Rättvis handel i offentlig upphandling. en guide för etisk och miljörelaterad upphandling

Rättvis handel i offentlig upphandling en guide för etisk och miljörelaterad upphandling

Förord Offentlig upphandling en viktig fråga för demokratin och rättvisan Professor Niklas Bruun Spelreglerna för hur man inom den offentliga sektorn använder skatte medel har förändrats radikalt. Numera finns det ett detaljerat och komplicerat EU-styrt regelsystem för detta, som syftar till att öppna för konkurrens på lika villkor för anbudsgivare i hela Europa. Tanken är att upphandling skall ske öppet, transparent och effektivt. Allt detta är bra. Dessvärre har det bildats myter och uppstått en rad missförstånd om vad man får och inte får göra i samband med upphandlingen. Det är därför mycket välkommet att Fairtrade går ut och informerar om att kommuner och andra offentliga samfund fortfarande kan bestämma om vad de vill upphandla och även välja att i samband med upphandlingen främja mål som syftar till att främja en hållbar social, etisk och miljömässig utveckling. Detta måste dock ske på ett konsekvent och professionellt sätt. Olika centrala myndigheter både inom stat och kommun borde därför även ta sitt ansvar att informera och stödja dessa strävanden, alltför ofta gömmer sig myndigheterna bakom en diffus försiktighetsprincip, där man förordar att enskilda kommuner för säkerhets skull avstår från att ställa sociala eller miljömässiga krav. Enligt min mening är det tvärtom viktigt att vi i praktiken utvecklar de sätt på vilka kraven kan uppställas. På så sätt kan vi så småningom uppnå en situation där krav på sociala, etiska och miljömässiga hänsyn på ett smidigt och naturligt sätt blir en del av upphandlingens vardag. För att vi skall komma dithän krävs det påtryckningar från aktiva kommunmedborgare och konsumenter. Organisationer som Fairtrade kan genom information och vägledning ha en viktig opinionsbildande roll och jag hoppas att den nya guiden för en etisk och miljörelaterad upphandling vinner bred spridning. Att använda positiva marknadskrafter Upphandlingsjurist Jan-Erik Falk Det ligger i EU-rättens natur att upphandlingar ska genomföras inom ramen för principen om konkurrens på lika villkor. Upphandlingsreglerna ställer därför krav på förfarandet, men inte vilka preferenser den upphandlande myndigheten ska ha eller vad de önskar upphandla och vilka kvalitetskrav de vill ställa. EU-domstolen har istället markerat att varje upphandlande myndighet och enhet självständigt beslutar om dessa frågor så länge de grundläggande principerna om icke-diskriminering, likabehandling etc. upprätthålls. Upphandlande myndigheter kan därför verka proaktivt till fördel för sociala och miljömässiga aspekter vid sidan om de ekonomiska. Detta gäller i både LOU, lagen om offentlig upphandling, och LUF, lagen om upphandling inom försörjningssektorerna, dvs energi, vatten, transporter och posttjänster. Fairtrade verkar för att offentliga upphandlare ska tillämpa sociala och etiska villkor, vilket de i ökande utsträckning också gör. Förutom att Fairtrade-märkta produkter erbjuder marknadsmässig konkurrens ger de samtidigt en möjlighet till positiva etiska val, som är relevanta och kontrollerade av tredje part. Att hänvisa till principerna för rättvis handel i upphandling och att anta Fairtrade-certifiering, ger bevis för att dessa principer är uppfyllda. Naturligtvis måste upphandlande myndigheter godta likvärdiga bevis i alla inlämnade anbud. De krav som uppställs i en etisk- och miljörelaterad upphandling kommer inte att påverka upphandlarens dagliga arbete. Lämpliga krav och kriterier ska tillämpas i upphandlingsarbetet på samma sätt som andra krav. Upphandlingsprocessen förändras inte av att dessa villkor tillämpas. Niklas Bruun är professor i privaträtt vid Helsingfors universitet och även gästprofessor vid Stockholms universitet. Hans specialområden är immaterialrätt och arbetsrätt. Niklas Bruun är medlem i FN:s kommitté för arbete mot diskriminering av kvinnor och har nyligen även valts in i Internationella arbetsorganisationen ILO:s föreningsfrihetskommitté. Bruun är författare till flera böcker och över hundra artiklar inom sina specialområden. Nyligen har Bruun tillsammans med Kerstin Ahlberg gett ut boken Upphandling och arbete i EU. Jan-Erik Falk är jurist med upphandling som specialitet och huvudlärare i offentlig upphandling hos Silf Competence AB sedan 1994. Under åren har han utbildat upphandlare och jurister om upphandlingsreglerna. Han är dessutom ordförande i Rådet för offentlig upphandling (ROU) och var svensk I&L-delegat i EPPG, European Public Procurement Group, när gällande bestämmelser behandlades i kommissionen. Han har i två lagkommentarer behandlat LOU och LUF.

