InnehållsförteckningInnehållsförteckning 2Inledning 3Sammanfattning 4Allmänt 5Japans industriella 6 strukturfaktorer som bidragit 11till Japans framg&a ring;ngarjämförelse mellan 14Sverige och JapanKällförteckning 18Bilaga 19 InledningSverige är nu i en djup lågkonjunktur, med massor av "sparpaket&quo t;. Därför tyckte jag att det skulle vara intressant att titta på just en av vä rldens största och starkaste marknadseko-nomier och se vad som skiljer den mot Sverige. Jag val de inte USA utan Japan som kommer lite i skymundan mot den stora jätten i Väst.Jag komme r att ta upp lite om företagsstruktur d v s om de är konglomerat eller ej, stort eller lit et o s v. Sedan tänkte jag ta upp lite om inställningen till arbete hos japanerna, d v s h ur deras tra-ditioner är i förhållande till arbetet.på det här sät tet tänkte jag påvisa vad som gör Japan till en rela-tivt solid ekonomi. Jag vill oc kså visa vad som gjort att Japan har haft så otroliga framgångar speciellt efter a ndra världskriget. SammanfattningJapan är ett relativt litet land, men ändå har det utvecklat en väl-digt stark ekonomi. Bristen på tillgångar och det isolerad e läget har lett till att japanerna måste ha en effektiv handel över grän-serna. Japan har ett välutvecklat industridepartement som samarbetar dagligen med industrin och fu ngerar som ett samordnings- och rådgivningsorgan. De stora industrigrupperna står f&ou ml;r hälften av Japans förädlings-värde, men bara ca 1/5 av sysselsättninge n. Detta beror främst på att industrigrupperna tillämpar livstidsanställning oc h seniori-tets-systemet vilka är mycket kostsamma, men ger många fördelar bl a effek tiva arbetare. Industrigrupperna samarbetar med små- och medelstora företag, de hjäl per dem med bl a finansiering och råd-givning. I gengäld arbetar de mindre företagen lojalt för de stora och blir som ett slags säkerhetsområde för dem.de flesta japanerna sparar för en oviss framtid, därför att de ej har någon speciell soc ial trygghet genom staten, endast en folk-pension på ca 3816 kr/månad. Genom detta spara nde blir ban-kerna enormt kapitalstarka och därför är just de 4 största banker-n a i världen ja-panska. Det genomsnittliga sparkapitalet för en japansk familj är ca 3 54 000 kr. Deras marginalskatt är endast ca 10% vilket moti-verar övertidsarbete och mer s parande, därför arbetar japanerna ca 6 h mer än t ex européer.det finns m&ar ing;nga faktorer som har bidragit till Japans framgångar framför allt efter andra vä rldskriget bl a den stabila ställningen in-ternationellt, den effektiva inrikespolitiken, n&aum l;ringssystemet, styr-ningen av företagen och de effektiva arbetarna.jämför man Sve rige och Japan så är det, det lite större landet med 8 miljoner inv. mot det lilla l andet med en enorm befolkning på 125 miljoner. Det lilla landet har en BNP som är ungef&a uml;r 17 gång-er så stort. Företagen för också en mycket vänligare politik mot grovarbetarna och de lågavlönade. De har också en mera demo-kratisk bes lutsfattning. I Japan vågar de skjuta till pengar i dåliga tider, både till tekni kimport och för att öka konsumtionen. JAPANAllmäntDet som karakteriserar Japan & auml;r främst trångboddhet, förekomsten av naturkatastrofer och bristen på nat urtillgångar. Japan har ca 125 miljoner invånare på en total markyta av 378000 km2 varav ca 80% består utav berg- och skogsområden. Befolkningstätheten är i v erkligheten högst i världen och detta är främst i storstäderna. I och med d etta blir följden en mycket hård konkurrens på nästan alla områden. Dett a märker man också i nä-ringslivet och återspeglas även i de överlev nadsmöjligheter som ligger i en stark konkurrenskraft. Gruppbildning är en naturlig proced ur i en sådan omgivning. Fast det är ju också så att japa-nerna under må ;nga generationer har lärt sig leva med trångbodd-het, ömsesidig förståel se och harmoni. Ett resultat av detta bero-ende är t ex uppbyggnaden av ett rakt nedstigande re lationsnät mellan företagen inom en företagsgrupp. Folk lever under ett ständi gt hot av naturkatastrofer, som jord-bävningar, tyfoner, översvämmningar o s v. Os&au ml;kerheten har ge-nom tiderna lärt folk att spara för en oviss framtid och leva så flexibelt som möjligt. Det är också så att regeringens politiker uppmuntrar fo lk att garantera sin framtid på detta vis. Det är bl a därför japanerna har det högsta sparkapitalet per hushåll i världen. Detta gör naturligtvis att bankern a blir väldigt stabila.japans brist på naturtillgångar tvingade människorna att redan för ca 100 år sedan utveckla handelsfirmor som kunde tillvarata och importera r åvaror till Japan. Detta har sedan utvecklats till det gi-gantiska handelshus som det är idag, som inte bara sysslar med handel till och från Japan utan även med handel mellan an dra län-der och därigenom påverkar världsekonomin. Japans industriella strukt urjapans industriella struktur är uppbyggd på följande sätt:* Industridepar tementet eller Ministry of Trade and Industry (MITI).* Ett halvt dussin stora industrigrupper med tillhörande stora fö-retag och ett stort antal icke tillhörande stora företag. * Ett stort antal små och medelstora (SM) företag.* Allianser mellan de stora före tagen och SM-företagen. MITI samarbetar med industrin och fungerar som samordnings- och rådgivningsorgan. MITI och industrin har ständig kontakt med varandra så att de ka n diskutera dagens och framtidens problem och MITI ger råd när industrin behöver det. De stora företagen ar-betar och konkurrerar fritt med varandra. Trots stor företagens en orma storlek sysselsätter de endast 1/5 av den totala arbetskraf-ten i Japan men står f&o uml;r ca hälften av industrins totala förädlings-värde d v s produktionsvär det minus förbrukning (råvaror, halv-fabrikat och liknande som används i produktions processen). De sex stora industrigrupperna är : Mitsubishi (se bilaga 1), Mitsui, Sumitomo, Fuy
