Kvalitetsredovisning 2014-2015. Mikael Elias Gymnasium Sollentuna

Kvalitetsredovisning 2014-2015 Mikael Elias Gymnasium Sollentuna

Innehållsförteckning 1. Information om huvudmannen 2. Information om vår skola 3. Skolans förutsättningar 3.1 Personal 3.2 Elever 4. Viktiga händelser under året 5. Vårt kvalitetsarbete 5.1 Bakgrund 5.2 Vårt sätt att mäta kvalitet 5.3 Vårt kvalitetsarbete på skolan 5.3.1 Intern och/eller extern granskning 5.3.2 Klagomål och synpunkter 6. Vårt värdegrundsarbete 7. Resultat 7.1 Funktionell kvalitet A, Kunskapsresultat B, Värdegrundsresultat 7.2 Upplevd kvalitet 7.3 Ändamålsenlig kvalitet 7.4 Utvecklingsområden; Undervisningskvalitet och studiero 8 Analys 9 Åtgärder för ökad måluppfyllelse 10 Nya utvecklingsområden 10.1 Utvecklingsområde 1; Studiero 10.2 Utvecklingsområde 2; Effektivare mötestid 10.3 Utvecklingsområde 3; Samverkan mellan EHT och mentorer

1. Information om huvudmannen Mikael Elias Gymnasium är en fristående gymnasieskola som startades 2007, som en del i bolaget NTI AB. Samtidigt som varumärket startade blev det en del av AcadeMedia. Idag är verksamheten ett eget bolag Mikael Elias Gymnasium AB och finns på nio olika orter i Sverige; Eskilstuna, Falun, Göteborg, Karlskrona, Norrköping, Sollentuna, Stockholm, Sundsvall och Örnsköldsvik. Varje skola leds av en rektor som rapporterar till verksamhetschef. Mikael Elias Gymnasium erbjuder gymnasieutbildning inom det naturvetenskapliga, tekniska, ekonomiska och samhällsvetenskapliga området med högskoleförberedande målsättning. Mer information om Mikael Elias gymnasium hittar du på www.mikaelelias.se 2. Information om vår skola Mikael Elias Gymnasium i Sollentuna öppnade i augusti 2009. Vi är en skola för elever som har siktet inställt på högre studier och vi har alltid positiva förväntningar på de som söker sig till oss. Vi är en skola att trivas i en personlig skola där vi bygger goda relationer mellan elever och lärare. Vi bejakar mångfald. Vår skola är en mötesplats där elever med vitt skilda bakgrunder kan mötas och utbyta erfarenheter i sitt lärande. Mångfalden skapar en dynamik som göra att vår skola befinner sig i kontinuerlig utveckling samtidigt som vi går i takt med omvärlden. På Mikael Elias Gymnasium i Sollentuna verkar vi i Mikael Elias anda. Mikael Elias föddes 1923 i Kretshnif, i nuvarande Rumänien. Han flydde från nazism och kommunism till Wien där han påbörjade studier inom psykologi, medicin och kemi. Mikael Elias hann aldrig avsluta sina studier i Wien innan han år 1955 kom till Sverige. Redan år 1958 startade han en vuxenutbildning som gav alla vuxna en andra chans till utbildning. Med två tomma händer lyckades Mikael Elias bygga upp ett av Sveriges största och mest respekterade utbildningsföretag. Mikael Elias avled i oktober 2005. Två år senare, som en hyllning till Mikaels drivkrafter, startades vårt gymnasium på flera orter i Sverige av hans son, Josef Elias. Alla våra elever ska ges möjligheten att nå de mål och drömmar som hen har när det gäller sin utbildning. Vårt arbete är inriktat på att lägga en god grund för fortsatta studier på högskola och universitet. Vår utgångspunkt är eleven och dennes behov. Målet är alltid att skapa bästa tänkbara förutsättningar för eleven att nå sin fulla potential. Vi är stolta över våra elever och vår skola. Varje dag bidrar elever, lärare och övrig personal till att forma morgondagens samhälle.

3. Skolans förutsättningar 3.1 Personal Lärare Andel med pedagogisk högskoleexamen Elever per heltidstjänst Skola 13,1 79,0 18,0 MEG totalt 114,1 79,1 17,3 Statistiken i SIRIS ovan beskriver situationen ett år tillbaka i tiden. Under detta läsår har den pedagogiska personalen vid skolan bestått av sexton lärare. Fjorton av dessa har lärarlegitimation som omfattar behörighet att undervisa på gymnasieskolan. De obehöriga lärarna kommer inte att arbeta på skolan under nästkommande läsår. Personaltätheten har varit 5,5 lärare per hundra elever. Utöver den pedagogiska personalen utgörs personalstyrkan av rektor, biträdande rektor, administratör, specialpedagog, skolsköterska, kurator, samt bespisningspersonal. Skolläkare och skolpsykolog tillkallas vid behov. Inför läsåret 2015/2016 har skolan beslutat att byta lunchleverantör. I samband med detta tar leverantören över personalansvar och bemanning i bespisningen. Innevarande år har skolan haft tre förstelärare med olika uppdrag. En av förstelärarna har arbetat med det kollegiala lärandet. Utgångspunkten har varit att ansvara för arbetet och processen kring auskultationer. Försteläraren har ansvarat för workshops och har tillsammans med övriga lärare tagit fram underlag till tre olika teman som granskats under auskultationsperioderna. Det andra uppdraget har handlat om att ansvara för utvecklingen av skolans IKT-arbete. Detta har yttrat sig genom handledning och workshops kring hur vi kan använda Ipads som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen. Det tredje uppdraget har handlat om att utveckla och förstärka bedömningen inom matematikämnet. Försteläraren har tillsammans med ämneskolleger implementerat instrument för bedömning. Då läraren i fråga valt att gå vidare till ett annat arbete måste arbetet fortlöpa under nästkommande läsår, det är för tidigt att dra några slutsatser kring vilka exakta resultat som har uppnåtts då uppdraget innebär mer långsiktiga resultat. 3.2 Elever Program Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Ekonomiprogrammet 19 20 12 Naturvetenskapsprogrammet 19 22 24 Samhällsvetenskapsprogrammet 39 43 41 1 Skolan totalt 77 85 77 1 Antalet elever vid Mikael Elias Gymnasium i Sollentuna uppgår per den 12/6 2015 till 238 elever. Sedan skolan öppnade 2009 har antalet elever ökat för varje år fram tills nu. Antalet sökande till skolan har i år minskat något jämfört med tidigare år.