Vad är rättvis handel & Fairtrade? I december 2001 antog de huvudsakliga rättvis handel-aktörerna, World Fair Trade Organization (WFTO) och Fairtrade International, en gemensam definition av rättvis handel. Denna definitionen har sedan dess erkänts av bland andra EU:s kommitté för ekonomiska och sociala frågor. 1 Den gemensamma definitionen är: Rättvis handel är ett handelssamarbete, baserat på dialog, öppenhet och respekt som verkar för en rättvisare världshandel. Det bidrar till hållbar utveckling genom att erbjuda bättre handelsvillkor och garantera rättigheter för marginaliserade producenter och anställda framförallt i Syd. Organisationer för rättvis handel med stöd av konsumenter arbetar aktivt med att stödja producenter, att öka medvetenheten och kampanjarbete för förändringar i de regler och den praxis som reglerar den konventionella internationella handeln. Rättvis handel bygger på principer om: förbättrade ekonomiska villkor förbättrade arbets- och levnadsvillkor kapacitetsuppbyggnad motverkande av barnarbete motverkande av diskriminering främjande av organisationsrätten ökad miljöhänsyn. 2 Fairtrade är en oberoende produktmärkning som skapar förutsättningar för odlare och anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Fairtrade är också en av de större aktörerna inom rättvis handel-rörelsen, som verkar för ett handelssamarbete baserat på dialog, öppenhet och respekt mellan producenter, importörer, butiker och konsumenter. Fairtrade Sverige är den svenska representanten i Fairtrade International, som utvecklar kriterier och fungerar som stöd för odlare och anställda i utvecklingsländer. Fairtrades verksamhet kontrolleras av FLO-Cert, ett oberoende internationellt certifieringsorgan med ISO65-ackreditering. 3 Idag finns det ett brett utbud av Fairtrade-märkta produkter att välja bland, så som exempelvis kaffe, te, kakao, frukt och andra livsmedel. Dessutom Fairtrade-märkta blommor, sportbollar och produkter som innehåller Fairtrade-certifierad bomull samt FSC/Fairtrade-märkt trä. Rättvis handel verkar för en hållbar utveckling genom att erbjuda bättre handelsvillkor och garantera rättigheter för marginaliserade producenter och anställda framförallt i Syd. 1) Opinion on Fair Trade Food by the European Economic and Social Committee; Fair Trade Food Products: self-regulation or legislation? 1 oktober 2009 2) Mer information finns på www.fairtrade-advocacy.org 3) Mer information finns på www.fairtrade.se

Varför rättvis handel i offentlig upphandling? Många av de varor som köps av den offentliga sektorn har sitt ursprung på världsmarknaden, varav en del är producerade på ett sätt där mänskliga rättigheter och trygga arbets- och levnadsvillkor åsidosätts. Genom att arbeta med upphandling baserad på principer om rättvis handel kan kommunen och andra myndigheter på ett strukturerat sätt arbeta för att motverka dessa missförhållanden, öka sin trovärdighet och minska risken för dålig publicitet. Upphandling i enlighet med principerna för rättvis handel utgör också ett viktigt värdeskapande bidrag till kommunens inköp. Upphandlande myndigheter spelar en viktig roll när det gäller att främja och skapa en socialt medveten marknad. Det handlar också om att använda kommunens inköp så att pengarna, utöver att möjliggöra leverans av önskade varor, även bidrar till mer långtgående och långsiktiga politiska mål. Sverige har precis som många andra länder skrivit under FN:s Milleniemål som bland annat handlar om att halvera fattigdomen i världen till 2015. Även i enlighet med Sveriges politik för global utveckling ska alla politikområden vara med och bidra till fattigdomsminskning i världen. Att just rättvis handel är ett viktigt instrument för att uppnå milleniemålen är något som bland andra Europeiska kommissionen lyft fram. 4 En undersökning från University of Rome visar att när lokala myndigheter har policys för rättvis handel vid upphandling har det en positiv effekt, inte bara för odlare och anställda i utvecklingsländer, utan även för att öka medvetenheten hos medborgarna. 