Länssjukvårdsnämnden FÖRSLAG D A T U M D I A R I E N R 2012-02-29 LSN-HSF11-278 6 Revidering policy för familjecentral - Yttrande Arbetsutskottets förslag till beslut Länssjukvårdsnämnden föreslår landstingsstyrelsen att föreslå landstingsfullmäktige att godkänna policyn för familjecentraler. Ärendebeskrivning Folkhälsocentrum i Landstinget Sörmland har reviderat landstingets policy för familjecentraler. Syftet som anges är att den reviderade policyn ska fungera som en vägledning för Landstinget Sörmland vid avtalsskrivningar mellan landstinget och berörd kommun/kommuner samt eventuellt andra medverkande parter angående gemensam drift av familjecentralen. Målgrupp för familjecentralen är familjer som väntar barn eller har barn som ännu inte har börjat förskoleklass. Definitionen utgår från den rekommendation som Socialstyrelsen anger. Landstingets policy för familjecentraler sker med en periodicitet om fem år. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Yttrande gällande revidering av policy för Familjecentraler Förslag till reviderad policy för familjecentral Protokollsutdrag via webbavisering Landstingsstyrelsen Protokollsutdrag Akten Landstinget Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping Fax 0155-28 91 15 Tel 0155-24 50 00 E-mail landstinget.sormland@dll.se ORG NR 232100-0032 Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\lsn\2012\(2) 29 febr\webb\kallelse\ 6 Revidering policy för familjecentral\ 6 Reviering policy för SID 1(1) familjecentral.doc Utskriftsdatum: 2012-02-20 10:42
Landstinget Sörmlands policy för familjecentraler
Inledning... 1 Kartläggning i länet Vilka besöker familjecentralerna i Sörmland?... 3 Strategisk prioritering, Definition och Målgrupp... 4 Strategisk prioritering... 4 Landstingets Sörmlands definition av en familjecentral... 4 Målgrupp för familjecentralen ur Landstinget Sörmlands perspektiv:... 5 Samverkan - som begrepp och arbetsform... 6 Landstingets ansvar i arbetet med familjecentraler... 7 Tid för samarbete... 7 Medverkan i tvärgrupper... 7 Samordning via avtal... 7 Barnmorskemottagningens roll... 8 Barnhälsovårdens roll... 9 Kvalitetssäkring och Kartläggning av Familjecentraler Kvalitetssäkring KAFO... 10 Indikatorer som belyser samordning och resurser... 10 Indikatorer som belyser samarbete och verksamhet... 10 Kartläggning - Vilka besöker Familjecentralerna i Sörmland?... 10 Periodicitet för revidering av policy för familjecentraler... 11 Samverkansavtal... 12
Inledning Det övergripande målet för den svenska folkhälsopolitiken är att minska de sociala skillnaderna i hälsa genom att sätta fokus på de avgörande samhälleliga förutsättningarna. Barns och ungdomars förutsättningar, att på lika villkor utveckla och bibehålla en så bra hälsa som möjligt, ska särskilt uppmärksammas och ägnas resurser. Enligt Sven Bremberg, Statens folkhälsoinstitut, visar forskning att hälsofrämjande insatser under förskoleåldern har bättre effekter än åtgärder i skolåldern. En stor del av hälsoskillnaderna som finns hos barn och ungdomar kan förklaras av sociala faktorer i tidig uppväxt, faktorer som i många fall är möjliga att påverka. Nära hälften av all ohälsa bland barn är relaterad till familjens sociala och ekonomiska problem 1. Genom att ge barn och ungdomar en stödjande uppväxtmiljö, kvalitet i förskola, skola och fritidsverksamhet samt genom direkt och indirekt stöd till föräldrar kan de sociala skillnaderna i ohälsa minskas/utjämnas. Föräldrastöd betonas som särskilt angeläget i den reviderade nationella folkhälsopolitiken 2. Familjecentralen (FC) är en resurs och mötesplats för familjer som väntar barn eller har barn