Temperatur och diagram



Relevanta dokument
antal miljoner 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5

Hanna Almström Pernilla Tengvall. matematik. Koll på. Läxbok

Varje deluppgift ger 1 poäng. Det är även utskrivet vilken förmåga du kan visa på varje uppgift. Till exempel betyder EB, begreppsförmåga på E-nivå.

Koordinatsystem och lägesmått

8 Tal. Elevbok Safaridelen sidan 4 Diagnos sidan 18 Förstoringsglaset sidan 20 Kikaren sidan 25 Enheter - längd sidan 30

Vikt och volym. Kapitel 4 Vikt och volym

Decimaltal Kapitel 1 Decimaltal Borggården Diagnos Rustkammaren Tornet Sammanfattning Utmaningen Arbetsblad Läxboken 1:1 Läxa 1 1:2 1:3 Läxa 2 1:4

34 Plus och minus. Elevbok Safaridelen sidan 32 Diagnos sidan 44 Förstoringsglaset sidan 46 Kikaren sidan 50 Längd sidan 54

Min matematikordlista

Sid Sid Plus och minus. Gemensam introduktion. Gemensam introduktion till sid. 57. Längd

Pernilla Falck Margareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer. Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning BONNIERS. Andra upplagan, reviderade sidor

Tid. Kapitel 6 Tid. Borggården sidan 6 Diagnos sidan 19 Rustkammaren sidan 20 Tornet sidan 25 Sammanfattning sidan 31 Utmaningen sidan 32

Arbetsblad 5:1. Tolka diagram. 1 a) Vilket var kilopriset år 2003? 2 a) Vad kallas den här typen av

17 Hemliga tal 18 Kluriga diagram 19 Olika perspektiv 20 Tidslinje 21 Telefonlista med klass

Arbetsblad 1. Addition och subtraktion i flera steg = = = = = = =

Geometri. Kapitel 8 Geometri. Borggården sidan 66 Diagnos sidan 79 Rustkammaren sidan 80 Tornet sidan 84 Sammanfattning sidan 89 Utmaningen sidan 90

Tankenötter. från a till e

matematik FACIT Läxbok Koll på Sanoma Utbildning Hanna Almström Pernilla Tengvall

Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning B O N N I E R S. Andra upplagan, reviderade sidor

Läxa 11. Läxa T ex kan en sida vara 4 cm. Hur lång är då höjden mot den sidan? 8 b) Flytta andra stickan i översta raden ett steg åt höger.

5Chans och risk. Mål. Grunddel K 5. Ingressen

Gruppuppgift II. Resonemang om tid

Läxa nummer 1 klass 2

1 a) 8,3 b) 5,4. 2 a) 16,38 b) 20, m. 4 a) 6 cm 2 b) 5 cm 2. 5 a) m 2 b) m c) dm 2. 6 a) 12 m 2 b) 27 cm 2

Arbetsblad 8:1 Frekvenstabell 1

Högstadiets matematikorientering

Pernilla Falck Margareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer. Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning. Andra upplagan, reviderade sidor

Fira Pi-dagen med Liber!

Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att...

FACIT. Kapitel 1. Version

Förtest. Hur kan jag arbeta med förtesten? Hur dokumenterar jag elevens kunskapsutveckling? Uppfattar du det som att eleven kan matematikinnehållet

Bok: X (fjärde upplagan) Kapitel : 3 Längd, tid och samband Kapitel : 4 Algebra och mönster

Namn: Hundradelar. 4 tiondelar 0, 4 17 tiondelar 1, tiondelar 298 hundradelar. Hundradelar. 98 hundradelar 875 hundradelar

Ma7-Åsa: Statistik och Sannolikhetslära

EN TJUV UTANFÖR DÖRREN Lärarmaterial

PLANERING MATEMATIK - ÅK 8. Bok: Y (fjärde upplagan) Kapitel : 5 Ekvationer Kapitel : 6 Sannolikhet och statistik. Elevens namn: Datum för prov

En typisk medianmorot

LÄRARHANDLEDNING. Eleverna kan två och två eller i större grupper på ett lekfullt sätt träna följande: Talinnehåll Addition Subtraktion Multiplikation

Förord. Innehåll. 1 Tal 4. 4 Algebra Bråk och procent Statistik och sannolikhet Tid, hastighet och skala 60.

Träna svenska A och B. Häfte 7 Klockan

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

tjugofyra tvåhundratrettioåtta Skriv talet som kommer efter. Skriv talet som kommer före. Fortsätt att skriva talen som kommer efter.

Sammanfattningar Matematikboken X

Benjamin för elever i åk 5, 6 och 7

Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal.

Namn: 3 dm = m 5 dm = m 6 dm = m. 9 dm = m 11 dm = m 23 dm = m. 3 cm = m 5 cm = m 6 cm = m. 12 cm= m 25 cm = m 80 cm = m

Innehåll och förslag till användning

Temperatur. Till Läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Alva ordnar loppis Lärarmaterial

Decimaltal. Matteord hela tal decimaltal tiondel hundradel. tusendel decimal decimaltecken

Känguru 2013 Junior sida 1 / 8 (gymnasiet åk 1) i samarbete med Jan-Anders Salenius vid Brändö gymnasium

Kängurutävlingen Matematikens hopp 2009 Ecolier för elever i åk 3 och 4

Lingonvägen Kom ner, Sotis!