5 Dessutom säger 9 av 10 tillfrågade kommunpolitiker i Sverige att de är positiva till att ställa etiska krav i den offentliga upphandlingen, enligt en undersökning av Marketwatch 6, och närmare 50 av dessa arbetar idag med etisk offentlig upphandling inom ramen för diplomeringen Fairtrade City. Det är juridiskt möjligt för myndigheter att i praktiken visa sitt engagemang för hållbar utveckling genom att ställa etiska krav i sin upphandling. Upphandlande myndigheter kan i sina upphandlingar verka proaktivt till fördel för sociala och miljömässiga aspekter vid sidan om de ekonomiska. Detta har bland annat betonats i EU-direktiven om upphandling, och gäller därmed i både LOU och LUF. I Holland bär vårdpersonalen arbetskläder i Fairtrade-bomull, liksom tusentals sophämtare i Paris. Det är juridiskt möjligt för myndigheter att i praktiken visa sitt engagemang för hållbar utveckling genom att ställa etiska krav i sin upphandling. 4) European Commission; Policy Coherence for Development Work Programme 2010-2013, 21 april 2010. 5) Becchetti, Leonardo and Bustamante, Juana Paola; In solidarity catering in Rome: Public Procurement and Impact of Fair and in solidarity Trade, University of Rome Tor Vergata. Studie på uppdrag av CTM Altromercato och ResPect - Centre for ethic and responsible enterprise, 2006. 6) Undersökningsföretaget Marketwatch gjorde 2008 på uppdrag av Fairtrade en undersökning där 90 upphandlare och 110 politiker representerade i 149 av Sveriges kommuner svarade på frågor kring etisk offentlig upphandling.

Vad säger EU om rättvis handel? Rättvis handel har uppmärksammats inom Europa-samarbetet ett flertal gånger under 2000-talet. Dess betydelse för global utveckling och fattigdomsbekämpning lyftes fram av Europaparlamentet i en resolution 2006, 8 och senare har såväl Ministerrådet som Europeiska kommissionen erkänt rättvis handel som ett verktyg för konsekvent politik för utveckling 9 och Europaparlamentet uppmuntrar offentliga myndigheter att använda principerna för rättvis handel i offentliga upphandlingar. 10 Att de principer för rättvis handel som aktörerna inom rättvis handel-rörelsen enats om är värdefulla bekräftades också av EU:s kommitté för ekonomiska och sociala frågor 2009. 11 Genom att beakta hållbar utveckling och rättvis handel i sin offentliga upphandling kan de lokala och regionala myndigheterna lämna ett avgörande bidrag inte bara till den medellångsiktiga och långsiktiga lönsamheten och effektiviteten i tjänsterna, utan också till social rättvisa och hållbar utveckling. Opinion of the Committee of the Regions; Contributing to sustainable development: The role of Fair Trade and non- governmental trade- related sustainability schemes, 11 februari 2010 Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra offentliga myndigheter att använda kriterierna för rättvis handel i offentliga upphandlingar. European Parliament resolution on; New developments in public procurement, 18 maj 2010 Ett av de senare inläggen från EU kring rättvis handel och upphandling är Europeiska kommissionens handledning Socialt ansvarsfull upphandling. Det är ett vägledande dokument som syftar till att öka upphandlande myndigheters medvetenhet kring fördelarna med socialt ansvarsfull upphandling och att förklara de möjligheter som EU:s regelverk ger att ta sådan hänsyn. Mer än var 9:e kaffekopp som dricks inom Avestas kommunala förvaltningar är Fairtrademärkt. 100 % av allt te som konsumeras av offentlig sektor i Lerum är Fair trade-märkt. Om en upphandlande enhet vill köpa in Fairtrade-märkt kaffe eller frukt kan den till exempel i bestämmelserna för upphandlingskontraktets fullgörande infoga ett krav på att leverantören till producenterna ska betala ett så högt pris att det täcker kostnaderna för hållbar produktion, såsom anständiga löner och arbetsvillkor för de berörda arbetstagarna, miljövänliga produktionsmetoder och förbättrade produktionsprocesser och arbetsvillkor. Europeiska kommissionen; Socialt ansvarsfull upphandling En handledning till sociala hänsyn i offentlig upphandling, oktober 2010 En lista med EU:s officiella texter som handlar om eller refererar till rättvis handel finns längst bak i denna skrift, se bilaga 1 och 2. 8) European Parliament; Resolution on Fair Trade and development, juli 2006 9) European Commission; Policy Coherence for Development Work Programme 2010 2013, 21 april 2010 10) European Parliament; New development in public procurement, 18 maj 2010 11) Opinion on Fair Trade Food by the European Economic and Social Committee; Fair Trade Food Products: self-regulation or legislation? 1 oktober 2009

