Omvärldsbevakning landsting/regioner Jean Odgaard
Innehållsförteckning Barnkonventionen, */ny 1 Betalningsansvarslagen/ny 1 Cancervården 2 Nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården, * 2 Utveckling av den högspecialiserade vården, * 3 Infektion med Ebolavirus, * 3 Tillgänglig och säker information i hälso- och sjukvård och socialtjänst,* 3 Sedd, hörd och respekterad, ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården/ny 3 Kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvård, * 3 Medicintekniska produkter,* 4 Nationella riktlinjer, */ny 4 Patientlag, * 4 Patientsäkerhet, * 4 Privata utförare kontroll och insyn, * 4 Samordnare för psykisk hälsa/ny 5 Psykisk ohälsa, * 5 Uppföljning och utvärdering av överenskommelse om en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre, * 5 Uppföljning av landstingens skyldighet att erbjuda hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd, * 5 Aktuella utredningar/rapporter 6 Januari 2015
Barnkonventionen, * 1 /ny Regeringen beslutade den 27 mars 2013 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en kartläggning inom särskilt angelägna områden av hur tillämpningen av lagar och andra föreskrifter överensstämmer med barnets rättigheter enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och de tilläggsprotokoll som Sverige har tillträtt. I uppdraget ingår vidare att analysera vilka för- och nackdelar en inkorporering av barnkonventionen i svensk rätt skulle kunna medföra. Mot bakgrund av att regeringen nu påbörjar arbetet med att göra barnkonventionen till svensk lag får utredaren genom dessa tilläggsdirektiv ett utökat uppdrag. Utredaren ska - lämna förslag till en lag om inkorporering av barnkonventionen, - belysa vilka principer som kan bli aktuella vid en eventuell konflikt mellan barnkonventionens bestämmelser och svensk lagstiftning, samt hur barnkonventionens bestämmelser kan få genomslag vid en sådan konflikt, - belysa vilken vägledning som kan behövas för uttolkning av konventionen, och - lyfta fram vilka åtgärder i övrigt som kan behöva vidtas vid en inkorporering av barnkonventionen. Uppdraget förlängs och ska i sin helhet redovisas senast 28 februari 2016. Betalningsansvarslagen/ny I utredning Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20, föreslås att nuvarande betalningsansvarslag upphävs och ersätts av en ny lag - lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Syftet med den nya lagen är att patienter som inte längre har behov av den slutna vårdens resurser så snart som möjligt ska kunna lämna slutenvården på ett tryggt sätt. Patienter ska inte vara på sjukhus när de inte behöver. Målgruppen för den föreslagna lagen är patienter som efter utskrivning från den slutna vården behöver insatser från den kommunalt finansierade socialtjänsten eller hälso- och sjukvården och som också kan ha behov av insatser från den landstingsfinansierade öppna vården, inklusive primärvården. I den nya lagen föreslås följande: - Förändrad planeringsprocess. - Skyldigheten att upprätta en vårdplan i dess nuvarande form tas bort. I stället ska redan befintlig bestämmelse i hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen om samordnad individuell plan tillämpas i planeringsarbetet. - När en berörd enhet i den landstingsfinansierade öppna vården har fått ett inskrivningsmeddelande angående en patient, ska verksamhetschefen utse en fast vårdkontakt för patienten, om han eller hon inte redan har en sådan. - Obligatoriskt för huvudmännen att komma överens om när kommunernas betalningsansvar inträder och vilka belopp som kommunerna i sådant fall ska betala, faktureringsrutiner samt hur huvudmännen ska lösa eventuella tvister med varandra. - Det kommunala betalningsansvaret inträder tre dagar efter att behandlande läkare i slutenvård underrättat berörda enheter om att patienten är utskrivningsklar. Utredningens förslag innebär att regelverket kring fristdagar blir lika för alla patienter 1 * Betyder att informationen fanns med i föregående omvärldsblad. 1 av 6
