Preliminära budgetramar 2016-2018 beslutade av KF 2 704 495 2 704 495 2 704 495 2 704 495 2 704 495

Bilaga 1 UTBILDNINGSNÄMNDEN (TKR) Budget Preliminära budgetramar 2015 2016 2017 2018 2019 Preliminära budgetramar 2016-2018 beslutade av KF 2 704 495 2 704 495 2 704 495 2 704 495 2 704 495 Summa redovisade förändringar åren 2016-2018 - 90 288 159 619 225 508 301 108 Förslag till ny budgetram 2 704 495 2 794 783 2 864 114 2 930 003 3 005 603

Bilaga 2 Nämnd: Utbildningsnämnden REDOVISNING AV EVENTUELLA FÖRÄNDRINGAR I FÖRHÅLLANDE TILL DEN BUDGETRAM FÖR 2015, INKLUSIVE TILLÄGGSBUDGET, SOM BESLUTADES AV KOMMUNFULLMÄKTIGE I DECEMBER 2014 Avvikelser redovisas i 2015 års prisnivå Exempel: Om en redovisad avvikelse inte ger ekonomisk helårseffekt 2016 ska en delårseffekt redovisas 2016 och helårseffekt 2017 och framåt. NETTOKOSTNAD (TKR) 2016 2017 2018 2019 Volymförändringar (bilaga 3a) Volymökning jmf med ram 2015 Förskola 6 200 16 700 29 800 36 100 Fritidshem 8 600 12 700 15 700 20 000 Grundskola 33 400 62 000 88 400 116 500 Grundsärskola 5 500 8 200 9 800 12 000 Gymnasium 0 3 400 10 300 19 900 Gymnasiesärskola -8 700-9 900-7 900-4 700 Gymnasiesärskolans individuella program -8 100-8 600-7 100-5 200 Summa volymförändring 36 900 84 500 139 000 194 600 Verksamhetsförstärkning: Förskola; Bidragsbelopp/barn (bilaga 3b) 5 000 8 000 13 000 18 000 Förskoleklass (bilaga 3c) 2 000 2 000 2 000 2 000 Grundskola; Bidragsbelopp/elev (bilaga 3d) 10 000 15 000 20 000 25 000 Gymnasium; Programpris (bilaga 3e) 10 000 15 000 15 000 20 000 Lokaler (bilaga 3f) 6 000 20 000 30 000 37 000 Summa verksamhetsförstärkning 33 000 60 000 80 000 102 000 Utökad verksamhet: BoU; utvalda enheter (bilaga 3g) 5 000 10 000 10 000 5 000 Kompetenshöjande insatser (bilaga 3h) 3 000 6 000 9 000 12 000 Gymnasium; Nyanlända (bilaga 3i) 2 000 2 000 2 000 2 000 Gymnasium; Ebersteinska; Omställnkostn lokaler (bilaga 3j) 6 000 3 000 Gymnasium; Tekn college o tekn progr 4:e år (bilaga 3k) 750 400 400 400 Summa utökad verksamhet 16 750 21 400 21 400 19 400 Statsbidrag: Generella statsbidrag (bilaga 3l)???? Summa statsbidrag???? KF beslut Budget 2015-2019: Kvalitetssatsning utbildning 13 000 13 000 13 000 13 000 Svetscertifiering Ebersteinska -300-300 -300-300 Återbet social inv fond - NP resurscenter -934-934 -934 Återbet social inv fond - Skolfam 2 189 536 536 Återbet social inv fond - Alla barn i skolan -324-324 981 981 Matematik - ökad undervisn tid åk 4-6 3 300 3 300 3 300 3 300

Bilaga 2 NETTOKOSTNAD (TKR) 2016 2017 2018 2019 Nationella minoritetsspråk 150 150 150 150 Ökade stb alt generell reducering -9 188-18 362-28 625-28 625 Ebersteinska omställningskostnader -3 000-3 000-3 000-3 000 Summa beslut prel ramar 2016-2018 3 638-6 281-14 892-14 892 Totalt 90 288 159 619 225 508 301 108

Bilaga 3a Volymförändringar Bedömning av volymutvecklingen inom förskoleverksamheten Budget Utfall Budget 2014 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Förskola Kommunal förskola 6825 7083 6986 7019 7120 7245 7306 Enskild förskola 724 769 799 825 825 825 825 Summa barn 7549 7852 7785 7844 7945 8070 8131 Källa: bokslut 2014, budget 2015 och befolkningsprognosen från mars 2015 Norrköpings kommun fortsätter att ha en positiv befolkningsutveckling. Den senaste befolkningsprognosen med en volymskattning av platsbehovet i förskoleverksamheten är framtagen i mars 2015. Den visar att antalet barn 1-5 år fortsätter att öka efter en tillfällig nedgång 2011. Bedömningen av volymutvecklingen bygger på att 97% av barnen i åldersgruppen 1-5 år har en plats i förskola eller familjedaghem. Antalet födda barn 2014 i Norrköping blev högre än förväntat, 303 fler barn. Under 2015 års första två månaderna har det fötts 16 barn fler än föregående år. Det är viktigt att följa utvecklingen av födelsetalen eftersom de kommer att påverka volymutvecklingen. Bedömning av volymutvecklingen inom fritidshemmen Budget Utfall Budget 2014 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Fritidshem Kommunalt fritidshem 4897 5330 5308 5545 5662 5745 5867 Enskilt fritidshem 450 461 506 510 510 510 510 Summa barn 5347 5791 5814 6055 6172 6255 6377 Källa: Källa: Bokslut 2014, budget 2015 och volymskattning 2016-2019 enligt befolkningsprognosen från mars 2015 Volymutvecklingen i skolbarnsomsorgen följer samma utveckling som i förskoleklass och grundskolans tidigare år vilket betyder att antalet barn ökar. Den visar att antalet barn i fritidshem ligger över tidigare bedömning 2014. Bedömningen av volymutvecklingen bygger på att 86,3% av barnen har en plats i fritidshem.

