Eldreskadenes epidemiologi, utviklingstrender og muligheter for prevension Ragnar Andersson Karlstads universitet
Vi blir fler och fler äldre
Fler är pigga, friska och aktiva
Fler är också sjuka och vårdkrävande
Samlad effekt: Skadorna bland äldre ökar! Fler äldre = ökad riskpopulation Fler aktiva = ökad exponering för olycksrisker Fler sjuka = ökad risk + sårbarhet när olyckan sker
Antal dödade (män och kvinnor) i olycksfall 1982 till 2007 efter åldersgrupp 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 till 19 år 65 + år 0 1982 1987 1992 1997 2002 2007 Dödsorsaksregistret
Antal dödade (män och kvinnor) per 100 000 invånare i olycksfall 1982 till 2007 efter åldersgrupp 140 120 100 80 60 40 0 till 19 år 65 + år 20 0 1982 1987 1992 1997 2002 2007 Dödsorsaksregistret
UIM rates/100 000 UIM rates/100 000 Äldreskador ett välfärdsproblem! Män Males 75+ year Kvinnor Females 75+ year 1000 1000 100 10 1 100 1000 10000 100000 GNP per capita ($) 100 10 1 100 1000 10000 100000 GNP per capita ($) Fattiga länder Rika länder Fattiga länder Rika länder
Antal döda män i olycksfall efter åldersgrupp. 1960 tal och 2000 tal. 400 Antal omkomna män i olycksfall 350 300 250 1960 tal 2000 tal 200 150 100 50 0 00-04 05-09 10-14 15-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85+
Antal döda kvinnor i olycksfall efter åldersgrupp. 1960 tal och 2000 tal. 400 Antal omkomna kvinnor i olycksfall 350 300 250 1960 tal 2000 tal 200 150 100 50 0 00-04 05-09 10-14 15-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85+
Befolkningsutvecklingen, Sverige (SCB)
Antal slutenvårdade till följd av fallolycka, uppdelat på olika åldersgrupper, Sverige 1997-2002 + prognos till 2050 Antal vårdade personer 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 Utfall Prognos 85+ 80-84 75-79 70-74 15 000 65-69 10 000 5 000 0 87 97 07 17 27 37 47 År EpC/SCB
Äldre är överrepresenterade i flertalet olyckskategorier! Alla olycksfall Fallolyckor Kvävningsolyckor Bränder Olyckor med extrem kyla Cykelolyckor Fotgängarolyckor Drunkningar Personbilsolyckor Förgiftningar MC-olyckor Våld/övergrepp Suicid 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Andel i procent Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen, EpC.
Olika åldrar, olika förutsättningar
Andra perspektiv på åldrandet
Jämförelse: Barnsäkerhet i Sverige 1954, Barnolycksfallskommittén 1980, Barnmiljörådet 1993, Barnombudsmannen 2002, Barnsäkerhetsdelegationen 2004, Statens Räddningsverk (numera Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap)
När får vi ett nationellt äldresäkerhetsarbete?! 2002, Nationellt Centrum för erfarenhetsåterföring från Olyckor, NCO (del av Räddningsverket) 2007, OECD uppmärksammar frågan med Sverige som exempel 2008, Kunskapscentrum för äldres säkerhet (Karlstads kommun i samarbete med Karlstads universitet) 2009, Departementsförslag om en nationell handlingsplan för äldres säkerhet
Vad behöver göras? Bredda perspektivet och se komplexiteten Föra ut kunskap och skapa opinion Implementera och utvärdera evidensbaserade program Stimulera förbättringsarbete Utveckla det samhälleliga ansvarstagandet Utveckla internationella nätverk
Bredda perspektivet Mer än 400 riskfaktorer för fallskador identifierade Individ Miljö Aktivitet Samhällsstrukturella bestämningsfaktorer Socioekonomi Geografi Hälso- och sjukvård Socialtjänst Källa: Hjalmarson & Andersson. Att förklara kommunala skillnader i fallskador bland äldre, SKL, 2009
Exempel på riskfaktorer Personliga egenskaper Ålder och kön Sjukdomar Demens Stroke Parkinson, diabetes Akuta sjukdomar T.ex. urinvägsinfektion Förvirring, depression Läkemedel Lugnande, sömn, antidepressiva, blodtryckssänkande, Polyfarmaci, dosförändringar Nedsatt syn, känsel och hörsel Nedsatt balans och muskelstyrka gångsvårigheter Minskad muskel- och fettvävnad Benskörhet Fallit tidigare rädsla Näringsbrist Miljöfaktorer Hårt underlag Halkigt underlag Dålig belysning Olämplig fotbeklädnad Olämpliga möbler och möblering Nivåskillnader, trappor, ledstänger Trösklar, mattor Hygienutrymmen Aktiviteter Vanlig förflyttning Brådska Isolering stilla sittande Av- och påklädning
Föra ut kunskap och påverka Nationella och regionala kunskapscentra Datainsamling och analys Debatt, lobbying och policyutveckling Kompetensutveckling
Implementera och utvärdera Införa evidensbaserade program Utvärdera och förbättra Verksamhetsanknuten metodutveckling Forskning
Stimulera förbättringsarbete Jämförande statistik (benchmarking) Certifiering Stöd till forskning och utveckling
Samhälleligt ansvarstagande Utse nationell huvudman Utveckla nationellt handlingsprogram Klargöra ansvarsfördelning mellan nivåer och sektorer Sätta mål och följa upp Sätta kraft bakom orden (förutsätter nationell huvudman med tydligt mandat och starka muskler )
Utveckla internationella nätverk
Viktiga rapporter TACK!