Ramverket EU:s upphandlingsregler EU:s upphandlingsregler har i Sverige inkorporerats i lagen om offentlig upphandling, LOU, och lagen om upphandling inom försörjningssektorerna, LUF, som är ramverk för den offentliga upphandlingen. I lagstiftningen saknas detaljerade bestämmelser om leverantörskrav och vilka specifikationer som får tillämpas för det som ska upphandlas. Däremot innehåller både EU:s bestämmelser och det svenska regelverket övergripande bestämmelser och principer som måste upprätthållas i all upphandling. Syftet med bestämmelserna är att säkra de fria varu- och tjänsterörelserna och den fria etableringsrätten. Detta syfte ska uppnås genom att upphandlande myndigheter i sina upphandlingar upprätthåller principerna om: Icke-diskriminering Likabehandling Proportionalitet Transparens Ömsesidigt erkännande Dessa principer måste iakttas i all upphandling såvida inga uttryckliga undantag medges. Upphandlingsreglerna lever inte i ett juridiskt vakuum utan har utarbetats för att vara förenliga med det överordnade fördraget om EU:s funktionssätt (EUF). Det är därför viktigt att principerna för rättvis handel också är förenliga med de unionsprinciper som anges ovan. I EUF finns exempel då undantag medges från kravet på den fria rörligheten, det kan exempelvis gälla krav på etiska och miljörelaterade produktionsprocesser. I EUF-fördraget finns exempel då undantag medges från kravet på den fria rörlig heten, det kan exempelvis gälla krav på etiska och miljörelaterade produktionsprocesser.

Upphandlingsprocessen Upphandlingsbestämmelserna i LOU och LUF har sin bakgrund i två upphandlingsdirektiv; 2004/17/EG och 2004/18/EG. Att upphandla produkter förknippade med rättvis handel och Fairtrade med tillämpning av LOU/LUF skiljer sig i princip inte från att upphandling i allmänhet. Samma krav på likabehandling, icke-diskriminering, transparens, proportionalitet och ömsesidigt erkännande måste upprätthållas genom hela upphandlingsprocessen. Upphandlingsprocessen brukar delas in i: Behovsanalys Marknadsanalys Specifikation Leverantörsbedömning Kontraktsvillkor () Anbudsutvärdering Kontraktstilldelning (beslut att anta viss leverantör). Av de olika delarna i en upphandlingsprocess är specifikationen, leverantörsbedömningen, kontraktsvillkor, anbudsutvärderingen och slutligen beslutet om leverantör, de som påverkas direkt av reglerna i LOU och LUF. Av de krav som uppställs i en etisk- och miljörelaterad upphandling kan många med fördel tas in i avtalet under särskilda kontraktsvillkor. Specifikation Specifikationen för ett kontrakt handlar om vilken vara, service eller tjänst myndigheten vill köpa. Denna beslutsprocess resulterar generellt i en grundläggande beskrivning av produkten, tjänsten eller arbetet. När specifikationen för ett kontrakt definieras har de upphandlande myndigheterna stor frihet att välja vad de vill köpa. Leverantörsbedömningen (Kvalificeringen) Kvalificeringen avser leverantörernas förmåga att genomföra kontraktet med hänsyn till deras ekonomiska och tekniska meriter. Beställaren ska bedöma de olika företagen, som lämnat anbud eller som ansöker om att få lämna anbud med hänsyn till ekonomisk och teknisk status. Som regel är det inte producenterna som lämnar anbud, utan anbudsgivarna är återförsäljare av produkterna som är föremålet för upphandlingen. Då blir det återförsäljarna som kommer att utvärderas. Många sociala- och miljömässiga krav tillhör den kategori krav som är införd i både LOU och LUF under rubriken för fullgörande av kontraktet. Det framgår av lagtexten att kraven kan omfatta sociala- och miljömässiga hänsyn. Kontraktsvillkor () Många sociala- och miljömässiga krav tillhör den kategori krav som är införd i både LOU och LUF under rubriken för fullgörande av kontraktet. Det framgår av lagtexten att kraven kan ha bäring på socialaoch miljömässiga aspekter. Anbudsutvärderingen Antingen ska det anbud antas som har det lägsta anbudspriset eller det anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet med hänsyn tagen till olika omständigheter som ska anges på förhand. I upphandlingsdirektiven och i LOU/LUF ges en exemplifierande lista på kriterier som kan beaktas vid anbudsutvärderingen. Där anges priset, leveranstid, färdigställandetid, miljöegenskaper, driftkostnader, kvalitet och estetiska-, funktionella- och tekniska egenskaper. Kriterierna ska vara kopplade till föremålet för upphandlingen. De kriterier som anges i förfrågningsunderlaget jämförs mellan de olika anbuden.