Bilaga 3a Bedömning av volymutvecklingen inom förskoleklass och grundskola Budget Utfall Budget 2014 2014 2015 2016 2017 2018 2019 F-klass, grundskola F-klass 1573 1634 1683 1748 1700 1711 1818 Årskurs 1-3 4573 4758 4829 5015 5194 5284 5310 Årskurs 4-6 4314 4543 4542 4731 4900 5056 5228 Årskurs 7-9 4184 4329 4290 4427 4581 4753 4930 Summa elever 14644 15264 15344 15921 16375 16804 17286 Källa: Bokslut 2014, budget 2015 och volymskattning 2016-2019 enligt befolkningsprognosen från mars 2015 Varav elever i fristående skolor, prognos. År 2014 2015 2016 2017 2018 2019 F-klass 133 136 142 138 139 148 Årskurs 1-3 453 459 476 493 502 504 Årskurs 4-6 864 863 899 931 961 993 Årskurs 7-9 1279 1266 1306 1351 1402 1454 Summa 2729 2724 2823 2913 3004 3099 Källa: Extens 2015-03-15+prognos Ovanstående tabell beskriver en prognos av elevutvecklingen i fristående skolor från 2014 och framåt. Prognosen bygger på att antalet elever i de fristående skolorna ökar i den takt som de har gjort fram till 2014 men andelen består. En fristående skola kan utöka verksamheten i de åldersgupper som den har tillstånd för. Skulle det inte ske innebär det att 2015 års andel av den fristående verksamheten kommer att bestå. En fristående skola har tillstånd att starta utbildning för årskurserna f-6 och ytterligare två har ansökt om att få starta. Den senaste befolkningsprognosen med en volymskattning av platsbehovet i förskoleklassen och grundskolan är framtagen i mars 2015. Den visar att antalet elever i förskoleklass och grundskola ligger något över bedömningen i den förra prognosen från 2014. Det finns anledning att ha beredskap i volymplaneringen för att ta emot elever som kommer i samband med flykting- och anknytningsinvandringen.

Bilaga 3a Bedömning av volymutvecklingen inom grundsärskolan På nationell nivå utgör elever med utvecklingsstörning 1.5 % av det totala antalet. Den framtagna prognosen bygger på det faktiska antalet elever i grundsärskola och träningsskola i Norrköpings kommun. Kommunen har för de olika grupperna en något lägre andel elever med utvecklingsstörning än riksgenomsnittet. Budget Utfall Budget 2014 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Grundsärskola 76 81 75 79 82 84 86 Träningsskola 57 54 58 64 66 67 69 Integrerade elever 18 19 27 29 31 33 35 Summa elever 151 154 160 172 179 184 190 Källa: bokslut 2014, budget 2015 och befolkningsprognosen från mars 2015 Budget Utfall Budget 2014 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Fritidshem, grundsär 22 22 22 24 25 26 27 Fritidshem, träning 30 29 27 30 32 33 34 Summa elever 52 51 49 54 57 59 61 Källa: bokslut 2014, budget 2015 och befolkningsprognosen från mars 2015 Bedömning av volymutvecklingen inom gymnasieskolan Antal elever inom gymnasieverksamheten förväntas öka under kommande budgetperiod. Antalet elever i gymnasieverksamhet påverkas av ett flertal faktorer förutom de rent demografiska. Antalet elever som väljer att byta gymnasieprogram, antalet elever som behöver mer än tre år för att uppnå gymnasieexamen eller elever som väljer att lämna gymnasiet i förtid är exempel på några av dessa faktorer. Den så kallade nyttjandegraden, d v s hur många i en årskull som faktiskt går i gymnasiet har ökat under de senaste åren och innebär att antalet inskrivna i gymnasiet ökar mer än vad demografin indikerar. De elevvolymer som presenteras bygger i sin helhet på de befolkningsprognoser som ekonomi- och styrningskontoret presenterar samt beräkningar av de avvikelser som kan förekomma som beskrivs ovan. Bedömning av volymutvecklingen inom gymnasiesärskolan En elevgrupp med stora resursbehov är elever på gymnasiesärskolans individuella program (GIP). Många elever på det individuella programmet är multihandikappade och kostnaden för dessa är cirka 60% högre jämfört med en genomsnittlig elev på ett nationellt program i gymnasiesärskolan. Underlaget för budgeten beräknas på antalet elever i åk 9 i grundsärskolan och i träningsskolan. En tendens är att flera elever utreds mycket sent i grundskolan och

Bilaga 3a blir sent mottagna i grundsärskolan. Det händer att några elever inte utreds förrän under åk 9. Det kan vara svårt att i förväg fastställa vilket behov av stöd, anpassningar och resurser som vissa elever är i behov av. Ett stort antal av dessa elever är resurskrävande i form av stöd från flera pedagoger, elevassistenter och särskilda hjälpmedel. Inom gymnasiesärskolan finns även elever som är placerade i särskilt boende kopplat till studier i fristående gymnasiesärskolor. Dessa placeringar innebär ofta stora kostnader för kommunen. Placeringarna är inte alltid kända i förväg utan kan inträffa under pågående budgetår. Den stora elevminskningen åren 2016-2019 jämfört med budget beror på felaktig bedömning av elevvolymvolymerna. Sammanställning När budgetvolymen för gymnasieverksamheten sammanställts totalt blir det enligt följande (siffror inom parentes är jämförelse med budget 2015): Budget Utfall Budget 2014 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Gymnasium 4697 4714 4585 4585 4627 4713 4832 Gymnasiesärskola 82 82 98 68 64 71 82 GIP 33 32 39 22 22 21 26 Summa elever 4812 4828 4722 4675 4713 4805 4940 Källa: bokslut 2014, budget 2015 och befolkningsprognosen från mars 20150 Starttid: 2016-01-01 Beräknad kostnadsökning 2016: Förskola: Fritidshem: Grundskola: Grundsärskola: Gymnasium: Gymnasiesärskola: Gymnasiesärskolans individuella program 6 200 tkr 8 600 tkr 33 400 tkr 5 500 tkr 0 tkr -8 700 tkr - 8 100 tkr Beräknad kostnadsökning 2017: Förskola: Fritidshem: Grundskola: Grundsärskola: Gymnasium: Gymnasiesärskola: Gymnasiesärskolans individuella program 16 700 tkr 12 700 tkr 62 000 tkr 8 200 tkr 3 400 tkr -9 900 tkr -8 600 tkr

Bilaga 3a Beräknad kostnadsökning 2018: Förskola: Fritidshem: Grundskola: Grundsärskola: Gymnasium: Gymnasiesärskola: Gymnasiesärskolans individuella program 29 800 tkr 15 700 tkr 88 400 tkr 9 800 tkr 10 300 tkr -7 900 tkr -7 100 tkr Beräknad kostnadsökning 2019: Förskola: Fritidshem: Grundskola: Grundsärskola: Gymnasium: Gymnasiesärskola: Gymnasiesärskolans individuella program 36 100 tkr 20 000 tkr 116 500 tkr 12 000 tkr 19 900 tkr -4 700 tkr -5 200 tkr Prognosen kan komma att justeras på grund av befolkningsprognos, och ny prognos 2015-08-01.

