Referensgruppsmöte Boverket den 23 april 2015 Om protokollet: den här versionen är ofärdig. Syftet med att skicka ut en ofärdig version är att ni ska få möjlighet att inkomma med korrigeringar och förtydliganden. Hör av er om någonting i protokollet är oklart. Om referensgruppsmötet Närvarande: Roland Johnsson (HSB), Mårten Sohlman (SBBA), Per-Åke Lindstrand (SBBA), Robert Ivarsson (SBBA), Henrik Persson (SP), Peter Nord (MSB), Christer Ågren (AirClim), Bengt-Erik Löfgren (Pelletsförbundet), Magnus Jerlmark (Kiwa ), Peter K. Sørensen (Brasvärmeföreningen), Bo Nilsson (Brasvärmeföreningen ), Bengt-Olof Danielsson (Energikontoren Sverige), Eva-Lotta Lindholm (Svanen), Anna Forsgren (Naturvårdsverket), Tove Korske (Boverket), Ingvar Andersson (Boverket). Boverkets uppdrag: Ur regleringsbrevet 1 för Boverket 2015: Boverket ska efter samråd med Statens energimyndighet och Naturvårdsverket föreslå åtgärder som innebär att de kommande standarderna för utrustning för småskalig vedeldning enligt EU:s ekodesigndirektiv tillämpas före det att kraven bli bindande enligt direktivet. I åtgärderna bör ingå att standarderna genomförs i byggreglerna samt informationsinsatser som bidrar till att minska utsläppen av hälsopåverkande luftföroreningar. Den närmare tidpunkten när kraven ska gälla nationellt bör avgöras mot bakgrund av en analys av när den teknik som behövs kan vara tillgänglig på marknaden. Syfte med mötet: Syftet med mötet var att Boverket skulle få ta del av mötesdeltagarans synpunkter, kunskap, idéer som kan vara relevanta i arbetet med regleringsbrevsuppdraget. Boverket presenterade inget förslag. Boverkets förslag ska presenteras vid årsskiftet. Åsikterna och synpunkterna som redovisas i protokollet är aldrig Boverkets, om inte annat uttryckligen anges. Utredningen ska presentera förslag och saknar alltså mandat att genomföra åtgärder. Mötets struktur: under förmiddagen fördes en allmän diskussion om uppdraget, nuläget och hur marknaden ser ut. Under eftermiddagen fördjupade mötet sig i fyra områden: tillsyn, ekonomiska styrmedel, hälsa och miljö, samt informationsinsatser. All diskussion som fördes om fördjupningsområdena redovisas under respektive ämnesrubrik. 1 Boverkets regeringsbrevet för år 2015 finns här: http://www.esv.se/verktyg-- stod/statsliggaren/regleringsbrev/?rbid=16437
Allmän diskussion Ekodesignkraven uppfattas som uppnåbara på sikt. Redan idag finns kaminer som uppfyller ekodesignkraven. Energimyndigheten har låtit genomföra tester av pannor. Enligt testerna klarar ingen panna, varken ved- eller pelletspanna, samtliga ekodesignkrav. 2 En del pannor är nära att klara ekodesignkraven, men har svårt att klara kravet för kväveoxid. Småskalig förbränning av biobränsle är den största källan till utsläpp av partiklar (PM 2,5) i Sverige, den står för cirka ca. 30% av utsläppen. Småskalig förbränning av biobränsle är även den största källan till utsläpp av black coal, då den står för ca 27%. Utsläppen av black coal har ökat med ca 50% sedan år 2000. Utsläppen från till exempel vägtransporter har minskat med 30 % under samma period. De omoderna pannorna och kaminerna ses av många mötesdeltagare som kärnan i problemet. Användandet av omodern 3 teknik bör bli förbjudet även i praktiken, och de omoderna pannorna och kaminerna måste skrotas. Idag säljs många pannor och kaminer på andrahandsmarknaden. Uppskattningsvis används idag ca. 150 000 pannor som inte uppfyller kraven i BBR. Pannor och kaminer gjorda med modern teknik är mycket effektivare än de med omodern teknik. I debatten dras ofta alla kaminer och pannor över en kam. Utsläppvinsterna skullevara stora om samtliga omoderna kaminer och pannor slutade användas. Idag säljs många kaminer och pannor som varken klarar ekodesignkraven eller kraven i BBR. Många av de pannorna och kaminerna som redan är installerade är omoderna. Idag finns ca. 1,7 miljoner eldstäder installerade i Sverige. Dock saknas statistik över vilka modeller som används. Många pannor och kaminer har mycket lång livslängd, en del kan hålla i 50-100 år. Det nuvarande beståndet av vedpannor kommer, med rådande utbytestakt, att vara utbytt först om 100 år. Ett förslag är att införa krav på att användaren vid nyinstallation bara ska få använda bästa möjliga teknik. Metoderna för att verifiera om ekodesignkraven uppnås är delvis otydliga, till exempel skulle begreppet säsongsmedelverkningsgrad kunna förtydligas. Enligt ekodesignmetoderna kan en tillverkare ibland välja mellan flera olika metoder, vilket gör att tillverkaren kanske känner sig tvingad till att mäta på alla tre sätten. Ett förslag var att bara införa kraven för klass 5 (standarden 303-5), med tillhörande metoder, i förtid. Eftersom kaminer och pannor är olika typer av produkter bör de behandlas olika. Även om Boverket avstår från att tidigarelägga införandet av ekodesignkraven för pannor bör Boverket fortfarande införa ekodesignkraven för kaminer. Tillsyn Tillsynen upplevs inte som tillräckligt effektiv. Idag kan kaminer och pannor som inte klarar uppställda krav både säljas och installeras utan konsekvenser. Uppskattningsvis klarar bara hälften av 2 Testresultaten finns här: http://www.energimyndigheten.se/hushall/testerresultat/testresultat/vedpannor/?tab=1 http://www.energimyndigheten.se/hushall/testerresultat/testresultat/pelletspannor/ 3 Alla nytillverkade pannor och kaminer har inte modern teknik. Ordet modern används i det här sammanhanget som synonym till bra, väl utvecklad teknik.