som ännu inte börjat förskoleklass. Verksamheten bedrivs (oftast) genom delat huvudmannaskap mellan kommun och landsting och fick sitt verkliga genombrott under 1990-talet i Sverige, men har sitt ursprung längre tillbaka i tiden. Varje familjecentral är unik och förutom basverksamheterna, Mödrahälsovård, Barnavårdscentral, Socialtjänst och Öppen förskola kan innehåll och form variera utifrån lokala förhållanden, behov och önskemål från brukarna. Den teoretiska utgångspunkten för familjecentraler i Sverige är samverkan som medel för att förbättra barns villkor. Samverkan mellan yrkesgrupper och delfunktioner förväntas ge vinster som är mer än summan av de enskilda verksamheterna. En av de förväntade vinsterna är ökade möjligheter att tidigt upptäcka och tillgodose behov bland barnfamiljer. Tröskeln in till familjecentralen ska därför vara så låg att alla föräldrar i målgruppen lätt hittar dit, lätt tar sig in, känner sig välkomna och enkelt kan ta del av de aktuella tjänsterna. Ett utmärkande drag för familjecentralerna, i större utsträckning än vid de enskilda delfunktionerna, är det hälsofrämjande perspektivet. Familjecentralerna har av den anledningen ofta en tydlig koppling till landstingens strategiska folkhälsoarbete trots att verksamheterna sällan är associerade rent organisatoriskt. Föreningen För Familjecentralers Främjande (FFFF) betonar familjecentralens hälsofrämjande uppgift, där målet för familjecentralen är att utifrån familjens livssituation främja en god hälsa hos barn och föräldrar genom att: vara tillgänglig som nära mötesplats stärka det sociala nätverket runt barn och föräldrar skapa arbetsformer där föräldrar och barn är delaktiga erbjuda lättillgängligt stöd vara ett kunskaps- och informationscentrum 1 Prop 2002/03:35 Mål för folkhälsan 2 Prop. 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik 1
Föräldrar som besöker familjecentralen kan få ett direkt stöd i uppgiften att vara förälder. Stödet utgår från barnets rätt till goda uppväxtvillkor samtidigt som det är frivilligt och bygger på föräldrarnas behov och egna initiativ. Familjecentralen är också en plats som möjliggör för familjer med utländsk bakgrund att träffa svenska familjer, en plats som kan öka kunskapen om det svenska samhället och det svenska språket3. Enligt barnrättsforskaren Elizabeth Englund, är familjecentralens verksamhet även ett sätt för Sverige att förverkliga den sjätte artikeln Barns rätt till liv och utveckling i FN:s konvention om barns rättigheter4. Om barn i Sverige skall få någorlunda jämlika förutsättningar behöver alla få tillgång till stöd och gemenskap i vardagen och familjecentralen kan vara en viktig arena för detta stöd och arbete. Familjecentralerna är idag en tämligen etablerad verksamhet i Sörmland där samordningen mellan huvudmännen till stor del är befäst via samverkansavtal. Men den sammanhållna verksamheten är i grund och botten inte obligatorisk eller lagstadgad, vilket gör att den i resurssvaga tider ändå lätt omprövas5. Förutom familjecentralen som helhet kan samtliga delfunktioner vid FC i perioder, trots avtal, vara hotade av resursskäl. Det är dock inte möjligt att göra en prioriteringsordning där man värnar särskilt om vissa delfunktioner vid FC utan att samtidigt göra våld på grundtanken om fyra basverksamheter som är samlokaliserade. Landstinget Sörmlands mål med familjecentraler, i linje med forskningen, den nationella folkhälsopolitiken samt FN:s konvention om barns rättigheter, är att främja en god och jämlik hälsoutveckling via tvärsektoriell och samlokaliserad samverkan mellan strategiska yrkeskategorier. Detta mål uppfylls dock inte av sig