Kultur- och fritidsnämndens verksamhetsplan 2011

Kultur- och fritidsnämndens verksamhetsplan 2011 Kff

Innehållsförteckning Inledning... 3 Sammanfattning... 4 Omvärldsanalys... 5 Hållbar utveckling... 7 Effektiv organisation... 14

Inledning Kultur- och fritidsnämndens uppdrag är att skapa förutsättningar för goda livsvillkor för alla Eskilstunas invånare och besökare genom att erbjuda ett brett kulturutbud och möjligheter till en stimulerande fritid. Nämndens verksamhet kan vara avgörande för var människor väljer att bo. Därför har kultur- och fritidsutbudet en central roll för Eskilstunas utveckling och attraktionskraft. I förlängningen kan nämndens verksamhet ses som en utvecklingsmöjlighet och tillväxtfaktor. Kultur- och fritidsverksamheten i Eskilstuna är bred och mångsidig och utbudet är rikligt. Nämndens övergripande långsiktiga mål är att alla erbjuds ta del som bygger på alla människors lika värde och rättigheter. Nämnden ansvarar för en mängd anläggningar för idrotts- och friluftsliv och föreningslivet stöds både med lokaler och med bidrag. Konstmuseet, musikskolan, stadsarkivet, stadsbiblioteket, stadsmuseet och ung fritid är andra viktiga delar och dessutom finns ett flertal arenor för teater, musik, dans och andra evenemang. Förutom att erbjuda bildning, upplevelser och aktiviteter av olika slag ryms också ansvaret för att samla, vårda och visa kulturarvet. Barn och ungdomar är särskilt prioriterade målgrupper. Ambitionen är att verksamheten ska bedrivas i nära samarbete med övriga nämnder och förvaltningar i Eskilstuna samt med Landstinget Sörmland.

Sammanfattning Kultur- och fritidsnämnden vill att invånarna i Eskilstuna känner sig delaktiga och engagerade i den verksamhet som nämnden ansvarar för. För att utveckla kommunikation och dialog med invånarna ska nämnden 2011 utvärdera sin verksamhet på mötesplatserna i Fröslunda, Skogsängen, Kjula och Alberga. En årlig kulturtriennal som är modig och utmanar ska utvecklas för att stärka Eskilstuna som varumärke och bidra till att invånarna känner sig stolta. Eskilstuna ska vara en attraktiv ort med goda livsvillkor. Nämnden fokuserar på att stärka förutsättningarna för en stimulerande fritid och ett brett kulturutbud. En långsiktig plan för idrottens och friluftslivet utveckling ska tas fram och ligga till grund för kommande investeringar. Under 2010 togs förslag till idrottspolitisk handlingsplan fram. Nämnden tar avstamp i den och fortsätter 2011 att se över sitt samlade stöd för föreningslivet. Arbetet med att ta fram ett kulturpolitiskt handlingsprogram ska genomföras i bred dialog med föreningar, invånare och näringsliv. Nämnden ska även genomföra projekt inom konstmuseet och musikskolan för att ta tillvara den mångfald som finns i Eskilstuna. För att bredda kulturutbudet vill nämnden undersöka om så kallade digitala hus kan starta med hjälp av den nya teknikens unika kommunikationsmöjligheter. Att fortsätta säkerställa en jämställd service till medborgarna är självklart. Inom fritidsgårdsverksamheten ska åtgärder genomföras för att få fler flickor till verksamheten. Ung fritid kommer att fortsätta samverkan med övriga förvaltningar och arbeta vidare med att utveckla coachverksamheten. Mötesplatsen på Balsta ska ges en tydlig inriktning och organisation. Behovet av mötesplatser och främjande insatser för ungdomar med stora sociala behov är fortfarande stort. Kultur- och fritidsnämnden kommer att fortsätta sitt samarbete med barn- och utbildningsnämnden för att stärka kulturens roll i lärandet inom ramen för Skapande skola. Nämnden kommer även att utveckla verksamheterna inom ABM (Arkiv, Bibliotek, Museer) som viktiga resurser för invånarnas bildning och livslånga lärande samt för att öka tillgängligheten till det gemensamma kulturarvet. Det pågående arbetet med att minska energiförbrukningen i nämndens lokaler kommer att fortsätta i samarbete med Kommunfastighet AB. Nämnden arbetar samtidigt med att skapa en effektiv organisation och att bli en attraktiv arbetsgivare. Verksamheterna ska leda till goda resultat och samtidigt vara kostnadseffektiva och minst tre enheter ska ta fram indikatorer för kvalitet. För att få en fungerande kommunikation ska den regelbundna användningen av internportalen öka bland medarbetare från 57 procent till 80 procent i medarbetarundersökningen 2011. Vidare ska en övergripande kommunikationsplan tas fram för nämndens utbud till alla invånare och besökare. Varje enhet ska identifiera tre förbättringsområden i medarbetarenkäten 2011. Alla enheter ska vidare använda det nya chefsstödsystemet för att öka chefernas resultatmedvetenhet. Nämnden ska genomföra effektiviseringar till följd av 2010-års lokalrevision och minska sina kontorsytor med 25 % för att frigöra resurser till kärnverksamheterna.