Bilaga 3b Förskola; bidragsbelopp/barn Beskrivning av föreslagen förändring: Verksamhetsförstärkning till förskola för att nå KF:s och utbildningsnämndens mål. Konsekvensanalys/-beskrivning: Ur kommunfullmäktiges övergripande mål 2015-2018 Mål 1: Utbildningsnivån ska höjas, fler Norrköpingsbor ska ha ett arbete och arbetslösheten ska minska. Mål 11: Barngrupperna i förskolan ska minska för de minsta barnen och tillgängligheten till barnomsorg och skolbarnsomsorg ska öka. En generell höjning av ersättningsnivåerna per barn kommer att öka möjligheterna att nå kommunfullmäktiges mål om ökad tillgänglighet och färre barn i yngregrupperna. Starttid: 2016-01-01 Beräknad kostnadsökning: Beräknad kostnadsökning 2016: 5 000 tkr Beräknad kostnadsökning 2017: 8 000 tkr Beräknad kostnadsökning 2018: 13 000 tkr Beräknad kostnadsökning 2019: 18 000 tkr

Bilaga 3c Förskoleklass Beskrivning av föreslagen förändring För att klara kommunfullmäktiges mål för 2015-2018 föreslås en resurstilldelning till förskoleklasserna enligt goda erfarenheter av tidiga insatser i årskurs 1. Konsekvensanalys/- beskrivning: Ur kommunfullmäktiges övergripande mål 2015-2018 Mål 1: Utbildningsnivån ska höjas, fler Norrköpingsbor ska ha ett arbete och arbetslösheten ska minska. Mål 9: Fler barn ska klara kunskapsmålen i skolan och därmed få behörighet till högre studier.. Meritvärdet i Norrköping har inte följt motsvarande uppåtgående trend som riket. Andelen elever som klarar kunskapsmålen i alla ämnen är ungefär densamma som för tio år sedan både i Norrköping och i riket. Andelen i Norrköping ligger dock sju procent under riket. Lässatsningen i årskurs 1 i Norrköping har visat på förbättrade resultat i årskurs 2. För att ytterligare förbereda läsinlärningen i årskurs 1 föreslås resurser för att pedagoger ska kunna identifiera elever med svag språkmedvetenhet redan på hösten i förskoleklass, i syfte att ge dem riktad träning i mindre grupp. Träningen i förskoleklass inriktas på att utveckla språket (ord och begrepp), lyssna på och samtala om texter samt att utveckla språkmedvetenheten. Enig forskning visar att det är viktigt att träning på läsförmåga sker så tidigt som möjligt för att eleven ska slippa känna sig misslyckad. Steg 1 Alla förskoleklasser arbetar strukturerat med språkligmedvetenhet minst 3 x 20 min/vecka (inom ramen för dagens arbete) Steg 2 Alla förskoleklasser har en rutin för att fånga upp elever som har svårt att utveckla sin språkliga medvetenhet så att dessa elever får riktad träning i mindre grupp 5 x 20 min/vecka (extra medel) Steg 3 Alla förskoleklasser arbetar dagligen aktivt med högläsning och samtal om texter (inom ramen för dagens arbete, men med viss kompetensutveckling/stöd) Steg 4 Alla förskoleklasser har kunskap och kompetens kring SoL (extra medel, då det idag tar för lång tid att implementerar SoL) Starttid: 2016-01-01 Beräknad kostnad: Beräknad kostnadsökning 2016: 2 000 tkr Beräknad kostnadsökning 2017: 2 000 tkr Beräknad kostnadsökning 2018: 2 000 tkr Beräknad kostnadsökning 2019: 2 000 tkr

Bilaga 3d Grundskola: Bidragsbelopp/elev Beskrivning av föreslagen förändring: Det krävs en ökad resurstilldelning till grundskolan för att nå KF: s och Utbildningsnämndens mål för 2016-2018. Förstärkning till grundersättning är på 10 000 tkr för 2016. Kommunen har gjort breda satsningar på att utveckla bl.a. undervisningen i matematik, läsinlärning och läsförståelse under de senaste åren. För att upprätthålla, utveckla och förstärka arbetet sker en generell satsning på 10 000 tkr till kommunens grundskolor för 2016. Satsningen fortsätter sedan med en ökning på 5 000 tkr per år, under åren 2017-2019. Konsekvensanalys/- beskrivning: Ur kommunfullmäktiges övergripande mål 2015-2018 Mål 1: Utbildningsnivån ska höjas, fler Norrköpingsbor ska ha ett arbete och arbetslösheten ska minska. Mål 9: Fler barn ska klara kunskapsmålen i skolan och därmed få behörighet till högre studier. Måluppfyllelsen har inte nått förväntad nivå i kommunen. Under de senaste tio åren har meritvärdet i årskurs 9 för riket ökat med tio procent och var 211 år 2014. För kommunens elever har meritvärdet varit nästan konstant, 197 år 2014. (Skolverket) Andelen elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen har för riket varit konstant, 76 procent den senaste tioårsperioden, medan det för kommunens elever varit en svag försämring till 69 procent 2014. (Skolverket) Andelen behöriga till yrkesprogram har sjunkit i kommunen från 86 procent år 2011 och till 78 procent år 2014. I riket har andelen varit konstant 86 procent. (Skolverket) Det finns stora skillnader mellan kommunens skolor. Resultaten för årskurs 9 varierade kraftigt mellan enheterna vårterminen 2014. Meritvärdet var 170-224. Andelen som nådde kunskapskraven i alla ämne var 49-90 procent. Andel behöriga till yrkesprogram var 69-100 procent. (Skolverket) Resursförstärkningen ska inriktas på definierade insatser som ska möjliggöra ett förändrat arbetssätt i skolan, med syfte att i betydligt högre grad använda de av John Hattie definierade effektfulla påverkansfaktorerna. (J. Hattie: Visible learning 2009) Starttid: 2016-01-01 Beräknad kostnadsökning: Beräknad kostnadsökning 2016: 10 000 tkr Beräknad kostnadsökning 2017: 15 000 tkr Beräknad kostnadsökning 2018: 20 000 tkr Beräknad kostnadsökning 2019: 25 000 tkr

