I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G

I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G Allmänt om stadsbiblioteket & Kulturens Hus...1 Biblioteket i framtiden...2 Intervju med bibliotikarien Birgitta...3-4 Bibliotekets anpassning till tekniksamhället...5 Bibitotekets roll i samhället...6 MIK & Skillnaden mellan gymnasiebiblioteket & stadsbiblioteket...7

Stadsbiblioteket Stadsbiblioteket började byggas 2005 och 2007 var det klart för invigning. Det gjorde att Luleå samma år blev utsedd till årets kulturkommun.tirsén & Aili, samma arkitektur-firma som ritat Norbottensteatern fick äran att göra Kulturens Hus i och med att de tog hem vinsten i stadens arkitekturtävling. Kulturen Hus blev något nyskapande med sin utstickande arkitektur som formade sig i stora glasfasader vilket gav en klar insyn i byggnaden och det faluröda trätaket som gjorde att huset fick en tydlig karaktär, särskilt när byggaden lystes upp på kvällen. Hela byggnaden med dess charm och möjlighet till att både besöka bibliotek, teater och resturang drar dit människor i alla åldrar. Idag är Kulturens Hus eller stadsbiblioteket en mycket bra studiemiljö med ett lugnt klimat dit allt från små barn till pensionärer kommer för att studera, läsa, låna böcker eller bara umgås. Stadsbiblioteket är Luleås största bibliotek och erbjuder ett stort utbud av böcker och resurser. Man kan låna hem böcker, filmer, cd-skivor, artiklar, tidningar och ljud-böcker gratis med sitt lånekort. Det finns över 2000 böcker i biblioteket. Allt från faktaböcker, skönlitteratur, artiklar, tidningar, barnböcker osv. Biblioteket erbjuder 4 stycken datorer som har tillgång till tjänster, släktforskning, fulltext och databaser för press. Samtidigt är stadsbiblioteket en modern mötesplats dit folk kommer för att träffa vänner, umgås och studera. För små barn finns det till och med arrangerade läsgrupper och en sagogrotta där man kan sitta och läsa. I entren finns också möjligheten att plocka med sig en tidning. Byggnaden är alltid bemannad med personal som finns att fråga, och på varje våning i biblioteket finns en disk för lånefrågor, filmuthyrning osv. Linnéa Gardin 1

Biblioteket i framtiden: Biblioteken har en viktig roll att fylla i ett samhälle som ständigt förändras. Biblioteken är på sätt och vis ett samhällsminne, men har också en viktig roll att fylla som informationsförmedlare till medborgarnas utveckling. Trots detta minskar besöken på biblioteken allt mer med tiden. Om boesöksiffrorna skulle fortsätta att sjunka kan biblioteken vara hotade. Inom loppet av 100 år kan biblioteken så gott som vara utrotade. Samtidigt är det många som vill ha kvar biblioteken eftersom de fyller andra viktiga funktioner. En snabb utveckling har skett de senaste 50 åren och biblioteket har kunnat praktisera andra roller. Förut var biblioteken strikta, man var tvungen att sitta tyst och pratade man blev man tillsagd. Det har ändrats med tiden eftersom man inte endast läser och studerar på biblioteket något mer. Behovet av bibliotekarier kommer samtidigt med besöken minska med tiden. Enligt arbetsförmedlingen är personalbehoven begränsade inom biblioteksområdet, och det har till dels att göra med en ökad självbetjäning. Men också kommer de som arbetar inom yrket att minska samtidigt med pensionsavgångar. Biblioteken hade en gynnsam utveckling från åren 1960-1980 i samband med kommunreformen. Man rustade upp lokaler och bokbestånd, sedan ökade man även ut personalstyrkan. Åren därefter 1980-1990 var inte lika ljusa då det drabbades av åtstramningar och ekonomiska nedskärningar. Detta gjorde att man var tvungen att titta på den stora bilen och på nytt behövde legitimera och definiera sin verksamhet med utgångspunk i samtida kontextuella villkor. Om man blickar framåt så kan biblioteket tappa en del av sina viktiga funktioner. Eftersom vi lever i ett tekniksamhälle med en snabb media utveckling finns det risker att böcker blir mer och mer digitalt. Man kanske inte kommer till biblioteket för att läsa senare i framtiden, man kanske kommer dit för att låna datorn istället. Kunskap, kultur och information är viktiga för bland annat identitetskänsla, självkänsla och framtidstro. Om man uppnår de målen så kan biblioteken på längre sikt stärka det lokala samhällets struktur samt bidra till en social och ekonomisk livskraft. Ellen Klasson 2