Omvärldsanalys Det finns många olika faktorer i omvärlden som påverkar kultur- och fritisnämndens verksamheter: Den pågående revideringen av kommunens översiktsplan. Hur påverkas befintliga ytor för idrotts- och friluftsliv? Planering av nya bostadsområden, hur tillgodoses behovet av ytor och arenor för en berikande fritid? Utredningen av förutsättningarna för en multiarena Kommundirektören har kommunstyrelsen uppdrag att utreda förutsättningarna för en multiarena. Vilka förutsättningar finns för en arena med multifunktion som tillgodoser behoven utifrån ett brett perspektiv avseende konferenser och mässor, events, idrotts- och kulturarrangemang. Kommunstyrelsen ska innan årsskiftet kunna ta ett helhetsgrepp, överväga prioriteringar och ekonomiska förutsättningar, och därefter presentera ett beslutsunderlag för kommunfullmäktige där både behov av multiarena, bad och arenans/arenornas driftform övervägs. Kultur- och fritidsnämndens uppdrag kan komma att påverkas beroende på vilken driftsform som beslutas. Bildande av ett kommunalt arenabolag. Eskilstuna Kommunföretag AB har enligt ägardirektiven för 2010 att fullfölja bildande av ett arenabolag där lämpliga arenor och anläggningar placeras för drift och marknadsföring med inriktning på breddat kommersiellt nyttjande. Utredningen skulle redovisas 2009 och göras i samverkan med kultur- och fritidsnämnden. Arbetet är försenat och avvaktar utredningen om multiarena. Kultur- och fritidsnämndens uppdrag kan komma att påverkas beroende på innehåll och omfattning av ett eventuellt kommunalt arenabolag. Främjande och förebyggande verksamhet för barn och unga - En långsiktig ekonomisk investering. Det finns idag forskning som tydligt visar att det finns stora socioekonomiska vinster i att satsa på främjande- och förebyggande verksamheter för barn och unga. Nationalekonom Ingvar Nilsson är en av flera som tydligt kan redovisa att samhället får ekonomiska konsekvenser om man inte är beredd att satsa på främjande- och förebyggande insatser. Nytt uppdrag till kungliga biblioteket Som en följd av riksdagens beslut om den kulturpolitiska propositionen Tid för kultur (prop. 2009/10:3) har Kungl. biblioteket (KB) fått ett nytt uppdrag att svara för nationell överblick, främja samverkan och driva på utvecklingen inom biblioteksväsendet och i samråd med länsbiblioteken kontinuerligt följa bibliotekens arbete. Samtidigt pågår en översyn av bibliotekslagen. Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet SOU 2010:11 Kultursamverkansutredningen lämnade i februari 2010 betänkandet Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11). Utredningen föreslår bl.a. att en ny modell för fördelning av statliga medel till regional kulturverksamhet införs successivt fr.o.m. 2011 och att analysmyndigheten ges i uppdrag att följa effekterna av den nya modellen. Betänkandet har remissbehandlats under våren 2010. Ny myndighet myndigheten för kulturanalys Myndigheten för kulturanalys ska bildas den 1 januari 2011 och vara lokaliserad i Stockholm. Myndighetens huvudsakliga uppgift ska vara att, med utgångspunkt i de nationella

kulturpolitiska målen, utvärdera, analysera och redovisa effekter av föreslagna och genomförda åtgärder inom hela kulturområdet. Skapande skola utökas att omfatta hela grundskolan Skapande skola ger kommuner och fristående skolor möjlighet att ansöka hos Statens kulturråd om statliga medel till bl.a. insatser som främjar ungas eget skapande och till insatser som långsiktigt ökar samverkan mellan skolan och kulturlivet. Idag kan kommunen få bidrag för årskurs 4-9. I regeringsförklaringen som presenterades 5 oktober 2010 framgår att Skapande skola utökas att omfatta hela grundskolan.