I årkurs 3 går totalt 77 elever fördelade på Ekonomiprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet och på Naturvetenskapsprogrammet. I årskurs 2 går totalt 84 elever vilka är fördelade på Naturvetenskapligt program, Samhällsvetenskapligt program samt även Ekonomiprogrammet. I årskurs 1 går totalt 77 elever fördelade på Ekonomiprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet. Av de program som skolan erbjuder är det Samhällsvetenskapliga programmet populärast. Våra elever till övervägande del hemmahörande i norrort och vår skola är en mötesplats för mångfald på olika sätt. Elevernas hemorter ligger i hög grad längs med pendeltågets Märsta-linje. Ett antal elever bor också i Järfälla med omnejd. Skolans läge nära allmänna kommunikationer och den omedelbara läge intill Sollentuna centrum gör att eleverna i nämnda region har lätt att ta sig till skolan. Under innevarande läsår har skolan tyvärr inte fått till ett fungerande elevråd, vilket har gjort att en viktig kanal mellan elever och ledning/personal har saknats. Elevrådet ska stärka elevernas möjlighet till medinflytande och delaktighet och arbetet med att starta upp en elevrådsverksamhet kommer att återupptas i början av höstterminen 2015. 4. Viktiga händelser under året Läsåret 2014/2015 startade i mitten av augusti med upprop av nya elever i årskurs 1. De första dagarna för våra nya elever bestod i att de åkte på Kick Off till kursgårdarna i Erken, Fjällnora och Domarudden. Tillbaka på skolan igen ägnades återstoden av den första veckan åt allehanda praktiska frågor såsom genomgång och utdelning av Ipads, genomgång av ordningsregler, utkvittering av läroböcker och tilldelning av skåp. Övriga elevaktiviteter som skapar trivsel och god stämning bland elever och personal var bland annat det återkommande idrottsevenemanget Teoretiska Spelen på Stockholm Stadion där samtliga Mikael Elias-skolor tävlar mot varandra i olika idrottsgrenar. I december firades även Nobeldagen med sedvanlig nationell kunskapstävling och högtidlig mingelmiddag med prisutdelning. Elevkåren anordnade Halloween med skräckfilmsvisning och olika aktiviteter, en innebandyturnering strax före jul, Alla Hjärtans Dags-firande i februari samt en fotbollsturnering under vårterminen. Under det gångna året har skolan deltagit i BBB, Bra blir bäst. Det är ett projekt som syftar till att vi på skolan utvecklar och inför arbetssätt och rutiner för att höja kvaliteten. Vi har utgått från medarbetarnas kompetens och lösningar i arbetet. Målet är att öka måluppfyllelsen, att stärka det kollegiala lärandet och att erbjuda en delaktighet för alla medarbetare i skolans utvecklingsarbete. Arbetet inleddes med att medarbetarna under en tvåveckorsperiod kartlade hur den egna arbetstiden används. Detta tillsammans med den självskattningsdiagnos som personalen genomförde tillsammans i mindre grupper ledde fram till att tre utvecklingsområden identifierades: Effektivare mötestid

