Omvårdnads PM Led- och muskelsjukdomar inkl reumatiska sjukdomar Utfärdande enhet: Dokumentnamn: Sid nr: Barn och ungdomsklinikerna i Linköping/Motala och Norrköping PM- ledsjukdomar 1(21) Utfärdare (namn och titel): Målgrupp (vilka detta berör): Giltig fr o m datum: Giltigt tom Jane Vanky, sjuksköterska Linköping Anna Helméus, sjuksköterska Motala Kristina Bredenberg, sjuksköterska Norrköping Barn och ungdomsklinikerna i Östergötland. 2009-04-06 2011-04-06 Diarienr: BKC-2007-199 Omvårdnads PM Ledsjukdomar Skrivet av: Jane Vanky Barnsjuksköterska Barn- och ungdomsklinken US Linköping Granskat av: Lennart Nilsson Överläkare Barn- och ungdomskliniken US Linköping Anna Helmèus Sjuksköterska Barnmottagningen LiM Motala Per Lewander Överläkare Barn och ungdomskliniken ViN Norrköping Postadress Besöksadress Telefon E-post Barn och ungdoms- 010-103 00 00 barnkliniken_vin@lio.se kliniken Gamla Övägen Vrinnevisjukhuset 601 82 Norrköping
Omvårdnads PM Led- och muskelsjukdomar inkl reumatiska sjukdomar Utfärdande enhet: Dokumentnamn: Sid nr: Barn och ungdomsklinikerna i Linköping/Motala och Norrköping PM- ledsjukdomar 2(21) Utfärdare (namn och titel): Målgrupp (vilka detta berör): Giltig fr o m datum: Giltigt tom Jane Vanky, sjuksköterska Linköping Anna Helméus, sjuksköterska Motala Kristina Bredenberg, sjuksköterska Norrköping Barn och ungdomsklinikerna i Östergötland. 2009-04-06 2011-04-06 Diarienr: BKC-2007-199 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Sid 1 Sid 2 Försättsblad Omvårdnads PM ledsjukdomar Innehållsförteckning Sid 3 Förberedelser inför ledinjektionen, På avd. ( US rutiner) Sid 4 Samordning.Omvårdnad post op. Sid 5 Sid 6 Sid 7 Injektionsteknik-subcutan injektion i hemmet, avfallshantering av cytostatikakontaminerat avfall i hemmet. Kontrollschema LARM Referenslista. Bilaga 1 Lustgasanalgesi vid procedursmärta. Bilaga 2 Information till barn om lustgas. Bilaga 3 Barnklinikens stickskola Postadress Besöksadress Telefon E-post Barn och ungdoms- 010-103 00 00 barnkliniken_vin@lio.se kliniken Gamla Övägen Vrinnevisjukhuset 601 82 Norrköping
Omvårdnads PM Led- och muskelsjukdomar inkl reumatiska sjukdomar Utfärdande enhet: Dokumentnamn: Sid nr: Barn och ungdomsklinikerna i Linköping/Motala och Norrköping PM- ledsjukdomar 3(21) Utfärdare (namn och titel): Målgrupp (vilka detta berör): Giltig fr o m datum: Giltigt tom Jane Vanky, sjuksköterska Linköping Anna Helméus, sjuksköterska Motala Kristina Bredenberg, sjuksköterska Norrköping Barn och ungdomsklinikerna i Östergötland. 2009-04-06 2011-04-06 Diarienr: BKC-2007-199 Förberedelser inför ledinjektion i narkos ( US rutiner) Information till patienten : Barnet kallas brevledes eller via telefon, till narkosbedömning och ledinjektion : två skilda besök. På narkosbedömningsbesöket ges information om ledinjektionen och sövning av ssk eller bsk. Föräldrar och barn träffar också narkosläkare ( avtalad tid ). Vikt och längd på informationsbesöket. Förberedelser inför ledinjektionen : 1. Dusch i hemmet kvällen innan. 2. Avlägsna eventuellt nagellack och smycken. 3. Fasta från midnatt. 4. Emla senast 1 timma innan ankomst till avd. Emla för pvk och där ledinjektionen ska ges ( markerat av ansvarig läkare som skall ge injektionen). 5. Meddela ankomst tid till avd. 6. Förälder välkommen att vara med tills barnet blivit sövd. 7. Informera föräldrarna om post op, säg till dem när barnet ska väckas så att de är närvarande. 