Hållbar utveckling Social dimension 1. Delaktiga och engagerade invånare, hållbar utveckling Tillgång till information är en demokratisk rättighet. Invånares deltagande och delaktighet i utvecklingen av demokratin är beroende av god utbildning samt fri tillgång till kunskap och information. Det är viktigt att kultur- och fritidsutbudet berör, entusiasmerar, väcker tankar och bidrar till människors delaktighet och bildning. Förståelsen av allas kulturarv är viktig ur ett delaktighetsperspektiv. Hela kulturarvet ska göras tillgängligt för alla invånare. Värdet av ett rikt föreningsliv betonas allt mer. Samverkan mellan engagerade föreningsmedlemmar och kommunen är viktig för att skapa större delaktighet. Integrationsfrågan var prioriterad i kommunen 2010 och blir även under 2011 hela kommunkoncernens angelägenhet och ansvar. Det förutsätter ett brett och aktivt arbete för att skapa goda möjligheter för alla invånare. Med utgångspunkt i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna ska alla ha lika rättigheter och möjligheter oavsett bakgrund. 1.1 Invånare tar aktivt ansvar. Eskilstunas invånare känner till sina rättigheter, skyldigheter och möjligheter, har inflytande och påverkar utvecklingen av Eskilstuna. 1.1.1 Biblioteksplan för Eskilstuna kommun 2008-2011 ska utvärderas och revideras i samverkan med övriga nämnder och bolag. 1.1.2 Fler invånare ska få tillgång till Internet genom att utöka antalet datorer på Stadsbiblioteket och andra mötesplatser med 30 % från 2010 års nivå. Den digitala klyftan eller ofrivilligt digitalt utanförskap har tidigare beskrivits som en generationsfråga. Även bland ungdomar finns en tydlig digital klyfta. Tillgången till informationsteknik och delaktighet i samhället avgörs av social tillhörighet och ekonomiska förutsättningar, inte bara av ålder. För att minska den digitala klyftan är fri tillgång till publika datorer i offentlig miljö viktig. 1.1.3 Kultur- och fritidsnämnden ska i egenskap av arkivmyndighet under 2011 utföra tillsyn av minst tre kommunala myndigheters arbete beträffande arkivbildningen och dess syften samt arkivvården. Genom insyn och aktiv påverkan får invånarna möjlighet att ta ett gemensamt ansvar för Eskilstunas utveckling. Detta förutsätter god ordning och reda i den kommunala dokumenthanteringen.

1.1.4 En utvärdering ska genomföras av nämndens verksamhet på mötesplatserna i Fröslunda, Skogsängen, Kjula och Alberga. Resultatet ska presenteras i juni. En väl fungerande kommunikation och dialog är avgörande för att invånarna ska kunna bli delaktiga och engagerade och för att kommunkoncernen ska kunna fullgöra sitt demokratiska uppdrag. Ideellt engagemang kanaliseras på olika sätt. Kommunen ska främja ett arbete som samordnar de ideella krafterna så att fler människor kan bidra med sina insatser. 1.2 Invånarna är stolta över Eskilstuna Invånarna är Eskilstunas bästa ambassadörer. 1.2.1 Kulturenheterna ska utveckla och genomföra en årlig nordisk kulturtriennal - med konsten, ordet och musiken. 2011 är musikens år. Kulturtriennalen ska söka partnerskap med externa aktörer för genomförande. Kulturtriennalen ska vara modig och utmana genom att ligga i framkant inom kulturområdet och på så sätt stärka varumärket Eskilstuna. Den ska också främja nyskapande och korsbefruktning mellan olika konstformer. 2. Goda livsvillkor, hållbar utveckling Kultur, fritid och idrott är väsentliga för det goda samhället. De är i hög grad samhällsbyggnadsfaktorer. Kultur skänker livskvalitet och idrott i alla dess former ger ökat välbefinnande både för utövare och för åskådare. 2.1 Ett tryggt och säkert Eskilstuna Undersökningar visar att ett brett och rikt föreningsliv skapar tillit och ökar upplevelsen av trygghet. Stödet till föreningslivet och samtal med ledare om föreningens sociala roll är viktiga trygghetsfrämjande åtgärder. En del av problematiken kring trygghetsfrågan ligger i den fysiska miljön. Genom bra stadsplanering och god skötsel av det offentliga rummet skapas attraktiva och trygga miljöer. Kultur- och fritidsnämnden bidrar till invånarnas upplevda trygghet genom att alltid tänka trygghet i planering och utveckling av nya eller befintliga lokaler. Att förbättra och underhålla belysning i anslutning till idrottsanläggningar och motionsspår ingår i nämndens kärnuppdrag. Tryggheten bland unga ska ständigt förbättras genom en aktiv dialog med ungdomarna. Ung fritid arbetar förebyggande och främjande med ungdomar och är en viktig aktör i arbetet med att skapa trygghet för kommunens ungdomar. Det systematiska säkerhetsarbetet ska förbättras. 2.1.1 Den upplevda tryggheten på fritidsgårdar och andra mötesplatser ska för flickor öka från 4,3 till 4,6 och för pojkar från 4,5 till 4,6. (Värdet kan variera från 0-5) Ung fritid arbetar förebyggande och främjande med ungdomar. Genom årliga enkäter mäts den upplevda tryggheten för att ständigt förbättras.