Arbeta för en högpresterande kultur Mer samarbete lärare emellan Den gemensamma upplevelsen när det gäller gemensam mötestid är att den måste planeras bättre med en tydlig agenda. Vi har organiserat oss på olika sätt och ofta bytt mellan olika typer av arbetslag mellan olika läsår. Nu har vi bestämt oss för att arbeta i programlag. Tanken är att denna organisationsform ska hålla bättre över tid. Vi har också sett att vi behöver arbeta med att utveckla våra program. Arbetet med att utveckla och stärka en högpresterande kultur hänger samman med ett behov av att tydliggöra vilka förväntningar vi har på våra elever, men också vad de kan förvänta sig av oss. Vi ska ha positiva förväntningar på våra elever målet är att de under sin tid hos oss ska få de verktyg och de kunskaper de behöver för att reda sig väl på sin fortsatta utbildningsresa på högskolor och universitet. Samarbetet lärare emellan behöver öka i omfattning. Vår nya organisationsform i programlag är en del i detta. Vi kommer också att avsätta tid där lärare har tid att planera tillsammans med såväl ämneskolleger som andra lärarkolleger. Det har varit en allmän önskan i lärarkollegiet att få till stånd ett sådant utbyte i större omfattning. Skolans matematiklärare har deltagit i Matematiklyftet tillsammans med kolleger från andra Mikael Elias-skolor. Arbetet har pågått under hela läsåret och väntas fortsätta under kommande läsår. Som nämnts ovan har två av våra tre matematiklärare valt att gå vidare till andra arbeten inför kommande läsår, vilket medför att de nya lärarna kommer in ett år senare i processen. De behöver därför få en introduktion i hur arbetets gång har varit inom ramen för matematiklyftet på skolan, men också hur vi arbetat med detta inom Mikael Elias gymnasium på ett generellt plan. I slutet av februari blev ordinarie rektor sjukskriven. Biträdande rektor tog över rektors arbetsuppgifter samtidigt som denne fortsatte med sina egna arbetsuppgifter. I slutet av maj blev biträdande rektor tillförordnad rektor till och med vårterminens slut. I april åkte skolans elever i årskurs 1 till Oxford och Brighton på språkresa i ett samarbete med EF Education First. Veckan i England var fylld med studier, kulturella upplevelser och utbyten. Resan var uppskattad av både elever och personal. Under våren påbörjade skolans EHT-team arbetet med ta fram nya och tydligare rutiner för vårt elevhälsoarbete, med större fokus på att främja och förebygga framgent. Bakgrunden är att vi under det gångna läsåret har upplevt befintliga rutiner som otydliga och mindre ändamålsenliga, vi har också kunnat konstatera att vi i vissa ärenden inte reagerat tillräckligt snabbt. De nya rutinerna är framtagna för att åtgärda detta och kommer att implementeras under kommande läsår. I juni var det så dags att släppa iväg skolans fjärde studentkull. Glada och upprymda elever rusade ut från Edsvikens konsthall till familj och vänners jubel.

5. Vårt kvalitetsarbete 5.1 Bakgrund Enligt 4 kap. 3 skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enligt 4 kap. 5 ska inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Av 4 kap. 6 framgår att det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras och av 4 kap. 7 framgår att huvudmannen ska se till att nödvändiga åtgärder vidtas om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt framkommer att det finns brister i verksamheten. 5.2 Vårt sätt att mäta kvalitet Vi följer systematiskt upp vår verksamhet genom olika kvalitetsaspekter: Funktionell kvalitet i vilken mån nås de nationella målen för utbildningen/verksamheten? Upplevd kvalitet hur nöjda är våra kunder med verksamheten? Ändamålsenlig kvalitet hur går det för våra elever sedan de lämnat verksamheten? 5.3 Vårt kvalitetsarbete på skolan Grunden för vår systematik är att vi regelbundet genomför undersökningar för att mäta och ta reda på hur elever och medarbetare uppfattar verksamheten. Kalenderåret inleds med att vi i januari följer upp våra tidigare elevers uppfattning om sin skoltid hos oss. I februari följer vi upp våra nuvarande elevers och medarbetares uppfattning genom NMI- (medarbetare) och NKIundersökningar (elever). I vår har vi även genomfört en första utvärdering av undervisningen, vilket framöver kommer att genomföras vår och höst som ett ytterligare incitament för vårt ständiga förbättringsarbete. Utöver dessa större och löpande undersökningar av skolans kvalitet genomförs löpande kursutvärderingar och andra avgränsade uppföljningar av olika projekt. Resultaten från våra undersökningar analyseras i olika konstellationer och resulterar i nya mål och utvecklingsområden för verksamheten. Om något/några resultat skulle hamna lågt under 60 tas en särskild handlingsplan fram för att skolan direkt ska sätta in åtgärder under innevarande termin. I slutet av våren upprättar jag som rektor denna kvalitetsrapport som ett sammanfattande bokslut över vad vi gjort och hur det blev. Utifrån detta bokslut tar jag tillsammans med personalen fram relevanta utvecklingsområden och aktiviteter som beskrivs i skolans verksamhetsplan, som färdigställs i början av hösten. Kvalitetsrapport och verksamhetsplan utgör redskap för skolledningens planering, genomförande och uppföljning av verksamheten. Sammanfattningsvis leder jag tillsammans med mina medarbetare skolans verksamhet utifrån ett systematiskt årsflöde där mål definieras och omsätts i aktiviteter som utvärderas och leder till nya strategier och förbättrade resultat. Utöver dessa återkommande moment planeras och följs den dagliga verksamheten på skolan i olika mötesforum. Varje onsdag har personalen 120 minuter avsatta som mötestid. Denna tid har bland annat använts till att arbeta med Bra blir bättre men också till aktiviteter som följer vår kvalitetsoch verksamhetsår. Även eleverna har fasta mötestider på veckobasis då de har mentorstid med

