Final report on stakeholder input

Final report on stakeholder input Action 1, BIOGASSYS, Decision making tools for the establishment and expanding of biogas production and consumption

Innehållsförteckning 2 (15) Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Workshopar... 4 Datum... 4 Medverkande... 4 Program... 4 Inbjudan... 4 Sammanställning av input... 5 Substratkategorier... 5 Avloppsslam... 5 Matavfall... 5 Industri... 5 Gödsel... 6 Odlingsrester övrigt... 7 Odlingsrester halm... 8 Energigrödor... 8 Nya lager till GIS-verktyget... 8 Allmän diskussion... 9 Slutsatser... 12 Hur går arbetet vidare nu?... 13 Bilaga: Inbjudan... 14

Inledning Hösten 2012 genomfördes fyra workshops kring det GIS-baserade planeringsverktyget och beslutsfattarguiden, genomförda inom LIFE+ projektet BIOGASSYS. De frågeställningar som lyftes fram och den input som mottogs genom dessa träffar sammanfattas i denna rapport och kommer användas för att styra riktningen på det fortsatta arbetet. Bakgrund 3 (15) BIOGASSYS projektet startade september 2010 och är ett EU-projekt inom LIFE+. Projektet är av demonstrationskaraktär och belyser hela kedjan från råvara till användning. Arbetet löper under fem år och sker i samarbete med Malmö Stad, Trelleborgs kommun, E ON, Skånska Biobränslebolaget, LTH och WSP. Inom projektet, eller i anslutning till projektet, finns följande verktyg som är under utveckling eller redan är färdigställda: - GIS-baserat planeringsverktyg, är ett kartverktyg som på ett lättillgängligt sätt ska ge en övergripande bild av den lokala biogaspotentialen och avsättningsmöjligheterna. - Potentialstudien, Biogaspotential i Skåne. Som ett första steg i att bygga upp kartverktyget studerade Envirum, i samarbete med Länsstyrelsen, tillgången till substrat för biogasproduktion i Skåne. Det finns sammanställt i denna studie. - Excelunderlag. Bakgrundsdata från potentialstudien finns tillgängligt i denna fil. - Handledarmaterial. Skrevs av Envirum för att ge vägledning kring hur data i excelunderlaget kan användas vid en fördjupad studie och hur man ska förhålla sig till beräkningsmetoderna som har använts. - Investor s and decision maker s guide (beslutsfattarguiden) är en del av BIOGASSYS och ska ge handledning kring viktiga aspekter vid framtagande av handlingsplaner för biogas. Dessa material presenterades på workshoparna. Potentialstudien, excelunderlaget till GIS verktyget och handledarmaterialet finns publicerade på www.lansstyrelsen.se/skane/biogasverktyg. I studien har mindre poster gallrats ut som sedan dyker upp när man börjar inventera på detaljnivå. Studien har genomförts för att få en indikation på hur stor mängd råvara som skulle kunna användas till biogasproduktion. När det studeras djupare finns en del aspekter som kan undersökas mer detaljerat än vad som genomförts i detta första steg. För ett sådant arbete finns ett handledarmaterial som beskriver hur dessa data, som finns summerade i excelunderlaget, ska hanteras vid en fördjupad studie. Potentialstudien är alltså tänkt att användas som en utgångspunkt och belysa vilka substrat som kan vara intressanta att titta närmare på. Syfte Syftet med dessa workshopar var att samla in frågor och funderingar för att kunna styra det framtida arbetet med verktyget, och utvecklingen av ett material för beslutsfattare, i rätt riktning. Vilka områden bör det fokuseras på? Vilken information saknas? Vilka funderingar finns kring biogas som kan besvaras inom ramen för projektet?

4 (15) Workshopar Datum 22 november 2011 på Miljöförvaltningen i Helsingborg, 9 deltagare. 25 november 2011 på Länsstyrelsen i Malmö, 14 deltagare. 2 december 2011 på Länsstyrelsen i Kristianstad, 6 deltagare. samt 19 december 2011 i Helix-huset i Malmö, 9 deltagare. Medverkande Medverkande på workshoparna var Johannes Elamzon från Länsstyrelsen i Skåne län, Lovisa Björnsson eller Mikael Lantz från Envirum samt Kjell Christensson och Desirée Grahn från Biogas Syd. Program De tre första träffarna bestod av presentationer av Biogas Syd, Envirum och Länsstyrelsen Skåne och därefter en diskussion kring GIS-verktyget och dess möjligheter att utvecklas. Den sista workshopen var riktad mot kommuner som har tagit ett beslut att göra, alternativt har påbörjat, en fördjupad analys av biogaspotentialen och innehöll en kortare genomgång av projektet samt demonstration av handledarverktyg för fördjupad analys som arbetats fram inom BIOGASSYS. Inbjudan Inbjudan gick ut till tjänstemän på Skånes kommuner, konsulter, Biogas Syds medlemmar samt planerare på Länsstyrelsen. Inbjudan finns bifogad.