o, Sanwa och Daiichi-Kangyo. Skillnaden mellan de stora industrigrupperna och SM företagen är att industrigrupperna tillämpar livstidsanställning (vilket jag tar upp i ett särskilt avsnitt). De anställdas löner bestäms enligt se-niori tetsprincipen vilket är ett lönesystem som ger framåt anda och lojalitet bland de an ställda i företaget(återkommer senare i ett av-snitt). De livstidsanställda gal lras normalt bland de bästa akade-mikerna och de skickligaste arbetarna. En normal industrigrup p omfattar bank, handelshus och ett antal industriföretag.fyra femtedelar av den totala arbet sstyrkan tillhör de ca 600 000 små och medelstora företag som svarar för ungef& auml;r hälften av in-dustrins totala förädlingsvärde. SM företagen erbjuder lägre löner och sämre sociala förmåner än de stora företagen. L ivstidsanställ-ning är ganska sällsynt i denna grupp.många av SM-företag en är sammanbundna och beroende av de stora företagen för att överleva. Denna sp eciella sammanbindning kallas "Keiretsu" och innebär att SM-företagen lojalt arb etar för de stora företagen. Industrigrupperna är intresserade av att hjälpa SMföretagen med finansiering, tekniskaråd, maskinutlåning, per-sonalutbildning o s v för att de ska uppnå högsta möjliga produk-tivitet och kvalitetsnivå. Des sa "Keiretsu-relationer" tjänar båda parter på. De stora företagens fördelar är lägre arbetskostnader och stor elasticitet i arbetsvolym. Därfö r bildar SM-företagen ett säkerhetsområde kring det stora företaget. Förde larna för SM-fö-retagen är tillgången till den hjälp från det stora företaget, som är nödvändig för konkurrenskraften. SM-företagen gl&aum l;ds med det stora företaget i affärsframgångarna. Som en gentjänst måste SM-företagen erbjuda befattningar åt dem som pensionerats från det stora före taget. Detta system stärker relationerna mellan de båda företagen. Det händer d ärför ofta att arbetsstyrkans medelålder är högre hos SM-företagen &a uml;n det styrande företaget.utanför dessa SM-företagsgrupper med "Keiretsu-re lationer" finns det ett stort antal SM-företag som inte har någon som helst rela-tio n, varken direkt eller indirekt till något styrande företag. Dessa SM-företag hittar man inom den lättare industrin. Ett stort antal konkurser registreras varje månad huvuds akligen bland dessa före-tag. Under 1990 gick ca 19 000 företag i konkurs. Det gjordes &ar ing;tgärder från regeringshåll för att höja nivån på denna gr upp så att de ska kunna klara av de stora krav som de stora företagen ställer. Liv stidsanställningde japanska arbetarna hos ett stort företag arbetar för samma f&oum l;re-tag under hela sitt liv. Man börjar arbeta hos företaget så snart man har g&ari ng;tt ut skolan och arbetar till sin pensionering. Företaget kan satsa på de nyanstä llda genom omfattande träningsprogram för att motivera dem att stanna. Intressant är att det inte finns nå-gon lagstiftning i detta system utan man betraktar det som en sed.livs tidsanställning ger den anställde en avgångssumma på ca 1 miljon i dagens penn ingvärde när denna avtjänar sin livstidsan-ställning vid 58 års ålde r. Denna avgångssumma är beroende av antalet tjänsteår hos det företag d& auml;r han är anställd och ju längre han har arbetat desto större blir summan. D etta system är natur-ligtvis gynnsamt för den som börjat efter att ha slutat en tidig are anställning hos något annat företag.fördelarna med livstidsanställni ng är att företaget vinner de an-ställdas lojalitet. Man har ett gemensamt mål för sitt företag : de anställda påverkar företagets resultat på alla nivåer genom förslag och lagarbete för att förbättra produktivitet och kv alitet, minska kostnaderna, spara energi och tillmötesgå leveranstidskrav osv. Bättr e lönsamhet ger i sin tur bättre utrymme för höjda löner, bo-nus och avg&ar ing;ngssumma och där med ökad trygghet för de an-ställda för att det som &a uml;r bäst för företaget är också det bästa för de anställd a. I grunden finns ett ömsesidigt förtroende mellan före-tagsledningen och de anst&au ml;llda tack vare livstidsanställningen.nackdelarna med livstidsanställningen är l&a ring;g flexibilitet i löne-kostnadshänseende. Under dåliga tider kan företaget normalt inte permittera eller avskeda sina anställda eftersom avskedandet inne-bär att f&o uml;retaget får dåligt rykte och det kan även tolkas så att fö-retaget & auml;r nära konkurs. Man försöker därför behålla sina anställda så gott men kan genom utbildningsprogram eller genom att flytta folk till dotterbolag inom kon cernen.minskning av anställda sker genom naturlig avgång och anställ-ningsstop f&o uml;r nyrekrytering. När ett företag förutser dåligt resultat reducerar fö rst direktörerna och cheferna sina löner och bonus för att föregå med gott exempel för sina anställda. När det ändå blir nödvändigt att vi