Mer om särskilda kontraktsvillkor Det framgår av 6 kap. 13 i LOU, under rubriken Särskilda villkor för fullgörande av kontraktet, att kraven vid en upphandling kan ha bäring på både sociala och miljömässiga aspekter. Av ingressen (33) till Europaparlamentets och Rådets direktiv 2004/18/EG framgår också exempel på olika typer av villkor som kan vara tillåtna, såsom krav på att ILO:s kärnkonventioner ska följas och miljöhänsyn tas. Dock framgår inte tillfullo vilka villkor som är tillåtna att ställa. Villkoren för fullgörandet av ett kontrakt är förenliga med detta direktiv om de inte är direkt eller indirekt diskriminerande och om de anges i meddelandet om upphandling eller i förfrågningsunderlaget. Villkoren kan till exempel syfta till att främja yrkesutbildning på arbetsplatsen och anställning av personer som har särskilda svårigheter att komma in på arbetsmarknaden, bekämpa arbetslöshet eller skydda miljön. Som exempel kan nämnas skyldighet att i samband med fullgörandet av ett kontrakt anställa långtidsarbetslösa eller att genomföra utbildning för arbetslösa eller ung domar, att följa bestämmelserna i grundläggande ILO-konventioner (International Labour Organisation) om dessa inte har införlivats med den nationella lagstiftningen eller att anställa ett större antal personer med funktionshinder än som krävs enligt den nationella lagstiftningen. 12 Sådana villkor kan alltså sorteras under begreppet särskilda kontraktsvillkor och ska framgå av annonsen eller förfrågningsunderlaget. 12) Ingressen (33) till Europaparlamentets och Rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster.

Rekommenderade krav Kriterierna nedan omfattar kaffe och kakaoprodukter (kriterier för andra produktgrupper finns på www.fairtradecity.se) och avser krav i upphandling av varor baserad på principerna för rättvis handel. Det är principer som rättvis handel-organisationer världen över ställt sig bakom och vilka institutioner inom EU uppmärksammat på olika sätt. För att underlätta för den upphandlande organisationen har kraven indelats i enlighet med upphandlingsprocessens olika delar. För tydlighetens skull bör upphandlingen rubriceras enligt följande: Kaffe och kakao för storhushåll producerad med hänsyn till social, ekonomisk och miljömässig utveckling. förslag på Krav 13, 14 Producenten ska ha garanterats ett pris som täcker hållbar produktion. Särskilda Producenten ska ha erhållit förfinansiering för en del av ordervärdet när så efterfrågats. Placering i upphandlingsprocessen kontraktsvillkor Producenten ska ha erhållit en premie för investering i ekonomisk, social och demokratisk utveckling. Producenten ska ha erhållit en extrabetalning om råvaran också är ekologisk certifierad. Varan ska vara spårbar genom hela leverantörskedjan. Framställningen av varan ska ha skett i enlighet med ILO:s åtta kärnkonventioner. 15 Framställningen av varan ska ha skett i enlighet med ILO:s konventioner 110 om plantagearbete, 148 om migrantarbetares rättigheter och 155 om arbetsskydd och arbetsmiljö (gäller endast för kooperativ som har anställd arbetskraft). Framställningen av varan ska ha skett i enlighet med ILO:s konvention R193 om policy och lagstöd lämpliga för kooperativ. Producentorganisationen ska ha demokratisk organisationsstruktur. Förbud mot kemikalier som finns med på följande listor; POP, PIC och PAN12. 16 Leverantörsbedömningen Specifikationen Bevismedel & sanktioner De krav som ställs vid en upphandling måste följas upp och kontrolleras, och häri ligger en stor del av utmaningen. Lämpligt bevismedel för att principerna för rättvis handel efterlevs är Fairtrade-certifiering, vilket styrks genom att produkterna är märkta med det internationella Fairtrade-märket. Naturligtvis måste upphandlande myndigheter och enheter godta liknande bevis som visar att en produkt lever upp till ställda krav. Dock bör krav ställas att kontrollen sker av oberoende tredje part. I avtalet bör också konsekvenser vid avvikelse finnas med, tidsfrist för åtgärd och när avtalet kan komma att hävas. 13) I Europeiska kommissionens guide Social ansvarsfull upphandling en handledning till social hänsyn i offentlig upphandling s. 32, oktober 2010 definieras detta pris som ett så högt pris så att det täcker kostnaderna för hållbar produktion, så som anständiga löner och arbetsvillkor för de berörda arbetstagarna, miljövänliga produktionsmetoder och förbättrade produktionsprocesser och arbetsvillkor. 14) Fairtrade International definierar detta pris enligt följande: Cost of Sustainable Production (COSP) are the costs related to sustainably producing a product in a social, economic and environmental way in conformity with Fairtrade Standards. 15) Omnämns i ingressen till direktiv 2004/18/EG 16) POP: The Stockholm Convention on Persistent Organic Pollutants, PIC: The Rotterdam Convention on the Prior Information Consent Procedure for Certain Hazardous Chemicals and Pesticides in International Trade, PAN 12: Pesticide Action Network s dirty dozen list (currently 18 pesticides)