Sammanställning av input 5 (15) Här lyfts fram vilka frågeställningar som diskuterades under workshoparna, sorterade efter substratkategori samt potentiella nya GIS-skikt och allmänna frågeställningar. Följande stycken speglar vilka osäkerheter och funderingar som finns kring biogas och baseras på de frågor och ämnen som diskuterades. De flesta avsnitt föregås av en frågeställning och är skrivna som svar och resonemang kring specifika spörsmål. Substratkategorier Avloppsslam Hur stor del av avloppslammet tas omhand idag? Största delen av slammet tas redan tillvara till i biogasproduktion och möjligheterna att öka produktionen från denna post är därför begränsad. Ett problem med rötresten är de begränsade möjligheterna att använda den som gödsel på grund av den kan vara bärare av patogener. Substratet har även låg mobilitetsfaktor (mobilitetsfaktorn är beräknad som metanutbytet per ton och speglar lönsamhet i att transportera ett substrat) samt låg metanpotential och TS-halt. Matavfall Potentialstudien har inte tagit hänsyn till insamlingsgrader som kan skilja sig åt mellan olika kommuner beroende på dess hantering eller målsättningar för insamling av organiskt avfall. Potentialstudien visar den totala potentialen från matavfall vid heltäckande insamling. 100 % av avfallet kommer aldrig att kunna sorteras ut men det kan ändå vara intressant att redovisa den siffran för att se den maximala potentialen. Avfall Sverige uppskattar mängden avfall till 100 kg/person, och utöver detta har 30 kg/person motsvarande avfallet från restauranger och storkök. Frågan är även vilken insamlingsgrad som man ska räkna på. Det nationella målet för utsortering ligger på 35 % och motsvarar därmed vilken nivå som är rimlig generellt. Helsingborg ligger dock närmare 50 % och varje kommun måste därför göra ett eget avvägande om vilken nivå som är rimlig att anta. Det kan finnas ett värde i att lokalisera storkök som vanligtvis har större mängder avfall vilket kan ge stor potential. Industri Det finns ett stort mörkertal när det gäller industrier med biogaspotential. Industrier som inte finns inkluderade kan dock lokaliseras vid en eventuell fördjupad studie. Exempelvis har Eslöv 120 registrerade livsmedelsindustrier men endast 2 större som lämnar miljörapport och som därmed är inkluderade i denna studie, med syfte att ge en översikt över potentialen. När en fördjupad inventering genomförs kan exempelvis företagsregistret på SCB eller UC användas. Kommunens miljöinspektörer kan också tänkas ha register på olika industrier och dess substrat. Det kan tänkas finnas industrier i andra branscher än inom livsmedel som kan ha avfall av intresse för biogasproduktion. De kan vara svårare att komma åt men kan identifieras med lokalkännedom

6 (15) och/eller kommunikation med lokala industrier. Exempel på sådana industrier kan vara produktion av RME, papper, etanol, färg, diverse kemiska produkter etc. Hur kan dessa undersökningar samordnas mellan kommunerna? Det gäller att tänka igenom var gränsen ska dras för vilka industrier som ska inkluderas. Hur ska gränsen dras? Vid antalet anställda, omsättning? Det kan vara så varierande att den bästa metodiken kan vara att göra en grovmaskig inventering, sålla ut de allra största och sedan ta ställning i varje enskilt fall. Detta ställningstagande till antalet industrier får tas i varje enskilt fall och kommer troligtvis till stor del bero på storleken på kommunen och om denna klassificeras som tätort eller landsbygd. Tiden begränsar möjligheterna att finkamma området på industrier som inte redovisats i den övergripande studien. Hur viktigt är det att djupdyka mer själv eller ger miljörapporterna tillräckligt med information? Kontakt med företagen kan tas om det uppstår oklarheter gällande miljörapporterna, annars ska informationen i dessa vara tillräcklig. Avfall från industri är komplext eftersom det finns så många olika typer av avfall i samma kategori, med varierande metanpotential. I potentialstudien fördelas avfallet från livsmedelsindustrin i olika substratkategorier. Exempelvis delas potatisindustrin och mejerirelaterade substrat i diverse råvaror och slakteriavfall i bland annat tarmar, kött- och fettdelar. En hel del av dessa material behandlas redan på andra sätt, exempelvis försäljning, förbränning, jordförbättring eller djurfoder. Biogasproducenter har inte samma ekonomiska möjlighet som många andra aktörer att ge ersättning för substrat vilket kan försvåra möjligheten att konkurrera om dessa. Frågan är också vilket som är bäst ur ett systemperspektiv - är det bättre att industrirestprodukterna går till foderproduktion eller till biogas? Detta är ett komplext system med många osäkerheter. Om materialet inte går till foderproduktion så måste fodret ersättas, vilket kan ske med exempelvis importerad soja, vilket ökar behovet av transporter. Om det används till djurfoder kan det komma till biogasproduktion i vilket fall, i form av gödsel. Det kan även vara så att substratet ifråga inte har tillräckligt hög metanpotential för att det ska vara lönsamt att göra biogas utav. Om det då istället betalar sig bättre att göra grisfoder av det kommer det till nytta och kan gå till biogasproduktion ändå, i form av gödsel. Industrier med större mängder avfall behandlar det själva på grund av att ekonomin blir god för processen. En möjlighet är därför att identifiera industrier som inte är i den storleksordningen att de har en ekonomisk möjlighet att behandla sitt avfall själva men för vilka ett samarbete med andra mindre anläggningar skulle kunna vara intressant. Gödsel I handledningsmaterialet för fördjupad inventering är översikten över potentialen från gödsel blank för vissa församlingar. Statistiska underlaget är då för lågt för det området. Om det är noll så betyder det att det inte finns någon gödsel/några djur inom denna församling. Nästa steg i analysen blir därför att undersöka på gårdsnivå för att öka detaljnivån. Av sekretesskäl redovisar SCB endast antalet djur inom en församling om det finns ett visst antal gårdar. Ett område där det inte redovisas några lantbruk kan därför inhysa ett större lantbruk, med stort utslag på potentialen, som inte synliggörs i SCB:s statistik på grund av sekretess. I det läget gäller det då att inte publicera data som inte är offentlig. Det kan skilja sig åt mellan gårdar, vilken information man vill och inte vill delge, och