ansvarig lärare. Tiden används bland annat till att fånga upp synpunkter från eleverna och att diskutera sådant som händer på skolan. I detta sammanhang har också eleverna möjlighet att lämna synpunkter på vad som framkommit i samband med NKI-undersökningens resultat. Elevernas synpunkter och önskemål är en viktig utgångspunkt för oss i vårt arbete för att utveckla och förbättra vår verksamhet. Varannan vecka har vi haft EHT-möten med mentorer och elevhälsa. Denna tid har använts till att se över och effektivisera skolans EHT-rutiner och åtgärder, planera resurstider och stärka ett aktivt mentorskap tillsammans med samverkan mellan skola, elev och vårdnadshavare. Utöver dessa fasta rullande mötestider har vi under året haft fokus på att arbeta förebyggande med tidiga uppföljningar i klasskonferenser. Inför året anställdes en specialpedagog som bidragit mycket positivt till vår verksamhet. Vid uppföljning har vi sett att systematiskt arbete enligt ovanstående modell ger en positiv effekt på måluppfyllelsen men också att vi brustit i kontinuiteten omkring rutinerna under avgångselevernas samlade gymnasietid. Detta har inneburit att vi inte alltid lyckats med att fånga upp eleverna på ett önskvärt sätt. De brister som påpekades i förra årets kvalitetsrapport kvarstår därmed. Varför rutinerna brustit kan vi se flera anledningar till. För det första upplever såväl elever som personal rutinerna i sig som otydliga och otillräckliga. För det andra har vi under året haft en viss rotation på personal, vilket främst har påverkat eleverna på ekonomiprogrammet. 5.3.1 Intern och/eller extern granskning Tillsyner används både som en kontroll på att arbetet i verksamheten svarar mot kraven i författningarna och som drivande i vårt kvalitetsarbete. Därför använder vi dessa till att systematisera kvalitetsarbetet på den egna verksamheten för att tillsammans lärare, rektor, huvudman träna på att se och bedöma verksamheten utifrån författningarnas krav. Under slutet av april månad genomfördes interngranskning av skolans verksamhet av kvalitetschef och verksamhetschef. Elever, medarbetare och skolledning intervjuades. Granskningen innefattade också dokumentationsstudier och verksamhetsbesök. Tf. rektor har fått såväl muntlig som skriftlig återkoppling av granskarna. Vid granskningen uppmärksammades ett antal områden som skolan måste utveckla. Det utvecklingsområden som lyftes fram handlade, utan inbördes rangordning, om följande: - Rutiner, regler och ramar för verksamheten måste förtydligas. Eleverna upplever att lärare exempelvis tillämpar ordningsregler i olika utsträckning och på olika sätt. Denna fråga har skolledningen diskuterat med skolans elevkår. I början av det kommande läsåret kommer ordningsreglerna att gås igenom såväl bland personal som elever i syfte att göra båda parter medvetna om vilka regler det är som gäller. - Samverkan mellan EHT-team och övrig personal måste förstärkas. EHT-team och lärare kommer att knytas närmre varandra. Den konkreta åtgärd som kommer att vidtas är att EHT-teamet tillsammans med mentorerna varannan vecka kommer att arbeta med klasserna i frågor som handlar om stress, studieteknik, bemötande och andra värdegrundsfrågor.

- Ansvarsfördelningen mellan EHT-team och övrig personal måste bli tydligare. För att inte riskera att elevhälsoärenden hamnar mellan stolarna eller hanteras för långsamt eller sent kommer vi i uppstarten av läsåret 2015/2016 att implementera en uppdaterad och konkret ansvarsfördelning. Denna kommer att tas fram av EHT-teamet och skolledningen. Övrig personal kommer att beredas möjlighet att lämna synpunkter innan de antas. 5.3.2 Klagomål och synpunkter Rektor ansvarar alltid för att klagomål samt anmälningar/misstankar om kränkande behandling utreds, likaså för att skolans huvudman informeras samt hålls löpande underrättad om ärendenas gång. Större beslut såsom polisanmälan, avstängning eller kontakt med Skolinspektionen fattas av rektor och huvudman gemensamt. Under det gångna året har skolan inte vidtagit någon av ovan nämnda åtgärder eller beslut. 6. Vårt värdegrundsarbete På Mikael Elias Gymnasium i Sollentuna är det skolans elevhälsoteam som ansvarar för arbetet mot kränkande behandling. Syftet med teamet är att arbeta hälsofrämjande och förebyggande med frågor kring kränkande behandling. Att tillsammans fånga upp eventuella signaler om att någon blivit utsatt för mobbning eller kränkande behandling och att sätt in åtgärder anpassade till varje specifikt fall. All personal är ålagda att vid kännedom om kränkningar meddela detta till representant för EHTteamet. I teamet mot kränkande behandling ingår rektor, skolsköterska, kurator och mentorer. Teamet har schemalagda möten varannan vecka, ett möte för respektive årskurs. Vid dessa möten lyfts nya kända ärenden som rör elevernas hälsa och välbefinnande, kränkningar och diskriminering. Utifrån ansvarsfördelning inom teamet delegeras ansvaret för att sätta in rätt åtgärd till någon av nämnda parter. Uppföljning sker senast i samband med kommande sammanträde. I akuta ärenden vidtas åtgärder omedelbart. Mentorerna genomför utvecklingssamtal med sina mentorselever en gång per termin. Mentor ansvarar för att dokumentera samtalen. På Mikael Elias gymnasium Sollentuna vill vi att alla elever ska känna sig trivas och känna sig trygga. NKI-undersökningen är en viktig del i vårt systematiska kvalitetsarbete och ger oss tydliga indikationer på vilka utvecklingsområden vi har och resultaten från årets NKI visar att trygghet och trivsel bland eleverna är två områden där skolan står stark. Relationerna mellan elever och lärare är goda. I denna fråga är vår storlek en styrka. Det är lätt för eleverna att kontakta sina lärare, skolan kännetecknas av att eleverna har en hög grad av tillgänglighet till sina lärare. All personal är vid kännedom om att det förekommer kränkningar eller diskriminering skyldig att anmäla detta till skolledningen eller skolans EHT-team. Skolledningen ansvarar för att relevanta åtgärder vidtas skyndsamt. Ett löpande forum för denna typ av informationsutbyte är möten mellan skolans EHT-team och elevernas mentorer. Trots höga siffror omkring trygghet och trivsel behöver vi förstärka och förtydliga våra rutiner för hur diskriminerings- och kränkningsärenden hanteras. Kurator har därför fått i uppdrag att inför