dta extraordinära åtgärder stimulerar man till frivillig avgång genom att erbj uda extra tillägg till den normala avgångssumman för dem som tar förtidspension.den anställda drabbas normalt sist. När det är absolut nödvändigt att av skeda folk, förmedlar företaget arbete i annat företag för att ta ansvar fö r de anställda.företaget svarar för socialtrygghetlivstidsanställningen kost ar företaget mycket eftersom man tar hand om de anställdas pension, läkarvård, bostad, bostadslån, fri-tid o s v. De flesta stora företag har eget sjukhus, fritidsanl&a uml;gg-ning, bostäder, o s v. Ibland tar företaget även hand om begrav-ningen av sina anställda. Företaget fungerar som det sociala trygg-hetsorgan som staten annars gör i andra länder. Som ett exempel kan nämnas att en man avled i hjärtinfarkt. Han hade
varit anställd hos ett av de ledande företagen i 15 år. Företaget ordnade be-gr avning och avskrev hans bostadslån på ca 250 000 kr och dess-utom anställdes hans h ustru som kontorist hos ett dotterbolag in-om koncernen. Detta var möjligt tack vare det stora företaget som har råd att göra på detta sätt men det är knappast m&o uml;jligt för SM-företagen. Det är därför viktigt för ungdomarna att f å anställning hos de stora förtagen och för att göra det måste de ut examineras från kända universitet eller tekniska högskolor. Det förstärker ten-densen att studera till högre utbildningar och ökar konkurrensen till ubildningsinsti tutioner. Livstidsanställningen verkar passa bäst i ett konkurrenssamhälle där man behöver de anställdas samlade kraft till ökad konkurrens-kraft å ena sidan och till trygghet, vänskap och arbetstrivsel å andra. Detta överensstämmer med det traditionella japanska mo-raliska synsättet "att inte tjäna två herrar&quo t;. Enligt undersökningar stödjer ca 80% av de tillfrågade livstidsanställninge n. Trots de nackdelar som nämnts tidigare och trots förändringar i framför allt ungdomars attityd och ett ändrat ekonomiskt klimat kommer an-tagligen livstidsanställninge n troligen att överleva i framtiden.senioritetssystemlivstidsanställningen kopplas med ett senioritetssystem som be-stämmer de anställdas löner efter antal tjänste&ar ing;r i företaget. Spe-ciellt fram till ca 40 års ålder spelar antalet tjänste år en domine-rande roll. Sedan tas det mera hänsyn till arbetskapacitet och styrningsf&ou ml;rmåga när det gäller befordran till chefsposterna. För-delarna med seniorite tssystemet är de samma som livstidsanställ-ningen : företaget kan investera i de anst ällde utan att riskera att de slutar och erfarenheterna stannar kvar inom företaget. Nackd e-larna är höga och icke flexibla lönekostnader. Fast månadslön är de n vanligaste löneformen för arbetarna. Ackordlön infördes efter kriget genom ame rikanskt inflytande men de flesta har återgått till månadslön. Två g&ar ing;nger om året delas bonuslönerna ut, i slutet av juni och december. Bonuslönerna var ursprungligen beroende av företagets resultat men är numera ungefär 2-3 st m&arin g;nadslöner per gång. Storleken varierar i olika industrigrenar. En genomsnittlig bonusl& ouml;n på 33 600 kr betalades ut i december 1990. Genom-snittsbruttolön för en tj&au ml;nsteman var 1990 270 000 kr och nettolö-nen efter direkt skatt 230 000 kr. Därav sparad e han ca 58 000 kr.sparande och skattesystemjapanerna har traditionellt sparat för en oviss framtid. Lönesystem med bonus varje halvår och skattesystemet underlättar sparandet. Regeringens beslut med prioritering av industrin gör det svårt för folk i allm&aum l;nhet att få privata banklån.en mager pension måste garderas genom sparande. En folkpen-sion på 3816 kr per månad 1990 följer prisutvecklingen. Det ge-nomsnittlig a sparkapitalet för en japansk familj uppgår till 10,6 miljarder yen eller ca 354 000 kr 1990. Det innebär ett samman-lagt sparkapital motsvarande ca 10 600 miljarder kr i hela Japan. Vid slutet av 1990-talet kommer detta belopp att överstiga 26 500 miljarder kr. Detta utgö r ett enormt sparkapital för landets eko-nomi. Världens fyra största banker är j apanska p g a detta sparan-de. Varje löntagare sparar i genomsnitt 20% av sin lön. Sparkap i-tal upp till ca 530 000 kr per person är skattefritt. Trots ett pro-gressivt skattesystem, som når upp till 75% för dem som har mångmiljoninkomst, är inkomstskatten f&ou ml;r en vanlig löntagare låg. Skatterna för en familj med en årslön av 12 0 000 kr är ca 9,8% i Japan, 12,9% i Tyskland, 17,3% i USA, 24,3% i Storbritannien och 47,1% i Sverige. Det saknas avdragsregler i skattesystemet för vanliga löntagare, som aldrig beh&o uml;ver deklarera sin inkomst själva utan det åligger företaget att deklarera fö ;r sina anställda. Marginalskatten för övertid är måttlig, ca 10%, och mot iverar övertidarbete. Faktorer som bidragit till Japans fram-gångarden internationell a situationenjapan har gynnats av av den internationella situationen fram till slutet av 1960-tale t av bland annat:amerikanskt skydd: Japan slöt ett säkerhetsavtal med USA i början av 1960-talet. Genom detta avtal garanterades Japan amerikanskt militärt skydd.krig: Koreaoch Vietnamkrigen bidrog till den ekonomiska upp-gången i Japan.Fritt handelsklimat: Flera s tora organisationer bidrog till främ-jandet av internationell frihandel.stabil valuta: Yen-ku rsen har legat förhållandevis lågt under 1950- och 1960-talen.Lågt rå