bilagor Bilaga 1. Officiella texter om Fair Trade från EU 2010 Opinion of the Committee of the Regions Contributing to sustainable development: The role of Fair Trade and non- governmental trade- related sustainability schemes, 11 February 2010. Genom att beakta hållbar utveckling och rättvis handel i sin offentliga upphandling kan de lokala och regionala myndigheterna lämna ett avgörande bidrag inte bara till den medellångsiktiga och långsiktiga lönsamheten och effektiviteten i tjänsterna, utan också till social rättvisa och hållbar utveckling. RELEX-IV-026 Opinion of the European Economic and Social Committee on the Communication from the Commission to the Council, the European Parliament and the European Economic and Social Committee. Contributing to Sustainable Development: The role of Fair Trade and non-governmental trade-related sustainability assurance schemes, 20 January 2010. REX/288 2009 Opinion on Fair Trade Food by the European Economic and Social Committee Fair Trade Food Products: self-regulation or legislation? 1 October 2009 The opinion recognises Fair Trade s values and refers to the Fair Trade principles as agreed upon by the Fair Trade movement and enshrined in the Charter of Fair Trade Principles. NAT/415 Fair trade food products Communication from the Commission to the Council, the European Parliament and the European Economic and Social Committee Contributing to Sustainable Development: The role of Fair Trade and non-governmental trade-related sustainability assurance schemes, 5th May 2009 COM(2009) 215 final 2006 European Parliament Resolution on Fair Trade and development, July 2006 The resolution recognises the benefits of Fair Trade for development, poverty reduction and consumer awareness raising. It calls on the European Commission to develop a coherent EU-wide policy framework and to step up the EU s support to Fair Trade. [A6-0207/2006] 1999 Communication from the Commission to the Council on fair trade, November 1999 COM/99/0619 final Bilaga 2. Texter som refererar till Fair Trade från EU 2010 Europeiska kommissionen; Socialt ansvarsfull upphandling En handledning till social hänsyn i offentlig upphandling, Oktober 2010 European Parliament resolution on New developments in public procurement In this resolution the European Parliament supports Fair Trade Public Procurement and calls on the European Commission to do so too, by encouraging public authorities to use fair trade criteria in their public tenders and purchasing policies and by giving constructive guidelines on Fair Trade procumerent. European Parliament resolution of 18 May 2010 on New developments in public procurement Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra offentliga myndigheter att använda kriterierna för rättvis handel i offentliga upphandlingar. (2009/2175(INI) A twelve-point EU action plan in support of the Millennium Development Goals 21 April, the European Comission has adopted an action plan for EU action to speed up progress towards the Millennium Development Goals (MDGs). Therefore, the European Commission proposes to Member States a number of actions in support of MDGs. The action plan also sets out a possible EU position ahead of the UN Summit on the MDGs in September 2010. Ministerrådet och Europeiska kommissionen erkänner rättvis handel som ett av de bästa verktygen för konsekvent politik för utveckling och ett värdefullt initiativ att arbeta för att uppnå millennieutvecklingsmålen This action plan includes a package of five EU policy areas that support the European efforts to attend the MDGs. Fair Trade is referred to in: European Commission staff working document: Policy Coherence for Development Work Programme 2010-2013 SEC(2010) 421 final European Commission staff working document: Financing for Development - Annual progress report 2010: Getting back on track to reach the EU 2015 target on ODA spending? SEC(2010) 420 final 2009 Council Conclusions on Policy Coherence for Development, 17 November 2009 The Council of the European Union issued conclusions on Policy Coherence for Development (PCD) on 17 November 2009 on its external relations meeting. European Member States identify Fair Trade as a key example to make trade policy more coherent with development policy. Council Conclusions on Policy Coherence for Development Conclusion from the Consultation on Agricultural