2.1.2 Säkerhetsorganisationen ska utvecklas för att kvalitetssäkra enheternas egenkontroll i arbetet. Internkontroll har visat brister i systematiskt brandskyddsarbete samt att säkerhetsarbetet skiljer sig mellan enheterna vilket medför ojämn kvalitet. 2.2 Ett jämställt Eskilstuna Eskilstuna ska vara en av Sveriges mest jämställda kommuner år 2011. För att nå målet har ett omfattande utvecklingsarbete bedrivits inom samtliga nämnder och bolag med hjälp av medel från Sveriges Kommuner och Landsting. Syftet är att medborgare som använder offentligt finansierad verksamhet ska veta att bemötande och service utformas och resurser fördelas likvärdigt så att de svarar mot båda könens livsvillkor och behov. Kultur- och fritidsnämndens arbete med hållbar jämställdhet har fått namnet För alla och har under 2010 inneburit att alla chefer och strategiska befattningar fått utbildning inom området. Vidare har ett antal kartläggningar gjorts som kommer att ligga till grund för fortsättningen. Idag har Ung fritid 70 % pojkar och 30 % flickor i sin verksamhet. Enheten prioriterar processledarutbildning för samtliga arbetsledare under 2010 och analys av Ung fritids årliga enkät för att uppnå hållbar jämställdhet i ungdomsverksamheten. 2.2.1 Genomföra och redovisa utvecklingsarbete och resursfördelning för att uppnå en jämställd service för brukare och medborgare. 2.2.2 I Eskilstuna kommuns samlade fritidsgårdsverksamhet ska minst 40 % av besökarna vara flickor under 2011. Traditionellt har majoriteten av besökarna på fritidsgårdarna i Sverige varit pojkar. Eskilstuna är inget undantag. Samtliga fritidsgårdar kommer att ta fram aktivitetsplaner för att öka antalet flickor i verksamheten under 2011. 2.4 Berikande mångfald Att se möjligheter hos alla människor oberoende av kön, ålder, etnicitet, sexuell läggning, religion och funktionsnedsättning är grunden för allas lika värde. Att ta till vara den styrka som ligger i denna mångfald är en avgörande framgångsfaktor för Eskilstunas utveckling. Kultur- och fritidsnämnden arbetar inkluderande genom att skapa verksamheter öppna för alla. 2.4.1 Musikskolan ska under en treårsperiod utifrån ett integrationsperspektiv genomföra tre projekt för att nå nya grupper av flickor och pojkar i skolor som ligger i Årby, Skiftinge, Fröslunda, Lagerberg och Råbergstorp. Att värdesätta och ta tillvara människors olikheter innebär att arbeta inkluderande genom att skapa verksamheter öppna för alla.