själv utan kräver ett systematiskt och uthålligt arbete på flera nivåer med tillhörande styrdokument och verktyg för uppföljning. Av grundläggande betydelse för de sörmländska familjecentralernas möjlighet att fungera är att huvudmännen dels är tydliga i sin egen syn på FC, dels är överens och styr mot gemensamma mål. Landstinget utvecklar sin syn på och sina ambitioner i denna reviderade Policy för familjecentraler. Den reviderade policyn ska, precis som förlagan, fungera som en vägledning för Landstinget Sörmland vid avtalsskrivningar mellan landstinget och berörd kommun/kommuner samt eventuellt andra medverkande parter angående gemensam drift av familjecentralen. 3 Palm et al 2005, Svensson 2001 4 Forskningsseminarium om familjecentraler 10-12 mars 2008 5 Familjecentraler - Kartläggning och kunskapsöversikt: Socialstyrelsen 2008 2
Kartläggning i länet Vilka besöker familjecentralerna i Sörmland? Landstinget Sörmland har genomfört en kartläggning 6 av besökarna på länets samtliga familjecentraler. Det huvudsakliga syftet med undersökningen var att utvärdera i vilken mån verksamheten når den prioriterade målgruppen av familjer i en sårbar eller utsatt situation. Sammanlagt fångade kartläggningen 1169 familjer under en månad vilket utgjorde 12 % av de aktuella kommunernas barnfamiljer. Utifrån kartläggningen kan konstateras att länets familjecentraler i första hand når kvinnor (mödrar), personer med svensk bakgrund, högskoleutbildade samt villaboende. I kartläggningen framgår dock att 15 procent av besökarna är arbetslösa, vilket är en högre andel än i länet totalt. Den Öppna förskolan samt BVC är de delfunktioner som oftast nyttjas. Besökarna på Öppna förskolan är den mest resursstarka gruppen med en särskilt hög andel högskoleutbildade, svenskfödda samt villa-/radhusboende. Kartläggningen indikerar att den strategiska etablering som Landstingets policy för familjecentraler tidigare uttalat att etableringen av Familjecentraler i första hand ska ske i utsatta bostadsområden inte är tillräckligt för att företrädesvis nå utsatta familjer från samma områden. Det finns en tendens att centralerna attraherar en förhållandevis stor andel resursstarka familjer både inom och bortom det omedelbara närområdet, en slutsats som även andra studier kommit fram till 6. 6 Landstinget Sörmland. Vilka besöker familjecentralerna i Sörmland? Folkhälsocentrum samt FoU - centrum; Maj 2011 3
Strategisk prioritering, Definition och Målgrupp Strategisk prioritering Föregående landstingspolicy gällande familjecentraler (2005-2010) gav uttryck för en prioritering av familjecentralers etablering i socialt utsatta bostadsområden. Denna prioriteringsprincip gällde i första hand de större kommunerna där flera familjecentraler kan vara aktuella. Prioriteringsprincipen gäller alltjämt fortsatt i denna policy även om erfarenheterna från landstingets kartläggning av besökarna vid länets familjecentraler indikerar att utbredningen av verksamheten är väl så betydelsefullt för möjligheten att nå många sårbara familjer som vissa familjecentralers något högre målgruppsprecision 7. Kombinationen av bred generell och en mer riktad ansats ger sannolikt bäst resultat då det gäller att nå största möjliga antal sårbara familjer. Dessutom nås på detta sätt många familjer utan påtagliga riskindikatorer, vilket dock inte är en försäkran om framtida problemfrihet. Det är ett känt faktum att den samlade gruppen utan tidig riskindikation ändå kan kräva en ansenlig mängd framtida stödbehov eftersom lågriskgruppen är så pass mycket större än högriskgruppen (den s.k preventionsparadoxen). De kombinerade ansatserna är också i