Fritids- plan 2009-2013. Landskrona stad



Relevanta dokument
Idrottspolitiskt program Mariestads kommun

Idrottspolitiskt program Kommunstyrelsen Mariestads kommun

Fritidspolitiska mål. Fritidsnämnden. Växjö kommun

Idrottspolitiskt program för Sundbybergs stad

Idrottspolitiskt program för Falköpings kommun

Idrottspolitiskt program Nyköping kommun

Idrottspolitiskt handlingsprogram , Strängnäs kommun.

Idrottspolitiskt program för Sundbybergs stad

Fritids- och idrottspolitiskt program Landskrona

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM

Idrottspolitiskt program kommunfullmäktige 11 november 2013

Idrottspolitiskt program, remissyttrande

Hållbar idrott Idrottspolitiskt program. Handlingsplan

Riksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott

Jämtland/Härjedalens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna. Verksamhetsinriktning

Fritidsnämndens riktlinjer för barn- och ungdomsverksamhet

Idrottsprogram för god folkhälsa

Idrottspolitiskt program

Idrottspolitiskt program för Linköpings kommun

Verksamhetsplan & Budget

Socialdemokraterna i Uppsala kommun

Inriktning för reviderade riktlinjer för föreningsbidrag

Nedanstående regler och riktlinjer för stöd gäller Surahammars kommuns sätt att se på det kommunala stödet till föreningslivet

Fritidsplan för Skurups kommun

Kommunfullmäktige

Sundbybergs Idrottsklubbs Föreningspolicy

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller

Hållbar idrott Gävle - idrottspolitiskt program

1. Ange i vilken utsträckning du gillar respektive förslag till vision för Svenska Seglarförbundet?

Riksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott

1. Vad anser ditt parti att fotbollen har för betydelse för:

Riksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott

Idrottspolitiskt program för Söderköpings kommun

MÅL FÖR IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, Antaget av kommunfullmäktige

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att. 1. anta idrottspolitiskt handlingsprogram för Strängnäs kommun,

Köpings idrottsliv Sveriges bästa? Idé- och inriktningsplan för en bättre idrott ur ett folkhälsoperspektiv

Föreningscertifikat. Bästa möjliga idrottsförening i Mölndal. Vad kommer certifieringen att innebära?

Pressinformation efter kultur- och fritidsnämndens sammanträde

Idrottspolitiskt program Hudiksvalls kommun

IDROTTSPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUN. Kultur- och fritidsnämnden, 2002

Bidragsregler för Kultur och Fritid i Nora Kommun

Idrottspolitiskt program 2012

Fastställt av Kommunfullmäktige

Mål och budget

Västergötlands Golfförbunds Jämställdhetsplan

VERKSAMHETSINRIKTNING & VERKSAMHETSPLAN VERKSAMHETSINRIKTNING & VERKSAMHETSPLAN SKÅNEIDROTTEN

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

Hållbar idrott Gävle - idrottspolitiskt program

1. Vad anser ditt parti att fotbollen har för betydelse för:

Verksamhetsinriktning Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund & SISU Idrottsutbildarna Jämtland-Härjedalen

Idrottspolitiskt program i Blekinge

Idrottspolitiskt Program En genomgång av programmet, vad som uppnåtts och hur vi skall gå vidare. Idrottsrådet

Kommittédirektiv. Utvärdering av statens stöd till idrotten. Dir. 2006:135. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2006

Riktlinjer för kommunala föreningsbidrag i Malung-Sälens kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Likabehandlingsplan Majornas Boxningsklubb

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun

Utvecklingsförvaltningen. Fritidsenheten. Enhetsplan 2011

Strategi för Riksidrottsförbundets internationella arbete

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Kontantstöd stipendier och enskilda aktiviteter

Idrotts- och fritidspolitiskt program

Uppdragsplan Kultur- och fritidsnämndens uppdrag till kultur- och fritidskontoret KFN 2018/0553. Antagen av nämnden den 9 april 2019.

1. Vad anser ditt parti att fotbollen har för betydelse för:

Sigtuna IF:s föreningspolicy. Blå Tråden. Antagen på Sigtuna IF:s ordinarie årsmöte den 21 mars 2012.