varupris: Råvaruexploatering och köparens marknad gjorde det möjligt att köpa r åvarorna till lågt pris (även råolja).inrikessituationeninrikessituatione n har också bidragit till Japans ekonomiska ut-veckling. Bl a har följande faktorer haft stor betydelse:stabil regering: Den konservativa regeringen med det liberalde-mokratiska partiet s om har riksdagsmajoritet, har fört en politik som är gynnsam för industrin.statens roll: Staten har varit samarbetsvillig med industrin och fungerat som samordnings- och rådgivn ingsorgan.låga militära och sociala utgifter: Japans grundlag avstår ifrån militär upprustning och Japan förbrukar knappt 0,8% av BNP till sin försvarsbudget. Dessutom var de sociala utgifterna förhållan-devis låga under 1960- och 1970-talen. Låg inkomstskatt: Inkomstskatterna är låga för de vanliga lönta-garna. Det medför relativt hög nettoinkomst jämfört med andra länder.social stab ilitet: Samhället är mycket stabilt, låg arbetskonflikt-frekvens och låg brott slighet. 98% av befolkningen anser sig själ-va tillhöra medelklassen.en folkgrupp, ett s pråk: Inga konflikter p g a olika folkgrupper och språk.stor inhemsk marknad: Med 125 miljoner invånare har Japan en enorm inhemsk marknad. Av totala BNP utgör 75% inrikes- oc h 25% utrikeshandel.kustindustrier: De flesta industrier ligger i kustområdet, vilket underl ättar transporterna.näringssystemindustrigrupper och SM-företagens anslutning: Et
t halvdussin stora industrigrupper har ett stort antal SM-företag under sig.livstidsanstä ;llning: Stora industrigrupper tillämpar livstidsan-ställningssystemet. Företagen f&a ring;r de anställdas lojalitet och de an-ställda får arbetstrygghet."seniorit et"-lönesystem: Lönerna och avancering inom företaget bestäms av senioritet eller antal tjänsteår.en fackförening för ett företag: Företagsans tällda, oavsett om de är tjänstemän eller arbetare, tillhör en och samma fa ckförening, som är mycket samarbetsvillig med företaget.handelshusens roll: Ett dus sintal stora handelshus spelar stor roll både inom inrikes- och utrikeshandel.företagss tyrningtop management: Top management-medlemmarna, valda efter senioritetssystemet och eller sin l edningsförmåga. har tjänstgjort i sitt företag i många år och k&aum l;nner det väl.middle management: Middle management-medlemmarnas ar-betsinsats som lagledare är den största drivkraften inom företaget.low management: Gruppchefernas och fö ;rmännens roller är också mycket betydelsefulla för att åstakomma produkt ivitetsök-ningar.qc-cirkel: Man satsade målmedvetet på QC verksamhet (QC = Kvalit ets Kontroll, man sätter en grupp med ett förbättringsmål in-om produktivitet, säkerhet, försäljning, service o s v inom företa-get).köp-och-förb&a uml;ttra teknik: Företagen har köpt in utländsk teknik för att snabbt åsta komma nya produkter och har senare förbättrat tekniken till mer konkurrenskraftiga produkt er.samarbete mellan företag: Inom industrigrupperna eller indust-rigrenarna samarbetar man i stor utsträckning mellan olika företag.investering: Kontinuerlig investering är n&o uml;dvänig för att öka pro-duktiviteten och för att förbättra konkurre nskraften.arbetskraftarbetstid: De japanska arbetarna arbetar i genomsnitt längre än s ina kollegor i USA och Europa. 1990 arbetade de japanska arbe-tarna 43,5 timme i veckan medan de ame rkanska arbetade 37,3 timmar.utbildning: Arbetarnas genomsnittliga utbildningsnivå och kvali -tet är relativt hög jämfört med andra länder.lojalitet: Tack vare livsti dsanställningen är arbetarens lojalitet till sitt företag mycket stor.förslags verksamhet: Intresse för förbättringsförslag är mycket stort tack vare QCcirklar. Det kommer ca 12 förslag per arbetare och år.sparande: Varje löntagare sp arar ca 20% av sin lön.likgiltighet för religösa regler: Japanska arbetare är inte särskilt bundna av religösa regler och därmed hindras inte produktionen av detta.jämförelse mellan Sverige och Japan - Varför är Japan så stark som ek onomi?allmänt Japan SverigeLandyta, km2 378 000 411 000Odlad yta, % 15% 10%Skog, i % av landytan 67% 64%Övrigt 18% 26% Befolkning ca 125 000 000 ca 8 500 000Åldersförd elning, - 14 år 24 % 19%Åldersfördelning, 15-64 år 67% 65%Ålder sfördelning, 65-9% 16% Total arbetande befolkning 60 300 000 4 500 000Jordbruket 10% 4%I ndustri 35% 35%Service 55% 61%Arbetslöshet ca 2,6% ca 7 %Befolkningstäthet, inv/km2 33 1 21 BNP, omräknat till Skr 24 000 000 000 000 1 400 000 000BNP per capita, Skr 192 000 164 000BNP-tillväxt, medelvärde 1960-70 10,8% 4,6%BNP-tillväxt, medelvärde 1970-8 0 5,8% 2,1%BNP-tillväxt, medelvärde 1980-90 12% 0,5%En jämförelse mellan Jap an och Sverige är som att jämföra ett stort och framgångsrikt multinationellt f öretag med ett måttligt fö-retag med ca 10 anställda. Om man t ex jämf&oum l;r BNP så är Japans 17 gånger så stor som Sveriges. Japans arbetande befolk ning är 13,4 gånger så stor som Sveriges, men med tanke på att BNP är 17 gånger så stor Sveriges så visar det att effektiviteten hos arbe-tarna är v& auml;sentligt högre. Lägg där till att japaner jobbar 6 dagar i veckan och bara har 2-3 veckors semester per år. Detta leder till att de endast har sitt arbete på hjä rnan och därför måste de ha bå-de kul och se att de hela tiden förbä ttras på arbetet för att klara av att jobba så mycket. Det har snarare blivit en tr adition än en regel för japanerna