Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare



Relevanta dokument
Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015

Prostatacancer. Nationellt vårdprogram kortversion för allmänläkare Kortversion 1.2

Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Prostatacancer och Nationella vårdprogrammet

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer. Beskrivning av standardiserat vårdförlopp

Nedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården. Patientfall

SVF Urologisk cancer. Henrik Kjölhede Överläkare, med. dr. Kirurgkliniken, CLV

Primärvård och Urologi

Prostatacancerförbundet Yttrande över Socialstyrelsens förslag till nya anvisningar om PSA-prov för Prostatacancer.

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp

Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Tentamen VT09 Fråga A Kodnr:

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Nationellt vårdprogram

Urologi - Samverkansdokument Urologkliniken/primärvård

Ett konstigt PSA prov

PSA-screening och nya riktlinjer

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2010 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Norra regionen

Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8

Om Diagnostiskt Centrum i Sverige

Rekommendationer om organiserad prostatacancertestning

Urologifrågor, 15 poäng

Information om screeningstudie gällande prostatacancer GÖTEBORG 2- STUDIEN PROSTATACANCERSTUDIE

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2011 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Norra regionen

Gunvald Larsson, 72 år

LUTS HOS MÄN I PRIMÄRVÅRDEN. Georgios Daouacher medicinsk ledningsansvarig Urologsektionen Centralsjukhuset I Karlstad

Uppdragsbeskrivning för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård

Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen. Prostatacancer. Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp

Ansvarsfördelning mellan allmänmedicin och urologi i handläggningen av LUTS

Innehåll. Om prostata och prostatacancer 6. Flera undersökningsmetoder 7

Urologi - Samverkansdokument Urologkliniken/primärvård

PROSTATACANCER. också betydande överdiagnostik och överbehandling. Omkring hälften av männen som diagnostiserades med prostatacancer

Handläggning av avvikande PSA-värden vid Lina Hage Vårdcentral

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

CRF för SAMS Version

Prostataspecifikt antigen den viktigaste cancermarkören Diagnostik och uppföljning av prostatacancer har förändrats markant

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2010 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Västra regionen

Motion - PSA-tester, informationsinsatser, forskning och utveckling

Standardiserade vårdförlopp

Urologi en introduktion

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2010 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Stockholm/Gotlandsregionen

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2012 från Nationella prostatacancerregistret (NPCR) Sydöstra regionen

Årets andra kvartalsmöte var på ProLiv Västs

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2011 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Uppsala-Örebroregionen

Regionala tillämpningar för region Stockholm Gotland av nationellt vårdprogram för Prostatacancer

Organiserad PSA-testning

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2012 från Nationella prostatacancerregistret (NPCR) Uppsala-Örebroregionen

Cancer i urinblåsan och övre urinvägarna Beskrivning av standardiserat vårdförlopp

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2012 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Norra regionen

Hur vanligt är det med prostatacancer?

Samverkansdokument mellan primärvård och urologin i Västmanland

prostatacancersjukvården Henrik Grönberg är professor i cancerepidemiologi Här pågår ett pionjärarbete för att förbättra kliniken i fokus

Leder satsningar på cancervård till undanträngning?

Remissrunda 1 Nationellt vårdprogram för prostatacancer

Screening för prostatacancer. Rekommendation och bedömningsunderlag

Rapport vårens utskick 2017

Cancer i urinblåsa och övre urinvägar

BAKGRUND 2 REMISSBESLUT VID MISSTANKE OM CANCER 2 BESLUT OM VÄLGRUNDAD MISSTANKE = START AV SVF 2

Standardiserat vårdförlopp. Cancer i urinvägar

Remissrunda 2 Nationellt vårdprogram för prostatacancer

Remissrunda SVF och tillhörande diagnostikavsnitt ur nationellt vårdprogram för prostatacancer

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte

YTTRANDE LK Landstingets kansli. Landstingsstyrelsen

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Lungcancer. Beskrivning av standardiserat vårdförlopp

Denna rutin gäller för patienter som avslutas i SVF-flödet fram till och med mars 2018

CRF för SAMS Version

MATSTRUPE- OCH MAGSÄCKSCANCER Dalarnas län

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2011 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Södra regionen

Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård

Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården

Kommentarer till remissvar om organiserad prostatacancertestning med beskrivning av hur de påverkade den slutliga utformningen

Standardiserat vårdförlopp. Matstrups- och magsäckscancer

Prostatascreening. Ove Andrén

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Matstrups- och magsäckscancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer.