Product Quality Consumers want food to be affordable and good value for money. But consumers and traders have many other demands on the value and quality of the products they buy, apart from price. Meeting these demands is the quality challenge faced by farmers. Instead of seeing these demands as a burden, the Commission is convinced that EU farmers have a real opportunity to turn them to their advantage by delivering exactly what consumers want, clearly distinguishing their products in the marketplace, and gaining premiums in return. VC D(2009) 2007 Conclusions of the Council and of the Representatives of the Governments of the Member States Meeting within the Council on EU Strategy on Aid for Trade: Enhancing EU Support for trade-related needs in developing countries, October 2007 To promote the environmental, social and economic sustainability of Aid for Trade, the EU will: Explore possibilities for developing shared EU approaches to relevant sustainability claims systems, including fair trade, in consultation with stakeholders, in particular local ones and small producers. p.8 [13070/07] Conclusions of the Council on Aid for Trade, May 2007 The Council agrees that enhancing the quality of EU Aid for Trade includes: Promoting all sustainability dimensions of Aid for Trade including by supporting sustainable methods of production and voluntary standard initiatives, such as Fair Trade. p.5 [9555/07]

Communication from the Commission Towards an EU Aid for Trade Strategy, April 2007 Poverty and Aid for Trade: Voluntary initiatives giving consumers assurances relevant to sustainable development, such as Fair Trade, are important instruments with potential for reducing poverty and promoting socioeconomic development. p.6 [Com (2007) 163 final] Petersberg Communication on European Development Policy, March 2007 The Communication was issued by the Commission and the ministers of the member states in Petersberg, Germany Trade and development: Voluntary social and ecological initiatives, such as Fair Trade, can be an important instrument in sustainable development and poverty reduction. p.4 [Communication] Report from the European parliament on the EU s Aid for Trade, March 2007 Suggestions, 3: Recalls that Aid for Trade must improve market access for small and disadvantaged producers in developing countries; in this respect calls for 10 % of the Aid for Trade budget to be earmarked for Aid for Fair Trade. p.20 [A6-0088/2007] The Africa-EU Strategic Partnership: A joint Africa-EU Strategy One of the priorities of the Africa-EU partnership will be to help Africa improve its productive capacities, move up the value-added scale and become less dependent on raw materials and simple processed products, which in the long term is the best way to avoid a deterioration of the terms of trade and participate in, and benefit from, the global economy. Africa and the EU will also, together with other international partners, work to promote fair trade. p.9 [Africa-EU Strategic Partnership] 2006 EU Council Resolution on Renewed EU Sustainable Development Strategy, June 2006 Sustainable consumption and production: Member States should support information campaigns with retailers and other organisations to promote sustainable products inter alia products that stem from organic farming and fair trade as well as environmentally sound products. p.13 [10117/06] 2005 Opinion of the European Economic and Social Committee on Ethical Trade and Consumer Assurance Schemes, October 2005 The explanatory opinion drawn by the EESC covers wide areas of ethical trade and consumer assurance schemes, both considered by the Committee as tools contributing to sustainable development and to the direct engagement of consumers in a response to globalisation. Fair Trade is mentioned in various parts of the opinion, regarded as a subset of ethical trade but also referred to with the definition commonly agreed by the Fair Trade movement (p. 17). [REX/196 - CESE 1257/2005] Communication from the European Commission on Policy Coherence for Development, April 2005 Accelerating progress towards the Millennium Development Goals 3.6 Social dimension of globalisation, promotion of employment and decent work: The EU will enhance its support for Fair Trade, as a tool for poverty reduction and sustainable development p.14 [COM (2005)134 final] 2004 New EU Action Plan on Agricultural Commodities, Dependence and Poverty and a specific action for cotton, May 2004 In complement to its efforts relating to the international trading system, the EU stands ready to assist African cotton producing countries directly in consolidating the competitiveness of their cotton sectors. With