att jobba energiskt och effektivt. Därför uppf attar nog många svenskar japanerna som just energiska. Om man tittar på de svenska arbet arna så tänker de på att komma hem från job-bet redan på morgonen n&aum l;r de kommer dit. Övertidsarbete är inte heller så vanligt i Sverige, man mås te bli tvingad till det medan ja-panerna gärna jobbar en stund extra. Fast jag måste till ägga att det främst beror på att den japanska marginalskatten är ca 10% medan d en svenska är över 50%. Det är något för de svenska politikerna att tä ;nka på.i Sverige är osämja och rivalitet mycket vanligt, man ser hur unga arbetar e armbågar sig uppåt i företagen och man ser en del som får stå vid sid an om och aldrig riktigt får en chans att visa vad de kan. De äldre som sitter i för etagsledningarna blir oftast just äldre. De blir oftast så att de äldres kreativitet blir sämre men att deras ledar- och organisationsförmåga förbättras. De k ommer ofta med en massa konservativa idéer och de vill oftast inte lyssna på de ungas e nligt dem "galna" idéer. Det blir en massa komplikationer med dålig lojalitet som följd.man tar inte hänsyn till varandra och allas idéer och diskuterar inte gemensamt och ser det inte från allas synvinklar utan ledarna vill verkligen bevisa att de &au ml;r de som bestämmer. Just här har ja-panerna sin storhet tycker jag, tack vare bl a seni oritetssystemet. Upp till 40 års ålder har all betalt efter antal tjänsteår i företaget, sedan börjar man ge lönen efter arbetskapacitet och ledningsför-m&ar ing;ga. D v s alla blir glada och gillar oftast varandra. De ser var-andra som kamrater och inte som rivaler. Det leder oftast till bätt-re arbetare och större lojalitet till förtaget. Besluten i företaget görs ofta som så att man försöker få ett samf&o uml;rstånd mellan de be-rörda parterna och sedan får chefen fatta ett snabbt beslut
. Detta sätt är det enda sättet att få ett bra och noga genomtänkt beslut på, tycker jag. Det säger sig självt att ju fler som tänker desto fler synvinkl ar och alternativ och större chans att kunna fatta det opti-mala beslutet. Man får ocks&a ring; ett effektivt företag.en annan moralisk fråga är ett företag i ekonomis kt krisläge. I Sverige använder man sig av "nerifrån - uppåt" metode n. Företags-ledningen varslar de anställda om uppsägning. Nyan-ställda och de yn gsta ska bort först, sedan successivt uppåt. Före-tagsledningen berörs sist. Ja panerna gör på motsatt sätt. Först re-ducerar VD och direktörerna sina l&o uml;ner och bonus och sedan ge-nomförs lönereduktioner successivt nedåt. VD avg&arin g;r först därefter direktörerna för att visa ansvar. Nyanställda och de yng sta berörs sist. De sämst betalda behöver sina löner till fullo medan VD och dir ektörerna har mer än tillräckligt.livstidsanställningen som förekommer i Japan är mycket positiv för moralen. De anställda kan luta sig och få stöd av företaget och inte bara lita på sin inkomst och sitt sparkapital. De flesta stora ind ustrigrupperna har också eget sjukhus och fritidsanläggningar. Där träffas de a nställda och umgås och deras bästa vänner arbetar ofta inom företaget.va rje år så importerar den japanska industrin teknik för flera 100 miljarder kronor v arav 25% betalas av offentliga fonder. Sedan vidareutvecklar de denna teknik och samtidigt strä var de mot att utveckla egen teknik. Som resultat har de nått en enorm allsidighet och nå ;tt toppnivå på nästan alla områden och produkterna har fått en hö g uppskattning för sin hänsyn till kvalitet, pålitlighet, leve-ranstid och efterserv ice. Under senare år har utvecklingen av den egna teknologin gått i kapp den importerade och sedan 1982 har exporten överskridit importen. En parentes angående teknologi ut-veck lingen, antalet utexaminerade från tekniska högskolor är mellan 70 och 80 tusen per år. Den flesta av dessa får anställning direkt.industrigrupper i Sverige och Japa n skiljer sig åt ganska mycket, om man tittar på de japanska, så är det ofta en bank som är kär-nan. I Sverige är det framgångsrika företag som under b lomstringstiderna investerar genom att köpa upp mindre fram-gångsrika. Detta finansieras oftast genom banklån till en viss del och av låneränta och ibland går det int e så bra som de tänkt sig. De tar sig alltså vatten över huvudet. Då f&a ring;r arbetarna lida för det genom först sänkta löner och sedan uppsägning. I Japan är kärnan i industrigrupperna så pass kapitalstarka p g a att japanerna sp arar så väldigt mycket, också det att de stora industrigruppernas kärna best&a ring;r av fyra av världens största banker. Detta leder till att finan-siering för upp köp av mindre företag inte är något problem och de anställda råkar p raktiskt taget aldrig ut för uppsägning och sänkta löner.tittar vi på Sv eriges politiker nu och den politik de bedriver ser man att de bara sparar genom s k "sparpaket ". De vågar inte satsa någonting så att vi kommer ur svackan, i och för sig kan man för-stå dem. Jag skulle inte vilja vara ansvarig för att ha kört Sv eriges ekonomi i botten. Men en massa sparpaket som drabbar de som lever på marginalen t ex pe nsionärer och låginkomsttagare. Det är väl ganska fel. I Japan är de d&aum l;remot mer framåt. De försöker få igång konsumtionen bl a genom att h&o uml;ja reallönerna med ca 3% per år och skjuter till ca 600 miljarder för att ö ka de offentliga