2.4.2 Konstmuseet ska genomföra 35 öppna verkstäder för eget skapande under 2011 med målet att nå grupper som traditionellt inte tagit del av konstmuseets utbud. 2.5 Stimulerande fritid och god folkhälsa Idrotts- och friluftsliv har stor betydelse för folkhälsan. En berikande fritid ska främja både återhämtning och stimulans. Idrotts- och friluftslivet är inte enbart avgränsat till den verksamhet som bedrivs av den organiserade idrottsrörelsen. Även spontana och självorganiserade motionsaktiviteter, friluftsliv och skolans utbildning i idrott och hälsa är verksamheter som bidrar till att stärka invånarnas hälsa. Fritidsverksamheten ska erbjuda stödjande miljöer för alla. Inom idrottsområdet ska det finnas bra idrottslokaler och anläggningar för många former av idrottsutövande. Förutsättningar ska skapas både för breddoch elitidrott. Det finns stora behov av att utveckla kultur- och fritidsnämndens lokaler och anläggningar för idrotten och folkhälsan. Nämnden har tidigare lyft fram behov av inomhusplaner för handboll, basket och innebandy. Detsamma gäller behovet av en ny ishall. Delar av behoven kan täckas inom ramen för den pågående utredningen om en multiarena. För att klara de långsiktiga investeringarna är det dock viktigt att nämnden tar fram en långsiktig plan för idrottens och friluftslivets utveckling. I det arbetet betonas vikten av bred dialog med invånare, föreningsliv och andra aktörer. Under 2010 påbörjades arbetet med att ta fram idrottspolitisk handlingsplan. Den ska ligga till grund för nämndens översyn av det samlade stödet till föreningslivet. Eskilstunaborna ska erbjudas ett brett kulturutbud som välkomnar olikheter och idéer. Den mångfald som finns inom kulturlivet ska tas tillvara. Det handlar om att skapa förutsättningar som gör det möjligt för alla röster att höras. Eskilstuna saknar ett kulturpolitiskt program som formulerar inriktningen för den övergripande kulturpolitiken i kommunen de kommande åren och hur den samspelar med omvärlden, såväl i regionen som på det nationella och internationella planet. Stora omställningar har gjorts för att effektivisera och utveckla kulturverksamheterna. Ett fortsatt arbete behöver fokusera på att se över mål och uppdrag för att bättre relatera till aktuella behov för invånare och lokal hållbar utveckling. Under 2010 startade moderniseringen av biblioteksstrukturen då ett antal nya mötesplatser öppnades i samverkan med kommunkoncernen och övriga samhället. Nämnden beslutade vidare om inriktning och prioriteringar i stadsmuseets verksamhet. Det är nu dags att bygga en ny stadshistorisk utställning som speglar alla eskilstunabors historia. Behovet av mötesplatser och främjande insatser för ungdomar med stora sociala behov är fortfarande stort. Ung fritid kommer att fortsätta samverkan med övriga förvaltningar och arbeta vidare med att utveckla coachverksamheten. Mötesplatsen på Balsta ska ges en tydlig inriktning och organisation. 2.5.1 Ta fram ett kulturpolitiskt handlingsprogram för inriktningen i kommunens kulturarbete. Programmet ska formulera inriktningen för den övergripande kulturpolitiken i kommunen för perioden 2012-2016 och hur den samspelar med omvärlden, såväl i regionen som på det nationella och internationella planet.

2.5.2 Se över det samlade stödet till föreningslivet utifrån det idrottspolitiska handlingsprogrammet. Syftet är att det nya bidragssystemet ska vara öppet och transparant och ge stöd till föreningslivet på det sätt som anges i den idrottspolitiska handlingsplanen. 2.5.3 För att uppnå målen i idrottspolitiken för Eskilstuna ska handlingsplaner formuleras och aktiviteter genomföras 2011-2015. 2.5.4 En långsiktig plan för idrottens och friluftslivets utveckling ska tas fram. Planen ska presenteras i september 2011. En livsstil med goda vanor och stimulerande fritid bidrar till god folkhälsa. Nämnden har ett ansvar för att medverka till att goda förutsättningar skapas och ger möjligheter till detta. 2.5.5 Stadsmuseet ska under 2011 bygga första etappen av tre i en ny stadshistorisk utställning. I utställningen ska museet berätta om lika många flickor som pojkar, lika många kvinnor som män. Utställningen ska spegla alla eskilstunabors historia med syfte att skapa delaktighet och ge nya kunskaper och perspektiv på den lokala historien. 2.5.6 Utreda möjligheterna att starta digitala hus på nämndens mötesplatser i syfte att erbjuda ett brett kulturutbud. Samverkan ska ske med olika aktörer. Utredningen ska vara färdig i mars 2011. Ny teknik skapar unika kommunikationsmöjligheter. Bredband och satellit kan kopplas till en digital projektor för att visa evenemang av olika slag, som konserter, teater, opera, revyer, sport, kortfilm och mycket mer. Den digitala projektionen skapar interaktiva möjligheter för studier, föreläsningar och konferenser. 3. God utbildningsnivå och arbete åt alla, hållbar utveckling Kultur- och fritidsverksamheter är viktiga resurser för människors bildning i det livslånga lärandet. För formell utbildning finns institutionerna inom utbildningsväsendet. Bildningen däremot pågår hela livet och är viktig för att ta ytterligare steg. Här har biblioteken en central roll och de utvecklas alltmer till att bli platser där man söker information och kunskap. Andra viktiga källor för kunskap är museer och arkiv. Kultur- och fritidsnämnden har under många år arbetat med att utveckla ABM-verksamheterna (Arkiv, Bibliotek, Museer) som syftar till att öka tillgängligheten till det gemensamma kulturarvet. Kultur, idrott och fritid har ett eget värde när det gäller barns och ungdomars utveckling och främjar såväl hälsa som studieresultat. 3.1 Bra förskola och goda resultat i skolan Kulturens roll i lärandet behöver stärkas. Inom skolan behövs mer kunskap om hur arbetet med kultur kan integreras i vardagsarbetet och inom kulturområdet behövs mer kunskap om skolans uppdrag och villkor. Under 2010 fick kultur- och fritidsförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen bidrag från statens kulturråd inom för Skapande skola för att utveckla och förbättra ett långsiktigt samarbete. Förutom att gemensamt planera de olika