kommande läsår uppdatera skolans Plan mot kränkande behandling. Syftet är att tydliggöra hur vi på skolan arbetar för att främja elevernas välbefinnande och motverka olika former av diskriminering och kränkningar. I dagsläget finns inga säkerställda rutiner för hur eleverna ska vara delaktiga i detta arbete, förutom att de ordnings- och trivselregler som finns gås igenom tillsammans med eleverna vid läsårets början. En stor del av vårt främjande arbete har utgjorts av mentorstiden, som används till att bland annat arbeta med värdegrundsfrågor. Inför kommande läsår ska EHT-teamets arbete integreras med mentorernas. Detta kommer att ta sig uttryck genom att EHT-teamet kommer att planera och tillsammans med mentorerna genomföra värdegrunds- och elevhälsofrämjande aktiviteter med jämna mellanrum, företrädesvis inom ramen för den schemalagda mentorstiden. Varje år anordnas också en temadag omkring skolans värdegrundsarbete. Under våren handlade denna temadag om normer. Temat togs fram av en grupp bestående av representanter från elevkåren och EHT-teamet. Temadagen innehöll föreläsningar, praktiska övningar och gruppdiskussioner. Jag har inte följt upp denna på systematisk grund men upp i någon större utsträckning mer än att alla elever som jag talat med tyckte att det var en meningsfull dag. 7. Resultat 7.1 Funktionell kvalitet Mäter i vilken mån de nationella målen för utbildningen/verksamheten nås. Följs främst upp genom resultatstatistik över nationella prov och betyg. A, Kunskapsresultat Den nationella betygsstatistiken för vårterminen publiceras i Skolverkets databas SIRIS först i december. Därför genomför AcadeMedia årligen en egen, intern insamling av betygsresultaten redan i juni. Tabellen nedan bygger därmed både på resultat från Skolverket (2013/14) och AcadeMedias egen insamling (2014/15).

Program Andel elever med examen för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng 2013/1 4* 2014/15 ** Genomsnittlig betygspoäng för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng 2013/1 4* 2014/15 ** Genomsnittlig betygspoäng för elever med examen 2013/1 4* 2014/15 ** Andel elever med examen inom tre år Ekonomiprogrammet - 91,7-14,5-14,9-2013/1 4* Naturvetenskapsprogramm et 80,8 91,3 14,3 15,5 15,6 16,2 58,6 Samhällsvetenskapsprogra mmet 84,6 92,3 14,7 15,7 16,1 16,2 64,3 Skolan totalt 82,7 91,9 14,5 15,4 15,9 16,0 61,4 MEG Totalt 91,7 91,1 15,1 14,8 15,6 15,5 75,1 Riket 88,5-14,0-14,5-71,4 *SIRIS **Intern insamling Andel elever med examen för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng Uppgiften avser andelen elever som uppnått examen av samtliga med avgångsbetyg VT14 resp. VT15. Med avgångsbetyg avses att en elev antingen har erhållit gymnasieexamen eller ett studiebevis med omfattningen minst 2500 poäng. För mer information, se Skolverkets analysstöd för elever med avgångsbetyg. Andel elever med examen inom tre år Uppgiften visar antalet elever som började gymnasieskolan HT11 och som fått avgångsbetyg från nationella program, dvs. genomströmningen. Som avgångsbetyg räknas examen eller studiebevis om minst 2500 poäng inom tre år efter gymnasiestarten. För mer information, se Skolverkets analysstöd för elever som fullföljt studierna på tre år, med startläsår 2011/12. Vad är skillnaden mellan andel med examen beräknat på de med avgångsbetyg VT14 (eller VT15) och beräknat på genomströmningen på tre år? Population Resultat som redovisas Finns det någon grupp elever som inte ingår? Elever med avgångsbetyg VT14 (eller VT15) Avgångselever som erhållit examen eller studiebevis om minst 2500 poäng VT14 (eller VT15) Andel med examen, genomsnittlig betygspoäng för elever med avgångsbetyg samt genomsnittlig betygspoäng för elever med examen Ja, elever med studiebevis om mindre än 2500 poäng, avhoppare, de som tagit studieuppehåll etc. Genomströmning på tre år Samtliga elever som påbörjade sina gymnasiestudier HT11 Endast andel med examen inom tre år Konsekvens Andelen elever med examen blir högre Andelen elever med examen blir lägre Nej