in-vesteringarna, marknadens förtroende för finanspolitiken och lind-ra b ankernas kreditförluster. Från slutet av andra världskriget har Japans ekonomi explo derat och har på senare år ansetts som en av de största i världen, efter att e tt tag ansetts som omänsklig har man nu sett att den börjar svikta. Jag är helt ö ;vertygad om att de kommer att dominera de flesta marknaderna och tekniska områden också framöver. KÄLLFÖRTECKNINGSkriftliga källortitel Författare Termer i nationalekonomi Harald DicksonJapan Olle BolangKris, Krasch, Boom Michel Albert & Jean Boisso nnatekonomiska system Assar Lindbeck Bilaga 1Mitsubishi - En industrigrupp i JapanKärna Mitsubishi BankInre gruppkinyo-kai (fredagsklubbens) medlemmarmitsubishi BankMitsubishi Trust and BankingMitsubishi CorporationTokyo Marine and Fire InsuranceMitsubishi Heavy IndustriesMits ubishi ElectricMitsubishi MotorMitsubishi MetalMitsubishi Mining and CementMitsubishi Chemical I ndustriesmitsubishi PetrochemicalMitsubishi OilMitsubishi Gas ChemicalMitsubishi SteelMitsubish i RayonNikon Yusen KaishaMitsubishi PaperMitsubishi PlasticsMitsubishi EstateMitsubishi Warehou seasahi GlassNippon KoguhuMisubishi Research Institute Inc.Kirin BreweriesMitsubishi Chemical M achinerieschiyoda Chemical Engineering and ConstructionYttre grupphonda MotorAjinomotoNichiro FisheriesFuji SpinningNikon CablesShinetsu Chemical IndustriesMèiji Life Insurance --- -----------------------------------------------------------inneh aring llsf ouml rteckning inneh ar ing llsf ouml rteckning inledning sammanfattning allm auml japans industriella struktur faktorer bid ragit till japans framg aring ngar auml ouml relse mellan sverige japan auml rteckning bilaga inledn ing sverige djup gkonjunktur massor quot sparpaket quot tyckte skulle vara intressant titta just rld ens rsta starkaste marknadseko nomier skiljer sverige valde inte utan japan kommer lite skymundan st ora tten kommer lite retagsstruktur konglomerat eller stort eller litet sedan nkte lite inst llninge n till arbete japanerna deras ditioner llande till arbetet ttet nkte visa japan rela tivt solid ekon omi vill ocks visa gjort haft otroliga framg ngar speciellt efter andra rldskriget sammanfattning re lativt litet land utvecklat digt stark ekonomi bristen tillg ngar isolerade lett japanerna effektiv handel serna lutvecklat industridepartement samarbetar dagligen industrin fungerar samordnings dgivn ingsorgan stora industrigrupperna lften japans dlings bara syssels ttningen detta beror industrigrup perna mpar livstidsanst llning seniori tets systemet vilka mycket kostsamma rdelar effektiva arbetar
e industrigrupperna samarbetar medelstora retag lper finansiering givning geng arbetar mindre retage n lojalt stora blir slags kerhetsomr flesta japanerna sparar oviss framtid speciell social trygghet genom staten endast folk pension genom detta sparande blir kerna enormt kapitalstarka just rsta bank er rlden panska genomsnittliga sparkapitalet japansk familj deras marginalskatt endast vilket moti v erar vertidsarbete sparande arbetar europ eacute finns faktorer bidragit framg framf allt efter andr a rldskriget stabila llningen ternationellt effektiva inrikespolitiken ringssystemet styr ningen ret agen effektiva arbetarna landet miljoner lilla landet enorm befolkning miljoner lilla landet ungef s tort retagen ocks mycket nligare politik grovarbetarna gavl nade ocks mera demo kratisk beslutsfattn ing skjuta pengar liga tider teknikimport konsumtionen allm karakteriserar ngboddhet rekomsten natur katastrofer bristen naturtillg miljoner nare total markyta varav best utav berg skogsomr befolknings t theten verkligheten rlden detta storst derna blir ljden mycket konkurrens stan alla rker ringslive t terspeglas verlevnadsm jligheter ligger stark konkurrenskraft gruppbildning naturlig procedur omgi vning fast japa nerna under generationer leva ngbodd msesidig else harmoni resultat bero ende uppbyg gnaden rakt nedstigande relationsn mellan inom retagsgrupp folk lever under ndigt naturkatastrofer j ord vningar tyfoner versv mmningar kerheten tiderna folk spara oviss framtid leva flexibelt jligt re geringens politiker uppmuntrar garantera framtid gsta sparkapitalet hush rlden naturligtvis bankerna ldigt stabila brist naturtillg tvingade nniskorna redan sedan utveckla handelsfirmor kunde tillvara ta importera varor sedan utvecklats gantiska handelshus idag inte bara sysslar handel utan handel me llan andra rigenom verkar rldsekonomin industriella struktur industriella struktur uppbyggd ljande i ndustridepartementet eller ministry trade industry miti halvt dussin industrigrupper tillh rande ret ag stort antal icke tillh rande retag antal medelstora allianser miti samarbetar industrin fungerar samordnings dgivningsorgan miti industrin ndig kontakt varandra diskutera dagens framtidens problem betar konkurrerar fritt varandra trots stor retagens enorma storlek syssels tter endast totala arbet skraf lften industrins totala dlings produktionsv rdet minus rbrukning varor halv fabrikat liknande produktionsprocessen mitsubishi bilaga mitsui sumitomo fuyo sanwa daiichi kangyo skillnaden mpar liv stidsanst llning vilket rskilt avsnitt anst lldas best enligt nioritetsprincipen vilket nesystem fra m anda lojalitet bland anst llda retaget terkommer senare snitt livstidsanst llda gallras normalt bl