Bilaga 3e Gymnasium; Programpris (höjning) Beskrivning av föreslagen förändring: Verksamhetsförstärkning till gymnasieskolan för att nå KF:s mål 9: Fler barn ska klara kunskapsmålen i skolan och därmed få behörighet till högre studier. Förstärkning föreslås inom ämnena svenska och matematik. Konsekvensanalys/-beskrivning: Gymnasieskolans uppdrag är att ge alla elever möjlighet att nå kursmålen och en fullständig gymnasieexamen. Forskningen visar att elever med gymnasieexamen i hög grad fortsätter till vidare studier alternativt etablerar sig på arbetsmarknaden. Många elever kommer idag till gymnasieskolan utan fullständiga betyg från grundskolan. 2012 var andelen obehöriga elever 12,7%, 2013 14,3% och 2014 18,0%. Vi uppskattar att andelen obehöriga elever inför kommande läsår blir ca 20 %. Vi ser också ett relativt stort antal behöriga elever med svaga baskunskaper. Detta gäller inte minst ämnena matematik och svenska. Lärartätheten inom gymnasieskolan ligger idag på en låg nivå i relation till riket och till jämförbara kommuner. 2013 var lärartätheten i Norrköpings kommunala gymnasieskolor 14,6 elever per lärare medan motsvarande siffra för riket var 11,7 och för jämförbara kommuner 12,3. För att ge fler elever möjlighet att lyckas i sina gymnasiestudier behöver våra skolor öka variationen i undervisningen med fokus på varje elevs individuella utveckling. Det kan innebära att två lärare samarbetar i en kurs eller att elever bereds möjlighet att få mer lektionstid i ett eller flera ämnen. En ökning av lärartätheten skulle möjliggöra detta. Under de senaste åren har vi sett en tydligt ökad stress bland kommunens gymnasielärare. Den huvudsakliga orsaken till stresstalen är att man upplever att man inte kan möta elevernas behov av stöd. En satsning på fler lärare skulle med stor sannolikhet bidra till en minskad stressnivå hos många lärare. Vi föreslår en höjning av programpriserna vilket skulle möjliggöra en ökad lärartäthet inom gymnasieskolan. Starttid: 2016-01-01 Beräknad kostnadsökning: Beräknad kostnadsökning 2016: Beräknad kostnadsökning 2017: Beräknad kostnadsökning 2018: Beräknad kostnadsökning 2019: 10 000 tkr 15 000 tkr 15 000 tkr 20 000 tkr

Bilaga 3f Lokalkostnader till följd av investeringar I samband med den årliga budgettilldelning till utbildningsnämnden, så sker en volymjustering med hänsyn tagen till den senaste befolkningsprognosen för året. I budgettilldelningen inför 2015 skedde en volymökning inom samtliga verksamheter inom utbildningsnämnden, förutom gymnasieskolan. I den tilldelade volymersättningen ingår samtliga kostnader som är förknippade med volymförändringen - även ersättningen för lokaler. För verksamheterna barn och ungdom är detta nytt fr o m budgetåret 2015. Gymnasieverksamheten har haft ersättningen för lokaler i volymersättningen även under tidigare år. Beskrivning av föreslagen förändring Lokalkostnadernas andel beräknas utgöra 17 22 % av den totala volymersättningen, vilket innebär att för varje nytt barn/elev erhåller utbildningsnämnden mellan 10 och 18 tkr per barn/elev per år beroende på verksamhet i budgetkompensation, enligt följande: Förskola Grundskola Gymnasium 15 tkr/barn och år 10 tkr/elev och år 18 tkr/elev och år Det är inte givet att utökningen av barn/elever genererar ökade lokalkostnader för nämnden, trots att man fått budgetförstärkning för detta. Barn/elev kan fylla ut tomrum i redan befintlig förskola/skola och ökad lokalkostnad för eleven uteblir. I den, av kommunfullmäktige, fastställda budgeten för 2015-2018 återfinns planerade lokalinvesteringar för utbildningsnämnden för de närmaste åren enligt följande, tkr: 2015 2016 2017 2018 Lokalanpassning fsk/grsk 10 000 5 000 5 000 5 000 Modellförskola Nyckelpigan 6 000 Modellförskola, ospec 15 000 22 000 Modellförskola, ospec (Valsen) 5 000 32 000 Modellförskola, ospec (Klockkaret) 22 000 15 000 Målgränd, 2 avd 10 000 10 000 Dagsbergsskolan inkl gymnastiksal 50 000 85 000 20 000 Mosstorpsskolan 14 000 Djäkneparksskolan 20 000 Hultdalskolan 30 000 10 000 Vånga, tillagningskök och matsal 20 000 Jursla, tillbyggnad 25 000 25 000 Utemiljö skola och förskola 2 000 2 000 2 000 2 000 Ebersteinska gymn hus F, 5 000 Ebersteinska gymn, flytt Bråvalla 35 000 41 000 Tåbyskolan 17 000 Ektorpsringen ny skola 5 000 40 000 35 000 Söderport skola 5 000 20 000 45 000 20 000 Oskarskolan 10 000 30 000 Råsslaskolan 5 000 Eneby kyrkskola 10 000 15 000 Omklädningsrum 500 500 500 Summa investering 187 500 327 500 236 500 57 000

