DOM 2010-06-16 Meddelad i Stockholm

FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 2010-06-16 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 16544-10 Enhet 30 Sida l (9) KLAGANDE Sekretessbelagda uppgifter, se bilaga l Ombud och offentligt biträde: Viktoria Nyström AE Nyströms Juristfirma Box 92184 120 09 Stockholm MOTPART Migrationsverket Förvaltningsprocessenheten i Solna Box 507 169 29 Solna ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut 2010-01-08, se bilaga 2 SAKEN Uppehållstillstånd m.m. enligt utlänningslagen (2005:716) - UtlL DOMSLUT 1. upphäver Migrationsverkets beslut, utom beträffande ersättningen till det offentliga biträdet, förklarar klaganden vara flykting samt beviljar honom permanent uppehållstillstånd och resedokument. 2. fastställer ersättning till Viktoria Nyström enligt lagen (1996:1620) om offentligt biträde till 17 625 kr varav 8 032,50 kr för arbete, 3 987,50 kr för utlägg, 2 080 kr tidsspillan samt 3 525 kr avseende mervärdesskatt. 3. förordnar med stöd av 43 kap. 5 och 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) att sekretess enligt 37 kap. l första stycket samma lag ska gälla även i fortsättningen för Dok.Id 23937 Postadress 115 76 Stockholm Besöksadress Tegeluddsvägen l Telefon Telefax 08-56168000 08-56168655 E-post: forvaltningsrattenistockholm@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 09:00-15:00

Sida 2 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM16544-10 uppgifter i domsbilaga l (sekretessbilaga), för uppgifter i Migrationsverket beslut (bilaga 2) om enskilds namn, födelsetid, adress och dossiernummer samt för uppgifter som förebringats vid den muntliga förhandlingen och som inte offentliggjorts genom denna dom. YRKANDEN M.M. Klaganden överklagar Migrationsverkets beslut och yrkar att han ska beviljas uppehålls- och arbetstillstånd, flyktingförklaring och resedokument. Till stöd för sin talan anför han i huvudsak följande. Han har utsatts för förföljelse och trakasserier sedan 1993. Han har misshandlats svårt, fängslats, tvingats flytta runt i hela landet, tvingats betala pengar till poliser, förnedrats och hotats till livet och har mist flera arbeten. Alla dessa handlingar är sådana som var och en är att karaktärisera som förföljelse om de har sin grund i 4 kap. l UtlL. Migrationsverket har inte ifrågasatt hans sexuella läggning. Det finns därmed ingen anledning att anta att den förföljelse han utstått har med något annat än hans sexuella läggning att göra. Särskilt inte då de uppgifter han lämnat stöds av rapporter som visar hur situationen för homosexuella är i landet. Med anledning av att det inte råder några trovärdighetsbrister i ärendet torde inte heller detta ifrågasättas. Klaganden vill särskilt påpeka följande. När människorna i byn kom till hans hus och satte eld på detta ropade de på honom och sa att de ville att han skulle flytta. Han hörde att de sa att de inte ville ha homosexuella i byn. Hans föräldrars misshandel och utdrivning var också direkt kopplat till hans homosexualitet vilket de tydligt klargjorde för honom. När poliserna fängslade honom sa de att de ville att han skulle ge sig av eftersom han, genom förhållandet med en kollega, gav dem dåligt rykte. Han och hans vän hotades av en islamistisk grupp på grund av sin sexuella läggning. Vännen mördades även på grund av detta. Detta om något borde

