SAMRÅD med OSS 2015-02-10 Bibbi Wickström Karin Haglund och Ansa Ramula (Ögruppen) Jenny Sköld (boendechef) Christer Nilsson (kortischef) Linda Hermansson från förvaltningen, handhar HSL-frågor inför övertagandet av sköterskeverksamhet för de våra. Anna och Elisabeth (FUB) Definition av vad samråd ska innebära och formen för dem. Vi påtalade att de möten som varit tidigare inte kan kallas samråd utan har istället varit information. FUB efterlyser samråd i frågor innan beslut och genomförande sker. FUB efterlyser också samråd på högre chefsnivåer inom förvaltningen. Med information och genomförande utan samråd genereras feedback från FUB i form av klagomål och FUB har heller ingen möjlighet att besvara frågor från medlemmarna som berör ett beslut på vettigt sätt. Vi fick positivt gehör för detta och de ska återkomma med förslag på definition av samråd. Vi framförde det faktum att samråd enligt LSS ej förekommit i någon större utsträckning och att en anmälan till IVO kunde vara aktuell. (vi missade att ta upp frågan om handikapputskott) Ögruppen (info från Ansa och Karin) Valfrihet vid lunchen. Det är inte OK att säga att en arbetstagare inte kan äta ute på restaurang för att det saknas personal. Den som får ett sådant svar ska kontakta Ansa eller Karin och påtala problemet. Boendena har ansvaret för matlådan och för matkvalitén i denna. Om individen glömmer sin matlåda finns rutiner att följa. Ingen ska bli utan mat. Vid frågan om boendena tillsatt resurser för att fixa matlådor till de arbetstagare som vill ha sådan fick vi inget direkt svar annat än att det måste man se till. Det ska inte behöva vara anhöriga som fixar matlådan. Man försöker ordna med individuella lösningar vid behov. Man upplever att det i de flesta fall fungerar bra och att arbetstagarna i många fall äter bättre. Inga speciella klagomål har kommit till deras kännedom. Vid problem ska man prata med personalen i arbetsgruppen och/eller Ansa o Karin för att tillsammans söka en passande individuell lösning. Matkuponger kommer även fortsättningsvis endast gälla om man äter ute på restaurangen och får normalt inte användas för att hämta mat. Denna regel är det Ögruppen själva som beslutat om mot bakgrund av att det ska vara högre kvalitet på maten (många som äter mycket ute köper dålig snabbmat samt ekonomiska överväganden inom Ögruppen.Vid enskaka tillfällen görs dock undantag och mat kan
hämtas med kupong, exempelvis när någon glömt matlåda, så att ingen blir utan lunch. Ekonomin för Ögruppen är tuff. Man har anslag per arbetstagare, lika för alla oavsett storlek på behov. Anslagen har inte försämrats men kostnaderna ökar pga att arbetstagarna blir äldre och då kräver mer hjälpmedel och tillsyn (personal). Ögruppen måste prioritera med befintliga resurser, ett exempel på det är matkupongerna. Vid speciella tillfällen då någon arbetstagare mår dåligt (vilket inte är helt ovanligt i den här gruppen) behövs omprioritering av personal och ev. extra resurser som sätts in. Då får man göra en s.k. avvikelserapport. Man önskar få en nivåbedömning av arbetstagarna istället. Denna bedömning skulle då göras av LSS-handläggarna. Att ta fram en sådan analys finns på förvaltningens bord att göra sedan 2011, men har uppenbart låg prioritet eftersom det skjuts upp till förmån för andra analyser inom äldrevården. De har förhoppningar om att analysen ska komma tillstånd 2015. Metodutvecklarna har utbildat personal (ca 50 personer) i dokumentation samt genomförandeplaner och jobbat för ett gemensamt språk inom Ögruppen. Man har varit på 17 arbetsplatser och haft intervjuer med arbetstagarna. Man har arbetstagarna i fokus. Om någon mår dåligt pga förändringsarbetet eller av annan