8. Barnet ska ej duscha eller stödja på benet de kommande 24 timmarna pga infektionsrisk. På avd: 1. Ren patientskjorta. 2. Renbäddad och namnmärkt patientsäng. 3. Aktuell vikt. Omvårdnad: 1. Pvksättning. 2. Provtagning enl. läkarordination. 3. Id-märkning 4. Premedicinering enl. läkarordination 5. Ev. infusion enl. läkarordination om väntan att få komma till op blir lång. Postadress Besöksadress Telefon E-post Barn och ungdoms- 010-103 00 00 barnkliniken_vin@lio.se kliniken Gamla Övägen Vrinnevisjukhuset 601 82 Norrköping
Omvårdnads PM Led- och muskelsjukdomar inkl reumatiska sjukdomar Utfärdande enhet: Dokumentnamn: Sid nr: Barn och ungdomsklinikerna i Linköping/Motala och Norrköping PM- ledsjukdomar 4(21) Utfärdare (namn och titel): Målgrupp (vilka detta berör): Giltig fr o m datum: Giltigt tom Jane Vanky, sjuksköterska Linköping Anna Helméus, sjuksköterska Motala Kristina Bredenberg, sjuksköterska Norrköping Barn och ungdomsklinikerna i Östergötland. 2009-04-06 2011-04-06 Diarienr: BKC-2007-199 Samordning: 1. Journal med senaste journalanteckning samt provsvar. 2. Narkosbedömning,( fn måndagar på Dagvården gäller US) a. På alla barn som ska genomgå anestesi och eller operation skall en opanmälan skrivas. Kopia av denna skall finnas på op. Senast kl. 15.00 dagen före ledinjektionen.anmälan till K-sektionen tele: 3645 för US b. På operationsanmälan skall framgå planerad åtgärd, samt uppskattad op. tid. c. Operatören skall vara angiven på operations-anmälan. Om speciella omständigheter runt operatörstillgänglighet finns så skall även det anges på anmälan eller på separat papper som bifogas anmälan. Då undviks onödig sökning i förtid. d. Det är vår = barnklinikens skyldighet att organisera att läkare / operatör finns tillgängliga. 3. Markera led som ska injiceras av operatören. 4. Ta med läkemedel samt övrigt material som behövs: Läkemedel Kortison ex. Lederspan 20mg/ml eller Depomedrol 40 mg/ml. Dr ordinerar vad/vilket läkemedel och hur mycket innan nedgång till operation. Ev. Xylocain utan adrenalin 10 mg /ml. Rosa samt blå kanyler, plåster, gasbinda, oml.set ( engångs ) grön plastad steril duk, sterila kompresser, sprit, sprutor. VIKTIGT MED NOGGRANN HYGIEN! Använd munskydd, skyddsrock samt sterila handskar. Eventuellt mäts vätskan som tappats ur.skickas eventuellt på celler enligt läkarordination. Håll/krama om knät så rinner vätskan lättare ut. Spruta sedan ordinerad mängd och dos kortison (görs av ansvarig läkare) eventuellt sprutas Xylocain 10 mg /ml i knät direkt efter kortisonet, lindrar smärta. 5. Om injektionen behöver upprepas med täta mellanrum så är det inte säkert att ny anestesibedömning behöver göras Prata med ansvarig barnläkare samt med ansvarig anestesiläkare. Omvårdnad post op: 1. Barnet får börja dricka och äta när de kommer ifrån post op. 2. Informera barnet /föräldrarna om att leden ska vila och ej belastas under 24 timmar. Vid eventuell injicering i mindre leder såsom fingrar undvikes aktivitet med händerna. 3. Smärtlindring ges vid behov enligt läkarordination. Skickas även eventuellt med hem. 4. Kontrollera att barnet har kissat efter narkos, observera eventuellt illamående. 5. Kryckor skickas med hem, lämnas åter vid nästa besök 6. Efter ledinjektion ges återbesök, enligt läkarordination. 7. Eventuellt skrivs ett taxikvitto. Postadress Besöksadress Telefon E-post Barn och ungdoms- 010-103 00 00 barnkliniken_vin@lio.se kliniken Gamla Övägen Vrinnevisjukhuset 601 82 Norrköping