Sida 3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM16544-10 visa det allvar som ligger bakom hoten och trakasserierna som han har utsatts för. Vad gäller poliserna som tvingade dem att betala pengar för att få bo kvar i området gjorde de detta på grund av att de var homosexuella. Polisen gav sig på alla som de visste att de hade en hållhake på. Om de inte betalade fick de gå med handfängsel genom byn eller blev på andra sätt förnedrade. Vad gäller tillfället då hans hus brändes ned så är det korrekt att han anmälde detta till polisen. Det var ett absolut måste för att han skulle kunna få nya identitetshandlingar. Polisen visade dock inget intresse att hjälpa till och han var mycket noggrann med att inte uppge varför huset hade bränts ned. Om han hade sagt anledningen hade detta kunnat innebära ännu större problem med ett eventuellt fängslande som följd. Klaganden anför vidare att han hela sitt liv har haft problem med sin försörjning. Han har inte haft lätt att skaffa bostad, arbete och mat. Han har för att överleva varit tvungen att ständigt flytta runt på grund av de problem han har haft. Så fort det har kommit fram att han är homosexuell har han varit tvungen att avsluta sin anställning. Han och hans partner har även haft problem med avstängt vatten och el. I det överklagade beslutet, står särskilt att förföljelsen inte varit av den art eller haft tillräcklig intensitet för att klaganden ska anses vara flykting. Det finns inga sådana särskilda krav i lagtexten. Har man blivit utsatt för övergrepp eller riskerar att utsättas för övergrepp på grund av sin sexuella läggning ska man tilldelas ett uppehållstillstånd som flykting. Här vill klaganden särskilt betona den skrivelse som Migrationsverket själva har författat där det står att en enskild händelse kan vara tillräckligt för att flyktingskap ska meddelas. I detta fall kan det därmed inte råda något tvivel om att klaganden ska få flyktingförklaring. Det är straffbart att vara homosexuell i Kenya. Detta betyder att han inte kan få någon hjälp av myndigheterna. I hans fall har myndigheterna också haft en stor del i de trakasserier och den förföljelse som skett gentemot honom.

Sida 4 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM16544-10 Migrationsverket bestrider bifall till överklagandet. har den 2 juni 2010 hållit muntlig förhandling i målet bakom stängda dörrar. Klaganden har vid detta tillfälle gjort följande tillägg och förtydliganden. Han har haft det svårt under hela sin uppväxt och när hans familj fick reda på att han var homosexuell misshandlade de honom. De brände hans arm och bröt hans finger. Han var tvungen att vårdas på sjukhus. Han har inte varit öppen med sin sexuella läggning i hemlandet. Sedan 1992 har han flyttat runt i olika delar av landet och i varje nytt område så har grannarna när de fått reda på att han är homosexuell hotat honom. Det finns även de som misshandlat honom. Han har haft problem med polisen under hela sitt liv. De har hotat att gripa honom om han inte ger dem pengar. En gång hade han ett förhållande med en polis. När de andra poliserna fick reda på det misshandlade de honom och satte honom i förvar. Polisen blev avskedad från sitt arbete. Han har kunnat söka och fa arbete men när de fått reda på att han är homosexuell så har arbetsgivaren sagt att han måste sluta. Han hade därför svårt att försörja sig. Hans pojkvän har misshandlats till döds av en muslimsk grupp. Det finns inget område i Kenya han skulle vara säker. Skulle han återvända skulle hans liv fortfarande vara i fara. Han har ingen anställning. Om han blir tvungen att återvända måste han åka till samma områden som han bott i tidigare, de kan känna igen honom, särskilt nu när de vet att han är homosexuell. Han har inte någon kontakt med någon i hemlandet idag. Han fick hjälp att fly av två män som var på semester i Mombasa. När de fick höra att en homosexuell man misshandlats och vårdades på sjukhus ville de besöka honom och så träffade klaganden dem. De fick reda på att klagandens pojkvän misshandlats genom att information om det spreds i området. Han hade inte träffat de här personerna tidigare. De hjälpte honom på grund av att de också var homosexuella och hade förståelse för hans situation. Han har aldrig hört talas om någon organisa-