Plan för Överenskommelsen i Borås

POLICY - Umeå City IBF -

Verksamhetsinriktning

Svenska Skidförbundets anvisningar för barn- och ungdomsverksamhet

Verksamhetsplan & Budget

Dalarnas Idrottsförbund. SISU Idrottsutbildarna

Kulturstrategi Ekerö kulturnämnd

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen , att gälla från och med

Propositioner till IK NocOut.se årsmöte 2014.

Idrottspolitiskt program - Motala ett centrum för idrott -

Regler för föreningsbidrag/föreningsstöd Antagna av Kommunfullmäktige Gäller från och med

SVENSKA BASEBOLL OCH SOFTBOLL FÖRBUNDET

Verksamhetsplan Kultur & Fritid

Eskilstuna rör sig! Idrottspolitisk handlingsplan Antagen av kommunfullmäktige

Fastställd av Svenska Klätterförbundets styrelse

Budget och verksamhetsplan Kultur och fritidsnämnden

Fritidsnämnden HÄSSLEHOLMS KOMMUN FRITIDSFÖRVALTNINGEN. Beslutad

Förslag till nytt idrottspolitiskt program för Stockholms stad

Kultur- och fritidsnämnden Bilaga 1

Barnidrott på barns villkor

2. Rutiner vid fördelning av tränings- och tävlingstider samt arrangemang... 3

Haninge Sveriges bästa idrottskommun 2018

Kommunfullmäktiges strategiska område inspirerande livsmiljö 2016

Föreningsträff. Sammanställning av föreningsträffen den 4 juni 2013

Kultur- och fritidspolitiskt program

enkelhet Idrott för barn ska i första hand bedrivas under enkla former i närområdet.

SVENSKA BASEBOLL OCH SOFTBOLL FÖRBUNDET

Fritidspolitiskt program Antaget av fritidsnämnden

Skolidrottsförbundet en rörelse i tiden

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun

Riktlinjer och bestämmelser för barn- och ungdomsidrotten. på Åland ÅLANDS IDROTT

Tillgänglig kultur- och fritidsverksamhet

Lidingö stad hälsans ö för alla

Idrotten vill en sammanfattning av idrottsrörelsens idéprogram. Antagen av RF-stämman 2009

Transkript:

Fritids- 2009-2013 plan Landskrona stad

Plan för idrott och friluftsliv i Landskrons stad 2009-2013 BAKGRUND Idrotten i samhället Statens stöd till idrotten Målet med den nationella idrottspolitiken är: att ge möjlighet för flickor och pojkar, kvinnor och män att motionera och idrotta för att främja en god folkhälsa, att stödja en fri och självständig idrottsrörelse byggd på ideellt engagemang samt att ge kvinnor och män positiva upplevelser av idrott som underhållning. De övergripande syftena med statens bidrag är att stödja verksamhet som: bidrar till att utveckla flickors och pojkars intresse och benägenhet för motion och idrott samt deras möjligheter att utöva inflytande över och ta ansvar för sitt idrottande, gör det möjligt för alla flickor och pojkar, kvinnor och män att utöva idrott och motion, syftar till att ge kvinnor och män lika förutsättningar att delta i idrottsverksamhet, främjar integration och god etik samt bidrar till att väcka ett livslångt intresse för motion och därmed främja en god hälsa Regeringen beslutade i december 2006 att utvärdera statens stöd till idrotten. Utvärderingen skall föreslå framtida inriktning på stöden samt lämpliga utvärderingskriterier. Utredningen, Föreningsfostran och tävlingsfostran, presenterades i juni 2008. Idrottsrörelsen, Riksidrottsförbundet Riksidrottsförbundets idéskrift, Idrotten vill, delar in idrotten i barnidrott, där lek och idrottande på barnens villkor betonas, och ungdomsidrott och vuxenidrott, där man skiljer på breddidrott och elitsatsningar. Idrottsrörelsen vill utforma idrott så att: den i alla led ständigt utvecklas och förbättras till form och innehåll alla som vill, oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion, ålder, kön eller sexuell läggning samt fysiska eller psykiska förutsättningar, får vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet den ger upplevelser och skapar kontakt mellan människor ur olika samhällsgrupperingar de som deltar får vara med och bestämma och ta ansvar för sin verksamhet den ger alla som deltar en kamratlig och trygg social gemenskap.