and akade mikerna skickligaste arbetarna normal industrigrupp omfattar bank handelshus antal industr if fyra femtedelar totala arbetsstyrkan tillh medelstora svarar ungef lften dustrins dlingsv erbjude r sociala ning ganska llsynt denna grupp sammanbundna beroende verleva denna speciella sammanbindnin g kallas quot keiretsu inneb lojalt arbetar intresserade finansiering tekniskar maskinutl ning sonal utbildning uppn gsta jliga produk tivitet kvalitetsniv dessa keiretsu relationer parter retagens rde lar arbetskostnader stor elasticitet arbetsvolym bildar kerhetsomr kring retaget rdelarna tillg ngen retaget ndig konkurrenskraften rsframg ngarna gentj erbjuda befattningar pensionerats system rker r elationerna nder ofta arbetsstyrkans medel lder styrande utanf dessa retagsgrupper keiretsu relation er finns inte helst rela tion varken direkt indirekt styrande dessa hittar inom ttare konkurser regi streras varje huvudsakligen bland under gick konkurs gjordes rder regeringsh denna grupp kunna klara krav ller llning japanska arbetarna samma hela sitt rjar arbeta snart skolan pensionering satsa nya nst llda genom omfattande ningsprogram motivera stanna intressant finns lagstiftning system utan bet raktar anst llde ngssumma miljon dagens penningv avtj livstidsan lder ngssumma beroende antalet nste ngre arbetat desto summan system natur ligtvis gynnsamt rjat efter slutat tidigare annat rdelarna v inner lldas lojalitet gemensamt sitt verkar retagets resultat alla rslag lagarbete ttra produktivite t kvalitet minska kostnaderna spara energi tillm tesg leveranstidskrav ttre nsamhet ttre utrymme ngs summa trygghet grunden msesidigt rtroende tagsledningen tack vare llningen nackdelarna flexibilitet kostnadsh nseende liga tider normalt permittera avskeda sina eftersom avskedandet inne ligt rykte to lkas konkurs sina gott utbildningsprogram flytta dotterbolag inom koncernen minskning sker naturlig ningsstop nyrekrytering rutser ligt resultat reducerar direkt rerna cheferna sina bonus gott exempel ndigt vidta extraordin rder stimulerar frivillig erbjuda extra normala ngssumman rtidspension drabb as normalt sist absolut ndigt avskeda rmedlar arbete annat ansvar svarar socialtrygghet kostar efter som hand lldas pension karv bostad bostadsl flesta eget sjukhus fritidsanl ning bost ibland hand beg rav ningen fungerar sociala trygg hetsorgan staten annars nder exempel mnas avled rtinfarkt hade var it ledande ordnade gravning avskrev hans bostadsl dess utom lldes hans hustru kontorist dotterbolag koncernen jligt tack vare knappast jligt viktigt ungdomarna rtagen utexamineras universitet tekniska gskolor rker densen studera utbildningar konkurrensen ubildningsinstitutioner verkar passa konkurre nssamh samlade kraft konkurrens kraft sidan trygghet nskap arbetstrivsel verensst mmer traditionella japanska raliska syns ttet herrar enligt unders kningar djer tillfr gade trots nackdelar mnts tidig are trots ndringar framf allt ungdomars attityd ndrat ekonomiskt klimat kommer tagligen troligen ver leva framtiden senioritetssystem kopplas senioritetssystem mmer nste ciellt fram lder spelar antalet nste domine rande roll mera nsyn arbetskapacitet styrningsf ller befordran chefsposterna delarna se nioritetssystemet samma ningen investera llde riskera slutar erfarenheterna stannar kvar nackde larn a icke flexibla nekostnader fast nadsl vanligaste neformen ackordl rdes kriget amerikanskt inflytand e flesta terg nadsl nger delas bonusl nerna slutet juni december bonusl nerna ursprungligen beroende retagets numera ungef nadsl storleken varierar olika industrigrenar genomsnittlig bonusl betalades december snittsbruttol nsteman nettol direkt skatt sparade sparande skattesystem traditionellt spara t oviss nesystem bonus varje halv skattesystemet underl ttar sparandet regeringens beslut prioriteri ng allm nhet privata bankl mager pension garderas folkpen sion ljer prisutvecklingen nomsnittliga sp arkapitalet japansk familj uppg miljarder inneb samman lagt sparkapital motsvarande miljarder hela s lutet talet belopp verstiga miljarder enormt sparkapital landets nomi rldens fyra rsta banker japans ka sparan varje ntagare sparar genomsnitt sparkapi person skattefritt gressivt skattesystem ngmiljon inkomst inkomstskatten vanlig ntagare skatterna familj tyskland storbritannien saknas avdragsregler skattesystemet vanliga ntagare aldrig deklarera inkomst ligger deklarera marginalskatten vertid ttli
g motiverar vertidarbete faktorer bidragit fram internationella situationen gynnats internationella situationen slutet talet annat amerikanskt skydd kerhetsavtal rjan talet avtal garanterades amerikan skt milit skydd krig korea vietnamkrigen bidrog ekonomiska ngen fritt handelsklimat flera organisati oner bidrog jandet internationell frihandel stabil valuta kursen legat llandevis talen varupris varu exploatering parens marknad gjorde varorna pris olja inrikessituationen inrikessituationen ekonomisk a veckling ljande haft stor betydelse stabil regering konservativa regeringen liberalde mokratiska p artiet riksdagsmajoritet politik gynnsam statens roll staten varit samarbetsvillig fungerat samordni ngs dgivningsorgan milit sociala utgifter grundlag avst milit upprustning rbrukar knappt rsvarsbudge t dessutom utgifterna llan devis talen inkomstskatt inkomstskatterna vanliga garna medf relativt net