en värmefaktor över 3,0, och den minst effektiva på Herke konstcentrum, där värmefaktorn är under 2,06. Under året har värmepumpen på Semsåskolan ersatts av fjärrvärme i samband med ombyggnad, en åtgärd som sparar 49 MWh el till värmepumpen och ökar fjärrvärmeanvändningen med ungefär lika mycket. I början av 2010 kommer en ny värmepump att ersätta elvärme på Lillsjöhögens förskola. Åtgärden bedöm spara cirka 60 MWh el. Under 2009 och 2010 ersätts ett antal större värmepumpar i Brunflo med fjärrvärme, totalt minskar användningen av el till värmepumpar med över 900 MWh. Samtliga värmepumpsanläggningar presenteras i Bilaga 4. 4.5 Fastbränsle Användningen av fastbränsle sker fortfarande uteslutande i område Lit, på panncentralen vid Treälvsskolan och i Häggenås skola. Användningen har minskat med 13 % sedan 2004., vilket till stor del beror på den effektiva pelletspannan i Lit, som ersatte en äldre flis- och oljeeldad panna. Under 2008 smiddes planer på nya pelletsanläggningar i Brunfloområdet, men ingen av dessa har blivit av, bland annat på grund av negativa politiska beslut men också en viss osäkerhet på de kringkostnader förknippade med drift och skötsel av en pelletsanläggning. Skulle dessa åtgärder genomföras innebär det en ökning av pelletsanvändningen med närmare 700 MWh eller 20 %. 22