FN s barnkonvention Riksidrottsförbundet betonar idrottande på barnens villkor i de lägre åldrarna, något som även lyfts fram i den utredning som arbetat på uppdrag av regeringen med att se över statens stöd till idrotten. Sverige har förbundit sig att följa FN s barnkonvention. Konventionen har fyra huvudprinciper: alla barn skall ha samma rättigheter och samma värde, barnens bästa skall komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet, varje barn ha rätt att överleva, leva och utvecklas barnet har rätt att få uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som rör honom eller henne. Landskrona stads övergripande mål Prioriterade områden är: Skola för kunskap och arbetsro Landskrona den arbetande staden Landskrona den trygga staden Fritidsnämnden bidrar till trygghetsmålet genom att sträva efter att minska antalet skador vid idrottsanläggningar med 25% årligen mellan 2008-2010. Utvecklingsområden för kommunen är näringsliv och boende. Inom målen för god ekonomisk hushållning anger fritidsnämnden sin inriktning att minska energiförbrukningen med 3% årligen och att öka utnyttjandegraden 5% årligen på anläggningarna. Dessutom skall kostnaden för skadegörelse och stölder minska med 25% årligen under de närmaste tre åren. Utvecklingsområden Mål och strategi Tillgång och tillgänglighet I Landskrona stad skall det finnas ett brett utbud av olika typer av fritidsanläggningar som passar de allra flesta. I Landskrona stad skall det finnas en god tillgång på ytor för rekreation, motion och spontanidrott. I Landskrona stad skall råda en bra balans mellan föreningslivets respektive allmänhetens tillgång till idrotts- och badanläggningar.

Utbud och efterfrågan på lokaler och anläggningar skall stå i rimlig balans. Utrymme och tider i lokaler och på anläggningar skall fördelas rättvist. Utbudet skall i möjligaste mån anpassas efter olika gruppers behov. Utvecklingen av nya former av fritidsaktiviteter och förändringar i efterfrågan avseende motionsmöjligheter och olika idrotter skall bevakas. Användning av ytor och lokaler utvärderas årligen. God tillgång på aktivitetsytor i närområdena skall eftersträvas. Kostnaderna för enskilda och föreningar skall vara rimliga. Barn och ungdom Alla barn och ungdomar skall ha en önskan och en möjlighet att delta i föreningarnas idrottsutbud. Idrott för barn skall anpassas till och ske på barnens villkor. Satsningar inom ungdomsidrotten skall innehålla alternativ till elitsatsningar. Barn och ungdomar skall ha möjlighet till spontan motionsidrott i närområdet. Bidragssystemet inriktas på att stödja barns och ungdomars verksamhet. Kostnaderna för enskilda och föreningar skall vara rimliga. FN s barnkonvention vägs in i såväl föreningarnas verksamheter som i bidragssystemet. Barns egna önskningar och möjligheter att påverka skall underlättas genom att en barnombudsman för bidragsberättigade föreningar utses. Ett ungdomsombud, som deltar i styrelsearbetet bör utses av bidragsberättigade föreningar. Bidragsberättigade föreningar skall ha en strategi för att förhindra utslagning i tidig ålder. Fritids- och kulturförvaltningen skall bevaka att områden för motion och lek avsätts i samband med planering av nya bostadsområden. Multiidrottsanläggningar för allmänheten placeras jämt fördelade i kommunen och i nära anslutning till bostadsområden. Fritids- och kulturförvaltningen skall medverka till och genom olika stödformer uppmuntra till utbildning av idrottsledare med särskilt fokus på junior- och ungdomsledare. Jämställdhet Män/pojkar och kvinnor/flickor skall ha lika möjligheter till att utöva idrott och motion. Fördelning av lokaler, utrymmen och tider skall ske på ett rättvist sätt och utvärderas årligen. Fördelning av resurser i form av bidrag och annat stöd skall vara rättvis ur jämställdhetssyn punkt.