Bilaga 3f Beräkning har gjorts, med hjälp av kommunens lokalförsörjningsenhet, på lokalkostnadsökningen till följd av ovanstående investeringar d v s ökade kostnader som förväntas finansieras via ökad budgettilldelning till följd av ökat antal barn/elever eller omfördelning av medel inom befintlig budget. Kostnadsökningen, till följd av beslutad investeringsbudget, för utbildningsnämnden blir då enligt följande (2015 års prisnivå) för de olika verksamheterna, tkr: Förskola 2016 2017 2018 2019 Förskola; lokalkostnad 2015 104 000 104 000 104 000 104 000 Ökad driftkostnad - invest 2016 6 100 6 100 6 100 6 100 Ökat driftkostnad - invest 2017 6 800 6 800 6 800 Ökad driftkostnad - invest 2018 6 100 6 100 Ökad driftkostnad - invest 2019 2 700 SUMMA LOKALKOSTNAD FSK 110 100 116 900 123 000 125 700 Grundskola 2016 2017 2018 2019 Grundskola; lokalkostnad 2015 157 000 157 000 157 000 157 000 Ökad driftkostnad - invest 2016 6 400 6 400 6 400 6 400 Ökat driftkostnad - invest 2017 13 600 13 600 13 600 Ökad driftkostnad - invest 2018 7 700 7 700 Ökad driftkostnad - invest 2019 11 700 SUMMA LOKALKOSTNAD Grsk 163 400 177 000 184 700 196 400 Gymnsieskola 2016 2017 2018 2019 Gymnasieskola; lokalkostnad 2015 46 000 46 000 46 000 46 000 Ökad driftkostnad - invest 2016 100 100 100 100 Ökat driftkostnad - invest 2017 400 400 400 Ökad driftkostnad - invest 2018 4 100 4 100 Ökad driftkostnad - invest 2019 200 SUMMA LOKALKOSTNAD Gymn 46 100 46 500 50 600 50 800 Av tabellerna ovan går att utläsa att förskolans lokalkostnader ökar med drygt 6 000 tkr per år till följd av föreslagen investeringsbudget och hamnar då på en årlig driftkostnad på 125 700 tkr år 2019 att jämföra med dagens kostnad på 104 000 tkr. För att nämnden ska klara av denna ökade kostnad, utan att behöva göra omfördelning från annan verksamhet, innebär att barnantalet måste öka med 400 barn per år att jämföras med senaste beräknade volymförändring med en ökning med 59 barn mellan år 2015 och 2016. Alternativt måste nämnden finansiera de ökade lokalkostnaderna genom neddragning av annan verksamhet enligt följande jämfört med år 2015 (d v s den andel som ej täcks genom ökat antal barn): 2016 5 200 tkr 2017 10 500 tkr 2018 14 700 tkr 2019 16 500 tkr För grundskolan ökar driftkostnaden med cirka 6 400 tkr år 2016, för att sedan öka med ytterligare 13 600 tkr år 2017. Till följd av föreslagen investeringsbudget hamnar driftkostnaden för grundskolan år 2019 på 196 400 tkr mot dagens kostnad på 157 000 tkr. För att nämnden ska klara av denna ökade kostnad, utan att behöva göra omfördelning från annan verksamhet, innebär det att elevantalet skulle behöva öka

Bilaga 3f med 1 400 elever år 2017 att jämföras med senaste beräknade volymförändringen med en ökning med cirka 577 elever mellan 2015 och 2016. Alternativt måste nämnden finansiera de ökade lokalkostnaderna genom neddragning av annan verksamhet enligt följande jämfört med år 2015 (d v s den andel som ej täcks genom ökat antal elever): 2016 600 tkr 2017 9 700 tkr 2018 13 100 tkr 2019 20 000 tkr För gymnasieskolan ökar driftkostnaden marginellt jmf med budget 2015. Anledningen till detta är att de ökade lokalkostnaderna till följd av föreslagen investeringsbudget, hålls nere till följd av utträde ur vissa lokaler. Under år 2016 och 2017 täcks den ökade lokalkostnaden i stort genom ökat antal elever förutsatt att merparten av eleverna väljer att studera i den kommunala gymnasieskolan. År 2018 ökar dock lokalkostnaden till följd av flytten till Bråvalla en kostnadsökning som kräver cirka 225 nya elever. I den senaste befolkningsprognosen bedöms antalet gymnasieelever öka med 128 elever år 2018 jmf med 2015 (2 300 tkr), vilket innebär att omfördelning genom neddragning av annan verksamhet måste ske med lika stort belopp. Fr om 2019 bedöms elevantalet vara upp i en nivå som bär den ökade lokalkostnaden. Beräkningen bygger på att volymökningen hamnar i den kommunala gymnasieskolan. Konsekvensanalys/- beskrivning: Sammanfattningsvis kan konstateras att nuvarande budgettilldelning, där kompensation för nya lokaler sker genom volymkompensation mellan 10 och 18 tkr (beroende på verksamhet) inte på långa vägar täcker de ökade lokalkostnaderna till följd av nya investeringar i lokaler. De ökade kostnaderna finansieras inte genom ökat antal barn/elever inom förskolan eller grundskolan. Här måste annan verksamhet prioriteras bort med omfattande belopp, investeringsbudgeten reduceras eller annan budgettilldelning till utbildningsnämnden för dess lokalkostnader övervägas. Inom gymnasieskolan, där elevantalet förväntas öka fr o m 2017, verkar det som om flera års neddragning av lokalytan ger effekt. Den ökade lokalkostnaden till följd av nya investeringar förväntas finansieras genom ökat antal elever bortsett från år 2018. Beräkningen inom gymnasieverksamheten förutsätter att eleverna väljer att studera i den kommunala gymnasieskolan. Starttid: 2016-01-01 Beräknad kostnadsökning: - lokalkostnadsökning som ej täcks genom ökat antal volymer Beräknad kostnadsökning 2016: 6 000 tkr Beräknad kostnadsökning 2017: 20 000 tkr Beräknad kostnadsökning 2018: 30 000 tkr Beräknad kostnadsökning 2019: 37 000 tkr