kultursatsningarna i de kommunala skolorna genomfördes kompetensutvecklingsdagar för personal från de båda förvaltningarna. Detta har lagt grunden för ett fortsatt samarbete om kulturens roll i lärandet. 3.3 Arbete åt alla Inom ABM-verksamheterna (Arkiv, Bibliotek, Museer) finns ett löpande behov av att digitalisera och registrera kulturarvet. Med kulturarv avses här de samlingar av arkiv, föremålssamlingar, foton mm som ingår i kultur- och fritidsnämndens bevarandeuppdrag. Ett digitaliserat kulturarv blir tillgängligt för alla och används. Nämnden saknar resurser för att klara en digitalisering i rimlig takt. Genom samarbete med arbetsmarknads- och familjenämnden och vuxennämnden kan detta göras möjligt. 3.3.1 ABM-verksamheterna ska genomföra minst två projekt med syfte att skapa meningsfulla arbetsuppgifter för målgrupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Projekten ska ske i samarbete med arbetsmarknads- och familjenämnden och vuxennämnden. Genom arbete skapas social samhörighet, individuell frihet och utveckling. Varje individs arbetsinsats är grunden i det moderna samhällsbyggandet. Miljömässig dimension 4. En god miljö, hållbar utveckling Kultur- och fritidsverksamheten i Eskilstuna ska bedrivas i linje med kommunkoncernens ambitioner när det gäller en god miljö. Verksamheterna ska följa de riktlinjer och rutiner som antagits av kommunfullmäktige. 4.1 Minskad klimatpåverkan Halten av växthusgaser stabiliseras på en nivå där samhället och människan inte påverkar klimatet negativt, där livsmedelsförsörjningen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Kommunkoncernen tar ansvar för dessa frågor genom en mängd olika åtgärder inom områdena energi, avfall, restmaterialhantering, avfall och återvinning, transporter samt fysisk planering. 4.1.1 Återredovisa åtgärder och planerade aktiviteter för att minska klimatpåverkan som komplettering till delårsbokslut 2 2011.

Ekonomisk dimension 5. Hållbar tillväxt, hållbar utveckling Kultur-, idrotts- och fritidsutbud är väsentliga faktorer för att göra en ort attraktiv. Det bidrar även till hållbar ekonomisk tillväxt. Ett attraktivt utbud och en vacker och estetisk livsmiljö har en utomordentligt viktig funktion för att göra platsen lockande för såväl boende som besökare. 5.3 Ökande befolkning i bra boendemiljö Eskilstunas utveckling är beroende av dess invånare. En växande befolkning innebär Möjlighet till fortsatt utveckling och tryggad framtid. Goda kommunikationer, bra infrastruktur, god tillgång till bra bostäder, bra markberedskap och en attraktiv stadsmiljö lockar allt fler att bosätta sig här. 5.3.1 Förbättra boende- och livsmiljöer i kommunens stadsdelar i samverkan med de boende. Stimulera bildande av områdesföreningar