Välkommen till Kängurutävlingen Matematikens hopp Ecolier för elever i åk 3 och 4

matematik FACIT Läxbok Koll på Sanoma Utbildning Hanna Almström Pernilla Tengvall

Berätta om din vecka DAGSTIDNING GRAFIK UPPGIFT SKICKA IN

PLANERINGAR ÅK 4 OCH 5*

FACIT. Kapitel 4. Version

Hur stor är sannolikheten att någon i klassen har en katt? Hur stor är

Syfte med undervisningen är att du ska få utveckla din förmåga att...

1Mer om tal. Mål. Grunddel K 1

Matematikpärmen fullmatade arbetsblad i matematik för åk 4-6. Massor med extrauppgifter.

Strävansmål för Förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål förskoleklass Taluppfattning

matematik FACIT Läxbok Koll på Sanoma Utbildning Hanna Almström Pernilla Tengvall

Stolpdiagram Genomförande Uppföljning

Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: på läger Lärarmaterial. Författare: Kirsten Ahlburg

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket Stockholm

Temperatur. Till Läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

MatteSafari Kikaren 1B Facit

hund katt fiskar orm Hund Nej Mira frågade klasskompisarna vilket djur de gillade mest. Vilket djur var populärast?

9A Ma: Statistik och Sannolikhetslära

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

FACIT. Kapitel 1. Version

Låt eleverna öva på att dra slutsatser om textens handling genom att leta ledtrådar i texten.

geometri och statistik

Lathund, bråk och procent åk 7

Procent 1, 50 % är hälften

Spelschema för årets fotbollsmästerskap! island tyskland Söndag 14/7 Växjö Arena, Växjö. Söndag 14/7 Kalmar Arena, Kalmar

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Thomas Halling

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Frågor. Svar. Elevuppgifter Kim och Lina badar en bil. Elevuppgifter Kim och Lina räddar Sture

Läxa nummer 1 klass 3

Bästa vänner RIKKE DYRHAVE

Sannolikhetslära till pdf.notebook. May 04, Sannolikhetslära.

matematik FACIT Läxbok Koll på Sanoma Utbildning Hanna Almström Pernilla Tengvall

Lärarhandledning. Bråk från början. en tredjedel ISBN

Mål Blå kursen Röd kurs

ÄMNESPROV I MATEMATIK Skolår 9 Delprov B

Träna ordföljd. Meningar börjar alltid med stor bokstav och slutar alltid med punkt, frågetecken eller utropstecken (.?!)

Läxa nummer 1 klass 1

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler Kan du gissa rätt vikt?

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS A VÅREN Tidsbunden Del II

Geometri. Kapitel 3 Geometri. Borggården sidan 68 Diagnos sidan 82 Rustkammaren sidan 84 Tornet sidan 90 Sammanfattning sidan 94 Utmaningen sidan 96

Läxa 9 7 b) Dividera 84 cm med π för att få reda på hur lång diametern är. 8 1 mm motsvarar 150 / 30 mil = = 5 mil. Omvandla till millimeter.

Leo och olyckan Lärarmaterial

10 10:1 Cirkeldiagram 1

Steg-Vis. Innehållsförteckning

Högskoleprovet. Block 4. Anvisningar. Övningsexempel. Delprovet innehåller 22 uppgifter.

MatteSafari Kikaren 3B Facit

Kängurutävlingen Matematikens hopp 2009 Benjamin för elever i åk 5, 6 och 7

Transkript:

Temperatur och diagram Kapitel 5 Temperatur och diagram Kapitlet inleds med att eleverna får träna på att avläsa termometern och att räkna ut vilken temperaturen blir om den stiger eller sjunker ett visst antal grader. Därefter introduceras linjediagram som visar temperatur, både med plus- och minusgrader. Eleverna avläser diagrammen och besvarar frågor samt ritar egna linjediagram. Sedan tas begreppet medelvärde upp och eleverna får träna på att beräkna medelvärdet. Kapitlet avslutas med cirkeldiagram. Här vill vi bara ge en första introduktion av cirkeldiagram. Vi nöjer oss med att jämföra storleken på de olika delarna i förhållande till varandra. Ibland får eleverna ange delarnas storlek med bråken en halv (hälften) och en fjärdedel. Cirkeldiagram som visar en procentuell fördelning tas upp senare. Borggården Diagnos Rustkammare Tornet Sammanfattning Utmaningen sidan 8 sidan sidan sidan sidan 5 sidan 5 Arbetsblad Läxboken 5: Temperatur Läxa 3 efter sidan 33 5: Linjediagram 5:3 Medelvärde 5: Cirkeldiagram 5:5 Egen undersökning 5: Min utvärdering T em p eratur och dia gra m Läxa efter sidan 35 Läxa 5 efter sidan 39