Bilaga 3g Barn och ungdom; utvalda enheter Beskrivning av föreslagen förändring: Kommunfullmäktiges mål nr 1, 9 och 10 har en stark koppling till studieresultaten i kommunens skolor och i förlängningen till Norrköpings hela välfärdsutveckling. Skolinspektionen konstaterar huvudmännen i Sverige generellt är för dåliga på att fördela och styra sina resurser mot skolor där de bäst behövs. I syfte att åstadkomma snabbt synbara resultatförbättringar föreslås en, både i tid och till antal enheter, mycket koncentrerad pedagogisk insats. Insatsen planeras och organiseras under läsåret 2015/2016 för att startas hösten 2016 och avslutas våren 2019. Om halvtidsutvärdering i årskiftet 2017/2018 visar väntad effekt planeras för breddad satsning inför hösten 2019. Konsekvensanalys/-beskrivning: Studieresultat i Norrköping behöver bli bättre, men utan de insatser som har genomförts de senaste tre åren skulle sannolikt resultaten ha varit sämre än vad de är idag. Det finns dock resultathämmande omständigheter i samhället, och insatsnivån räcker inte till för att tillräckligt snabbt vända utvecklingen. I Norrköping lämnar idag nästan var femte elev grundskolan utan behörighet till gymnasiet. Det ger höga kostnader i gymnasieskolans introduktionsprogram och därpå följer ännu högre kostnader med avhopp, arbetslöshet, utanförskap, försörjningsbidrag och social problematik. Utöver dagens grundläggande insatsnivå behövs en markant kraftsamling på de enheter som har allra svagast resultatutveckling, och varifrån en oproportionellt stor del av eleverna går till gymnasiets introduktionsprogram. Om man genom en mycket kraftfull insats, riktat mot några enstaka enheter och under begränsad tid, därmed lyckas få ner antalet obehöriga elever så frigörs pengar för att bredda den extra insatsen mot flera enheter. Återgår skolresultaten på de aktuella enheterna till ursprungsnivån när insatserna efterhand minskas för att disponeras på andra enheter? Projektet Alla barn i skolan visar att effekterna av en medveten och personalintensiv insats mycket väl kan behållas i form av nya arbetssätt, attityder och rutiner även när en temporär insatshöjning dras ner. För att få en snabb effekt på behörighetstalen måste del av den tilltänkta insatsen riktas direkt mot högstadiet, men för att ge en djupare och mer långsiktig effekt behöver extrainsatserna påbörjas i de lägsta åldrarna, dvs redan i förskolan. Insatsen riktas mot förskolor och skolor i ett begränsat antal utvalda geografiska områden under tre läsår. Genomförande kopplat till Linköpings Universitet, både för att säkra arbetets forskningsbas och för att, med utgångspunkt i noggrant uppmätta ingångsvärden, kunna utvärdera insatsens effekt. Ekonomi Beräknad kostnadsökning 2016: 5 000 tkr Beräknad kostnadsökning 2017: 10 000 tkr Beräknad kostnadsökning 2018: 10 000 tkr Beräknad kostnadsökning 2019: 5 000 tkr

Bilaga 3h Utveckling av arbetet med kompetenshöjande insatser för alla verksamheter från förskola till gymnasieskola Pedagogisk personal inom alla verksamhetsområden; förskola, grundskola, fritidsverksamhet, särskola och gymnasieskola samt gymnasiesärskola, förväntas anpassa sig snabbt till nya regler, reformer och krav. Samtidigt förväntas de ta ett allt större ansvar för ökad måluppfyllelse och kvalitet inom sitt verksamhetsområde. Detta kräver stöd av huvudmannen, framför allt i form av olika kompetensutvecklingsinsatser, då relevant kompetensutveckling är en förutsättning för yrkesmässig utveckling. Enligt skollagen ska skolans arbete vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det gäller också kompetensutvecklingsinsatserna. För att insatserna ska leda till goda och bestående resultat behöver de också planeras och genomföras med långsiktighet och delaktighet för personal och chefer/rektorer. I takt med att det systematiska kvalitetsarbetet utvecklas och stärks på alla nivåer blir kopplingen mellan kvalitetsarbetet och kompetensutvecklingsinsatserna allt tydligare. De behov som framkommer vid uppföljning och utvärdering av enheternas resultat inom ramen för kvalitetsarbetet blir utgångspunkter för olika kompetenshöjande insatser. Huvudmannen kan stödja specifika enheter som har särskilda behov, exempelvis genom att använda sina förstelärare med specialuppdrag för att analysera verksamheten, föreslå förbättringar och coacha lärare och rektorer. Dessutom bidrar huvudmannen med mer generella insatser när många enheter har liknande behov, till exempel genom språkutvecklingsprojekt som SoL (Språk och Lärande), olika läsprojekt eller projekt baserade på synligt lärande eller BFL (Bedömning För Lärande). Det finns två heltidsanställda utbildare inom SoL men för de högre årskurserna och gymnasiet anlitas även kursledare externt. Målsättningen är att alla enheter inom förskolan, grundskolan och gymnasieskolans introduktionsprogram ska genomgå SoL-utbildning. Läsprojekt genomförs med hjälp av representanter från kommunens centrala elevhälsa medan projekt kopplade till synligt lärande och BFL genomförs med hjälp av strategerna på FoU-avdelningen. Målet med dessa utvecklingsprojekt är att stimulera lärarna att utveckla ett formativt förhållningssätt som innebär att de synliggör elevernas lärande, kontinuerligt anpassar undervisningen efter elevernas behov och löpande ger eleverna framåtsyftande och användbar återkoppling på deras prestationer. Även inom NO-didaktik, lärande för hållbar utveckling och matematik sker insatser löpande med hjälp av en centralt placerad NO/NTA-handledare, två licentiander med inriktning mot NO respektive teknik och ett antal matematikhandledare kopplade till det statliga Matematiklyftet. En matematikhandledare är särskilt inriktad mot förskolan och en mot gymnasieskolan. På Silverdansen har också ett matematikcentrum inrättats och på Svanens förskola ett kreativt centrum. Hit inbjuds förskollärare för kompetensutveckling kring barns lärande och delaktighet.