this objective, it wants to assist countries implement comprehensive development strategies or plans for their cotton producing regions. These could among other things include: strengthening of cotton related institutions and policies that work in the interest of farmers; increased attention to risk strategies to cotton, through a focus on selfinsurance, use of risk markets and compensatory finance; capitalising on chain integration opportunities or certain niche markets, such as organic/fair trade cotton or specialty textiles or garments; enhancing capacities in the area of technological innovations and quality improvements. The EU will participate in the development of a universal cotton classification system. The EU also wants to ensure that the potential of Economic Partnership Agreements for cotton sector development is fully exploited. p.15/ 16 [EU Action Plan] Communication from the European Commission on Agricultural Commodity Chains, Dependence and Poverty A proposal for an EU Action Plan, February 2004 7.2 Proposed EU actions: 7.2.1 Promoting Corpoorate Social Responsibility internationally... The EU should furthermore take action to increase public awareness and transparency on existing fair, sustainable or ethical trade initiatives...this should enable consumers, companies and policy makers to take the right decisions. Also, although the Commission already sponsors some projects on public awareness of fair trade there may be scope for strengthening of this activity. [COM/2004/0089 final] 2002 Communication from the Commission on Trade and Development: Assisting developing countries to benefit from Trade, September 2002 The EU also intends to continue work on fair trade and trade in environmentally friendly goods and organic products, particularly from developing countries as we committed to do in the plan of implementation in WSSD p.21, [COM(2002)513 final] Communication from the Commission on Corporate Social Responsibility: A business contribution to Sustainable Development July 2002 The Commission welcomes...the rationalisation of existing labels through initiatives such as the new common fair trade label launched by the Fair-trade Labelling Organisation (FLO) and will examine the need to adopt further measures to promote fair and ethical trade p.15, [COM(2002)347 final 2001 Communication from the Commission on promoting core labour standards and improving social governance in the context of globalization July 2001 [COM(2001)416 final] European Commission Green Paper on Promoting European Framework for Corporate Social Responsibility July 2001 [COM(2001)366 final] 2000 Cotonou Agreement: New Partnership Agreement between ACP-EU, February 2000, Revised in 2010. Article 23 i) Economic sector development: Cooperation shall support sustainable policy and institutional reforms and the investments necessary for equitable access to economic activities and productive resources, particularly:...i. trade development, including the promotion of fair trade Compendium to the Cotonou Agreement 64. Cooperation shall provide support to both producer groups in developing countries and NGOs within the EU through budget headings and EDF resources. This support shall be used to finance the launching of new product lines, consumer awareness campaigns, educational activity and capacity building. ACP - EC Partnership Agreement, Second Revision consolidated text Directive 2000/36/EC of European Parliament and Council, June 2000 Relates to cocoa and chocolate products intended for human consumption, suggests promoting Fair Trade [Directive 2000/36/EC] 1994 European Parliament Resolution on promoting fairness and solidarity in North-South trade, February 1994 [A3-0373\93]

Fairtrade City Fairtrade Sverige lanserade diplomeringen Fairtrade City 2006. I dag är många kommuner diplomerade Fairtrade Cities i Sverige, och drygt tusen runt om i världen. Intresset från offentlig sektor att upphandla enligt rättvis handels principer har ökat och fler och fler vill genom sin upphandling bidra till förbättrade arbets- och levnadsvillkor för odlare och anställda i utvecklings länder. Denna upphandlingsguide för upphandlare och inköpare finner du för nedladdning på www.fairtradecity.se. Där finns också ytterligare upplysningar om krav och kriterier att ställa för andra produktgrupper. Denna skrift samt upphandlingsguiden är framtagen av Jan-Erik Falk på uppdrag av Fairtrade Sverige. Jan-Erik Falk är jurist med upphandling som specialitet och huvudlärare i offentlig upphandling hos Silf Competence AB sedan 1994. Foto: Fairtrade Sverige, Kennet Havgaard, Linus Hallgren och Tomas Nihlén. oktober 2011. Grafisk produktion LAyouten.se