Sid. 89 Mål Matteord När du har arbetat med det här kapitlet ska du kunna plusgrader minusgrader Celsius temperaturen stiger temperaturen sjunker linjediagram medelvärde medeltemperatur genomsnitt cirkeldiagram > läsa av termometern > läsa av och förstå linjediagram >rita linjediagram > räkna ut medelvärde > läsa av och förstå cirkeldiagram A Termometern visar tre minusgrader. Tecknet för grader syns på den digitala termometern. Samtala om skillnaden mellan en analog och digital termometer. B Det är svårare för eleverna att förstå om temperatu- ren har stigit eller sjunkit när man utgår från minusgrader. Eftersom gradtalen blir mindre när temperaturen stiger och större när temperaturen sjunker. C På annonspelaren finns ett linjediagram som visar medeltemperaturen i Silvervik för några månader. Eleverna har tidigare inte arbetat med linjediagram, men de kan kanske ändå lista ut hur man läser av det. Diskutera betydelsen av ordet medeltemperatur. D och E Även till cirkeldiagrammet på busskuren kan eleverna kanske lista ut svaret på frågorna även om de tidigare inte arbetat med denna typ av diagram. Låt dem motivera sina svar. Fler pratuppgifter: >> Vilka olika typer av termometrar känner du till? >> Vilken temperatur är det idag? >> Är det varmare eller kallare idag än det var igår? Hur många grader skiljer det? >> Jämför medeltemperaturen i oktober och december. Vilken månad var varmast? >> Vilken doft på schampo valde ungefär hälften av de tillfrågade? >> Var det fler eller färre än hälften av de tillfrågade som valde doften hav på schampo? Temperatur och diagram Mål Matteord När du har arbetat med det här kapitlet ska du kunna > läsa av termometern > läsa av och förstå linjediagram > rita linjediagram > räkna ut medelvärde > läsa av och förstå cirkeldiagram plusgrader minusgrader Celsius temperaturen stiger temperaturen sjunker linjediagram medelvärde medel temperatur genomsnitt cirkeldiagram A B Hur många grader visar termometern? C Vilken medeltemperatur är det i Silvervik i november? D E Vilken doft på schampo var mest populär? Dagen innan var det C. Har temperaturen stigit eller sjunkit? Vilken doft var minst populär? Te m pe r a tu r o ch dia gr a m 5

Sid. 33 Uppslaget handlar om temperatur. Gemensam introduktion Här behövs: Demonstrationstermometer eller bilder av termometrar som visar olika gradtal, samt bilder av termometrar där gradtalet går att fylla i. Samtala om att vi använder en termometer för mäta temperatur, att temperatur mäts i grader och att det är en grad mellan varje litet streck på termometern. Titta tillsammans på hur termometern är graderad, leta upp -gradersmarkeringen och diskutera hur man avläser plusgrader från noll och uppåt, men minusgrader från noll och neråt. Ställ in olika gradtal på demonstrationstermometern eller visa en bild av en ifylld termometer och låt eleverna avläsa temperaturen. Variera övningen genom att låta eleverna ställa in/fylla i gradtal på termometern. Diskutera gemensamt begreppen temperaturen stiger/sjunker. Ställ in termometern på t.ex. C. Fråga vad termometern visar om temperaturen stiger/sjunker 3 grader. När man utgår från minusgrader kan det vara svårt för eleverna att förstå att gradtalet blir mindre när temperaturen stiger, men man ser det på pelaren som växer. Avsluta med att diskutera vilken temperatur det kan vara t.ex. i en badbassäng, i ett kylskåp, i en bastu osv. Titta gemensamt på genomgångsrutan. Uppmärksamma begreppen plusgrader och minusgrader, tecknet för grader,, och bokstaven C som står för Celsiusskalan. Berätta gärna att Celsius var en vetenskapsman som tänkte ut vårt sätt att gradera temperatur. Han använde vattnets fryspunkt ( C) och kokpunkt ( C) som utgångspunkt för sin skala. Berätta även att det finns Sid. 333 Uppslaget handlar om att avläsa och att rita linjediagram. Gemensam introduktion I rutan på sidan 3 har David använt värdena i tabellen och visar med ett linjediagram hur temperaturen förändrats under en vecka. Titta på hur tiden markeras utefter den vågräta axeln och temperaturen utefter den lodräta. Uppmärksamma de negativa gradtalens plats på axeln. David prickade in alla värden i tidsföljd och sammanband dem sedan med en linje. Förklara att man använder ett linjediagram just när man vill visa hur någon företeelse förändras under en viss tid. Titta gemensamt på de röda streckmarkeringarna som visar hur man avläser diagrammet och ställ några liknande frågor som i uppgift. andra temperaturskalor som används i andra delar av världen som är graderade på annat sätt. I uppgifterna 38 ska eleverna räkna ut vilken temperaturen blir om den stiger eller sjunker ett visst antal grader. De kan då ta hjälp av bilderna. > > Arbetsblad 5: I uppgifterna och får eleverna besvara frågor till diagrammen. Till uppgift a ska eleverna rita av ett påbörjat diagram och med hjälp av en tabell göra det klart. Här måste eleverna använda linjal. I uppgift b formulerar eleverna tre egna frågor till diagrammet. > > Arbetsblad 5: > > Läxa 3 Temperatur och diagram