Omvårdnads PM Led- och muskelsjukdomar inkl reumatiska sjukdomar Utfärdande enhet: Dokumentnamn: Sid nr: Barn och ungdomsklinikerna i Linköping/Motala och Norrköping PM- ledsjukdomar 5(21) Utfärdare (namn och titel): Målgrupp (vilka detta berör): Giltig fr o m datum: Giltigt tom Jane Vanky, sjuksköterska Linköping Anna Helméus, sjuksköterska Motala Kristina Bredenberg, sjuksköterska Norrköping Barn och ungdomsklinikerna i Östergötland. 2009-04-06 2011-04-06 Diarienr: BKC-2007-199 Subcutan läkemedels injektion i hemmet Först och främst är det viktigt med noggrann handhygien. Kontrollera att Du har rätt dos i sprutan. Välj insticksställe: - på magen men ej omkring naveln - på låren, området mellan en handsbredd från ljumsken till en handsbredd till knäskålen. Ta av nålskyddet. Lyft upp ett hudveck med hjälp av tumme och pekfinger. Vinkla sprutan något mot huden och stick in spetsen med en snabb rörelse. Visa gärna på övningsdocka. Injicera långsamt läkemedlet samtidigt som du behåller greppet. Dra ut sprutan till hälften och vänta i 5-10 sekunder. Dra därefter ut nålen samtidigt som greppet släpps. Tänk på att variera injektionsställena. Tvätta ordentligt med vatten om Du råkar få läkemedel på händerna eller huden. Om annan person än patienten ger injektionen i hemmet, kan skyddsutrustning som engångshandskar och munskydd användas. Detta för att minska risken för exponering av läkemedlet. Omhändertagandet av ev. riskavfall kan variera från kommun till kommun. Det är därför viktigt att rådgöra med mottagningen eller miljökontoret i Din hemkommun hur Du skall förfara med riskavfallet. Avfallshantering av cytostatikakontaminerat avfall i hemmet: Omhändertagandet av detta avfall skall ske på ett sådant sätt att omgivningen i alla hanteringsled skyddas från exponering. Kontaminerade handskar krängs ut och in och läggs i plastpåse, liksom allt övrigt engångsmaterial som används vid cytostatikahantering. Plastpåsen försluts sedan väl och lämnas in till Barn och ungdomsmedicinska mottagningen där påsen läggs i kartong för cytostatikaavfall. Skärande/stickande material läggs i punktionssäker behållare (t.ex fakir eller klick, som finns att hämta på apoteket) som inlämnas till Barn och ungdomsmedicinska mottagningen. Där ställs den sedan på anvisad plats och hämtas av vaktmästare. Postadress Besöksadress Telefon E-post Barn och ungdoms- 010-103 00 00 barnkliniken_vin@lio.se kliniken Gamla Övägen Vrinnevisjukhuset 601 82 Norrköping
Omvårdnads PM Led- och muskelsjukdomar inkl reumatiska sjukdomar Utfärdande enhet: Dokumentnamn: Sid nr: Barn och ungdomsklinikerna i Linköping/Motala och Norrköping PM- ledsjukdomar 6(21) Utfärdare (namn och titel): Målgrupp (vilka detta berör): Giltig fr o m datum: Giltigt tom Jane Vanky, sjuksköterska Linköping Anna Helméus, sjuksköterska Motala Kristina Bredenberg, sjuksköterska Norrköping Barn och ungdomsklinikerna i Östergötland. 