Sida 5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM16544-10 tion i Kenya som arbetar för homosexuellas rättigheter, han har inte heller hört att någon fått hjälp av en sådan organisation. Om han återvänder är han rädd att han ska misshandlas till döds på samma sätt som sin pojkvän. Migrationsverket har vid den muntliga förhandlingen anfört följande. I beslutet har Migrationsverket skrivit att klaganden kan få skydd av myndigheterna vid ett återvändande. Mot bakgrund av att homosexualitet är olagligt i Kenya frånfaller Migrationsverket denna inställning. Migrationsverket har inte ifrågasatt att klaganden är homosexuell. Verket vill ändå påtala de brister som finns vad gäller trovärdigheten. Det gäller främst att identiteten inte är styrkt eller sannolik. Vad gäller flykten från Kenya och hjälpen klaganden fått av de två männen anser Migrationsverket att det finns frågetecken. Det ska alltså vara två personer som är där som turister som ska ha hört att en man misshandlats, besökt honom på sjukhuset och sedan hjälpt till. Tittar man på tillräckligheten i ärendet så anförs att klaganden utsatts för förföljelse. Det finns ingen definition om vad förföljelse är. Enligt UNHCR ska omständigheter som utgör hot mot liv eller frihet alltid anses utgöra förföljelse. Det ska dock finnas en viss intensitet, det räcker inte med allmänt förakt eller avståndstagande. Det finns också avgöranden från Migrationsöverdomstolen där flyktinggrunder anförts. Det är samma krav och samma rekvisit för denna grund som för t.ex. förföljelse på grund av ett politiskt ställningstagande. Detta är en person som har gått i skola, han har kunnat hyra bostad, kunnat arbeta, kunnat försörja sig. De händelser som han har berättat om utgår från privatpersoner och går inte att koppla samman med varandra. Det finns andra avgöranden när det har att göra med t.ex. statslösa, där har domstolen sagt att enbart tillhörigheten till den samhällsgruppen inte räcker utan det krävs individuella skäl. Frågan är om klaganden har anfört några sådana. Även med beaktande av vad som anförts under förhandlingen vidhåller Migrationsverket att han inte gjort sannolikt att han är i behov av skydd. Att han kommer att ha det svårt med arbete o.s.v. är inget som Migrationsverket ifrågasätter men det räcker inte

Sida 6 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM16544-10 för ett uppehållstillstånd. Han har inte gjort sannolikt att han är att anse som flykting eller skyddsbehövande. Det finns inte heller skäl att bevilja honom uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter. DOMSKÄL Tillämpliga bestämmelser framgår av det överklagade beslutet. Varje asylansökan ska prövas individuellt och en samlad bedömning ska göras av de uppgifter som framkommit i ärendet, d.v.s. bl.a. sökandens egen berättelse tillsammans med vad som är allmänt känt om förhållandena i hemlandet. Utgångspunkten är att bevisbördan ligger hos den asylsökande. Beviskravet får dock inte ställas alltför högt när det rör sig om påståenden om risk för förföljelse eller dödsstraff, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Någon fullständig bevisning som klart styrker en sådan risk kan sällan läggas fram. Sökandens berättelse bör därför godtas om den framstår som trovärdig och sannolik (prop. 2005/06:6 s. 12 och prop. 1996/97:25 s. 98 och 294). Vid bedömningen av trovärdigheten bör normalt fästas vikt vid att berättelsen är sammanhängande och inte präglas av motstridiga uppgifter. Påståendena får inte heller strida mot allmänt kända fakta. Betydelse i trovärdighetshänseende tillmäts också det förhållande, att berättelsen till sina huvuddrag förblir oförändrad under asylprövningen i olika instanser. s bedömning Inledningsvis konstaterar migrationsdomstolen att det åvilar klaganden att göra sin identitet och sitt uppgivna medborgarskap eller hemland sannolikt. Domstolen bedömer i likhet med Migrationsverket att klaganden inte har gjort sin identitet sannolik men finner inte anledning att ifrågasätta det

Sida? FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM 16544-10 uppgivna medborgarskapet. Klagandens asylskäl ska därmed prövas mot Kenya. Den allmänna situationen i Kenya grundar inte rätt till uppehållstillstånd. Domstolen har därför att göra en individuell och framåtsyftande prövning av de omständigheter klaganden anfört. Klaganden har sammanfattningsvis åberopat att han vid ett återvändande till hemlandet riskerar förföljelse på grund av sin sexuella läggning. anser att klagandens berättelse i huvudsak är sammanhängande och i väsentliga delar ger intryck av att vara självupplevd. Hans berättelse har genom asylprocessen i de olika instanserna i princip varit oförändrad. noterar dock att delar av berättelsen uppvisar viss brist vad gäller trovärdighet. Detta rör främst de omständigheter som åberopats avseende vad som hänt hans pojkvän samt hur han fick hjälp att lämna landet. Även med beaktande av detta kan berättelsen dock inte anses präglad av sådana trovärdighetsbrister att hela hans asylberättelse på denna grund kan ifrågasättas. Klagandens uppgifter strider inte heller mot allmänt kända fakta utan stämmer väl överens med vad som är känt om situationen i Kenya. Domstolen finner därför att hans berättelse ska läggas till grund för prövningen av hans behov av skydd. Frågan vad som utgör förföljelse vid sidan av hot mot liv eller frihet har bl.a. behandlats i UNHCR:s handbok om förfarandet och kriterierna vid fastställande av flyktingars rättsliga ställning (p. 54). Att skilda grupper behandlas olika förekommer i större eller mindre utsträckning i många samhällen. Personer som till följd av sådana skillnader får en mindre gynnsam behandling behöver inte nödvändigtvis vara offer för förföljelse. Diskriminerande åtgärder utgör förföljelse endast när åtgärderna är av en starkt menlig natur för dem som berörs, t.ex. allvarliga inskränkningar i personens rätt art tjäna sitt levebröd, hans rätt att utöva sin religion eller hans tillträde till normalt tillgänglig utbildning. I artikel 9.1 i skyddsgrundsdirektivet anges vidare att förföljelse enligt flyktingkonventionen