Utbildningskontoret delfinansierar fyra forskningsprojekt som berör olika delar av verksamheten. Inom matematikforskningsprojektet följer två forskare några matematiklärare i olika årskurser både i grundskolan och gymnasieskolan. I ett forskningsprojekt inom NO- och teknikdidaktik deltar våra två kommunlicentiander. Små barns lärande står i centrum för IFOUS-projektet. Det fjärde forskningsprojektet handlar om fritidshem. En del behov har en mer skolövergripande karaktär, exempelvis framträder ett behov av ökad samordning och nätverkande kring mindre undervisningsämnen i grundskolan. På liknande sätt finns det behov av att skapa samsyn mellan gymnasieskolorna inom olika ämnen. Huvudmannens roll är att skapa möjligheter för detta nätverkande, till exempel genom kommungemensamma studiedagar. Ämnesnätverken kan med fördel ledas av ordinarie förstelärare i olika ämnen som i sin tur får någon form av processledarutbildning. I stora drag planerar och genomför ämnesnätverken sin egen kompetensutveckling, ibland även med externa inslag. De skolor som har infört ett 1:1 dator-koncept, som innebär att eleverna har tillgång till egen dator, behöver stöd att utveckla lärares och skolledares IKT-kompetens. Huvudmannen möjliggör ett sådant stöd genom att samordna utbildningsinsatser och anordna Teach meets för pedagoger. Detta sker med hjälp av utbildningskontorets ITutvecklare. Det pågår ett arbete med att samordna och skapa större likvärdighet mellan olika enheter med hjälp av gemensamma riktlinjer och dokument. Likaså eftersträvas en samsyn kring grundläggande värderingar där vårt kommunala Barn- och elevombud spelar en viktig roll. Inom gymnasieskolan sker statsbidragsfinansierade insatser riktade mot de nationella yrkesprogrammen, yrkesintroduktionsprogrammet och gymnasiesärskolan för att utveckla kontakterna med aktuell bransch. Framför allt handlar det om att utveckla det arbetsplatsförlagda lärandet på olika sätt. Till huvudmannens ansvar hör också att undersöka den pedagogiska personalens behörighet och möjliggöra behörighetsgivande kompetensutveckling för personalkategorier där det råder brist på behörig personal. Det sker huvudsakligen inom ramen för det statliga Lärarlyftet. Ett prioriterat område där är nu svenska som andraspråk. Förskolans personal omfattas inte av Lärarlyftet, men behovet av ökad förskolelärarkompetens är omfattande. En gemensam regional satsning på att utbilda redan anställda barnskötare till förskolelärare startar 2015. I Norrköping omfattar detta 40 personer. Huvuddelen av insatserna som nämnts ovan finansieras genom kompetensutvecklingsbudgeten. Resterande delar kommer från kommunens kompetensfond eller av staten i form av riktade statsbidrag som behöver sökas om årligen utan några garantier för förlängning. Den statliga styrningen av förskola och skola kräver att verksamheten fungerar som en lärande organisation där pedagogernas kompetens kontinuerligt utvecklas för att allt bättre kunna möta varje elev utifrån dennes förutsättningar. Genom beprövad erfarenhet och forskning vet vi att grunden för lyckosamt utvecklingsarbete är

delaktighet, tydlighet, stabilitet och uthållighet. Det innebär att vi behöver en ekonomiskt stabil grund över tid för våra kompetenshöjande insatser. Starttid: 2016-01-01 Beräknad kostnadsökning: Beräknad kostnadsökning 2016: 3 000 tkr Beräknad kostnadsökning 2017: 6 000 tkr Beräknad kostnadsökning 2018: 9 000 tkr Beräknad kostnadsökning 2019: 12 000 tkr

Bilaga 3i Gymnasium; nyanlända Beskrivning av föreslagen förändring Utökat och fördjupat uppdrag för gemensam kartläggning av nyanlända ungdomar 16 20 år inför start i Språkintroduktion. Våra nyanlända elever har mycket varierade förutsättningar och behov när de kommer till vår kommun. Vissa elever har en lång och väl fungerande skolgång bakom sig medan andra endast har en kort eller i vissa fall ingen skolbakgrund alls. Skillnaderna gör att deras förutsättningar att klara en gymnasieutbildning varierar. Det är därför av största vikt att vi kan göra en individuell bedömning följd av en tydlig studieplan för varje elev. Planen ska ha sin utgångspunkt i de kunskaper och färdigheter eleven har med sig från sitt hemland. För att möjliggöra en bra start föreslås en slussenhet där kartläggning och planering sker innan eleven går vidare i sin gymnasieutbildning. Det föreslagna upplägget liknar den mottagningsverksamhet som idag finns inom grundskolan. Tid i Slussen: 4-6 veckor Antal elever: 2 grupperingar, Totalt 40 elever kontinuerligt Organisatorisk placering: Slussen tillhör Kungsgårdsgymnasiet/De Geergymnasiet, ansvarig rektor för Språkintroduktion är också rektor för Slussen Lokal: Samlokaliseras med IM-språk. Kungsgårdsgymnasiet /De Geergymnasiet Elevens tid i Slussen Nyanlända elever anmäls till Utbildningskontorets Mottagningsgrupp som i sin tur lämnar över namn, personuppgifter, kontaktuppgifter, modersmål och andra relevanta uppgifter till Slussen Slussen kallar elev och vårdnadshavare till kartläggningssamtal Inskrivningssamtalet genomförs av personal i Slussen inkl modersmålslärare/tolk. Vid samtalet sker en första kartläggningen av elevens skolbakgrund, tidigare erfarenheter och förväntningar inför skolstarten i Sverige. Vid inskrivningssamtalet bokas uppföljande möte in i slutet av 4:e veckan, då elev, målsman, skolan och modersmålslärare/tolk träffas igen för att sammanfatta elevens introduktionstid. Samtidigt ges en fördjupad information om det svenska skolsystemet. En pedagogisk kartläggning av elevens kunskaper och erfarenheter i alla ämnen ska göras under tiden i Slussen. Primärt ska nivån i svenska, matematik, engelska och elevens studievana kartläggas samt elevens eventuella behov av särskilt stöd. Kunskaper förvärvade utanför skolan ska också tas med vid bedömningen av elevens förutsättningar. Elevens individuella studieplan påbörjas under tiden i Slussen.