2009-04-06 2011-04-06 Diarienr: BKC-2007-199 Ej förbrukade cytotoxiska läkemedel tas inte emot av Apoteket. De lägges därför tillsammans med övrigt cytostatikaavfall. Safeclip- Säker nålförvaring i hemmet.finns att hämta gratis på apoteket. Kontrollschema LARM Provtagningar Methotrexate Före insättande av behandling kontrolleras: Hb, TPK, LPK, CRP,Asat,Alat, Cystatin-C o urinsticka Därefter efter1veckas, 2veckors,1 månads behandling därefter varannan månad fortsättningsvis. Provtagningar Salazopyrin Före insättande av behandling kontrolleras: Hb, TPK, LPK, CRP,Asat,Alat, Cystatin-C o urinsticka Därefter varannan vecka i 2 månader och sedan var 6.e vecka fortsättningsvis. Provtagningar Ciclosporin Före insättande av behandling kontrolleras: Blodtryck Hb, TPK, LPK, CRP,Asat,Alat, Cystatin-C o urinsticka Därefter varannan vecka till stabil dos uppnåtts och sedan varje månad. Prover som skall tas vid behandling med Enbrel/Humira: Före insättande av behandling kontrolleras: SR, blodstatus, leverstatus, cystatin-c, ANA + anti DNA. Fortsättningsvis tas SR, blodstatus, leverstatus, cystatin-c var 6:e månad. ANA och anti DNA 1 gång/år. Postadress Besöksadress Telefon E-post Barn och ungdoms- 010-103 00 00 barnkliniken_vin@lio.se kliniken Gamla Övägen Vrinnevisjukhuset 601 82 Norrköping
Omvårdnads PM Led- och muskelsjukdomar inkl reumatiska sjukdomar Utfärdande enhet: Dokumentnamn: Sid nr: Barn och ungdomsklinikerna i Linköping/Motala och Norrköping PM- ledsjukdomar 7(21) Utfärdare (namn och titel): Målgrupp (vilka detta berör): Giltig fr o m datum: Giltigt tom Jane Vanky, sjuksköterska Linköping Anna Helméus, sjuksköterska Motala Kristina Bredenberg, sjuksköterska Norrköping Barn och ungdomsklinikerna i Östergötland. 2009-04-06 2011-04-06 Diarienr: BKC-2007-199 Referenslista : Juvenil kronisk artrit- ledgångsreumatism hos barn och ungdomar. Docent Anders Fast Utgiven av Reumatiker förbundet och Unga reumatiker www.infomedica.se; Infomedica ägs av Sveriges landsting och apotek Dokumenthistorik Utgåva nr: Giltig fr o m: Kommentar till ny utgåva: Godkänd av (namn, titel, datum): Sign 1 2006-10-12 Första utgåvan Bo Orlenius, Verksamhetschef, 2006-10-12 Nina Nelson, Verksamhetschef, 2006-10-12 2 2009-04-06 Andra utgåvan Bo Orlenius, Verksamhetschef, 2009-04-06 Nina Nelson, Verksamhetschef, 2009-04-06 Postadress Besöksadress Telefon E-post Barn och ungdoms- 010-103 00 00 barnkliniken_vin@lio.se kliniken Gamla Övägen Vrinnevisjukhuset 601 82 Norrköping
Bilaga 1 Lustgasanalgesi vid Procedursmärta
1 Inledning 2 Procedursmärta 3 Om lustgas 4 Kliniska förberedelser 5 Lustgas som praktisk metod 6 Lathundar 7 Lustgasprotokoll
Inledning Detta utbildningsmaterial är farmtaget för sjuksköterskor och läkare på Universitetssjukhuset i Linköping och ska ge en grundläggande kunskap om lustgas som smärtbehandlingsmetod vid procedursmärta. Lustgasanalgesi är en etablerad smärtlindringsmetod vid procedursmärta och har använts flitigt inom tandvård och förlossningsvård. Som lustgasadministratör ansvarar man för att metoden används på ett säkert sätt, vid lämplig procedur och till lämpligt barn. Den som ger lustgas ska ha en grundläggande kunskap om lustgas, förberedelsemetodik, distraktion och smärtbehandling. Metoden kräver att behandlande läkare är väl förtrogen med det ingrepp som skall utföras. Vid behov av ytterligare hjälp vid proceduren kan kontakt tas med: Karin Berg Patrik Hansson ANOP centrum ANOP centrum Tel/sök 3185 Sök. 07929