I tabellen över betygsresultaten innebär streck (-) att uppgiften baseras på färre än tio elever. Då dubbelprickas den i statistiken från Skolverkets databas SIRIS av sekretesskäl. Observera att data även kan saknas av andra skäl. Med anledning av utfallet läsåret 2013/2014 var frågan om att höja andelen elever som når en gymnasieexamen i åk 3 en prioriterad fråga under föregående läsår. Det är därför mycket glädjande att konstatera att vi höjer samtliga resultat både vad gäller andel med examen samt genomsnittlig betygspoäng för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng. Samtliga resultat ligger också med god margginal över gällande rikssnitt. En av de främsta anledningarna till detta är fokus på resultat, mentorerna i framförallt åk 3 har lagt mycket tid på att följa sina respektive mentorsgruppers kunskaps- och resultatutveckling under året. Dessutom var den totala summan av befintliga F mindre jämfört med föregående läsår. Överensstämmelse nationella provbetyg Summa antal betyg Andel lägre Andel lika Andel högre ENGENG06 34 0% 55,9% 44,1% MATMAT01b 53 0% 88,7% 11,3% MATMAT02b 34 0% 35,3% 64,7% MATMAT03b 9 0% 44,4% 55,6% MATMAT04 15 0% 46,7% 53,3% SVESVE01 44 6,8% 63,6% 29,5% SVESVE03 64 7,8% 48,4% 43,8% SVASVA01 10 10,0% 90,0% 0% SVASVA03 4 0% 25,0% 75,0% Majoriteten av skolans elever får ett betyg som ligger i paritet med eller högre än utfallet på resp. NP. Kursen sva03 avviker i vår statistik med 10% som fått lägre betyg. Störst överrensstämmelse mot utfallen på NP finns dock på samma kurs. Högst andel högre betyg än utfall på NP återfinns i kursen sva03 värt att beakta är dock att antalet elever här varit endast fyra. Genomgående för de högra betygen är att eleverna nått högre resultat i samband med tidigare examinationer när kunskapskraven har testats. Därav följer att resultatet på NP beaktats, men inte fällt avgörandet för elevers betyg.

B, Värdegrundsresultat Andel elever som uppger att de blir behandlade med respekt Andel elever som upplever att skolans personal tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt Andel elever som känner sig trygga i sin skola Andel elever som uppger att de kan få arbetsro på skolan Andel elever som upplever att skolans personal ger eleverna möjlighet att utöva inflytande i skolan Skola MEG totalt AcadeMedia Gymnasium 84% 82% 71% 83% 83% 80% 93% 94% 90% 58% 66% 61% 66% 73% 71% Resultatet visar att våra elever i hög grad upplever skolan som trygg och att de blir behandlade med respekt. Detta är områden som vi sedan tidigare år kan konstatera är fortsatt starka och vi har här resultat som ligger över såväl verksamheten som koncernen. Vi får detta bekräftat genom att ytterst få elevhälsoärenden handlar om otrygghet eller kränkningar. Resultatet visar också behov av fortsatt arbete med att stärka studiero och delaktighet för eleverna, vilket vi kommer att fokusera på under nästa läsår. 7.2 Upplevd kvalitet Mäter hur nöjda våra kunder är med verksamheten. Följs främst upp genom undersökningar och utvärderingar. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 60 58 Upplevd kvalitet 2015 NKI Rek. grad Trivsel Studiemiljö Undervisning 83 73 76 77 80 72 67 66 70 75 64 67 67 Skola MEG totalt AcadeMedia Gymnasium NKI 60 67 66 Rek. grad 58 72 70 Trivsel 73 83 80 Studiemiljö 76 77 75 Undervisning 64 67 67

Resultatet för NKI har för skolans del fallit från 70 till 58 jämfört med 2014. Samtliga mentorer har diskuterat resultatet med respektive mentorklass. Orsakerna till detta är flera. Gemensamt för samtliga årskurser är att man efterfrågar en högre grad av tydlighet från lärarnas sida när det gäller tillämpning av regler och rutiner. Detta innefattar allt från ordningsregler till återkoppling och bedömning av elevernas prestationer i de olika kurserna. Eleverna menar också att skolan behöver arbeta hårdare för att upprätthålla en studieinriktad kultur eftersom det är vad man förväntar sig när man söker sig till oss. 7.3 Ändamålsenlig kvalitet Mäter hur det går för våra elever sedan de lämnat verksamheten. Följs främst upp genom intervjuer. Ändamålsenlig kvalitet 2014 Hur väl tycker du att utbildningen stärkte dig i din 60% 60% 56% Hur väl tycker du att tiden på din skola förberedde dig 0% 40% 34% Hur väl tycker du att tiden på din skola förberedde dig 54% 71% 80% Skulle du rekommendera din gamla skola till någon 75% 80% 68% Kamraterna och stämningen på skolan? 85% 90% 77% Lärarnas engagemang? 75% 91% 95% Relationen/kontakten med lärarna? 89% 100% 80% Undervisningen - totalt sett? 63% 87% 90% Om du tänker tillbaka på din gymnasieskola i sin 63% 82% 90% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Skola MEG totalt AcadeMedia Gymnasium För få svar på en fråga. 7.4 Utvecklingsområden: Undervisningskvalitet och studiero Under läsåret 2014/2015 har vi arbetat med två gemensamma utvecklingsområden utifrån analys av 2013 års resultat - undervisningskvalitet och studiero. Två frågor ur vår kundundersökning valdes ut som indikatorer för dessa mål: Min lärare informerar mig om hur det går för mig i skolan Jag tycker att jag kan få arbetsro i skolan Resultatet av NKI visar att vi har fortsatt behov av att arbeta med dessa områden. Eleverna upplever att information om och bedömning i de olika kurserna kan bli tydligare. Alltsedan skolan startade har vi arbetat med formativ bedömning. De första två åren tämligen intensivt, de senaste åren har dock de lärare som börjat hos oss inte fått samma genomgång av hur det är att fungera som vi hade i början. Detta kan vara en bidragande orsak till elevernas upplevelse. När det gäller frågan om arbetsro kan vi konstatera att vi måste göra förändringar i våra lokaler för att på ett bättre sätt möta elevernas behov av studieplatser. Detta gjordes inte under föregående år vilket medför att vi tar med oss denna uppgift till det kommande läsåret. 2014/2015 hade vi också en