Effektiv organisation 6. Effektiva och tydliga tjänster, effektiv organisation Kultur- och fritidsverksamhet består i huvudsak av tjänsteproduktion. Det innebär att medarbetarnas insatser och förmåga att skapa bestående värde för invånarna och brukare är avgörande för hur eskilstunaborna och besökare uppfattar nämndens verksamhet. För att utveckla en modern organisation krävs att det finns ett tydligt resultat- och uppdragsfokus i verksamheten. Nämnden kommer att fullfölja det påbörjade arbetet med processkartläggning av sina huvudprocesser. Under 2010 har arbetet med att hitta gemensamma lösningar inom administration, teknik och service, kommunikation och marknadsföring och verksamhetsutveckling startat. Genom samordning och effektivisering frigörs resurser till angelägen verksamhet. Arbetet fortsätter under 2011 och nämnden kommer att fullfölja processkartläggning av sina huvudprocesser. 6.1 Effektiva arbetsmetoder Genom att systematiskt planera, utföra, följa upp och förbättra verksamheten skapas effektiva arbetsmetoder. Processinriktning, kvalitetssäkring, faktabaserade beslut och helhetssyn är viktiga för att skapa mervärde för invånare, brukare och kunder. 6.1.1 Kartlägga alla gemensamma stödprocesser och dokumentera rutiner inom varje process under 2011 och 2012. Kartläggningen ska syfta till att minimera eventuella riskområden. Dokumentationen ska underlätta för medarbetare att ta del av gällande rutiner via internportalen. 6.1.2 Utveckla styrsystemet till ett koncerngemensamt ledningssystem. Utveckla metodikoch systemstöd som stärker resultatfokus och stödjer chefer i styrningen av sin verksamhet. 6.1.3 Nämndens verksamheter ska leda till goda resultat och samtidigt vara kostnadseffektiva. Indikatorer för kvalitet ska tas fram för minst tre enheter. Effektivitet är att göra rätt saker på rätt sätt. Det innebär fokus på uppdraget, att skapa värde för brukare och kunder, att visa resultat, att använda tillgängliga resurser i form av kunskap, tid och pengar på bästa sätt, att ständigt utveckla enkla och säkra arbetsmetoder och att alltid utnyttja tillgänglig teknik. 6.2 Fungerande kommunikation En fungerande kommunikation är en förutsättning för demokrati, en service för invånare, brukare, kunder och besökare samt ett strategiskt styrverktyg för att nå kommunkoncernens mål.

6.2.1 Den regelbundna användningen av internportalen bland medarbetare ska öka från 57 procent till 80 procent i medarbetarundersökningen 2011. Internportalen är en strategisk kanal för ledningskommunikation, samarbete över organisationsgränser, kunskapsutbyte och moderna arbetssätt. 6.2.2 Ta fram en övergripande kommunikationsplan för nämndens verksamheter. Planen presenteras i oktober 2011. Nämndens utbud ska kommuniceras för att nå alla invånare och besökare i Eskilstuna. Med en kommunikationsplan ska verksamheterna arbeta systematiskt och strategiskt för att nå nya målgrupper och bidra till att göra invånarna stolta över Eskilstuna. 7. Attraktiv arbetsgivare, effektiv organisation Förändringar sker idag i allt snabbare takt och omställning blir i allt högre grad ett inslag i vår vardag. Nämndens verksamheter måste ständigt utvecklas för att erbjuda tjänster med rätt kvalitet, varför organisationen kontinuerligt behöver arbeta med anpassning och dimensionering. Omställning handlar bland annat om att ta till vara medarbetarnas kompetens och matcha den mot de behov som finns i verksamheterna. 7.1 Bra ledarskap Ledarskapsfrågor och chefsförsörjning är en viktig del i den strategiska planeringen och utvecklingen. Kommunkoncernens chefer är nyckelpersoner i arbetet att driva och utveckla verksamheten till gagn för invånarna. I chefsuppdraget ingår att vara en god ledare och föredöme med förmåga att skapa delaktighet och engagemang hos medarbetarna 7.1.1 Alla chefer ska ha en chefsöverenskommelse som ska följas upp och utvärderas under året enligt riktlinjen för chef och ledarskap. 7.1.2 Kultur- och fritidsnämndens ska identifiera tre områden per enhet i medarbetarenkäten 2011 och ta fram handlingsplaner för förbättringar. Medarbetarenkäten 2009 genomfördes samtidigt som nämndens verksamhet präglades av anpassning till minskade resurser. Fokus i verksamheterna kom att ligga på omställning och neddragning av personal. Det är nu viktigt att analysera resultatet av 2011-års medarbetarenkät och identifiera förbättringsområden. 7.2 God hälsa Hälsa kan definieras som frånvaro av sjukdom men även vara en subjektiv upplevelse av välbefinnande, ett tillstånd då livet är i balans. För att uppleva hälsa i arbetslivet är det viktigt att känna sig behövd och att få möjlighet att använda hela sin arbetsförmåga. Att bli sedd, att ingå i en större helhet och att någon bryr sig är exempel på faktorer som bidrar till god hälsa. Förebyggande hälsoarbete och systematiskt Arbetsmiljöarbete är viktiga verktyg för att minska sjukfrånvaron och öka frisknärvaron.