Procedursmärta Oavsett om barnet har akut smärta eller långvarig smärta drabbas alla barn av procedursmärta. Procedursmärta är något vi som personal tillfogar och som är obehagligt eller smärtsamt för barnet. Denna smärta är vanlig och något som barnet fruktar. För all procedursmärta gäller att ifrågasätta nödvändigheten av proceduren. Vid procedursmärta är det viktigt att förebygga smärta. Går det bra första gången kan det vara till hjälp vid nästa tillfälle. Det är av stor vikt att man kombinerar psykologisk och farmakologisk behandling, detta för att uppnå ett optimalt resultat. Förebygg med information och förberedelser till barnet Förebyggande smärtbehandling Samordna procedurtillfällena. Anpassa provtagning/undersökning till tid som passar barnet. Var om möjligt två vårdare vid smärtsamma procedurer för att hålla barnet i ett tryggt läge. samlat
Lustgas Narkosgaser gasfysik För att förstå hur narkosgaser kan användas måste man ha grundläggande kunskaper om gasfysik, principer för distribution av gaser samt konstruktion av anestesiapparatur. En narkosapparat består av ett högtryckssystem för tillförsel av gaser. Vid lustgas analgesi används en blandning av syrgas och lustgas. Syrgas (O 2 ) är en luktlös och ofärgad gas och lustgas (N 2 0) är ofärgad med har en svagt sötaktig lukt. Märkning av gasflaskor och slangar Syrgas VIT (tunna) Lustgas BLÅ (grova) Arbetsmiljö Arbetsmiljön regleras i en arbetsmiljölag (1997:1160) 2 kap 2 Arbetet skall planläggas och anordnas så att det kan utföras i en sund och säker miljö. 3 Arbetslokal skall vara så utformad och inredd att den är lämplig från arbetsmiljösynpunkt. 4 Luft-, ljud- och ljusförhållanden och övriga arbetshygieniska förhållanden skall vara tillfredställande. 6 Ämne som kan föranleda ohälsa eller olyckfall får användas endast under förhållanden som ger betryggande säkerhet Kronisk exponering för låga koncentrationer av anestesigaser har rapporterats utgöra hälsorisk och förorsaka bl. a ökad förekomst av spontana aborter, neurologiska skador (neuropatier), missbildningar, cancer, lever- och njursjukdomar samt effekter på perifer blodbildning och benmärg. Mätning av lustgaskoncentrationen i arbetsmiljön under procedurer bör utföras. Dubbelmask med utsug rekommenderas.
Lustgas (N 2 O) Är ett annat namn för dikväveoxid Är en stabil gasförening Är 1.5 gånger tyngre än luft Är färglös Är sötaktig i lukt och smak Är inte irriterande för luftvägarna Är inte explosiv Har en kokpunkt vid 88 0 C Lustgasens effekter Smärtstillande Ger upprymdhet och en förändrad perception Ger viss amnesi Ger en lien sänkning av tidalvolymen vilket ger ökad andningsfrekvens Patient upplevelser av lustgas Värmekänsla i kroppen Ljudkänslighet Förlorad tidsuppfattning Lätt sömnig Känsla av tyngd/lätthet Svettig Amnesi Drömmar Lustgasens bieffekter Luftfyllda hålrum under längre tids behandling av lustgas diffunderar den i i kroppens hålrum som tarmar, lungor, skalle och mellanöra med ökat tryck som följd. Illamående Risken med illamående är ganska liten när lustgas ges som enda medel. Diffusionshypoxi Lustgasens snabba upptag och utsöndring i kroppen har två sidoeffekter som är viktigt att känna till. När lustgas analgesin avslutas och patienten börjar andas luft dras 21 % syrgas ner i lungorna. Detta är normalt helt tillräckligt för att få en normal syresättning av blodet. Eftersom lustgasen diffunderar snabbt kommer lustgas vid avslutning av lustgasanalgesin att rusa ut i alveolerna och späda ut den redan inandade luften. Konsekvensen blir att syrgas halten sjunker under 21 % med hypoxi som följd.