Temperatur Hur många grader visar termometrarna? Över noll är det plusgrader. Termometern visar 3 plusgrader. Det skrivs 3 C. Under noll är det minusgrader. Termometern visar minusgrader. Det skrivs C. Termometern visar 5 C. Om temperaturen stiger 3 grader visar termometern C. Om temperaturen sjunker 3 grader visar termometern 8 C. Sätt fingret vid 5 C. Tänk dig att temperaturen stiger med 9. Flytta fingret uppåt 9 grader. Skriv vad termometern skulle visa. är tecknet för grader. C betyder Celsius. Sätt fingret på 8 C. Tänk dig att temperaturen sjunker med. Flytta fingret neråt grader. Skriv vad termometern skulle visa. Hur många grader visar termometern? a) b) c) om temperaturen stiger 5? måndag tisdag onsdag torsdag fredag om temperaturen sjunker 5? Det var 7 C i vattnet en sommardag. En vecka senare hade temperaturen stigit 3. Vilken temperatur hade vattnet då? a) Vilken dag var temperaturen högst? b) Vilken var den kallaste dagen? c) Vilka dagar var det minusgrader? d) Hur många grader varmare var det på onsdagen än på torsdagen? I simhallen var det 7 C i vattnet. I en sjö i närheten var det samma dag 8 kallare. Hur många grader var det i sjön? Te mpe ratur och diagram Tem p er a tu r o ch d iag r am Linjediagram David och Sarah är på ett deckarläger. David läser av temperaturen klockan 8. varje dag under en vecka. Han skriver den här tabellen. Må Ti Veckodag 3 5 On To Fr Lö Sö 5 Sedan ritar han ett linjediagram med hjälp av tabellen. Linjediagram används för att visa hur någonting förändras under en viss tid. Sarah gör också ett diagram över hur temperaturen ändras under veckan. Hon läser av temperaturen klockan.. a) Hade temperaturen stigit eller sjunkit från tisdagen till onsdagen? 8 b) Hur många grader steg temperaturen från måndagen till tisdagen? c) Hur många graders temperaturskillnad var det mellan den varmaste och kallaste dagen? Må Ti On To Fr Lö Sö Veckodag Det var - C på torsdagen. Må Ti Veckodag När Arrax kommer hem från deckarlägret fortsätter han att anteckna temperaturen klockan 8. varje morgon. Må Ti On To Fr Lö Sö Veckodag Använd diagrammet i rutan när du svarar på frågorna. a) Hur många grader var det på måndagen? b) Vilken dag var varmast? c) Vilken dag var temperaturen lägst? d) Vilka dagar var temperaturen C? e) Vilken temperatur var det på fredagen? Temperatur och di agram On To a) Hjälp Arrax att göra klart linjediagrammet. Rita först av det påbörjade diagrammet. Använd tabellen och pricka in de olika dagarnas temperatur. Bind ihop prickarna med en linje. b) Skriv tre frågor med svar till ditt diagram. 3 Fr Lö Sö Använd linjal. 5 3 3 5 Må Ti On To Fr Lö Sö Veckodag Temperatur o ch diagr am Te m pe r a tu r o ch dia gr a m 7

Sid. 335 Uppslaget tar upp hur man beräknar ett medelvärde. Gemensam introduktion Här behövs: Papper och penna Samtala om i vilka situationer i vardagslivet man kan vilja räkna ut ett medelvärde, t.ex. vilket medelvärde klassen har på ett prov. Skriv fem påhittade provresultat: 8 poäng, 7 poäng, poäng, poäng och 9 poäng (summan av alla värden bör vara jämnt delbar med antalet värden). Visa hur man adderar alla värden och sedan delar med antalet värden för att räkna ut medelvärdet. Skriv några liknande uppgifter på tavlan. Eleverna kan arbeta i smågrupper och räkna ut medelvärdet. Låt sedan några grupper redovisa vilket medelvärde de kom fram till och hur de gick till väga. Ta också upp andra vanliga ord som används i dagligt tal: genomsnitt, medeltal, medeltemperatur, medellängd, medelålder osv. Läs gemensamt texten i genomgångsrutan och diskutera beräkningen av medelvärdet. Observera ordet genomsnitt som ofta används i dagligt tal. Frågeställningen i uppgifterna 3 skiljer sig från de övriga. Här får man veta medelvärdet och eleverna ska istället beräkna det tal som saknas. Diskutera gärna i klassen hur eleverna tänkte för att lösa dessa uppgifter. > > Arbetsblad 5:3 > > Läxa Sid. 337 Uppslaget är tänkt att ge eleverna en första introduktion till cirkeldiagram. Gemensam introduktion Här behövs: Lappar med tre olika djur, t.ex. katt, hund och marsvin, en lapp till varje elev. Låt hälften av lapparna vara hund, bara några få marsvin och resten katt. Dela ut lapparna och be alla som har hund att räcka upp handen, räkna ihop och skriv upp summan. Gör samma sak med marsvin och katt. Rita en cirkel på tavlan och förklara att ni ska visa hur stor del av klassen som fick de olika djuren. Det var (ungefär) hälften som fick hund. Då låter vi hälften av cirkeln visa hund. Rita diametern, visa området och skriv förklaringen hund. Räkna ihop alla marsvin. Rita delen i diagrammet och diskutera gemensamt. Marsvinen var bara några få, så de får bara en liten del av cirkeln. Skriv ut förklaringen till delen. Gå på samma sätt igenom delen katt och resonera om vad man kan utläsa av cirkeldiagrammet. Förklara att man använder cirkeldiagram för att visa en bild av hur en helhet är uppdelad och hur stora delarna är i förhållande till varandra och till helheten. I ett cirkeldiagram kan man inte exakt avläsa det exakta antalet i varje del, till skillnad från ett stapeldiagram. Läs och diskutera gemensamt genomgångsrutorna på uppslaget. På sidan 37 anger vi storleken på delarna med bråken en halv (hälften) och en fjärdedel. Uppgifterna går ut på att eleverna ska förstå budskapet i ett cirkeldiagram och kunna göra olika jämförelser. I uppgift 7 är det totala antalet personer givet och eleverna ska räkna ut antalet i de olika delarna. I uppgift 8 är antalet personer i en del givet. Eleverna får jämföra och räkna ut antalet i de andra delarna och totalt i diagrammet. > > Arbetsblad 5: och 5:5 8 Temperatur och diagram