vilket innebär att patienter som vårdas i psykiatrisk slutenvård inte längre får avvikande regler. - Det kommunala betalningsansvaret villkoras - landstingen måste ha utfört vissa centrala uppgifter Cancervården Regeringen och SKL har träffat en överenskommelse om en fyraårig satsning på kortare väntetider och minskade regionala skillnader i cancervården. Överenskommelsen för 2015 omfattar 444,5 miljoner kronor, varav det mesta är stimulansmedel till landstingen för att införa standardiserade vårdförlopp. Under hösten 2014 har fem standardiserade vårdförlopp tagits fram, som ska införas under 2015: Akut myeloisk leukemi (Blodcancer), huvud- halscancer, matstrupe- och magsäckscancer, prostatacancer, cancer i urinblåsa och urinvägar. Minst tio ytterligare standardiserade vårdförlopp ska tas fram under 2015 för införande under 2016. Landstingen ska: - Besluta om att införa standardiserade vårdförlopp. Av beslutet ska framgå landstingsledningarnas ansvar för införandet av de standardiserade vårdförloppen. - Tillsammans med Regionala Cancercentrum, RCC, ta fram och senast den 15 mars 2015 lämna in till regeringen en handlingsplan för hur de avser att införa ett system med standardiserade vårdförlopp. - Införa de fem första standardiserade vårdförloppen under 2015. - Inrätta reserverade tider hos utredande och behandlande enheter för patienter som fått remiss till eller beslut om standardiserat vårdförlopp. - Inrätta koordinatorsfunktion som bokar in tider och övervakar att vårdförloppen följs - Utveckla metoder för att mäta och redovisa ledtiderna i vårdförloppen, bland annat med hjälp av data från patientadministrativa system. - Senast den 1 november 2015 redovisa resultatet av arbetet och införandet av vårdförloppen. - Öka den regionala och nationella samordningen. Nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården, * En nationell samordnare, Göran Stiernstedt, ska göra en analys av hur hälso- och sjukvården kan använda professionernas resurser på ett mer ändamålsenligt och effektivt sätt (Dir 2013:104). Analysen ska bland annat belysa de effektivitetsproblem och utvecklingsområden som finns. Mot bakgrund av analysen ska samordnaren initiera samarbeten med berörda aktörer och i dialog med dessa ge förslag till åtgärder som kan vidtas på nationell, regional och lokal nivå för att säkerställa att professionernas tid, kunskap och engagemang används på bästa möjliga sätt och ökar hälso- och sjukvårdens effektivitet. Detta bör bidra till både högre kvalitet och lägre kostnader. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 december 2015. 2 av 6
Utveckling av den högspecialiserade vården, * En särskild utredare ska se över hur den högspecialiserade vården kan utvecklas genom en ökad koncentration i syfte att få förbättrade vårdresultat och därigenom en mer jämlik vård samt för att erhålla ett mer effektivt utnyttjande av hälso- och sjukvårdens resurser. Utredaren ska bland annat lämna förslag på vilka kriterier som ska ligga till grund för bedömning för nivåstrukturering av den högspecialiserade vården. Utredaren ska vidare analysera och lämna förslag på hur en effektiv modell för bedömning, urval, beslut, genomförande och uppföljning av den högspecialiserade vården skulle kunna se ut. Uppdraget ska redovisas senast den 25 november 2015. Infektion med Ebolavirus, * I proposition(2014/15:38) föreslår regeringen att riksdagen godkänner regeringens föreskrifter i förordningen (2014:1312) om att bestämmelserna i smittskyddslagen (2004:168) om samhällsfarliga sjukdomar ska tillämpas på infektion med ebolavirus. Vidare föreslår regeringen att infektion med ebolavirus anges som en samhällsfarlig sjukdom i bilaga till smittskyddslagen. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 april 2015. Tillgänglig och säker information i hälso- och sjukvård och socialtjänst,* En särskild utredare ska se över ändamålsenlighet och ansvarsfördelning när det gäller tillhandahållande och utformning av it-stöd för personal, vård- och omsorgsgivare och andra aktörer inom hälso- och sjukvård och socialtjänsten. Uppdraget ska slutredovisas i ett betänkande senast den 27 mars 2015. Sedd, hörd och respekterad, ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården/ny Klagomålsutredningens uppdrag är att ge förslag på hur hanteringen av klagomål mot hälsooch sjukvården kan bli mer ändamålsenlig. Med ändamålsenlig menar utredningen att klagomålshanteringen utgår från patienternas behov, bidrar till ökad patientsäkerhet och är resurseffektiv. I delbetänkandet (SOU 2015:14) lämnar utredningen förslag till författningsändringar som föreslås träda i kraft den 1 juli 2016. Förslagen gäller vårdgivarens skyldighet att besvara klagomål, den enligt utredningen viktigaste komponenten i ett ändamålsenligt klagomålssystem, samt Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) handläggning av ärenden. Utredningen presenterar även ett antal bedömningar i