de pannorna som säljs idag kraven i BBR. I praktiken är tillsynen över vilka pannor och kaminer som installeras ineffektiv. Kommunerna har genom anmälan (bygganmälan) ganska bra möjligheterför att kunna utöva tillsyn över om lämpliga produkter installeras. Problemet är att kommunerna väljer att inte utnyttja möjligheterna till fullo. Att flytta över tillsynen till en central myndighet är dock inget alternativ. Tillsynen över det befintliga beståndet bör skötas lokalt. Boverket är inte tillsynsmyndighet över kommunerna, men har en pedagogisk uppgift gentemot kommunerna. Idag gör kommunerna olika tolkningar av rådande regelverk och därför behövs mer vägledning. En anmälan (bygganmälan) måste handläggas snabbt och effektivt dels för att husen inte får bli utan uppvärmning, dels för att förhindra att byggherren installerar en panna eller kamin innan processen är klar. För att tillsynen ska bli effektiv måste den ske innan pannan eller kaminen installeras, eftersom kommuner är obenägna att agera när pannan eller kaminen redan är installerade Andra förslag: - enbart certifierade installatörer ska få rätt att installera (jämför med certifierade elinstallatörer), - installatören får bära en del av ansvaret för att den installerade kaminen eller pannan uppfyller gällande krav, - typgodkännande eller liknande, - lista med godkännda produkter. Vilken roll kan sotarväsendet ha i tillsynen? I Tyskland genomför sotaren tester på installerade kaminer och pannor. För att få investeringsbidrag måste ägaren till kaminen kunna visa att just det exemplaret av kaminen uppfyller ställda krav. Sotaren genomför maximalt tre försök. Idag finns alltså portabel mätutrustning som möjliggör tester på plats. I Tyskland förekommer även viss sekundär rening. Ägaren av kaminen får stå för kostnaderna för testerna. Svenska sotarväsendet har som uppgift att värna brandsäkerheten. Ska sotarväsendet arbeta med miljö- eller hälsofrämjande åtgärder krävs ändrad lagstiftning. Idag görs brandskyddskontroller vart 3-6 år. Sotaren kan dock informera om eldningsteknik. Ekonomiska styrmedel (till exempel investeringsbidrag, skrotningspremie) Ekonomiska styrmedel kan skapa en konstlad och ryckig marknad. Efterfrågan ökar plötsligt, för att sedan följas av en snabb nedgång i efterfrågan. Den ojämna efterfrågan riskerar att öppna upp för mindre seriösa företag, seriösa företag får en osäker ekonomi och branschen stimuleras inte till att utveckla ny teknik. När de ekonomiska styrmedlen upphör riskerar företag att gå i konkurs, vilket gör att kunderna inte hade någon tillverkare att vända sig till vid problem. Ett exempel på hur bidrag kan påverka marknaden är det investeringsbidrag för byte från oljepannor som infördes 2006. När pengarna som var avsatta för bidraget tog slut förväntade sig många kunder att mer medel skulle skjutas till och avvaktade därför med att köpa en panna. År 2006 installerades ca. 36 000 pannor, året därefter installerades enbart ca. 7 000 pannor.