Det skall finnas en strävan att avspegla föreningens medlemssammansättning i representationen i styrelsen. Folkhälsa I Landskrona skall det finnas inspirerande möjligheter till sport, motion och rekreation. Information om det utbud som finns och det stöd som kan erbjudas skall vara lättillgänglig. Möjligheter till spontanidrott, motion och rekreation utökas genom tillvaratagande och anpassning av de ytor som finns att tillgå, t ex stadens parker och stränder. Samarbete med sjukvård och försäkringskassa utvecklas för gemensamma satsningar på förbättrad folkhälsa. Multiidrottsanläggningar och ytor för motion placeras i nära anslutning till bostadsområden. Motionsslingor anordnas och tillgängliggörs i möjligaste mån för olika åldrar och för funktionshindrade. Breddidrott, d.v.s. idrottsutövning utan sikte på elitsatsning, gynnas genom tillgång till lokaler, ytor och rimliga priser. Evenemang och lägerverksamhet I Landskrona skall vi arbeta för att locka hit evenemang som är särskilt lämpliga med hänsyn till de förutsättningar som finns här. Landskrona stad skall vara den bästa arrangören i landet av ungdomsmästerskap. Landskrona skall vara en av de bästa orterna för träningsläger. Landskrona specialiserar sig på mästerskap i utomhussimning, segling, golf och evenemang i idrottshallen och utvecklar de kommunala anläggningarna för att överensstämma med de krav som ställs. En plan utarbetas tillsammans med Landskrona Plus/näringslivet för hur evenemangsförfrågningar respektive uppsökande av evenemang skall skötas och finansieras. Vid val av arrangemang skall möjligheten att locka en stor publik i/ till Landskrona vägas in liksom den inspiration till idrottande ungdomar i staden och till föreningslivet som arrangemanget bidrar till. Föreningarna skall uppmuntras att ansöka om mästerskap som stämmer med Landskronas förutsättningar. Fritids- och kulturförvaltningen skall vara ett stöd för föreningarna vid genomförande av arrangemang vad gäller iordningställande av anläggningar samt marknadsföring. En inriktning mot ungdomsmästerskap skall eftersträvas genom utveckling av utmärkta möjligheter till kringarrangemang, boende m.m.

För träningsläger skall service och marknadsföring utvecklas med en ingång avseende bokning av anläggningar, boende och kringarrangemang. Anläggningar och föreningsbidrag Landskrona skall ha ett rikt föreningsliv som på olika sätt får stöd och uppmuntras av kommunen. Kommunen skall stödja föreningslivet genom tillgång till anläggningar och fördelning av föreningsbidrag. Föreningsbidraget skall inriktas på att stödja de mål som finns för idrotten i Landskrona. Det skall vara möjligt för föreningar att i olika omfattning medverka till driften av idrottsanläggningar. Föreningars förändrade ekonomiska möjligheter skall uppmärksammas. Stödet till idrotten skall inriktas på att stödja barn och ungdom, jämställdhet, utveckling, etik och mångfald, tillgänglighet för alla, folkhälsa och möjlighet till inflytande. Fritids- och kulturförvaltningen skall föra en öppen dialog med föreningar som är intresserade av att ta ett utökat ansvar för någon anläggning. Bemötande och kompetens Alla skall känna sig välkomna och få god service vid kommunens anläggningar. Anläggningarna skall alltid vara i gott skick. Besökarna skall behandlas med vänlighet och respekt. Besökarna skall, så långt det är möjligt, få den service som efterfrågas. Besökarna skall få god information. Besökarnas behov skall vara i fokus för personalen. Alla anställda skall ha den kompetens som fordras och skall få fortbildning vid behov. Inflytande/samverkan Enskilda besökare på kommunens anläggningar och föreningarna skall uppfatta att det finns en öppen dialog och ett intresse för synpunkter, idéer och kritik. Kommunen skall på fritids- och idrottsområdet samverka med enskilda aktörer, näringslivet och andra kommuner. Föreningslivets betydelse för den demokratiska processen uppmärksammas.

Verksamheterna inom förvaltningen och dialogen och stödet till föreningarna skall utvärderas genom återkommande enkäter. Fritids- och kulturförvaltningen skall stimulera till och inbjuda till återkommande föreningsträffar. Den återkommande kontakten med föreningarna kompletteras genom fördjupade samtal. LISA representerar de allra flesta föreningarna och kan vara talesman för medlemsföreningarna och en diskussionspartner för fritids- och kulturförvaltningen. Fritids- och kulturförvaltningen skall bevaka att mångfaldsinriktningen (barn/vuxna, män/kvinnor, skillnader i etniskt ursprung m.m.) uppmärksammas beträffande inflytande och dialog.