Medelvärde Räkna ut medelvärdet av talen. På lägret läste Arrax en bok om Sherlock Holmes. Så här många sidor läste han: Dag : 7 sidor Dag : sidor Dag 3: sidor Dag : 7 sidor 7 + + + 7 = = sidor poäng 5 poäng Må Ti Veckodag sidor poäng 8 On To 3 Fr Lö Sö 9 7 Arrax putsade sitt förstoringsglas 9 gånger under en vecka. Hur många gånger putsade han det i genomsnitt per dag? c) 5,, 8,, David skrev upp hur många timmar per dag han tränade på David löste i genomsnitt 5 deckargåtor om dagen. Hur många löste han under en vecka? 5 timmar, 7 timmar, 9 timmar, timmar, 5 timmar Fyra olika tal har medelvärdet. Tre av talen är 7, 3 och. Hur många timmar per dag tränade han i genomsnitt? Temperatur och diagram Te mp e ra tu r och di ag r am Cirkeldiagram Här ser du ett cirkeldiagram. Det visar alla personer på lägret. På lägret finns pojkar, flickor och ledare. 8 poäng Räkna ut veckans medeltemperatur. Räkna ut medelvärdet av talen. b), 9,, poäng Tabellen visar temperaturen i Silvervik en vecka i april. Hur många sidor om dagen läste hon i genomsnitt? a),, 7 b), 3,,,, 3 Räkna ut hans medelpoäng. Innan Sarah somnar på kvällen brukar hon läsa Ture Sventon. Hon läste så här många sidor varje dag: sidor a), 35, På lägret fick Arrax göra fem olika deckarprov. Här är hans poäng på de olika proven: Han läste sidor om dagen i genomsnitt. Det Arrax har räknat ut kallas medelvärde. Medelvärdet är. sidor b) 7, 9,, 5, 8 I Sarahs rum bor det fyra flickor. De är, 3, och år gamla. Räkna ut flickornas medelålder. Hur många sidor om dagen läste han i genomsnitt? Lägg ihop antalet sidor: Dela summan med antalet dagar: a) 5, 3, 5, Den minsta gruppen är ledarna. Ledare I diagrammet kan du se Flickor och jämföra hur stora de olika grupperna är. Flickorna är flest. Det är den gula delen i diagrammet. b) det flest deltagare Nybörjarkurs Pojkar En dag prövade deltagarna olika förklädnader. a) Deltagarna på deckarlägret kommer från hela landet. Cirkeldiagrammet visar varifrån de kommer. Från vilken del av Sverige kommer a) deltagarna i den gula delen FortsättningsPå lägret finns det detektivkurser. kurs Cirkeldiagrammet visar hur stor del av deltagarna som går de olika kurserna. Hälften ( ) av deltagarna går Expert kurs nybörjarkursen. En fjärdedel ( ) går fortsättningskursen och lika många går expertkursen. Mellersta Sverige deltagarna? Peruk b) Två av förklädnaderna var lika vanliga. Vilka? Norra Sverige Lösnäsa Lösskägg c) Hur stor del av deltagarna valde lösnäsa? Södra Sverige personer klädde ut sig. Hur många personer a) valde peruk b) valde lösskägg c) det minst antal deltagare c) valde lösnäsa Cirkeldiagrammet visar deltagarnas ögonfärg. a) Vilken ögonfärg visar den gröna delen? Gröna ögon Bruna ögon b) Vilken ögonfärg har de flesta deltagarna? c) Två av delarna i diagrammet är lika stora. Vilka ögonfärger visar de? Blå ögon Diagrammet visar hur deltagarna valde maträtt till lunch. Fem personer valde soppa. Hur många valde a) sallad b) fisk Soppa Fisk Sallad c) kött d) Hur många personer var det som åt lunch? Kött stämmer inte med diagrammet. Vilken mening är det? A B De som åt fisk var dubbelt så många som de som åt sallad. C D Te mpe ratur och diagram Tem p er a tu r o ch d iag r am Te m pe r a tu r o ch dia gr a m 9