anledning så ska man kontakta Karin eller Ansa. Det är viktigt för dem att veta om det är många eller enstaka arbetstagare som har problem och på vilka grupper. Om många har problem i en grupp måste de se över arbetet i gruppen, annars söka individuella lösningar. De prövar nu något som man kallar delaktighetsmodellen på några av grupperna, (Träffpunkten, Arbetshuset och Svängen) vilket är tänkt leda till större inflytande för arbetstagarna i gruppen. Modellen bygger på att man har utbildat personal till s.k. vägledare, hitintills 6 st och de jobbar parvis. Syftet med modellen är att den ska underlätta att få fram vad brukarna tycker. Dessa vägledare leder vad man kallar samtalsslingor i gruppen. Alla arbetstagare i gruppen tillfrågas om de vill deltaga i samtalsslingan (det är inget krav). En vägledare är aldrig arbetsledare i den grupp man har sin arbetsplats och blir således oberoende. Detta för att arbetstagarna ska våga säga vad de tycker. Man är två vägledare, en som för samtalet och en som observerar. Man samlar dem som vill vara och de får möjlighet att tycka till om sin situation. Man kan prata om allt, så som aktiviteter, matstunder, vad man saknar, vad man tycker inte fungerar o.s.v. De två vägledarna har sedan motsvarande samtal med arbetsledare på den aktuella gruppen samt Ansa och Karin där man går igenom det som framkommit och har möjlighet att åtgärda. Rulledans och sittgympa är aktiviteter som de startat upp på nytt som en konsekvens av synpunkter de fått under samtalsslingorna. Slår försöket väl ut avser man att införa modellen över hela Ö-gruppen.
Vi påtalade vikten av att självständighet inte fick bli övergivenhet. Vikten av social samvaro och samarbete, speciellt i en grupp där de flesta är mycket ensamma i sin vardag i hemmet. Vi tog upp Jessicas exempel, med att bli lämnad ensam och rädsla för att någon olycka ska inträffa då man är själv. Det vi missade att framföra, delvis pga tidsbrist då Ansa och Karin hade bråttom till nästa möte, var vår synpunkt att allt förändringsarbete har gått för fort och det inte alltid tycks ha förankrats hos arbetstagarna. Boendena (info från Jenny) Gruppbostäderna i Aga. Planerad inflyttning på Ackumulatorvägen för 6 boende den 5/6 2015 och på Agavägen den 27/10 2015 också för 6 personer. Bostäderna på 1½ rum och kök är ca 50m2 och kommer att hyras av John Mattson. Gemensamhetslokal kommer att finnas. 12-16 nya medarbetare kommer att anställas. Man kommer inte göra någon personalrockad för att fylla personalgruppen, men befintlig personal på de olika boendena är fria att söka tjänst på de nya gruppbostäderna. Boendena kommer inte att dela personal sinsemellan. De kommer behandlas likvärdigt med externa sökanden och inte prioriteras på något sätt. Det innebär att personal kan komma att sluta på befintliga boenden, men det sker på deras eget initiativ. Jenny och Ingela kommer att förestå varsin gruppbostad. De påtalade vikten av individfokus, dvs varje individ bor i en egen lägenhet med individuellt anpassat stöd. Även om det kallas gruppbostad vill de komma bort från grupptänkandet eftersom det leder till gruppanpassade aktiviteter vilket är en rest av institutionstänkande. Det är viktigt att det görs en ny IP-plan för den individ som flyttar, eftersom hela deras livssituation och stödbehov förändras. Speciellt gäller det den dag man flyttar hemifrån. Därefter görs en genomförandeplan för varje individ. Det är inte helt klart vilka brukare som kommer att få erbjudande om inflyttning. Vi påtalade problematiken kring hur sekretess här används som ursäkt för att inte delge information om vilka andra som är tilltänkta hyresgäster. Detta beror enligt dem på att de måste ha beslut klart först. Vi påtalade att sekretess enbart ska användas då är till förfång för den enskilde. (jag fick inte egentligen någon uppfattning om vad de ansåg om sekretess) Separata lägenheter med boendeservice ökar och finns i Centrum, Brevik och Södra Boendet (Läroverksvägen). Det finns cirka 33 lägenheter idag. Den pågående chefsrockaden på boendesidan ska inte leda till en rockad bland boendepersonalen. (vi fick inte med kommentaren om frånvaron av chefer på boendeenheterna, eller kontnuitetsfrågororna på den nivån)