linje med principen om Proportionell Universalism, den förordade preventionsprincipen enligt Marmotkommissionen 8, där generella insatser kombineras med förtätat och riktat stöd i den omfattning som behövs. I praktiken innebär de två kombinerade ansatserna att alla länets småbarnsfamiljer på sikt ska ges möjligheter att nyttja familjecentraler. Socialstyrelsen betonar dock vikten av nationell standardisering av familjecentraler vilket också måste gälla framtida utbyggnad av verksamheten i Sörmland. En ökad förekomst och tillgänglighet får inte ske på bekostnad av frånvarande delfunktioner eller verksamhetens innehåll och kvalitet. Grundtanken om fyra delfunktioner under huvudmannareglerad samordning och i dagligt samarbete måste försvaras och regleras via avtal. Landstingets Sörmlands definition av en familjecentral Landstinget Sörmlands definition utgår från den rekommendation som Socialstyrelsen anger. En familjecentral är en fullt ut samlokaliserad verksamhet inkluderande: Mödrahälsovård (Barnmorskemottagning) Barnhälsovård Öppen förskola Socialtjänstens förebyggande verksamhet Till denna obligatoriska bas kan också, med huvudmännens insyn, andra lokala aktörer knytas såsom föreningar, organisationer och myndigheter. 7 Begreppet refererar till den enskilda familjecentralens förmåga att nå socialt utsatta familjer. 8 Den 28 augusti 2008 överlämnade WHO:s oberoende Kommission för sociala bestämningsfaktorer för hälsa, den så kallade Marmot-kommissionen, sin rapport till WHO:s generaldirektör. Rapporten, Closing the Gap in a Generation: Health equity through action on the social determinants of health, är resultatet av ett tre år långt arbete i kommissionen. 4
Familjecentralen ska bedriva en verksamhet som är hälsofrämjande, förebyggande och stödjande. Målgrupp för familjecentralen ur Landstinget Sörmlands perspektiv: Målgrupp för familjecentralen är familjer som väntar barn eller har barn som ännu inte har börjat förskoleklass. Målgruppen utgår från att Barnmorskemottagningen riktar sig till det ofödda barnet, de blivande föräldrarna och den nyblivna familjen samt att Barnhälsovårdens uppdrag omfattar familjer med barn i åldern 0-6 år. 5
Samverkan - som begrepp och arbetsform Utgångspunkten för familjecentraler i Sverige är samverkan mellan huvudmän, delfunktioner och personalkategorier. Samverkan är dock ett vanligt förekommande begrepp där gränsen mellan dess vardagliga betydelse och en mer professionell innebörd kan behöva förtydligas. Ett sätt 9 att definiera professionell samverkan är: samordning + samarbete = samverkan. Samordning + Samarbete = Samverkan Samordning av resurser på Personliga kontakter i huvudmannaskapsnivån i det dagliga arbetet Formaliserad samverkan handlar således både om samordning av resurser på huvudmannanivå och samarbete i det dagliga arbetet. Utan bägge dessa inslag kan man inte hävda en reell samverkan. Enbart samarbete (i det dagliga arbetet) utan en formaliserad grund där involverade huvudmän ger sitt mandat, resurser och uppdrag blir alltför sårbart och beroende av enskilda individers kraft, möjligheter och vilja. Å andra sidan är enbart en formell samordning mellan huvudmän inte tillräckligt om personalkategorier inte vill, kan eller har möjlighet att samarbeta i det dagliga arbetet. En fullvärdig samverkan kräver en formaliserad relation mellan huvudmän samt organisatoriska och resursmässiga förutsättningar för det dagliga samarbetet mellan delfunktioner och personalkategorier. Det krävs dessutom en balans mellan de bägge nivåerna där samordningen är relevant och dimensionerad till behovet i det dagliga samarbetet och tvärtom. Dock så ska behovet, styrningen och initiativet till hela samverkansmodellen finnas hos huvudmännen. 9 Använd av Svensk förening för familjecentralers främjande: FFFF. 6