Intervju med bibliotikaren Birgitta Kostet Öhgren Enhetsansvarig, teamsamordnare. Läslust barn & ungdom & kommunikation. Vi träffade Birgitta en onsdags eftermiddag i barnens läshörna. Hon verkar aningen stressad men har ett leende på sina läppar när vi sätter oss ner i soffan för att påbörja intervjun. - Varför valde du att jobba på just stadsbiblioteket här i Luleå? - Ja, varför valde jag just det? Jag har ju jobbat länge i kommunen, jag har jobbat på andra bibliotek. Jag har jobbat både i Sunderbyn och Gammelstad tidigare. Men sen tyckte jag väl att jag hade jobbat där ganska länge och då kändes det som att dehär var mycket, mycket större och det händer väl lite mer, kanske lite mer utamaningar. Så det är väl svaret på frågan varför jag valde att jobba just här. - Hur upplever du att biblioteket har påverkats av samhällets ökande mediautbud? - Asså det är ju klart att vi påverkas av det, och dels så har vi ju också tagit till oss en del nya medier, blandannat dehär med ljudböcker, det har ju blivit stort hos oss, det är många som läser ljudböcker. Sen har vi ju lite filmer, och då är det ju så att de hyr vi ut, vi kan inte låna ut de gratis, utan vi hyr ut de. Så vi tar in lite, och då tar vi in bara precis så vi får ihop så vi kan köpa nya filmer. - Okej. Sen så kommer ju det här med e-böcker också, det påverkar väl oss. Om man ser generellt i landet så går ju utlåningsstatisken ner för biblioteken. Men inte för oss. Vi går uppåt. Det är ju 7 och ett halvt år sedan biblioteket flyttade hit från det gamla stället. Och precis efter flytten så var ju besöksifforna rakt upp, och utlånen steg också ganska mycket. Sen har vi haft en liten, liten svacka, men nu ökar vi igen. Så vi kan ju inte säga att det påverkar oss på det sättet att våra utlån minskar, det kan man inte säga. Rent generellt i Sverige är det nog så, men inte hos oss. Men vi märker ju att folk gör annat och att man delar sin tid med andra saker, det är klart att vi märker. Det märks väl kanske på barn också, det ser man ju när man gör stora såna här läsundersökningar, att läsförmågan och läsförståelsen minskar. Det spekulerar man ju i vad det beror på, men jag kan väl tänka mig att en orsak kan vara just att man gör mycket annat. Och då kan dehär andra medierna vara en del i det. Sen kan man ju göra andra saker också, man håller på med idrott och så. - Ja, man har lite mer att göra, lite mer fritidsaktiviteter eller är det så du menar? - Jo, vi har ju mycket att konkurera med, det har vi. - Mm, ja, jo. (Birgitta fnissar till). - Vilka åldersgrupper upplever du att det är som besöker biblioteket? Är det mer eller mindre av någon specifik åldersgrupp? - Ja, dedär kanske jag hade behövt förbereda mig på för att ge er exakta siffror, men jag tror, asså en känsla är ju att alla kommer, ni ser ju dehär är ju här (pekar på de små barnen som leker brevid soffan). Allt från små barn till äldre. Och det är ju klart, barn kommer hit med sina föräldrar, och vi har jätte mycket barnfamiljer som kommer, framförallt på helgerna, lördag söndag. Man går hit och man hänger och man är här. Och det är ju då föräldrar som kommer med sina barn. Men sen har vi ju, om man då genereliserar lite grann, så har vi ju mycket tidningsläsare. Och det är mycket