En ojämn och ryckig marknad kan även skapas av att alltför höga krav införs. För att undvika en ojämn marknad bör de tekniska kraven på kaminer och pannor istället skärpas i förnuftig takt. Det kan vara en mer effektiv åtgärd än att införa ekonomiska styrmedel eller plötsligt skärpa de tekniska kraven. Skärpta krav måste dock införas med god framförhållning och kombineras med mycket effektiv tillsyn. Om ett ekonomiskt styrmedel införs måste det villkoras med att den omoderna kaminen eller pannan skrotas. En skrotningspremie är ur den synvinkeln därför bättre än ett investeringsbidrag. Produkterna får inte hamna på andrahandsmarknaden. Beskattning av de som använder omoderna kaminer och pannor kan delfinansiera skrotningspremien, inklusive administrationen av det ekonomiska styrmedlet. För att ett ekonomiskt styrmedel ska få effekt måste summan som kamin- eller pannägaren tilldelas vara större än den summa som ägaren kan få vid en försäljning på andrahandsmarknaden. Det gäller om ägaren ändå hade tänkt byta sin panna eller kamin. De som ändå inte hade tänkt byta sin panna eller kamin kommer antagligen inte påverkas av ekonomiska styrmedel. En gissning är att 5-10 000 kr skulle räcka för pannor. Summan kan vara än lägre för kaminer. Hälsa och miljö Enligt IVLs rapport orsakar utsläpp av partiklar som inte genererats lokalt 3000 dödsfall/år. Emissioner från vedledning uppskattas orsaka ytterligare drygt 1 000 dödsfall/år. I rapporten görs ingen skillnad på omodern och modern teknik. 4 IVLs rapport baseras på modellering. Bättre aktivitetsdata skulle dock behövas. EU-kommissionen har sammanställt hälsokostnadsfaktorer för olika länder. De utsläppen som sker är fortfarande cancerogena. I orter med mycket vedeldning, kombinerat med kallt klimat och stillastående luft kan lågrisknivån för det cancerframkallande B(a)P överskridas 3-10 gånger. Debatten får inte enbart handla om att byta ut omoderna pannor och kaminer till moderna motsvarigheter. Riktade insatser (ekonomiska styrmedel, informationskampanjer) ska även kunna uppmuntra till byte från gamla pannor och kaminer till andra värmekällor, till exempel fjärrvärme. Styrningen får inte leda till att utsläppen bara flyttas runt. För att kunna bedöma vilka värmekällor som är mest miljövänliga måste man titta på marginalanvändningen av el, till exempel vid användning av fjärrvärme jämfört med en modern pelletspanna. 50% av elen i Europa produceras från fossila bränslen och till 25% verkningsgrad. Olika europeiska länder mäter utsläppen med olika metoder. Sverige har valt att använda den mer fördelaktiga metoden där varmluften mäts. I Norge mäts kalluften. Skillnaden mellan metoderna tydliggörs av att enligt statistiken förbrukar Sverige dubbel så mycket ved som Norge, men partikelutsläppen i Sverige är bara hälften av Norges utsläpp. Idag finns inte mycket information om vinsten av att byta omoderna pannor och kaminer till moderna. Idag saknas även undersökningar om hur bioenergi står sig mot andra energislag. Vissa deltagare ansåg att bioenergi ofta underskattas av myndigheterna. 4 http://www.ivl.se/download/18.41ba7c1514a956c967d64d/1429095505500/ivl+b2197_exponering_2010.pdf
Mängden utsläpp beror på typen av panna eller kamin, men även typen av bränsle, bränslets luftfuktighet och eldningsteknik. Utsläpp av PM2,5 1990-2013 Bild: Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency. Utsläpp av BC mellan 2000 och 2013
Bild: Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Informationsinsatser Enbart informationsinsatser verkar sällan vara effektiva. Informationsinsatser riktade mot allmänheten måste troligtvis kombineras med tvingande regler eller ekonomiska styrmedel för att få effekt. Information riktad till installatörerna har troligtvis större effekt. Energikontoren och Energimyndigheten har vissa kanaler för att nå ut till allmänheten, om så skulle behövas. En informationsinsats skulle eventuellt vara mer effektiv om tillverkarena gick samman och gemensamt förde ut information till kunderna. En sådan insats kan vara dyr. Det är svårt att få sitt budskap hört idag och eventuellt krävs TV-reklam för att nå ut till allmänheten. I Danmark finns en informationskampanj som syftade till att få befolkningen att elda korrekt. En Youtube-film på ämnet har visats många gånger, medan en informationsbroschyr inte verkar har haft något större genomslag. Danska kunder verkar dock i allmänhet mer miljömedvetna än svenska kunder. Miljövänlighet är ett större försäljningsargument i Danmark än i Sverige. Ofta måste allmänhetens interesse för en viss fråga väckas innan informationsinsatser kan få någon större effekt. Emissioner och miljöfrågor har en större plats i debatten i Danmark. Miljövänlighet är inte ett gångbart försäljningsargument på den svenska marknaden. Konsumenterna förväntar sig att produkter som säljs på den svenska marknaden uppnår grundläggande miljökrav och är inte beredda att betala för mer för extra hög miljöprestanda. För svenska kunder är priset ofta den avgörande faktorn.