Sid. 3839 Arbeta tillsammans innehåller några blandade uppgifter utformade som detektivgåtor. Till uppgift bör eleverna rita av tabellen. De kan då stryka oskyldiga personer vartefter de läser ledtrådarna. För att lösa uppgift 3 måste eleverna räkna ut hur dags de tre tågen är framme i Brottnäs. Man ser då att två av de misstänkta personerna fortfarande befann sig på tåget när brottet begicks. I uppgift kan man med hjälp av uteslutning komma fram till vem tjuven är. Sant eller falskt kan eleverna göra enskilt, i par eller under lärarens ledning i helklass. > > Läxa 5 Sid. Facit till diagnos 5 a) C C C (33) b) C C C (33) a) C b) Lördagen (33) a) Tintin (3) b) Ture Sventon och Sherlock Holmes (3) c) En fjärdedel (/) (3) c) Stigit d) 3 C (33) 3 a) (3) 7 5 3 Veckodag Må Ti On To Fr Lö Sö 7 kompisar (3) Om diagnosen gått bra fortsätter eleven arbeta i Tornet på sidan. Elever som behöver träna mer går vidare till Rustkammaren på nästa sida. Parenteserna i facit visar med vilka uppgifter i Rustkammaren eleven kan öva på respektive moment. b) C (3539) (3539) 5 min (3539) Temperatur och diagram

Detektivgåtor Arbeta tillsammans Land A B C D E F G H I J K L M N O Hårfärg Kvinnor Män med skägg Män med mustasch Män rakade Frankrike Tyskland Italien Mörkhårig Ljushårig Gråhårig Rödhårig Mörkhårig Ljushårig Gråhårig Rödhårig Mörkhårig Ljushårig Gråhårig Rödhårig 5 Sant eller falskt? I ett linjediagram kan man visa hur temperaturen förändras under en månad. Ett cirkeldiagram visar att en fjärdedel av deltagarna på en kurs är flickor och resten pojkar. Då är flickorna flest. I ett cirkeldiagram visas tre olika grupper. En grupp är lika stor som de båda andra tillsammans. De båda mindre grupperna är lika stora. En av de mindre grupperna visar en fjärdedel av alla i undersökningen. Temperatur och di agram Temperatur o ch diagr am Diagnos Klass 5 b har läst av termometern varje morgon klockan 8. under en vecka. De skrev resultatet i en tabell. a) Hur många grader visar termometrarna? Veckodag b) Hur många grader visar termometrarna om temperaturen stiger? Temperatur ( C) 7 Måndag Tisdag 3 5 Onsdag Torsdag 5 3 Fredag 3 Lördag Söndag 5 Må Ti On To Fr Lö Sö Veckodag a) Rita av det påbörjade linjediagrammet. Använd tabellen och rita klart linjediagrammet. b) Räkna ut medeltemperaturen för veckan. Linjediagrammet visar temperaturen klockan. under en vecka i Silvervik. Räkna ut medelvärdet av talen 5,,, och 9. David läser Tintin. Så här länge läser han varje dag: 5 3 min 5 min min 7 min Hur många minuter om dagen läser han i genomsnitt? 3 Må Ti On To Fr Lö Sö Veckodag Ture Sventon Sarah har undersökt vilken deckare som kompisarna gillar bäst. Resultatet ser du i cirkeldiagrammet. Tintin a) a) Hur många grader var det på torsdagen? b) Vilka två var lika populära? b) Vilken dag var det C? c) Hur stor del av kompisarna gillade Ture Sventon bäst? c) Hade temperaturen stigit eller sjunkit från lördagen till söndagen? d) Hur många grader var det den kallaste dagen? Te mpe ratur och diagram Sherlock Holmes I Sarahs undersökning var det 5 kompisar som valde Sherlock Holmes. Hur många kompisar var med i undersökningen? Tem p er a tu r o ch d iag r am Te m pe r a tu r o ch dia gr a m