All lustgastillförsel ska alltid avslutas med tillförsel av ren syrgas under några minuter. Symtom vid syrebrist (hypoxi) Patienten blir blek och kan bli cyanotisk Oro Muskelspänningar Pulsstegring Symtom vid kolsyreansamling (koldioxidretention) Patienten blir röd, varm och svettig Pulsstegring Ökad blodtryck
Kliniska förberedelser För att administrera lustgas måste man som vårdgivare ha ett samarbete med barnet. Barnet bör vara 4 år och i övrigt friskt. Information och förberedelser Oftast är barn oroliga och rädda för det okända, både barn och föräldrar behöver kunskap om vad som ska hända. Det är av stor vikt att ge en god information och förberedelse till barnet och många gånger föräldrarna. Information och förberedelser ska utgå från det enskilda barnets förutsättningar, det är av stor vikt att ta hänsyn till barnets mognad, personlighet och ålder. Var alltid ärlig i informationen, detta är inte så skrämmande för ett barn som en överraskande händelse. Barn som inte bör administrera lustgas Åksjuka med kräkningar Språksvårigheter Pågående kikhosta, det bör förlöpa minst 6 månader Pågående pseudokrupp Pågående symtom från astma Pågående otiter och sinuiter Övre luftvägsinfektion Hjärt- och lungsjukdomar B 12 brist CNS påverkan Porfyri Detta bör man ta reda på innan påbörjad lustgasadministrering. Fastetider Patienten bör inte äta fast föda senare än 4 timmar före behandlingen. Flytande föda utan fasta beståndsdelar kan intas upp till 60 90 minuter innan lustgas start.
Smärta och smärtskattning Smärta är en subjektiv upplevelse och ingen utomstående kan känna en annan människas smärta. Det är dock svårt att tolka barns smärtupplevelser och det behövs träning. Barns smärta grundar sig på flera faktorer Tidigare erfarenheter Miljö Oro och ångest Ålder Kulturella aspekter Sociala aspekter Smärtskattning Det är vår uppgift som vårdare att informera oss om barnet har smärta. Barn klagar sällan utan anpassar sig till smärtan. Det är viktigt att vi observerar barnet och smärtskattning bör utföras innan, under och efter lustgasnalgesin. Det ger information hur barnet har upplevt proceduren. De smärtskattningsinstrument som vi ska använda oss av är följande: Barn < 5 år Beteendeskala ALPS II Barn > 5 år Självskattningsskalan CAS/FAS Vuxna Självskattningsskalan VAS
Förebyggande smärtlindring Förebyggande smärtlindring skall intas ca. 1.5 timma innan proceduren. Ge smärtdos av paracetamol Panodil, Alvedon 40 mg/kg max 1000 mg Kombinera paracetamol med Ibumetrin Brufen 20mg/ml 4 8 mg/kg eller Diclofenac Voltaren 1 mg/kg Läs gärna mer om detta i Barnsmärtpärmen. Vid svårare smärta kan OxyNorm intas 15 20 minuter innan proceduren Oxycodon OxyNorm 1 mg/ml 0.1 mg/kg max 5 mg orallösning OBS Om OxyNorm har intagits bör barnet vara kvar på sjukhuset för övervakning 1.5 timma efter intag. Avledning Med avledning kan man starkt reducera smärtupplevelsen vid proceduren. Barn har av naturen en livlig fantasi och stor kreativitet, detta bör man lyfta fram. Så farmakologisk smärtbehandling ska alltid gå hand i hand med psykologiska behandlingsmetoder.