Landstingets ansvar i arbetet med familjecentraler Landstingets representanter, Mödrahälsovården och Barnhälsovården är två av hörnpelarna på familjecentralen. De ska i samverkan med övriga delfunktioner och personal erbjuda en nära och välkomnande mötesplats, för att stärka, stödja och främja en god hälsa hos barn, barnfamiljer samt blivande föräldrar. Verksamheten ska vara av hög kvalitet och genomsyras av en humanistisk människosyn, barnperspektiv, brukarinflytande samt ett etiskt förhållningssätt. Landstinget ser det angeläget att värna om och ge bästa förutsättningar för samverkan 10 vid familjecentraler eftersom det utgör själva grundmotivet för centralernas existens. Samverkan kommer tillstånd utifrån uppfyllandet av ett flertal olika organisatoriska och resursmässiga kriterier. Landstinget ser det särskilt angeläget att följande uppfylls: Samlokalisering - För att på bästa sätt kunna möta barn och deras föräldrar ska familjecentralens olika verksamheter finnas i samma byggnad, helst på samma våningsplan samt nås via gemensam entré. Samlokalisering ger också de bästa förutsättningarna för det dagliga samarbetet mellan de olika delfunktionerna och yrkesgrupperna. Landstinget ska i möjligaste mån bidra till full samlokalisering i befintliga samt planerade familjecentraler. Landstinget involverar sig inte i familjecentraler utan samlokalisering, undantaget kortare perioder utifrån särskilda skäl. Tid för samarbete Samarbete mellan berörda verksamheter är en naturlig del i arbetet på en familjecentral. Inom ramen för landstingspersonalens tjänster ska tid och mandat avsättas för gemensam planering, utveckling och uppföljning tillsammans med övrig personal på familjecentralen. Personal från Mödrahälsovården och Barnhälsovården ska även, i största möjliga utsträckning, finnas i besöksverksamheten på samma tider som övrig personal. Medverkan i tvärgrupper - En angelägen uppgift i uppdraget att omsätta samverkan till praktik är att de olika personalkategorierna gemensamt medverkar i barn- och föräldragrupper. Landstingets personalkategorier ska i möjligaste mån medverka i familjecentralens olika tvärgrupper, liksom de kommunalt ägda delfunktionerna ska involveras i föräldrastödsverksamheten (vid MHV samt BVC) i lämpliga delar. Samordning via avtal Enligt den beskrivna principen för samverkan ska samordningen mellan involverade huvudmän formaliseras. Samordningen mellan huvudmännen utgör grundläggande förutsättning för möjligheten till funktionellt samarbete i vardagen. Familjecentralens och personalens mandat, legitimitet, resurser, gemensam tid för planering och uppföljning ska regleras formellt i form av avtal mellan huvudmännen. Landstinget ansvarar för att juridiskt bärande grundavtal för familjecentraler tas fram, att sedan förhandlas mellan landsting och kommuner samt eventuellt övriga huvudmän. 10 Enligt relationen: samverkan = samordning på huvudmannanivå + samarbete i vardagen 7