Man har ett projekt som heter Scenen är din ett projekt med OSS, Särskolan och Kultur & Fritid Man ansåg att Melodifestivalen innehöll ett alltför stort tävlingsmoment och har därför omarbetat den till egen kreativitet utan tävlingsinslag. Det gäller inte bara musik utan även målning, dans, vad de själva vill göra. Tid och plats: 27/3 2015 på Elverket. Allmänheten när välkommen. Utbildning (info från Christer) En inventering av alla medarbetares utbildning har genomförts. Komvux har en kurs 100 p. specialpedagogik 1 inom utvecklingsstörning som de kräver att alla ska gå/ha gått. Carpe Forum (fortsättningen på Carpe-projektet) tar fram länsöverskridande kurser med olika inriktningar, exempelvis utvecklingsstörning, personlig assistans, autism, fysiska och socialspykologiska funktionshinder. Man har exempelvis haft en kurs i Sunne med inriktning på autism/asberger. Nationell Patientöversikt. NPÖ (info Linda Hermansson) Ett arbete pågår på förvaltningen inför det kommunala övertagandet av sjukvårdsansvaret upp till sköterskenivå för de våra. Läkare omfattas inte eftersom kommunen enligt lag inte får anställa läkare. Man vill ha en enhet som handhar vår medlemsgrupp och som har god kontakt med individernas respektive husläkare. Man räknar med att övertagandet ska ske 1/10 2015 och de arbetar nu med att kartlägga behovet för att kunna bygga upp den organisation som ska jobba med detta.. Det handlar om skatteväxling samt HSL (sjukvårdslagen). Linda samarbetar med MAS. Man vill utbilda kommande personal i LSS-frågor. NPÖ är en IT-lösning som sjukvårdsinrättningar kan anmäla sitt deltagande till. Det är en databas där journaler läggs in och är läsbara för de sjukvårdsinrättningar som är deltagare. Visionen är att alla sjukvårdsinrättningar ska gå med i systemet. Det möjliggör för en bättre vård och behandling när behandlande personal kan läsa vad som en patient fått för behandling på andra ställen. T.ex om du är bortrest och måste söka hjälp på annan ort så kan man där se om du är allergisk el.d. För de våra innebär det att man kan samla ihop journaler från alla olika ställen där de behandlats och få en övergripande bild av vårdtagaren. Det skulle också innebära att den som bistår patienten inte behöver berätta hela sjukdomshistorien varje gång man besöker vårdinrättningen. Vårdtagaren ska samtycka till att vårdcentralen nyttjar NPÖ, både att läsa i systemet och att lägga in information. Detta ska ske vid varje vårdtillfälle. Lidingö stad är ansluten till systemet men lägger i dags dato inte in någon information utan använder den enbart för att läsa information. I händelse av livshotande fall kan vårdpersonalen göra en nödöppning. Hur respektive vårdcentral gör får var och en skaffa information om. Man söker kanaler för att kunna informera om övertagandet och vi föreslog ett FUBmedlemsmöte i slutet av september, före starten. Det förslaget mottogs med intresse.
Vi poängterade att Lidingö Stad kan vara föregångare med att inkludera alla LSS-berättigade i systemet, inte bara de som är inskrivna i daglig verksamhet eller i grupp/serviceboende. Samråd i sjukvårdsfrågan togs upp. Adressen till Linda: linda.hermansson@lidingo.se