Sida 8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM16544-10 måste utgöras av handlingar som är tillräckligt allvarliga i sin natur eller på grund av sin upprepning, för att innebära en allvarlig överträdelse av de grundläggande mänskliga rättigheterna. Det kan också vara fråga om en ackumulation av olika åtgärder bland vilka det ingår sådana överträdelser av de mänskliga rättigheterna som är tillräckligt allvarliga för att på liknande sätt påverka en individ. En sökande kan således ha varit utsatt för olika åtgärder som var för sig inte innebär förföljelse. I vissa fall kan dessa åtgärder kombineras med andra ogynnsamma faktorer (till exempel en allmän stämning av osäkerhet i hemlandet). De olika faktorerna kan då sammantagna leda till att den sökande rättmätigt kan åberopa välgrundad fruktan på kumulativa grunder (p 53, UNHCR:s handbok om förfarandet och kriterierna vid fastställande av flyktingars rättsliga ställning). Av förarbetena framgår vidare att om en person i hemlandet har levt på ett sätt som minimerat risken för förföljelse, t.ex. genom att dölja sin sexuella läggning, kan denna omständighet ha betydelse vid riskbedömningen. Det hindrar dock inte att den enskilde, på grund av sin sexuella läggning, ska anses tillhöra en viss samhällsgrupp och det får aldrig krävas att personen i fråga ska göra avkall på en sådan grundläggande egenskap vid ett återvändande (prop. 2005/06:6, sid. 27). Vad gäller frågan om klaganden i förevarande mål vid ett återvändande till Kenya riskerar att utsättas för förföljelse konstaterar domstolen följande. Av utredningen i målet framgår att klaganden under en lång period utsatts för trakasserier, misshandel och olika former av diskriminering. Domstolen anser vidare att klaganden genom sin berättelse gjort sannolikt att han är homosexuell samt att den behandling han utsatts för kan kopplas till hans sexuella läggning. Vid en sammantagen bedömning av samtliga omständigheter i målet finner domstolen därför att den kumulativa behandling klaganden utsatts för utgör förföljelse i utlänningslagens mening. Detta utgör en indikation för att han även vid ett återvändande återigen riskerar

Sida 9 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM16544-10 sådan behandling. Med beaktande både av vad klaganden tidigare utsatts för och det faktum att homosexualitet är olagligt i Kenya anser migrationsdomstolen att klaganden har gjort sannolikt att han har en välgrundad fruktan för förföljelse vid ett återvändande till hemlandet på grund av sin sexuella läggning. Klaganden är därmed att anse som flykting enligt 4 kap. l UtlL. finner att det inte är möjligt att klaganden bosätter sig i en annan del av Kenya för att undkomma förföljelse. Det finns i målet således ingen möjlighet till internflykt. Klaganden förekommer inte i misstanke- eller belastningsregistret eller i Schengen Information System. Några uteslutandegrunder som avses i 4 kap. 2 b UtlL föreligger inte. Överklagandet ska därför bifallas på så sätt att klaganden beviljas permanent uppehållstillstånd enligt 5 kap. l UtlL, samt flyktingförklaring och resedokument. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 3 (DV 3110) Magnus Åhammar Rådman I avgörandet har deltagit nämndemännen Sören Jonsson, Louise Åstrand och Roland Blank. Föredragande har varit Eva Strömberg.