Barnmorskemottagningens roll Barnmorskemottagningen arbetar utifrån Mödrahälsovårdens nationella och regionala basprogram och i enlighet med det regionala basprogram i Sörmland som Barnmorskemottagningen erbjuder. I arbetet ingår bland annat graviditetskontroller och föräldrastöd som ska ge föräldrar ökade kunskaper om den psykiska, fysiska och sociala omställningen under graviditeten samt om barns utveckling och behov och skapa möjlighet till kontakt och gemenskap med andra föräldrar. Följande arbetsuppgifter utförs av barnmorskan på familjecentralen Graviditetskontroller (med 9-10 besök för förstföderskor resp. 8-9 besök för omföderskor) Föräldrastöd i grupp/individuellt som ska stärka föräldrar i deras föräldraskap Förlossningsförberedelse Amningsrådgivning Efterkontroller efter förlossning Preventivmedelsrådgivning inklusive förebyggande av STI (Sexually Transmitted Infections) Dagens barnmorskor arbetar med en helhetssyn på kvinnan i sin relation till sin familj. Graviditeten är en unik period med stor öppenhet för livsstilsförändringar. En av barnmorskans viktigaste uppgifter är att få partnern att känna sig delaktig i graviditeten och bekräfta dess viktiga betydelse för barnet och ett jämställt föräldraskap. Förutsättningar för Barnmorskemottagningens arbete på familjecentralen För att trygga förutsättningarna för kontinuitet i arbetet ska två barnmorskor vara förtrogna i arbetet vid en familjecentral. Barnmorskan ska finnas där minst 3 dagar per vecka för förutsättningar till en naturlig samverkan med övriga personal. På familjecentralen ska det finnas, för ändamålet, fungerande arbetsrum för barnmorskan. Preventivmedelsrådgivning kräver att det finns gynekologisk utrustning att tillgå på familjecentralen. Enligt Mödrahälsovårds, Sexuell och Reproduktiv Hälsa (ARG rapport 59) rekommendationer bör en heltidsarbetande barnmorska ha 85 inskrivna kvinnor. I områden där många föräldrar kräver tolk eller har andra socialt relaterade stödbehov är det rekommenderade antalet inskrivna gravida kvinnor per heltidsbarnmorska 70. Arbetsformerna på familjecentralen innebär dessutom ökat samarbete mellan yrkesgrupper i planering och uppföljning, vilket tar tid och gör en ytterligare anpassning av mottagningsverksamheten nödvändig. 8
Barnhälsovårdens roll Barnavårdscentralerna (BVC) arbetar enligt ett nationellt basprogram och ska följa Riktlinjer för barnhälsovården i Landstinget Sörmland. Barnhälsovården ska främja förskolebarns (0-6 år) hälsa, trygghet och utveckling genom att stödja föräldrarna i ett aktivt föräldraskap, upptäcka och förebygga fysisk och psykisk ohälsa samt uppmärksamma och förebygga risker för barn i närmiljö och samhälle. Barnhälsovård på BVC ska erbjudas på ett sådant sätt att alla (100 %) av föräldrarna väljer att använda sig av den. BVC-arbetet sker genom hembesök, mottagningsbesök och gruppverksamheter. Föräldrastöd 11 i olika former, anpassat efter familjens behov, är en central uppgift i barnhälsovårdens arbete. Alla nyblivna föräldrar ska aktivt erbjudas att delta i föräldragruppsverksamhet. Exempel på arbetsuppgifter som utförs av BVC-sjuksköterskan på familjecentralen Stöd i föräldraskapet, enskilt eller i form av föräldragruppsverksamhet. Stöd för barnet Samarbete med övriga FC aktörer Livsstilsfrågor Amnings- och kostråd Uppföljning av barnets psykomotoriska utveckling Barnsäkerhet Vaccinationer Förutsättningar för Barnhälsovårdens arbete på familjecentralen BVC-sjuksköterskan ska vara specialistutbildad, barnsjuksköterska och/eller distriktssköterska. För att upprätthålla kompetens och erfarenhet ska varje enskild BVCsjuksköterska arbeta huvudsakligen med barnhälsovård. I ett område med normal vårdtyngd krävs en heltidstjänst för 50-60 nyfödda per år. Arbetsformerna på familjecentralen innebär ökat samarbete mellan yrkesgrupper i planering och uppföljning, vilket tar tid och gör en anpassning av mottagningsverksamheten nödvändig. För att trygga förutsättningarna för kontinuitet i arbetet ska minst två BVC-sjuksköterskor vara förtrogna med verksamheten på familjecentralen. Till varje BVC är även en läkare knuten. Konsultationsstöd finns från Barnhälsovården Sörmland 11 Tidigare benämnt Föräldrautbildning. 9