Rustkammaren Sid. 3 På sidan tränar eleverna att avläsa en termometer. Var uppmärksam på att eleverna förstått hur man läser av minusgrader. Samtala med eleverna om begreppen temperaturen stiger och temperaturen sjunker och lös tillsammans några uppgifter, t.ex. Titta på termometer E. Hur mycket visar termometern om temperaturen stiger/sjunker 3 C? Titta på termometer G och ställ samma fråga? Sidan 3 innehåller övningar på att avläsa linjediagram och på att rita klart ett påbörjat linjediagram. Alla elever bör kunna rita ett linjediagram till en tabell om de som här får hjälp att börja. Tipsa om att ta hjälp av räknehäftets linjer och rutor. Det är viktigt att eleverna använder linjal. Sid. 5 Här tränar eleverna vidare på räkna ut medelvärden. Uppgifterna är här enklare än i Borggården. Försäkra dig om att eleverna vet hur man går till väga. Cirkeldiagram tas upp på ett enkelt sätt på sidan 5. Här ligger fokus på att eleverna ska förstå att diagrammet visar en bild av en helhet där man kan jämföra hur stora olika delar är i förhållande till helheten och till varandra. Tornet Sid. 7 I uppgift ska eleverna räkna ut vad termometern visar om temperaturen stiger/sjunker. Då kommer temperaturen ibland att gå från minus- till plusgrader, eller tvärtom. Förklara att man då kan tänka i två steg, först hur många grader det är till noll och sedan resten. Till uppgift 5 behöver man kanske förklara förkortningen m ö.h. (meter över havet) vid axeln som visar höjd. I linjediagrammet till uppgift är den lodräta axel bruten, dvs. den börjar inte vid, vilket visas med en sicksacklinje på axeln. Sid. 89 På sidan 8 får eleverna arbeta vidare med medelvärde. Här förekommer ett annat vanligt ord som ofta används i dagligt tal, medellängd. I uppgift 9 ska eleverna läsa av och använda värdena i ett linjediagram för att räkna ut medeltemperaturen under ett dygn. I cirkeldiagrammen på sidan 9 anges fördelningen i diagrammen med bråk. I uppgifterna 5557 är antalet i någon av delarna givet. Eleverna ska då kunna göra en jämförelse för att kunna räkna ut antalet i någon av de andra delarna eller totalt i diagrammet. Sid 55 Arbeta tillsammans består av två kluringar. I uppgift gäller det att först lista ut vilka tal som ska stå på den lodräta axeln. Till uppgift kan eleverna få tipset att leta efter två staplar där den ena är tre gånger så hög som den andra (svar till första ledtråden) om de har svårt att komma igång. På sidan 5 finns Sammanfattningen som kan användas tillsammans med Arbetsblad 5: som utvärdering av arbetet med kapitlet. > > Arbetsblad 5: Temperatur och diagram

Utmaningen Sid. 553 I uppgift är det bra att tipsa eleverna om att först läsa alla ledtrådar och skriva upp de veckodagar det rör sig om. Fyll i det värde som är givet under rätt dag. Sedan kan man steg för steg räkna sig fram till de olika dagarnas temperatur. I uppgift 3 får eleverna möta ett linjediagram med två linjer i samma diagram, den ena linjen visar temperaturavläsningar på morgonen under en vecka, den andra avläsningar senare samma dag. Här gäller det att eleverna håller reda på vilken linje som visar vad när de tar ställning till påståendena. I uppgift kan man ur texten få fram att det är mindre än hälften av både pojkarna och flickorna som gillade vanilj. Därför måste det gula symbolisera vanilj och det röda choklad. Eftersom 3 av flickor betyder 3 av flickorna så hör diagram B ihop med flickorna och diagram A med pojkarna. Temperatur och diagram 3

Gemensamma aktiviteter Temperatur Här behövs: Penna, en lapp till varje elev Skriv några olika temperaturer på tavlan, t.ex. 3 C, C, C, 7 C, C, C. Eleverna väljer ett av alternativen och skriver det på sin lapp. Ställ frågor så att svaret blir något av alternativen: Det är plusgrader. Vilken temperatur blir det om den stiger sju grader?, Det är minusgrader. Vad visar termometern om temperaturen sjunker fem grader? osv. De elever som har svaret håller upp sin lapp. Klassen kontrollerar att svaren är korrekta. Temperaturen under veckan Eleverna ritar av linjediagrammet nederst på sidan 33, men tar endast med dagarna från måndag till fredag. Avläs temperaturen varje dag vid samma tidpunkt under en vecka. Eleverna prickar in temperaturen dag för dag. På fredagen prickar eleverna in det sista värdet och sammanbinder punkterna för att göra klart linjediagrammet. Låt varje elev skriva ett sant eller falskt påstående till diagrammet, t.ex. Det var C på torsdagen. Mellan onsdagen och torsdagen hade temperaturen sjunkit. Det var tre grader varmare på tisdagen än på måndagen. En elev i taget läser upp sitt påstående. Kamraterna avgör om det är sant eller falskt och reser sig upp om det är sant, men sitter kvar om det är falskt. Medelvärde Här behövs: Tärningar eller kortlekar, miniräknare, papper och penna Dela in eleverna i grupper om ca 5 elever i varje. Var och en i gruppen slår tärningen och antalet prickar i varje kast antecknas. Eleverna räknar sedan ut medelvärdet av kasten. Här kan svaret bli ett tal som inte är jämnt delbart med 5. Eleverna har ännu inte lärt sig att räkna ut denna typ av divisioner. De kan i så fall använda miniräknare. Samma övning kan göras med en kortlek. Eleverna drar var sitt kort ur leken och räknar sedan ut medelvärdet av korten. Kom först överens om att esset räknas som. En tredje variant är att gruppen räknar ut medelvärdet av sina skostorlekar. Egen undersökning Låt eleverna göra en egen undersökning och rita ett cirkeldiagram som visar resultatet med hjälp av Arbetsblad 5:5. Sammanfatta gemensamt i klassen. Några elever kan berätta om utfallet av undersökningen, andra kan visa sitt cirkeldiagram och ställa frågor till kamraterna utifrån diagrammet. > > Arbetsblad 5:5 Temperatur och diagram