PROSTATACANCER. Johan Stranne Docent/Överläkare 17/ SK-kurs Uroradiologi Prostatacancer

Cancer med okänd primärtumör CUP Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Remissversion

Standardiserade vårdförlopp i cancervården. En baslinjestudie

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2012 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Stockholm-Gotland

som palliativ behandling till personer med skelettmetastaserad kastrationsresistent

Prostatacancer. Nationellt vårdprogram Version: 1.2

Akut cystit hos äldre

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2011 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Stockholm-Gotland

Kortversion av Vårdprogram för prostatacancer

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

Yttrande över remiss från Socialstyrelsen avseende rekommendationer om screening för prostatacancer

Prostatacancer. Nationell kvalitetsrapport för diagnosår 2011 från Nationella prostatacancerregistret (NPCR)

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal på vårdcentraler, äldreboenden och i kommunal hemsjukvård. Anteckningarna under

Utvecklingskraft Cancer

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2012 från Nationella prostatacancerregistret (NPCR) Södra regionen

Okänd primärtumör. Ny medicinsk riktlinje

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2012 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Västra regionen

Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården

Transkript:

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare April 2014

Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer för utredning och remiss... 3 3. PSA-gränser för remiss till urolog... 3 4. PSA-testning av symtomfria män... 4 5. Felkällor vid bedömning av PSA-värden... 4 6. Uppföljning av patienter med förhöjt PSA... 5 7. Uppföljning av patienter med prostatacancer... 5 Rekommendationer utarbetade av nationell arbetsgrupp och fastställda av Regionala cancercentrum i samverkan 2014-04-15. Ansvarigt regionalt cancercentrum: Uppsala Örebro. Beslut om implementering tas i respektive region/landsting i enlighet med överenskomna rutiner. 1. INLEDNING Detta är en sammanfattning av 2014 års nationella vårdprogram för prostatacancer. Det finns i sin helhet på www.cancercentrum.se/sv/vardprogram. Allmänläkare möter prostatacancerpatienter i alla skeden av sjukdomen, men är själva främst aktiva i samband med diagnostik, vid uppföljning av män med förhöjda PSA-värden eller stillsam sjukdom, samt i sen palliativ fas. Uppdelningen mellan primärvård och specialistvård varierar mellan olika delar av landet. Regionala anpassningar till det nationella vårdprogrammet kan därför skilja sig åt i avsnitt som rör denna uppdelning. Eftersom palliativ vård vid prostatacancer i ett sent skede inte skiljer sig påtagligt från annan palliativ cancervård, hänvisar vi till det nationella vårdprogrammet om palliativ vård.