toinkomst nder social stabilitet samh llet stabilt arbetskonflikt frekvens brottslighet befolkningen anser medelklassen folkgrupp inga konflikter olika folkgrupper inhemsk marknad nare enorm inhemsk m arknad inrikes utrikeshandel kustindustrier industrier ligger kustomr underl ttar transporterna ring ssystem industrigrupper retagens anslutning halvdussin industrigrupper mpar livstidsan llningssystem et lojalitet arbetstrygghet senioritet nesystem avancering best senioritet fackf rening retagsanst o avsett nstem arbetare samma fackf rening samarbetsvillig handelshusens roll dussintal handelshus spe lar inrikes utrikeshandel retagsstyrning management management medlemmarna valda senioritetssystemet ledningsf nstgjort sitt nner middle management middle medlemmarnas betsinsats lagledare drivkraften gruppchefernas nnens roller betydelsefulla stakomma produktivitets ningar cirkel satsade lmedvetet verksamhet kvalitets kontroll tter grupp ttringsm produktivitet kerhet ljning service reta ttra tekn ik ndsk teknik snabbt stakomma produkter senare ttrat tekniken konkurrenskraftiga produkter samarbet e indust rigrenarna utstr ckning olika investering kontinuerlig investering duktiviteten ttra konkur renskraften arbetskraft arbetstid genomsnitt ngre kollegor europa arbetade arbe tarna timme veckan m edan amerkanska arbetade timmar utbildning arbetarnas genomsnittliga utbildningsniv kvali relativt t ack vare arbetarens rslagsverksamhet intresse ttringsf rslag cirklar rslag arbetare sparar likgiltig het relig regler rskilt bundna relig regler rmed hindras produktionen relse varf stark ekonomi landy ta odlad skog landytan vrigt befolkning ldersf rdelning ldersf rdelning ldersf rdelning total arbeta nde befolkning jordbruket industri service arbetsl shet befolkningst thet knat capita tillv medelv t illv medelv tillv medelv relse ngsrikt multinationellt ttligt nger sveriges arbetande nger sveriges tanke sveriges visar effektiviteten arbe tarna sentligt japaner jobbar dagar veckan bara veckors sem ester leder arbete rnan hela tiden ttras arbetet klara jobba snarare blivit tradition regel jobba en ergiskt effektivt uppfattar svenskar just energiska tittar svenska nker komma redan morgonen vertids arbete heller vanligt tvingad medan panerna jobbar stund extra fast beror marginalskatten medan sven ska svenska politikerna rivalitet vanligt unga armb sidan aldrig riktigt chans visa ldre sitter reta gsledningarna oftast ldre oftast ldres kreativitet deras ledar organisationsf ttras ofta massa konse rvativa eacute vill oftast lyssna ungas enligt galna eacute massa komplikationer nsyn varandra allas diskuterar gemensamt allas synvinklar ledarna vill verkligen bevisa mmer panerna storhet tycker sen ioritetssystemet betalt rjar arbetskapacitet ledningsf alla glada gillar kamrater rivaler leder rtag et besluten ofta samf parterna chefen fatta snabbt beslut enda ttet noga genomt beslut tycker fler n ker desto fler synvinklar alternativ chans kunna fatta opti mala beslutet effektivt annan moralisk e konomiskt krisl nerifr metoden retags ledningen varslar upps gning nyan yngsta bort successivt tagsl edningen sist motsatt ducerar rerna bonus nomf nereduktioner successivt refter rerna ansvar nyanst y ngsta sist betalda fullo tillr ckligt rekommer positiv moralen luta lita inkomst sparkapital eget sj ukhus fritidsanl ggningar ffas nner importerar teknik flera kronor varav betalas offentliga fonder v idareutvecklar samtidigt utveckla egen enorm allsidighet toppniv stan produkterna uppskattning nsyn kvalitet litlighet leve ranstid efterservice senare utvecklingen egna teknologin kapp importerade ex porten verskridit importen parentes ende teknologi vecklingen antalet utexaminerade tekniska gskolor tusen skiljer ganska tittar bank ngsrika blomstringstiderna investerar mindre ngsrika finansieras b ankl viss ibland allts vatten huvudet lida nkta upps gning rnan pass kapitalstarka ldigt industrigru ppernas fyra rldens banker leder finan siering uppk mindre problem praktiskt taget aldrig upps gning nkta tittar politiker politik bedriver sparpaket satsa gonting svackan skulle vilja vara ansvarig b otten massa sparpaket drabbar lever marginalen ginkomsttagare ganska remot konsumtionen reall skjute r offentliga vesteringarna marknadens rtroende finanspolitiken lind bankernas kreditf rluster rldskr iget exploderat ansetts ansetts nsklig sett rjar svikta helt vertygad dominera marknaderna tekniska skriftliga llor titel rfattare termer nationalekonomi harald dickson olle bolang kris krasch boom mi chel albert jean boissonnat ekonomiska assar lindbeck bilaga mitsubishi industrigrupp mitsubishi ban k inre kinyo fredagsklubbens medlemmar trust banking corporation tokyo marine fire insurance heavy i ndustries electric motor metal mining cement chemical industries petrochemical chemical steel rayon nikon yusen kaisha paper plastics estate warehouse asahi glass nippon koguhu misubishi research inst itute kirin breweries chemical machineries chiyoda engineering construction yttre honda motor ajinom oto nichiro fisheries fuji spinning nikon cables shinetsu industries egrave life insuranceessay, ess ays, termpaper, term paper, termpapers, term papers, book reports, study, college, thesis, dessertat ion, test answers, free research, book research, study help, download essay, download term papers