situation där nio klasser skulle dela på åtta klassrum, övriga lokalytor var med andra ord ytterst välanvända. 8. Analys 8.1 Funktionell kvalitet - kunskapsresultat Det är med glädje vi konstaterar att samtliga funktionella resultat ökat i år. Andel med examen ökar markant, i synnerhet på Natur- och Samhällsvetenskapliga programmet. Genomsnittlig betygspoäng går också upp på samtliga program och vi har god marginal till gällande rikssnitt. Framgångsfaktorerna är inte många enligt vår analys utan det är resultatet av ett gemensamt och starkt fokus tillsammans med mycket hårt arbete. Redan från början av det gångna läsåret låg fokus på att öka graden av måluppfyllelse bland våra blivande studenter. Lärare och mentorer har lagt mycket tid och kraft på denna fråga vilket är en viktig förklaring till ökningen. Utifrån den prognos över antalet potentiella F som var aktuell för april respektive maj månad var resultatet något av en överraskning. Samtidigt kan det ökade antalet kursvarningar ha bidragit till att det funnits en medvetenhet om vikten av att bli klar med kurserna i tid. Vi är glada över att vi lyckats skapa förutsättningar för en ökad måluppfyllelse på skolan i år men vill inte vila i frågan. Vi kommer att utveckla arbetet vidare under nästa år så att samma fokus genomsyrar all verksamhet för alla elever på skolan. Det handlar om att hitta elevernas nivå, identifiera ev. behov av stöd och anpassningar så tidigt som möjligt för att snabbt sätta in rätt åtgärd Lärarna måste hålla en gemensam linje i fråga om vilket språk vi använder när det gäller bedömning, riktlinjer för inlämningar, prövningar och deadlines. Att vi kommunicerar på olika sätt och ger olika bud är inte till gagn för elevernas kunskapsutveckling och måluppfyllelse. Under läsårets slut har det vuxit fram en medvetenhet omkring detta och det är anledningen till att rutiner för vad som ska gälla i fråga om kommunikation om undervisningen har setts över. Om vi tittar på korrelationen mellan NP och betyg ser vi en ganska stor variation mellan olika kurser men genomgående får de flesta elever samma betyg eller ett högre betyg än vad de presterat på NP. När det gäller samtliga kurser i engelska och svenska testar NP inte alla kunskapskrav. Samtidigt har eleverna getts fler möjligheter att under kursens gång nå kunskapskraven i samband med andra examinationer som gjorts i kurserna löpande under året vid vilka eleverna haft tillfällen att visa sina kunskaper i ämnet. Ett exempel är att eleven har mer tid och att det dessutom finns tid för återkoppling till eleven under ett ordinarie moment till skillnad från NP. Lärarna i matematik anför samma skäl till de avvikelser som står att finna mellan NP och faktiskt betygsutfall. Utfallet visar att vi under året gett eleverna flera chanser att nå kunskapskraven i berörda kurser något som vi avser att fortsätta med. Ur pedagogisk synpunkt torde det vara ett upplägg som manar till efterföljd. Elevens betyg eller bedömningen av dennes kunskaper ska inte stå och falla med ett enskilt prov vid ett enskilt tillfälle.

8.2 Funktionell kvalitet Värdegrundsresultat Vi har överlag goda resultat omkring vår värdegrund och vår dagliga verksamhet präglas av ett relationsinriktat elevfokus. Vår analys är att vi är bra på att se elever och skapa förtroende som ligger till grund för trygghet och trivsel. Vi har återkommande elevaktiviteter som stärker kultur och gemenskap på skolan och vi har sluppit ärenden kopplat till kränkande behandling och trakasserier. Resultatet visar dock att vi måste vidta åtgärder för att ge eleverna en högre upplevd grad av studiero. Det som eleverna främst har pekat på när vi diskuterat resultatet med dem är att de saknar platser där de kan studera under raster och håltimmar. Exempelvis saknar vi i dagsläget grupprum och enskilda studieplatser, vilket starkt påverkat elevernas upplevelse av studiemiljön på skolan. Vi ser också att elevernas upplevelse av möjlighet till inflytande är en fråga där resultatet behöver förbättras. På skolan finns i nuläget en elevkår som främst ägnar sig åt att genom sociala aktiviteter öka trivseln på skolan. Kårens arbete behöver kompletteras av ett elevråd som kan fokusera på mer studierelaterade frågor som exempelvis elevinflytande i undervisningen. 8.3 Upplevd kvalitet Det är en något splittrad bild som framträder av skolan när det gångna läsåret ska sammanfattas. Vår främsta styrka ligger i de människor som utgör skolan, nämligen eleverna och personalen. Eleverna känner sig trygga och respekterade på Mikael Elias gymnasium får man vara den man är. Vi är övertygade om att de vitt skilda erfarenheter som våra elever bär på gör deras tid hos oss än mer spännande och lärorik än vad fallet hade varit på en annan skola. Vi ser också hur andelen elever som gått ut med fullständiga betyg ökat med nästintill 10 procentenheter. Ett gediget och envist arbete för att nå så hög grad av måluppfyllelse som möjligt är den grundläggande förklaringen. Nästa år siktar vi högre med en tydligare organisation strävar vi uppåt från dagens utgångspunkt. Inför läsåret 2015/2016 väntar flera spännande utmaningar och uppgifter för skolan: De åtgärder som beskrivits ovan måste implementeras i verksamheten. Programlagen ska formeras och starta upp sitt viktiga arbete. EHT-team och mentorer kommer att kunna arbeta mer effektivt, inte minst när det gäller det främjande och förebyggande arbetet, på grund av en tydligare ansvarsfördelning i kombination med en ökad grad av integration och interaktion mellan de båda parterna. Elevinflytandet ska stärkas genom att vi startar upp elevråd. De utvecklingsområden som sattes upp inför förra läsåret har inte nåtts och vi kommer under nästa läsår att fortsätta vårt arbete med att höja kvaliteten på vår undervisning och skapa en högre grad av studiero för eleverna. 8.4 Ändamålsenlig kvalitet Resultatet visar att de elever som valt att studera hos oss under sin gymnasietid fått en bra grund att stå på inför sina fortsatta studier. Med tanke på att rekommendationsgrad och NKI sjunkit under läsåret 2014/2015 är det av yttersta vikt att detta följs upp under kommande år. En fråga som inte låter sig besvaras här, men som likväl är högst intressant, är om våra alumner när de ser tillbaka på