FÖRVALTNINGSRÄTTEN Bilaga l Mål nr UM 16544-10 Sida l (1) Sekretessbelagda uppgifter Dok.Id 24990 Postadress 115 76 Stockholm Besöksadress Tegeluddsvägen l Telefon Telefax 08-561 680 00 08-561 686 55 E-post: forva!tningsrattenistockholm@dom,se Expeditionstid måndag - fredag 09:00-15:00

Asylprövningsenheten i Märsta Emma Gunnesson Migrationsverket 2010-01-08 Beteckning Akt 1.23 1/9 Sökande Adress: m, medborgare i Kenya Offentligt biträde: Viktoria Nyström, Ae Nyströms Juristfirma, Box 36, Skolg 33 601 02 Norrköping Beslut Migrationsverket beslutar att - avslå din ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd - inte bevilja dig flyktingstatusförklaring, alternativ skyddsstatusförklaiing eller övrig skyddsstatusförklaring - avslå din ansökan om resedokument - utvisa dig, med stöd av 8 kap. 7 utlänningslagen (2005:716) - utvisningen ska verkställas genom att du reser till Kenya, om du inte visar att något annat land kan ta emot dig - bevilja det offentliga biträdet Viktoria Nyström 24 024 kronor i ersättning, varav 4 805 kronor är moms. Staten står för ersättningen till Viktoria Nyström och den betalas ut av Migrationsverket. Migrationsverket Asylprövningsenheten i Märsta Besöksadress Maskingatan 4 E Postadress Box 507 SE-16929 Solna Telefon 0771-235 235 Telefax 0104857984 E-post migra1ionsverket@migrationsverket.se Hemsida www.migralionsverket.se Organisalionsnr 202100-2163 Dokumentid: 16963819

Beteckning 3/9 rapporteras om fall av polisbrutalitet och förhållandena i kenyanska fängelser är synnerligen svåra med fall av tortyr och omänsklig behandling av intagna (Utrikesdepartementet: Mänskliga rättigheter i Kenya 2007). Därför anser Migrationsverket att du inte är flykting Av 4 kap. l utlänningslagen framgår att en flykting är en utlänning som inte är i det land som han eller hon är medborgare i därför att han eller hon känner en välgrundad fruktan för att förföljas på grund av - sin ras - sin nationalitet - den samhällsgrupp som han eller hon tillhör - sin religion - sin politiska uppfattning - kön eller sexuell läggning För att bedömas som flykting ska han eller hon inte kunna använda sig av sitt lands skydd eller på grund av sin fruktan inte vilja göra det. Det är ingen skillnad om det är myndigheterna som är ansvariga för att han eller hon riskerar att utsättas för förföljelsen eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot förföljelse från enskilda personer. Flyktingar har enligt 5 kap. l utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd. Som skäl för din ansökan har du i huvudsak uppgett följande. Du är född och uppvuxen i staden Kanyenya i distriktet Kangema. År 1992 böljade dina problem i hemlandet. Du gick på Kangema High School som var en internatskola för pojkar och ni bodde kvar på skolan under veckorna. Under tiden du studerade på Kangema High School började du känna en dragning till andra killar och du fick snart din första pojkvän. Skolledningen fick veta att ni hade ett förhållande och kontaktade dina föräldrar. Du och din pojkvän sparkades ut ur skolan och du återvände hem. Dina föräldrar var av uppfattningen att du hade framkallat en ond ande över familjen och misshandlade dig så allvarligt att du fick uppsöka sjukvård. Efter sjukhusvistelsen ansåg dina föräldrar att du var tvungen att träffa en medicinman som utförde en ritual för att driva ut de onda andarna. Dina föräldrar utsåg sedan en ny internatskola där du började år 1993. Du kände, trots medicinmannens behandling, fortfarande en dragning till killar och fick kontakt med andra homosexuella killar på den skola där du studerade. Du inledde ett förhållande med en av killarna och ni upptäcktes av en lokalvårdare på skolan. Lokalvårdaren hade sett dig tillsammans med tre andra killar och ni rapporterades till skolans chefer som sparkade ut samtliga ur skolan. Dina föräldrar beslutade att du skulle skickas tillbaka till medicinmannen för en långvarig behandling. Under tiden du behandlades av medicinmannen behöll du kontakten med din pojkvän och du fick veta att han hade börjat på en ny skola. På grund av tidigare problem med skolor lät dina föräldrar dig själv bestämma var du ville fortsätta dina Studier. Du såg därför till att hamna på samma skola där din pojkvän studerade och du läste hela skolåret 1994 där och tog examen. Dokumenfid: 16963819