arbetsblad 5: Temperatur Namn: > > Skriv med siffror hur många grader termometern visar. C > > Fyll i termometern så den visar rätt temperatur. 8 C C 7 C C C > > Vad visar termometer D om temperaturen D B a) stiger 3 C b) sjunker 3 C > > Vad visar termometer B om temperaturen a) stiger 5 C b) sjunker 5 C kopiering tillåten sanoma Utbildning ab Matte Direkt Borgen 5A Temperatur och diagram 5

arbetsblad 5: Linjediagram Namn: > > Tabellen visar temperaturen i Silvervik var tredje timme under ett dygn i december. Klockslag. 3.. 9.. 5. 8.. 7 3 8 5 a) I diagrammet har två punkter hamnat fel. Ringa in felen. 8 8 Klockslag Temperatur. ( C) 3.. 9.. 5. 8.. b) Hade 8 temperaturen stigit eller sjunkit mellan klockan. och 3.? c) Hur Temperatur många grader ( C) steg temperaturen mellan 3. och.? 8 > > I tabellen ser du hur temperaturen förändrades under nästa dag. Använd tabellen och rita klart linjediagrammet. 8 Klockslag Klockslag. 3...3. 9...9.5..8.5.. 8.. 9 3 7 5 8 Klockslag. 3.. 9.. 5. 8.. 8 8 Klockslag. 3.. 9.. 5. 8.. Temperatur och diagram kopiering tillåten sanoma Utbildning ab Matte Direkt Borgen 5A

arbetsblad 5:3 Medelvärde Namn: > > Räkna ut medelvärdet av talen a),, b) 5, 8, 9, c) 9,, 9, 7, > > Sonya brukar jogga fyra gånger i veckan. Så här många minuter joggade hon den här veckan. Dag Dag Dag 3 Dag 8 min min 7 min 5 min Hur länge joggade hon i genomsnitt per dag? Svar: > > Ruben gjorde sammanlagt 3 poäng på basketbollmatcher. Hur många poäng per match gjorde han i genomsnitt? Svar: > > Sarah och David brukar spara en del av sin månadspeng. Så här mycket sparade de under ett halvår. januari februari mars april maj juni David 9 kr 5 kr 37 kr 35 kr 3 kr 3 kr Sarah 37 kr 5 kr 3 kr 5 kr kr 3 kr Hur mycket sparade David i genomsnitt per månad? Hur mycket sparade Sarah i genomsnitt per månad? > > Hur många grader var det på söndagen? Veckans medeltemperatur var 5 C. Svar: Svar: Dag må ti on to fr lö sö 3 5 Svar: kopiering tillåten sanoma Utbildning ab Matte Direkt Borgen 5A Temperatur och diagram 7

arbetsblad 5: Cirkeldiagram Namn: > > Det här cirkeldiagrammet visar djuren på cirkus Acrobat. Vilket slags djur finns det flest av? Vilket slags djur finns det minst av? Elefant Häst Hund > > Bonden Larsson har ritat ett cirkeldiagram över sina djur. Skriv rätt djur i diagrammet. Korna är flest. Larsson har lika många hästar som hundar. Kalvarna är lika många som hästarna och hundarna sammanlagt. > > I klass 5 har man undersökt vilket sällskapsdjur eleverna gillar bäst. Cirkeldiagrammet visar resultatet. Hur stor del av eleverna valde hund? Hur stor del av eleverna valde katt? Det var 8 elever som valde katt. Hur många elever valde hund kanin Katt Hamster Kanin Hund hamster Hur många elever deltog i undersökningen? > > Annie i zoo-affären har ritat ett diagram över de tre djursorter hon sålt mest av under en månad. Ge två olika förslag på hur många hon kan ha sålt av varje sort. Sköldpadda Marsvin Dvärgkanin 8 Temperatur och diagram kopiering tillåten sanoma Utbildning ab Matte Direkt Borgen 5A

arbetsblad 5:5 Egen undersökning Namn: > > Gör en egen undersökning. Arbeta tillsammans med en kamrat om du vill. a) Välj någonting du vill undersöka. Här är några förslag: Godaste: maträtt, glass, läsk, godis Mest populära: popgrupp, låt, fritidsaktivitet, sällskapsdjur Roligaste: idrottsgren, skolämne, åkattraktion på tivoli Bästa: film, bok, tv-program, serietidning, fotbollslag Älsklingsfärg, älsklingsblomma, vackraste djur b) Gör en avprickningstabell med tre olika alternativ att välja mellan. Avprickning Antal c) Fråga personer vilket som är deras favorit och pricka av varje svar i tabellen. d) Visa resultatet av din undersökning i cirkeldiagrammet. Måla alla svar som är lika i samma färg och intill varandra. > > Skriv minst tre meningar om vad du kan läsa ut av diagrammet. kopiering tillåten sanoma Utbildning ab Matte Direkt Borgen 5A Temperatur och diagram 9

arbetsblad 5: Min utvärdering Kapitel 5: Temperatur och diagram Namn: MatteBorgen 5A Namn: Datum: När jag ska: läsa av termometern känner jag mig: Säker Ganska säker Osäker läsa av ett linjediagram rita ett linjediagram räkna ut ett medelvärde läsa av ett cirkeldiagram Vad i kapitlet var roligast och varför? Temperatur och diagram kopiering tillåten sanoma Utbildning ab Matte Direkt Borgen 5A