2. INDIKATIONER FÖR UTREDNING OCH REMISS Hos män över 40 år ska prostatakörteln palperas och blodprov tas för Hb, kreatinin och PSA vid följande symtom och fynd: palpatorisk misstanke om prostatacancer tilltagande skelettsmärtor, skelettmetastaser utan känd primärtumör allmänna cancersymtom som trötthet, aptitlöshet med mera makroskopisk hematuri (remittera alltid till DT-urografi och urolog) långvarig hematospermi (utred även för infektion) Prostatapalpation och kreatinin hör till utredningen för samtliga män som söker för vattenkastningsbesvär. Indikationer för PSA är: om vattenkastningsbesvären har ökat påtagligt under de senaste 2 åren före behandling av godartad prostataförstoring Indikationer för remiss är malignitetsmisstänkt palpationsfynd och PSA över åtgärdsgränsen. Remissen ska omfatta anamnes med tidigare och nuvarande sjukdomar, eventuella symtom, aktuell medicinering samt bedömning av prostatapalpation om sådan har utförts. Patienten ska informeras om att remissen skickas för utredning av möjlig prostatacancer. Om orsaken till remiss enbart är ett PSA-värde över åtgärdsgränsen men under 10 µg/l, ska patienten informeras om att det oftast är andra orsaker än prostatacancer som ger sådana PSA-värden, och att ytterligare ett PSA-prov behöver tas efter 4 veckor innan man bedömer om det behövs ytterligare utredning. Rutinerna varierar för om detta andra PSAprov ordnas av primärvården eller urologimottagningen. Vid stark misstanke om skelettmetastaser kan en skelettscintigrafi beställas med svarskopia till urologmottagningen, samtidigt som remissen skickas dit för utredning. 3. PSA-GRÄNSER FÖR REMISS TILL UROLOG PSA ska inte tas hos män med förväntad kvarvarande livstid under 10 år om man inte misstänker prostatacancer. Om PSA ändå har tagits, kan man i samråd med patienten avstå från remiss även vid högre PSA-värden än de som anges nedan om palpationsfyndet talar för godartad prostataförstoring. Män under 50 år: PSA 2 2,9 µg/l är en stark riskfaktor för senare allvarlig prostatacancer. Prostatapalpation bör utföras. Vid godartat palpationsfynd bör mannen rekommenderas PSA-prov vartannat år. Män under 70 år: PSA 3 µg/l Män 70 80 år: PSA 5 µg/l Män över 80 år: PSA 7 µg/l 5-alfareduktashämmare (finasterid och dutasterid) halverar PSA-värdet inom 1 år vid godartad prostataförstoring. Om PSA inte halveras eller ökar > 0,5 µg/l över det lägsta värdet under behandlingen är risken för cancer stor och patienten bör remitteras till urolog. 3

4. PSA-TESTNING AV SYMTOMFRIA MÄN Män som inte har tagit del av innehållet i Socialstyrelsens PSA-broschyr ska inte PSA-testas, om de inte har symtom eller undersökningsfynd som talar för prostatacancer. Män som själva efterfrågar en prostatakontroll eller ett PSAtest ska få ta del av Socialstyrelsens PSA-broschyr och därefter handläggas enligt nedan: Män under 50 år ska upplysas om att prostatacancer är mycket sällsynt i deras ålder och att PSA-testning huvudsakligen är motiverad för män med ärftlighet för tidig prostatacancer. Män med förväntad kvarvarande livstid under 10 år ska avrådas från PSA-testning. Prostatapalpation kan vara av värde för äldre män som är oroliga för prostatacancer. Män över 50 år med mer än 10 års förväntad kvarvarande livstid ska erbjudas PSA-testning, eventuellt kompletterad med prostatapalpation, om de önskar detta efter informationen om tänkbara fördelar och nackdelar med testningen. Följande intervall föreslås (undantag: ärftlig riskgrupp): - PSA < 1 µg/l hos män under 60 år: vart 6:e år. - PSA < 1 µg/l hos män över 60 år: ingen ytterligare PSA-testning. - PSA 1 3 µg/l: vartannat år. Vid ökning > 1 µg/l: nytt prov efter 1 år. Ärftlig riskgrupp: Män med två eller fler fall av prostatacancer i den nära släkten, varav någon diagnostiserats före 75 års ålder, har omkring 40 procents risk att drabbas. De bör få Socialstyrelsens PSA-broschyr och rekommenderas testning från 40 50 års ålder. Kontrollerna avslutas vid förväntad kvarvarande livstid under 10 år. Första kontrollen bör omfatta PSA och palpation. Därefter: PSA < 1 µg/l: PSA vartannat år i primärvården. PSA 1 1,9 µg/l: PSA årligen i primärvården. PSA 2 µg/l: Remiss till en urolog. 5. FELKÄLLOR VID BEDÖMNING AV PSA-VÄRDEN Provhantering: Centrifugerade serumprov är stabila 4 timmar i rumstemperatur och 24 timmar i kyl, och centrifugerade plasmaprover 8 timmar i rumstemperatur och 3 dygn i kyl. Om provet analyseras senare än så måste det frysförvaras, annars påverkas analysen. Intraindividuell variation från vecka till vecka är upp till 15 procent. Urinvägsinfektion kan ge kraftigt förhöjt PSA. Det kan ta 1 år innan värdet normaliseras. PSA ska därför inte tas i anslutning till urinvägsinfektion. Om PSA ändå tagits och palpationsfyndet är godartat kan man ta om PSA 1 månad efter avslutad infektionsbehandling. Är då värdet klart lägre kan PSA följas varannan månad tills det normaliseras eller planar ut över åtgärdsgränsen (remittera i så fall till urolog). Akut urinretention ökar PSA-värdet. Vänta 1 vecka före provtagning. Behandling med 5-alfareduktashämmare (finasterid och dutasterid) halverar PSA-värdet vid godartad prostataförstoring. Se under avsnitt 3. 4