pensionärer som är här, asså dagligen som är här. Och ganska mycket män som kommer hit och läser tidningen. Kvinnor också, men där dominerar männen. - Okej, och så är det väl mycket studenter som kommer hit och pluggar också? - Ja precis, mycket studenter. Asså de lånar böcker också, de lånar kurslitteratur. Och vi köper ju inte all kurslitteratur, såna här special kurser på LTU, det gör vi inte, men en hel del köper vi iallfall. Så får man låna de, man ställer sig i kön på universitetet när det är utlånat och då vänder man sig till oss. Så på den frågan svarar jag nog, alla. - Ja haha, det får du göra. - Är du orolig för att bibliotekets roll i samhället kommer att minska och därmed att yrket som bibliotikarie kommer att dö ut? - Det här var nog den svåraste frågan. - Ja, det var en lite svår fråga. Men det är mer vad du tror om det. - Jag tror nog såhär, att våran roll både som bibliotek och rollen som bibliotikarie då, förändras och vi måste hänga med i dendär förändringen. Man vill ha andra saker av oss nu, än vad man har velat förut. Sen tror jag att människors bild, det hör man när folk kommer hit också, att de tror och tycker ju att Ellen klasson (intervjuade 3

det ska vara tyst här, de har lixom kvar sin gamla bild av bibliotek. Trots att vi har byggt dehär huset och är ju ett ganska annorlunda bibliotek mot för vad det var tidigare. Det är ju inte det där att det ska vara tyst längre. Vi bjuder ju hit bebisarna och vi har ju massor med saker som låter. Och just dehär huset är ju ett jättebra ställe inne i stan, det är ett hängställe. Asså folk kommer hit för att träffas här, man hänger här. Och då om man är småbarnsförälder eller om man är student eller om man är penisonär, så kommer man hit och träffar sina kompisar. Så att jag tror att det är en jättestor del av vår verksamhet. Och där gäller det att bara hänga med. Vad vill folk göra? Vad vill folk ha? Hur vill de att vi ska ha öppet? Asså ja, att hänga med. Men yrket har ju förändrats jätte, jätte mycket, det har det gjort. Och kanske har man jobbat länge, så kan ju det vara lite svårt att ta till sig och att lixom, jaha nu måste jag kunna sätta på en dator och spela upp babysånger osv. Det gjorde man ju inte förr. Men det gäller ju att se utvecklingen och tänka vad kan vi använda för teknik tillexempel, som passar oss. - Ja, det blir nog mycket anpassning. - Jo, och sen historiskt sett så är vi ju en folkbildande instution och det ska vi ju forsätta att vara. Sen att folkbildningen ser lite annorlunda ut nu, man lär sig inte allt genom böcker utan man måste kanske kunna använda datorer, läsplattor och allt sånt. Där måste vi ju hänga med. Vi försöker. - Ja det är ju bra. - Vet du varför man valde att satsa på att bygga Stadsbiblioteket? Var det stor efterfrågan just då eller? - Asså det var väl såhär. Det började nog för länge, länge sen. Man brukar säga att det tog 50 år från första ideén till beslutet. Och det började med att man behövde en konsertsal, för det fanns ju faktiskt inte då. En sån där riktigt stor offentlig. Så de som håller på med musik och sådär, de drev ju den här frågan väldigt mycket. Och sen såg man att det kan bli en kulturfråga, så att man kan flytta in då både bibliotek och konsthall. Man flyttade ihop allting till det här huset och det blev ju en jättestor samlingsvinst. Och sen var man också tvungen att, för att kunna driva dehär stora huset så puttade man in det här med kongress, konferens. Vi har ju konferenslokaler i huset och vi drar ju in pengar på det. Det hör ju till kulturförvaltningen, det är ju en del i det. Som biblioteket är en del. - Hur många är ni som jobbar här på biblioteket? - Just här i huset så är det ungefär mellan 20 och 25, det varierar och beror lite på hur man räknar. Det finns många som jobbar på andra bibiotek också, delar