Lustgasanalgesi som praktisk metod Förberedelser Kontrollera att lustgasapparaten och saturationsmätaren. Ta in patienten och föräldrar till det rum där proceduren ska utföras innan övrig personal kommer in. Be patienten att tänka på något som gör honom/henne glad. Gå igenom ID handlingar, fasta, mediciner, allergier, övriga sjukdomar. Förklara hur Ni tänker göra hur lustgasen påverkar barnet. Sätt saturationsmätare, smärtskatta barnet innan lustgasstart. Lustgasanalgesi teknik Tillför ren syrgas i några minuter, tillförseln av lustgas sker sedan genom att man ökar lustgaskoncentrationen med jämna intervaller. Stegvis söker man sig sedan till en behaglig sedering med en viss analgesi där barnet kan samarbeta. Börja med syrgas 100 % i 2 minuter Sedan 30 % lustgas i 2 minuter Öka till 40 % lustgas i 2 minuter Sedan 50 % lustgas i 3 minuter Börja proceduren, observera barnet lustgasens analgetiska effekt varierar mycket från barn till barn. Samtala med barnet för att observera barnets sederingsdjup. Då proceduren är färdig avslutas lustgastillförseln och under några minuter ges ren syrgas. Smärtskatta barnet och dokumentera allt.
Bilaga 2 Förberedelser Ni har fått tid hos oss dagen den../.. 200 kl.. Fasta från kl. Du får dricka klar vätska fram till kl. Paracetamol (Alvedon/Panodil kl Information till barn om Lustgas
Skulle Du kunna tänka Dig att få lustgas? Vad är lustgas? Lustgas har vi använt länge på sjukhuset, just för att det är bra när man har ont. Lustgas är osynligt som luft och något man andas in. När Du andas in lustgas genom en liten tratt kan Du känna att den smakar sött. Vad händer när man andas in lustgas? Utav lustgas blir man trött men man är vaken hela tiden och man kan röra sig och prata. Man kan få dagdrömmar och bli glad av lustgas, och ibland kan man känna sig lite yr, som när man åkt karusell. Det karusseliga går över snabbt och är inget farligt. Förberedelser Innan man får andas lustgas måste man ha förberett sig lite. Man får inte äta någon fast föda 4 timmar innan. Klara drycker som vatten, söt saft eller äpplejuice kan man dricka 60 minuter innan man andas in lustgas. Man får inte dricka någon dryck med kolsyra eller någon dryck som har fasta beståndsdelar. Har ni frågor innan vi träffas ring gärna Lennart Nilsson Jane Vanky Karin Berg
Bilaga 3 Barnklinikens stickskola US Linköping Barnsjuksköterska Jenny Eklind, Förskollärare Gudrun Brandt Södergrann Dag 1 Vi träffas på lekterapin och tar barnens anamnes. Frågar även föräldrarnas upplevelser av och inför stick. Diskutera vårdplan och gemensamt bestämma vad som händer gång till gång. Dag 2 Träffas på lekterapin och går sedan till förberedelserummet eller till behandlingsrummet. Visar stickgrejor såsom emla, suddar, nålar och plåster på docka. Erbjuda barnet att själv få sticka en docka eller apelsin. Läxa : Att hemma träna på att emla och sticka en docka eller apelsin. Dag 3 Träffas på lekterapin eller väntrummet och går sedan till behandlingsrummet. Barnen kommer emlade, tar själva bort salvan och visar oss det vi demonstrerade på dockan gången innan. Barnen får prova att sticka oss om de vill. Dag 4 Träffas i väntrummet och går till behandlingsrummet. Samma moment som gången innan. Barnen får själva hålla sprutan/nålen mot sin emlade hud. Sjuksköterskan ska hålla i armen och sprutan/nålen mot den emlade huden. Dag 5 Träffas i väntrummet och går till behandlingsrummet. Samma moment som förra gången. MÅL!!! Att ta provet eller sprutan.