Kvalitetssäkring och Kartläggning av Familjecentraler Kvalitetssäkring KAFO För att säkra en god kvalitet av familjecentralerna i länet finns behov av uppföljning och utvärdering med viss periodicitet. KAFO - Kvalitetssäkring av familjecentralers organisering är framtagen av Landstingen i Sörmland och Uppsala län i samarbete med personal vid familjecentraler. KAFO-modellen ska användas som ett verktyg för att kvalitetssäkra den enskilda familjecentralens organisering, resurser och verksamhet. Genom att varje familjecentral fyller i ett formulär om sin verksamhet fås ett underlag som kan peka på eventuella förbättringsområden. Formuläret omfattar indikatorer som speglar samordningsnivån, samarbetsnivån och den samlade samverkan. Indikatorer som belyser samordning och resurser Huvudmannanivå. Finns samverkansavtal, ledningsgrupper, samordningsfunktion, måldokument och sektorsövergripande utvärderingar? Basverksamheternas bemanning. Hur ser bemanningen ut från familjecentralens olika basverksamheter? När och hur ofta finns barnmorska, BVC-sjuksköterska och socialtjänst på plats? Indikatorer som belyser samarbete och verksamhet Planering och uppföljning. Har personalen gemensamma personalmöten? Görs en årlig verksamhetsplan? Görs en årlig verksamhetsuppföljning? Samarbete i verksamheten. Är verksamheten samlokaliserad? Finns gemensamt föräldrastöd? Finns annan integrerad gruppverksamhet? Förs veckobok/dagbok? Görs det uppföljning bland brukarna? Kartläggning - Vilka besöker Familjecentralerna i Sörmland? Landstinget har i samverkan med kommunala representanter tagit fram ett underlag 12 för kartläggning av besökarna vid länets familjecentraler. Centrala utgångspunkter för kartläggningen är att belysa vilka som besöker verksamheten samt att ringa in besökarnas socioekonomiska villkor via olika indikatorer. Besökare fördelade på kön Besökare fördelade på svensk/ utländsk bakgrund Besöksfrekvens Boendeform Utbildningsnivå Sysselsättning Mest utnyttjade delfunktioner vid FC Täckningsgrad - Andel besökare utifrån befolkningsunderlag Kartläggningen och dess resultat ska användas för verksamhetsutveckling, t.ex. som stöd i att utveckla strategier för att nå målgrupper som i dag inte nås eller som nås i låg 12 Vilka besöker Familjecentralerna i Sörmland ; Landstinget Sörmland 2011. 10
utsträckning. Resultatet ska också användas som underlag vid planering och etablering av ytterligare familjecentraler i länet. Periodicitet för revidering av policy för familjecentraler Revidering av Landstingets policy för familjecentraler ska ske med en periodicitet om fem år. Varje revidering ska föregås av kartläggning av vilka som besöker familjecentralen samt av kvalitetssäkring av familjecentralernas organisation (KAFO). Ansvarig för kartläggning och kvalitetssäkring i Landstinget Sörmland är Folkhälsocentrum 11
Samverkansavtal Organiseringen av familjecentralen ska befästas via samverkansavtal mellan berörda huvudmän. Nedan förtecknas ett antal punkter som avtalet rekommenderas innehålla. Landstingets hållning i respektive avtalspunkt framgår av denna policy samt prioriteringar enligt KAFO. Parter Avtalets mål och syfte Avtalstid Familjecentralens mål och syfte Målgrupp Verksamhetens innehåll Tillgänglighet Lokaler Organisation/Huvudmannaskap Finansiering/Kostnadsansvar Personal/bemanning/kompetens Styrning /samordning/samverkan - Styrgrupp - Samordnare - Planering, utveckling och verksamhetsplan - Möten Utveckling Uppföljning - Verksamhetsberättelse - Besökarperspektiv - Kartläggning av besökare Kvalitetssäkring (KAFO) Tvist Godkännande Ändringar i avtalet 12