6. UPPFÖLJNING AV PATIENTER MED FÖRHÖJT PSA Om en urolog inte påvisar någon cancer (åter-)remitteras patienter med PSA över åtgärdsgränsen vanligen till primärvården för årlig uppföljning med PSA i 3 5 år. Urologen ska ange vilket PSA-värde som ska föranleda en ny urologremiss och hur länge uppföljningen bör pågå. Patienter med 5-alfareduktashämmare bör åter bedömas av en urolog om PSA ökar > 0,5 µg/l under 2 år. Behandlingskrävande symtom och palpatorisk malignitetsmisstanke är också skäl för återremiss. Prostatapalpation behöver inte utföras om patienten inte har symtom från de nedre urinvägarna eller har stigande PSA över den angivna gränsen. Ett enstaka ökat PSA-värde ska i första hand föranleda ett nytt PSA-prov i primärvården efter 1 månad. Om värdet då är klart lägre kan primärvården fortsätta att följa upp patienten, eventuellt efter diskussion med en urolog. 7. UPPFÖLJNING AV PATIENTER MED PROSTATACANCER Rutinerna för vilka patientgrupper som handläggs i primärvården skiljer sig över landet, inte minst på grund av geografin. I remissen till primärvården ska framgå cancersjukdomens utbredning, tidigare och planerad behandling, uppföljningens intervall och innehåll, samt vilken PSA-nivå som ska föranleda kontakt med en urolog. Riktlinjer för primärvårdens kontroller: Patienter med obehandlad prostatacancer utan kända fjärrmetastaser Patientgrupp: Senare kurativt syftande behandling är inte aktuell. Blodprov halvårsvis: PSA, Hb och kreatinin, ALP. Klinisk kontroll årligen: Fråga om miktion och skelettsmärtor. Palpera buk och prostata. Informera patienten om att han ska ta kontakt vid nytillkomna eller ökande symtom från urinvägar eller skelett. Indikation för återremiss eller diskussion med urolog: PSA över 30 µg/l om inget annat angivits, dubblering av PSA inom 1 år, stigande kreatinin eller ALP, symtom som kan vara orsakade av cancersjukdomen. Patienter med hormonell behandling utan kända fjärrmetastaser Patientgrupp: Patienter med hormonell behandling bör i första hand följas vid en urologisk eller onkologisk enhet, men särskilda omständigheter kan göra att ansvaret för patienter med stabil sjukdom övertas av en allmänläkare. Blodprov, klinisk kontroll och indikationer för urologkontakt: Se ovan. Bedömning av osteoporos: Under kastrationsbehandling ska risken för frakturer bedömas med 2 3 års intervall. Kommentarer: Under hormonbehandling förekommer symtomgivande progress även vid låga PSA-värden. En urolog bör därför kontaktas vid symtom, oberoende av PSA-värde, liksom om PSA-värdet dubbleras på kortare tid än 6 månader. 5