7.2.1 Minska kommunens genomsnittliga korta sjukfrånvaro från 2,8 procent vid halvårsskiftet 2010 till 2,3 procent vid 2011 års slut. 7.3 Goda utvecklingsmöjligheter Kommunkoncernens verksamhet är omfattande och mångfacetterad vilket ger goda utvecklingsmöjligheter. Att stimulera intern rörlighet och alternativa karriärvägar är ett sätt att erbjuda spännande utveckling. Heltid ska vara en rättighet och deltid en möjlighet. Kompetensutveckling och möjlighet att utvecklas på andra sätt i det ordinarie arbetet uppmuntras. Den individuella medarbetarplanen ligger till grund för detta. 7.3.1 Alla medarbetare ska under 2012 ha en individuell medarbetarplan, 50 % under 2011. Riktlinjer för medarbetare implementeras under 2011. 7.4 Ökad jämställdhet och mångfald 2008 upprättade kultur- och fritidsnämnden en handlingsplan för jämställdhet. Den gäller till och med 2010. Den innehåller mål för utbildning i frågan, personalsammansättning, chefsfördelning, tillgång på tjänstebil, tjänsteresor samt hel- och deltidsanställningar. Uppföljning och utvärdering av handlingsplanen pågår. 8. Ekonomi i balans, effektiv organisation En förutsättning för att kunna bedriva en bra verksamhet är en stabil ekonomi i balans. En långsiktig planering och en stark ekonomi ger möjlighet till offensiva satsningar, att hantera förändrade förutsättningar och att klara lågkonjunkturer. På såväl kort som lång sikt är det av yttersta vikt att ha balans mellan intäkter och kostnader. På lång sikt är det viktigt att fokusera på driftkonsekvenser av investeringar och långsiktiga åtaganden. Varje generation ska bära sina kostnader. Alla verksamheter ska bedrivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Skattepengarna ska användas för invånarnas bästa.

Verksamhetsområde mnkr Bokslut 2009 Budget 2010 Prognos 2010 Budget 2011 Kulturverksamhet 83,7 78,9 78,9 82,6 Fritidsverksamhet 110,0 108,1 108,1 114,4 Gemensam verksamhet kultur- och fritid 17,5 21,4 20,9 21 Summa 211,2 208,4 207,9 218

Nyckeltal för verksamheten Nyckeltal för verksamhet Bokslut 2008 Bokslut 2009 Prognos 2010 Budget 2011 Nöjd medborgarindex -Fritid-kultur 63 54 54 56 -Fritid-idrott 65 60 60 62

Resultaträkning Resultaträkning Belopp i mnkr Prognos 2010 Budget 2011 Verksamhetens intäkter 29 29 Verksamhetens kostnader -236,9-247 Varav personalkostnader -91,5-97,4 lokalkostnader -70-77,3 avskrivningar -9,3-10,5 interna räntor -4-4,5 övrigt -62,1-57,3 Verksamhetens nettokostnader -207,9-218 Kommunbidrag 208,4 218 Resultat 0,5 0 Personalkostnader Antal tillsvidareanställda (31/12) Nettoinvesteringar anläggningar 17 19,8 Nettoinvesteringar inventarier 22 14,7 Nettoinvesteringar totalt 39 34,5 8.1 Positivt resultat 8.1.1 Alla enheter har en beslutad lokal verksamhetsplan samt budget till den 20 december varje år. 8.1.2 Resultatmått för bedömning av alla kommunens verksamheter ska finnas i december 2011. 8.1.3 Det nya kommungemensamma chefsstödssytemet införs och används fullt ut av alla enhetschefer. Systemet ska öka chefernas resultatmedvetenhet och ge ett enkelt verktyg för att löpande följa enhetens ekonomi.

8.1.4 Kultur- och fritidsnämnden ska minska kontorsytorna med 25 % för att frigöra resurser till kärnverksamheterna. Nämnden ska genomföra yteffektiviseringar till följd av 2010 års lokalrevision.