Beteckning 5/9 en månads tid reste du ut ur landet tillsammans med de två männen. Du anför att du riskerar att utsättas för förföljelse om du återvänder till ditt hemland på grund av din sexuella läggning. Enligt UD:s rapport "Mänskliga rättigheter i Kenya 2007", finns i den öppna samhälleliga debatten lite utrymme för någon förståelse för homo-, bi- eller transsexuellas situation eller levnadsval och de inflytelserika kyrkorna hävdar att den typen av sexualitet är syndfull. Samtidigt finns det en viss tolerans för homosexuella relationer, inte minst fkustprovinsen. Toleransen är dock inte större än att homosexualitet inte får framstå som en alternativ och legitim livsstil, att hornosexuella inte får leva öppet som homosexuella samt att de inte får "stahatoäv på likaberättigande av stat, lagstiftning och samhälle (s.18). Av International Lesbian and Gay Associations (ILGA) rapport, "State-sponsored homophobia. A world survey of laws prohibiting same sex activity between consenting adults", från maj 2008 är manlig homosexualitet i Kenya straffbar. Migrationsverket gör följande bedömning av de anförda skälen. Inledningsvis påpekas att Migrationsverket inte ifrågasätter din homosexualitet. Av ovan anförd landinformation framgår att homosexuella i Kenya är utsatta_för diskrimineringj)ch att homosexualitet bland män är straffbart. Det som är avgörande för frågan huruvida du ska anses som flykting är därmed om du är i behov av asyl på grund av din sexuella läggning. Inledningsvis konstaterar Migrationsverket att det, trots den anförda grunden, saknas uppgifter som tyder på att dujutsatts för någon_form ay_ <förföljdsjjgrrmgär från myn^igeejeniasjida.jsammanhanget noteras att du togs in på förhör och hölls kvar på en polisstation under ett dygn. Migrationsverket finner dock att uppgifterna i ärendet talar för att poliserna inte tillfångatog dig i egenskap av myndighetspersoner utan snarare i egenskap av privatpersoner som ville tysta ner ett rykte. Vidare noteras att den anförda diskrimineringen samt de mottagna hotelserna som du utsatts för utgår även de från privatpersoner samt att de anförda händelserna inte går att koppla till varandra. Vad gäller den anförda branden noteras att du inte med säkerhet vet vilka som låg bakom eller varför. Det har därför inte gjorts sannolikt att branden har samband med din sexuella läggning. I - /) / sammanhanget noteras dessutom att du polisanmälde branden och därmed \ > MÅ. (fiffi*^ visat att du erhållit hjälp från myndigeetertslutligen noteras det att du under ^ u ^ "IfferTvarken haft problem med att försörj a ^ig eller med att skaffa bostad. Migrationsverket finner att du inte har gjort sannolikt att du personligen utsatts för någon systematisk förföljelse eller att denna varit av sådan art och intensitet som krävs lör riyktmgskap. Migrationsverket finner följaktligen vid en sammantagen bedömning att du inte är flykting. Därför får du inte flyktingstatusförklaring eller resedokument Dokumentid: 16963819

Beteckning 9/9 De här besluten kan överklagas Man kan överklaga Migrationsverkets beslut att avslå en ansökan om uppehållstillstånd eller att återkalla ett sådant tillstånd att avslå en ansökan om arbetstillstånd eller att återkalla ett sådant tillstånd, om verket samtidigt fattat beslut om avvisning eller utvisning att avslå en ansökan om resedokument i frågan om statusförklaring om avvisning eller utvisning om förbud att återvända till Sverige om förvar och uppsikt om ersättning till offentligt biträde. Så här gör du Skriv vilket beslut du överklagar och hur du vill ha det ändrat. Skriv ditt namn, personnummer, postadress och telefonnummer. Underteckna brevet med ditt namn. Om du har ett ombud som hjälper dig att överklaga kan ombudet underteckna brevet. Ombudet ska i så fall skicka med en fullmakt. Skicka överklagandet till Migrationsverket, Asylprövningsenheten i Märsta, Box 507,169 29 Solna. Överklagandet ska ha kommit in till Migrationsverket inom tre veckor från den dag då du fick del av beslutet. Rätten att överklaga ett beslut om förvar och uppsikt är inte tidsbegränsad. Migrationsverket överlämnar överklagandet till Länsrätten i Stockholms län,, om verket inte ändrar beslutet så som du vill. Dokumentid: 16963819