sin gymnasietid i likhet med tidigare årskullar bedömer att den varit till gagn för dem eller om de sjunker i likhet med senaste NKI. Här gäller det att vi är vaksamma och noggrant studerar det kommande utfallet. Vi måste under året arbeta med att söka slå vakt om och stärka en skola som kännetecknas av en högpresterande kultur (se ovan). 9. Åtgärder för ökad måluppfyllelse Som visats ovan har andelen elever med gymnasieexamen ökat med ungefär nio procentenheter jämfört med läsåret 2013/2014. Här har vårt fokus på våra elever i åk 3 betytt mycket. Det som har saknats och som förhoppningsvis kommer att leda till ett lika bra eller bättre utfall under 2015/2016 är en ökad tydlighet och systematik i hur vi hanterar elevhälsoärenden på skolan. Roller och ansvarsfördelning har förtydligats. EHT-team och mentorer kommer att arbeta mer integrerat än tidigare. Ett eventuellt hinder för detta är att skolan inför läsåret saknar specialpedagog. Rekrytering av specialpedagog ligger högt upp på skolledningens agenda och målet är att få klart med denna kompetens i början av hösten. Undervisande lärare kommer att få information om vilka elever som är i behov av extra anpassningar vid läsårets början. Vi kommer under hösten att försöka skapa fler platser där eleverna kan sitta och arbeta i lugn och ro. Ett sätt att göra detta är att inrätta fler studieplatser på ett av våra två våningsplan samtidigt som det andra våningsplanet ska utformas så att det bjuder in till social samvaro. I nuläget finns det inte någon sådan skillnad mellan våningsplanen. Vidare kommer vi att erbjuda eleverna regelbundna tider för omprov och prövningar i syfte att inte behöva låta eleverna vänta för länge då de har moment eller hela kurser att tag igen. 10. Nya utvecklingsområden Inför nästkommande läsår kommer vi att ha tre olika fokusområden i syfte att förbättra vår verksamhet. Dessa områden blir att - förbättra studieron på skolan - öka elevernas lust att lära genom en mer stimulerande undervisning - arbeta systematiskt för att öka elevernas måluppfyllelse och kunskapsresultat. Utifrån de resultat som kommit fram ovan står det klart att det finns ett fortsatt behov av att förbättra studieron på skolan målet som angavs i föregående års kvalitetsrapport har inte nåtts under läsåret. Här blir framförallt de tidigare beskrivna förändringarna av den fysiska miljön en viktig del för att nå målet. 10.1 Utvecklingsområde 1, Studiero Arbetssätt

Utvecklingsområdet kvarstår från föregående år och har inte mist sin aktualitet. Vi kommer att arbeta mot målet genom att framförallt göra vissa förändringar i den fysiska miljön på skolan. Målet är att dessa förändringar ska uppmuntra till att ägna sig åt studier under hela skoldagen. Huruvida vi når detta mål får vi en tydlig indikation om i kommande NKI-undersökning. 10.2 Utvecklingsområde 2, Effektivare mötestid Arbetssätt Den gemensamma mötestiden kommer att rotera mellan programlag och gemensam planeringstid. En översikt kommer att föras in i skolans kalendarium för att säkerställa att all personal vet vad som händer respektive vecka. Det åligger programlagsledarna att hålla skolledningen informerad om hur arbetet fortskrider i respektive programlag. På detta sätt kommer vi att få ett tydligare pedagogiskt fokus under våra möten. Spörsmål av ren informationskaraktär kommer i möjligaste mån att hanteras via mail framledes. Det är viktigt att den nya organisationen får en möjlighet att sätta sig under hösten, men kommer att utvärderas under läsårets gång. 10.3 Utvecklingsområde 3, Samverkan mellan EHT och mentorer Arbetssätt Detta utvecklingsområde kommer vi att arbeta mot genom att fortsätta ha årskursvisa EHT-möten varannan vecka. Vi har inför kommande läsår också gjort en tydlig ansvarsfördelning mellan de olika rollerna i EHT-arbetet i syfte att i högre grad arbeta främjande och förebyggande. På detta sätt kommer vårt arbete att upplevas som tydligare av såväl elever, vårdnadshavare som personal. Det syftar också att sätta in rätt insats i rätt tid. Den ökade graden av samverkan kommer också att yttra sig genom att EHT-teamet involveras i mentorernas arbete med sina respektive klasser under den för ändamålet särskilt schemalagda mentorstiden.