delbetänkandet. Kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvård, * Hälso- och sjukvårdens problem med kompetensbrist blir allt tydligare, det handlar om ökande kostnader för inhyrd personal, stängda avdelningar och i vissa fall allvarliga vårdskador. Samtidigt är det ett komplext område med många aktörer, såväl stat och landsting som lärosäten. Situationen ser olika ut för olika yrkesgrupper, och kan även skilja sig åt inom dessa. Dessutom finns det ökande regionala och även inom regionala skillnader, vilket leder till att förutsättningarna för olika landsting ser olika ut. Det råder stor oklarhet kring hur omfattande problemet är och inte minst vilka orsakerna är. Regeringen och andra aktörer har på olika sätt försökt komma till rätta med problemet, men det har visat sig svårlöst. Riksrevisionen har inlett en granskning av kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården, med utgångspunkt i en genomförd förstudie. Resultatet av granskningen kommer att presenteras i en rapport, med planerad publicering i oktober 2015. Jan Landahl är ansvarig riksrevisor. 3 av 6
Medicintekniska produkter,* Regeringen uppdrar åt Myndigheten för vårdanalys att utvärdera nyttan av att genomföra hälsoekonomiska bedömningar av medicintekniska produkter utifrån ett patient- och systemperspektiv. I uppdraget ingår att göra en samlad bedömning av om värdering på nationell nivå av medicintekniska produkter utifrån patientnytta och kostnadseffektivitet har lett till en mer likvärdig och kunskapsstyrd användning av medicintekniska produkter hos sjukvårdshuvudmännen. Uppdraget ska redovisas till Socialdepartementet mars 2015. Regeringen uppdrar åt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) att utvidga försöksverksamheten med hälsoekonomiska bedömningar av medicintekniska produkter till minst två nya produktgrupper, varav en ska utgöras av produkter som används för behandling av kroniskt sjuka patienter. Nationella riktlinjer, */ny Socialstyrelsens Nationella riktlinjer är ett stöd vid prioriteringar och ger vägledning om vilka behandlingar och metoder som olika verksamheter i vård och omsorg bör satsa resurser på. Målet med riktlinjerna är att bidra till att patienter och klienter får en god vård och socialtjänst. Det finns publicerade riktlinjer för diabetes, bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård, schizofreni antipsykotisk läkemedelsbehandling, palliativ vård, rörelseorganens sjukdomar, sjukdomsförebyggande metoder, tandvård, lungcancer, demens, depression och ångest och stroke. Det finns remissversioner för missbruk och beroende, astma/kol och hjärtsjukvård. Slutliga versioner beräknas vara klara våren 2015 (hösten 2015 för astma/kol och hjärtsjukvård). Uppdatering pågår av riktlinjerna för MS och Parkinsons sjukdom och depression och ångest. Det pågår projekt vad gäller stöd till införandet av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Patientlag, * Den nya lagen, som började gälla den 1 januari 2015, innebär att den lagstiftning som direkt berör patienten samlas i den nya patientlagen. Genom den nya patientlagen stärks patientens möjlighet till inflytande i hälso- och sjukvården. Lagen innehåller motsvarigheter till de nuvarande bestämmelserna om vårdgaranti, fast vårdkontakt samt val av behandlingsalternativ och hjälpmedel. Möjligheten att få en så kallad second opinion utvidgas. Patienten ges möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. Landstingens skyldighet att erbjuda öppen vård utvidgas till att även gälla patienter från andra landsting. Patientsäkerhet, * Riksrevisionen har inlett en granskning av patientsäkerhet med utgångspunkt i en genomförd förstudie. Syftet med granskningen är att analysera om staten har gett vården tillräckliga förutsättningar för att främja en god patientsäkerhet. Resultatet av granskningen kommer att presenteras i en rapport med planerad publicering i april 2015. Privata utförare kontroll och insyn, * Utredningen om en kommunallag för framtiden har överlämnat sitt delbetänkande Privata utförare - kontroll och insyn till regeringen. Utredningens uppdrag har varit att se över hur kommuner och landsting ska kunna stärka sin kontroll och insyn när privata utförare anlitas för att utföra kommunal verksamhet. Utredningen föreslår bland annat att fullmäktige ska anta ett program med övergripande mål och riktlinjer för verksamheter som lämnas över till 4 av 6