av sin tid. Men mellan 20-25. - Okej, är det mer kvinnligt eller manligt? - Det är klart kvinnodominerat, det är det. Om vi pratar bara vårat hus så har vi ju 4 män. Och sen är det ju också så att det är två yrkeskategorier fortfarande, antingen kan man vara bibliotikare och då har man högskoleutbildning eller universitets-utbildning, eller så är man biblioteksassistent och då har man ingen formell utbildning. Men många har ju utbilnding ändå. - Jaha okej... - Det visste ni inte? - (Hon skrattar till och ler mot oss). - Ne det visste vi inte, det var något nytt. - Där håller man på att fasa ut biblioteksassistenterna nu. Så om en biblioteks-assistent går i pension tillexempel så gör man om den tjänsten till en bibliotikare-tjänst. -Vad tror du att biblioteket kommer att ha för roll i samhället i framtiden? - Jag tror, det var ju det jag var inne på där, som mötesplats. Det tror jag är en jätte viktig uppgift, och sen också det med folkbilning, om man nu kallar det för det. För det är olika grupper i samhället som kanske inte har ekonomi för att ha egna datorer, plattor, jamen allt det där. Eller inte, ur den utbildningen som gör att man kanske skaffar sig den informationen själv. Och de har ju en plats här. Och sen litteraturförmedlingen, det är roligt att läsa. Och vi kan förmedla det vi tycker är bra litteratur. Du tror att det kommer att bli mer att man kommer hit för att använda datorer och tekniken? - Asså dedär vet jag inte. Böckerna kommer ju att försvinna, det tror jag. Men på ganska lång sikt. Och dehär med gamla böckerna, att rota i lixom magasin och arkiv, såna människor kommer alltid att finnas, som vill ha kvar böcker i den formen. Men vanliga läsare kommer ju att anpassa sig. Och det är ju smidigt att ha en platta med sig när man far på semester. Och man kan ju ha alla sina böcker där. Men det är jätte svårt att säga hur lång tid detta kommer att ta. Men vi kommer att ha böcker länge till. Det tror jag. - Jaa, det var de frågorna vi hade. Tack för att vi fick ta lite av din tid. Du hade väldigt bra svar, så vi är nöjda. Tack så mycket! - Tack själv, det var roligt tycker jag! Linnéa Gardin färdigställt 4

Bibliotekets anpassning till tekniksamhället: Man kan se att det har skett en stor anpassning till tekniksamhället i biblioteken runt om i Sverige. Nuförtiden finns de flesta böcker att få tag i via internet. I och med att utbudet av de tryckta medierna ökar så ökar även användandet av e-medier. Många upplever det smidigare att läsa på datorn, telefonen eller paddan. Trots att biblioteken anpassat sig genom större möjligheter att använda sig utav medier, såsom ljudböcker, utlånande av filmer och datorer, så kan man se en generell minskning av det fysiska utlånandet bland biblioteken i Sverige. Sedan 2009 har e-boksutlåningen ökat med hela 289 procent. Trots detta är fysiska medier fortfarande dominerande fast att det sjunkit med 1,6 miljoner lån sedan 2011. En orsak till detta kan vara att många bibliotek stängts ner. Totalt så har den fysiska utlåningen minskat med ungefär en halv miljon utlåningar i takt med att antalet fysiska besök i biblioteken också minskat med ca 2 miljoner. Vi intervjuade biblotikaren Birgitta som jobbar på stadsbiblioteket i Luleå, och hon säger att Om man ser generellt i landet så går ju utlåningsstatisken ner för biblioteken. Men inte för oss. Vi går uppåt. Linnéa Gardin 5