Startid: 2016-01-01 Beräknad kostnad Beräknad kostnadsökning 2016: Beräknad kostnadsökning 2017: Beräknad kostnadsökning 2018: Beräknad kostnadsökning 2019: 2 000 tkr 2 000 tkr 2 000 tkr 2 000 tkr

Bilaga 3j Gymnasium - Ebersteinska; omställningskostnader Beskrivning av föreslagen förändring: Omställning Ebersteinska gymnasiet Konsekvensanalys/-beskrivning: Den politiska nämnden har fattat beslut om ett antal åtgärder på Ebersteinska gymnasiet i syfte att få en mer kostnadseffektiv organisation anpassad till given budgetram. Åtgärderna avser såväl lokalanpassningar som anpassningar av organisationen. Lokalanpassningarna avser Eber City (en förtätning av delar av nuvarande lokaler) samt Eber Bråvalla (ett nytt centrum för tekniska yrkesutbildningar.) Anpassningarna kommer att innebära tillfälliga kostnader under ombyggnation samt vid flytt av program. Exempel på kostnader som kan uppstå är flytt av tunga maskiner, inhyrd personal för iordningställande av lokaler samt eventuellt dubbla hyreskostnader under en begränsad tid. Starttid: 2016-01-01 Beräknad kostnadsökning: Beräknad kostnadsökning 2016: 6 000 tkr Beräknad kostnadsökning 2017: 3000 tkr Beräknad kostnadsökning 2018: Beräknad kostnadsökning 2019:

Bilaga 3k Gymnasium teknikcollege och teknikprogrammet 4:e året Beskrivning av föreslagen förändring: Fortsatt satsning på Teknikcollege samt införandet av ett fjärde år på teknikprogrammet (gymnasieingenjör) Konsekvensanalys/-beskrivning: Under 2015 omcertifieras Ebersteinska gymnasiet utifrån Teknikcollege 10 kvalitetskriterier. Teknikcollege är ett varumärke för tekniska utbildningar framtaget av teknikföretagen tillsammans med IF Metall. För att få certifieras som Teknikcollege ska företag, kommun och utbildningsanordnare samverka kring utbildningar på gymnasial och eftergymnasial nivå. Samverkan mellan olika nivåer i utbildningssystemet är väsentligt för att Teknikcollege ska kunna bidra till industrins kompetensförsörjning i stort. Utgångspunkten för certifiering av gymnasiala utbildningar är att det ska omfatta teknikprogrammet samt ytterligare minst ett tekniskt inriktat yrkesprogram som är relevant för kompetensförsörjningen inom de branscher som Industrirådet omfattar. Nära samverkan med högskola samt teknik- och industriföretag är ett krav för att certifieras som Teknikcollege. Ett nära samarbete mellan skola och näringsliv säkerställer att eleverna får en verklighetsförankrad utbildning och blir väl förberedda för framtida yrkesliv. En certifiering innebär också att vi som huvudman garanterar att de elever som så önskar får läsa upp till 2800 gymnasiepoäng under sina tre år på gymnasiet. Grunden för ett gymnasieprogram är 2500 poäng. Att driva och säkerställa kvaliteten i utbildningarna i enlighet med de 10 kvalitetskriterierna innebär en merkostnad för skolan. Att erbjuda eleverna 300 kurspoäng mer än de obligatoriska 2500 poängen innebär ökade lärarkostnader motsvarande ca 30 % lärartjänst. Det behövs också en samordning för kontakter med näringsliv och högskola vilket beräknas uppgå till ca 25 % av en heltidstjänst. Ebersteinska gymnasiet avser också att ansöka om att få bedriva gymnasieingenjörsutbildning i form av ett fjärde tekniskt år. Den försöksverksamhet som pågått under ett par års tid har permanentats och ett fjärde tekniskt år skulle med fördel kunna bedrivas tillsammans med teknikcollege på Ebersteiska gymnasiet. Utbildningen skulle utgöra ett bra alternativ för de elever som önskar en något bredare utbildning men som inte vill satsa på en högskoleutbildning. Utbildningen kommer att vara stadsbidragsfinansierad men kommunen kommer initialt att ha kostnader för planering och utformning av utbildningen. Kostnaden uppskattas motsvara ca 50 % av en heltidstjänst år 1. När utbildningen kommit igång kan samordningsuppdraget ingå i uppdraget som samordnare för teknikcollege. Starttid: 2016-01-01 Beräknad kostnadsökning: Beräknad kostnadsökning 2016: 750 tkr Beräknad kostnadsökning 2017: 400 tkr Beräknad kostnadsökning 2018: 400 tkr Beräknad kostnadsökning 2019: 400 tkr

Utbildningsnämnden Bilaga 3l Generella statsbidrag Staten ger kommuner och landsting både generella och riktade statsbidrag. Generella statsbidrag påsen används i systemet för kommunalekonomisk utjämning till att utjämna för skillnader i intäkter eller strukturella förutsättningar. Inom dem regleras också för utökat eller minskat uppdrag mellan stat och kommuner enligt finansieringsprincipen. De generella statsbidragen betalas ut med automatik till respektive kommun. Kommunen avgör sedan själv om man vill använda utökningen till det förändrade uppdraget eller till någon annan verksamhet. Riktade statsbidrag (specialdestinerade statsbidrag) är öronmärkta för ett visst ändamål. De betalas ej ut med automatik utan måste sökas. Den antagna statsbudgeten särredovisar inte generella och riktade statsbidrag för närvarande, vilket innebär att det inte går att utläsa om ett statsbidrag är generellt (tillfaller kommunen centralt) eller specialdestinerat (söks av nämnd separat). Utbildningsnämnden betonar vikten av att nämndens budgetram justeras med hänsyn till om kommunen får utökat uppdrag inom nämndens ansvarsområde och där finansieringen ingår bland de generella statsbidragen påsen och således inte kan rekvireras separat av nämnden. Exempel på framtida statsbidragssatsningar kan vara: Utökad timplan för matematikundervisningen Nationella minoritetsspråk Läxhjälp Nationella slutprov Obl bedömningsstöd Starttid: 2016-01-01: Beräknad kostnadsökning: Beräknad kostnadsökning 2016: Beräknad kostnadsökning 2017: Beräknad kostnadsökning 2018: Beräknad kostnadsökning 2019:? tkr? tkr? tkr? tkr