privata utförare. Allmänhetens insyn i de privata utförarnas verksamhet ska också förbättras. Utredningen föreslår att det i kommunallagen ska införas en skyldighet för kommuner och landsting att tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnas över. Den ökade valfriheten ställer också krav på att informationen till brukarna blir bättre. För att den enskilde ska kunna göra ett välgrundat val av till exempel skola eller utförare inom vård- och omsorgsområdet krävs att denne har tillgång till bra information. Detta är lika viktigt oavsett vilken tjänst som ska väljas. Utredningen föreslår en utvidgad skyldighet att informera när kommun eller landsting erbjuder enskilda att välja mellan olika utförare av kommunala tjänster. I en utvärdering av den fria kommunala nämndorganisationen anser utredningen att förutsättningarna för att inrätta särskilda beställar-/utförarorganisationer borde regleras tydligare i kommunallagen. Utredningens slutbetänkande ska lämnas senast den 31 mars 2015. Samordnare för psykisk hälsa/ny Regeringen har sedan 2012 haft en nationell samordnare för statens insatser för psykisk ohälsa inom ramen för den så kallade PRIO-satsningen. Kerstin Evelius har utsetts till ny nationell samordnare för statens insatser på området psykisk hälsa. Psykisk ohälsa, * Psykiatriöverenskommelse mellan SKL och socialdepartementet. Satsningen är utformad så att de resultat som uppnåtts under tidigare överenskommelser skall vidmakthållas och vidareutvecklas under året. Överenskommelsen innehåller också ett uppdrag till SKL att tillsammans med Socialdepartementet ta fram en långsiktig strategi för att främja psykisk hälsa och motverka psykisk ohälsa. Uppföljning och utvärdering av överenskommelse om en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre, * Statskontoret har fått i uppdrag att genomföra en uppföljning och utvärdering av den treåriga överenskommelsen mellan staten och SKL om en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Statskontoret ska följa upp och utvärdera stödet till ett långsiktigt förbättringsarbete, prestations- och resultatersättningen samt grundläggande krav för att förbättra vården och omsorgen. Avrapportering ska ske den 1 september 2015. Uppföljning av landstingens skyldighet att erbjuda hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd, * Sedan den 1 juli 2013 har personer som vistas i Sverige utan tillstånd rätt till samma hälsooch sjukvård som asylsökande. Statskontoret har i uppdrag att kartlägga hur landstingen har tillämpat de nya reglerna, hur mycket vård som erbjudits enligt dem och om personalen informerats om reglerna. Statskontoret ska också undersöka om hälso- och sjukvårdens uppgifts- och underrättelseskyldighet påverkat papperslösas vilja och möjlighet att söka vård. I uppdraget ingår också att göra konsekvensbedömning av det nya regelverket vad gäller ekonomiska följder och om det får fler människor att uppehålla sig i Sverige utan tillstånd. Granskningen ska vara genomförd våren 2016. 5 av 6
Aktuella utredningar/rapporter Vårdbarometern 2014: Befolkningens attityder till kunskaper och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård, SKL, mar 2015 Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst Lägesrapport 2015, Socialstyrelsen, feb 2015 Nationella riktlinjer utvärdering 2015 Diabetesvård rekommendationer, bedömningar och sammanfattning, Socialstyrelsen, feb 2015 Patientsäkerhetskultur: Sammanställning på nationell nivå av landstingens och regionernas mätningar 2012-2014, SKL, feb 2015 Tillsynsrapport: De viktigaste iakttagelserna inom tillsyn och tillståndsprövning verksamhetsåret 2014, IVO 2015 Nationella riktlinjer Utvärdering 2014 - Vård vid astma och KOL - Förbättringsområden, bedömningar och sammanfattning, Socialstyrelsen, jan 2015 Nationella riktlinjer Utvärdering 2014 Sjukdomsförebyggande metoder - Förbättringsområden, bedömningar och sammanfattning, Socialstyrelsen, jan 2015 Patientlagen i praktiken en baslinjemätning, Myndigheten för vårdanalys, 2015 Ekonomirapporten SKL, dec 2014 Öppna jämförelser Folkhälsa, Socialstyrelsen/SKL dec 2014 Öppna jämförelser hälso- och sjukvård Socialstyrelsen/SKL, dec 2014 Öppna jämförelser Cancersjukvård, Socialstyrelsen/SKL, dec 2014 Öppna jämförelser Jämlik vård somatisk sjukvård vid samtidig psykisk sjukdom, Socialstyrelsen/SKL, december 2014 Vården ur patienternas perspektiv Jämförelser mellan Sverige och tio andra länder, Myndigheten för vårdanalys, 2014 Äldresatsningen: Fyra år med fokus på de mest sjuka äldre, Socialdepartementet dec 2014. Kommunikationsbrister i vården, IVO 2014 6 av 6