Bibliotekets roll i samhället: En undersökning gjord av biblioteksföreningen visar att utav sjukvården, universitet/högskolor, polisen, radio/tv, grundskolan, regeringen och arbetsförmedlingen, så är bibliotek den samhällsinstution som folk har störst förtroende för. 70% har mycket eller ganska stort förtroende för biblioteken i samhället. Och hela 85% anser att biblioteken är viktiga för samhällets funktion. Biblioteken har en viktig roll i samhället. Inte bara för människors läsförmåga och barns läsutveckling, utan också för den sociala biten. Idag går folk till bibliotek för att finna kunskap och söka fakta. Men även för att läsa för att man finner det roligt, kanske avslappnande. För att umgås och träffa vänner och bekanta. Mycket studenter kommer till biblioteken för att studera och plugga i den oftast ganska lugna miljön. Barn kommer dit med sina föräldrar som en aktivitet för hela familjen att sitta och läsa och välja och låna hem böcker tillsammans. Biblioteket har blivit en mötesplats där man träffas och är tillsammans, för likvärdiga syften. I och med att samhället idag är överrumplat med informartion från alla olika håll och kanter, särskilt via medier. Så blir ju frågan om källkritik ganska central. Undersökingar visar att många litar på biblioteket som en seriös källa. På det sättet har biblioteket en viktig uppgift, eftersom att folk förlitar sig på biblioteket. Att det erhåller viktig och seriös information. På så sätt måste biblioteket leva upp till sitt rykte och därmed hänga med i utvecklingen. Biblioteket var förut folkbildande. Idag hittar vi information på andra sätt, men vi kommer nog att forsätta att använda biblioteket som en sorts källa. Linnéa Gardin 6

Vad är MIK? MIK, media och informations kompetens som det betyder är till hjälp för att vi ska kunna förstå mediers roll i samhället. Vi själv ska kunna kommunicera och skapa innehåll på nätet, samt analyser och hitta information. MIK anses vara en nödvändig kompetens för alla idag. Statens medieråd har tagit fram material som inriktar sig mot lärare, bibliotekarier och föräldrar. MIK är viktigt för att dagens samhälle blir mer och mer tekniskt. Ett stort antal av de offentliga och privata samtalen förs via medier nuförtiden. MIK ger kunskaper och förmågor att göra röster hörda och hjälper till att fatta medvetna beslut. Det är även en stor lämplig egenskap för att kunna utöva rättigheter och skyldigheter i vårt demokratiska samhälle. MIK är särskilt viktigt för barn och unga eftersom de tillbringar en stor del av sin tid på sociala medier. De vuxna har ett ansvar att ge barnen verktyg som stärker deras kritiska förmågor. Samt ge barnen stöd så de självständigt kan hantera problem som kan uppstå. Statens medieråd har fakta kring barns och ungas medievanor från 0 till 18 år. MIK vill kort och riktigt minimera risker i mediavardagen men samtidigt maximera möjligheter. Vad är skillnaden mellan gymnasiebiblioteket och stadsbiblioteket? Luleå stadsbibliotek ligger som man hör på namnet, mitt i centrum. I kulturens Hus som dessutom är Luleås kultur-fenomen med både bibliotek, konsthall, konferens och konserthall. Gymnasiebiblioteket håller till i gymnasiebyn, i centrum för de fyra olika gymnasieskolorna: Hackspetten, Örnen, Kungsfågeln och Lärkan. Statistik visar att det finns ett tydligt samband mellan avståndet till biblioteket och hur ofta man använder det. Det gör ju att stadsbiblioteket drar mer folk samt folk i alla olika åldrar, till skillnad från gymnasiebiblioteket som mest har besök av gymnasieelver. Men för gymnasie eleverna så fyller ju gymnasiebiblioteket en viktig funktion. Det är nära och man hinner gå dit och studera på raster och luncher. Som elev på skolan får man låna böcker gratis och en del av lektionerna hålls även i biblioteket. I stadsbiblioteket får man ett lånekort som man sedan kan låna böcker med. Båda biblioteken erbjuder ljudböcker och datorer att låna. Skolan använder gymnasiebiblioteket i ett utbildande syfte för ungdomarna och som ett hjälpmedel under skolgången. Stadsbiblioteket har en större bredd på sina besökare och erbjuder ett större ett större utbud av allting eftersom att de inte bara riktar sig mot ungdomar. Ellen Klasson 7 Linnéa Gardin