får utvärderas i varje enskilt fall. En distinktion kan göras mellan arbetsmaterial och publicerat/offentligt material, där arbetsmaterialet aldrig blir tillgängligt för gemene man. På det sättet kan känslig information skyddas. 7 (15) Vid fördjupad analys av tillgängligt material bör betesperiodens längd, mängden gödsel och TS-halt på gödseln undersökas. När det gäller mängden kan det tänkas vara relativt enkelt att uppskatta mängden flytgödsel men svårare med det fasta, på grund av det är lättare att uppskatta fyllningsgraden av en gödseltank. Denna studie kan genomföras i samband med tillsynen av lantbruk där man kan utöka undersökningen med ytterligare frågor. Likt odlingsresterna varierar dessa mängder kraftigt och kan vara svåra att uppnå hög noggrannhet för. Var går gränsen för tillsynen? När krävs inte tillsyn av en gård och dras denna gräns vid samma nivå som när gården inte längre är intressant för biogasproduktion på grund av för små volymer? Det är svårt att svara på men på det sättet hade intressanta gårdar lätt kunnat sållas ut. Områden med mycket gödsel får sålla ut vilka gårdar som ska tas med, där gödselvolymen är tillräckligt stor för att vara intressant för biogasproduktion. Gödsel lämpar sig inte för längre transporter på grund av den låga TS-halten. Man kan därmed vara relativt säker på att om det inte redan existerar en biogasproduktion i området så är inte gödslet intecknat för annan biogasproduktion. Vid etablering av en produktionsanläggning gäller det då att ta hänsyn till materialets låga TS-halt och hitta den optimala placeringen av en anläggning för att minimera transportbehovet. För denna beräkning kan ett GIS-verktyg användas för att hitta den optimala placeringen av en biogasanläggning i förhållande till var råvarorna finns. Svingödsel har minskat betydligt under 2011 på grund av de rådande dåliga ekonomiska förhållandena för svinuppfödare. I dagsläget finns viss osäkerhet hos enskilda lantbrukare om man ska fortsätta med svinproduktionen och det kan därför möjligen blir minskade mängder av detta substrat. Gödsel är särskilt intressant som råvara för biogasproduktion eftersom det ger stora miljömässiga fördelar. Det bör därför undersökas närmare. Odlingsrester övrigt Vad händer med odlingsrester idag? Det skiljer sig åt mellan gårdar men normalt sett plöjs betblasten ner och potatis besprutas så den förtvinar. Varför används inte substraten till biogasproduktion idag? Det är till stor del en ekonomisk fråga, det är i dagsläget billigare att plöja ner detta material eftersom bärgning och lagring betyder en extra kostnad. Det kräver även extra arbete vilket måste kunna motivera ett utbrett upptag. Det finns en annan problematik som måste lyftas fram. Om man ska röta något och sedan använda sig av rötresten som gödslingsmedel ställs höga krav på kvalitén hos det gödslet för att undvika föroreningar, exempelvis kadmium. Ex betor drar till sig större mängder mineraler, bland annat kadmium, som hamnar i rötresten och kan göra att den tillåtna gränsen överskrids. Om betresterna istället plöjs ner kringgås dock denna problematik.

8 (15) Hur ser ekonomin ut för upptag och biogasproduktion av odlingsrester? Ensileringen och uppsamlingen medför en kostnad men i övrigt är metanpotentialen god för substratet vilket möjliggör produktionen av större volymer biogas och en bättre produktionsekonomi. När det gäller odlingsrester kan det vara svårt att få ett tillförlitligt resultat från fördjupad inventering eftersom mängderna och substraten konstant ändras. Det blir svårt att få pålitliga värden men är ett viktigt substrat och är därför intressant att inkludera i studien. Hur märks det i materialet och GIS-verktyget om råvarorna redan används? Det blir aktuellt först vid fördjupad inventering då man får titta närmare på vilka mängder som finns att tillgå och hur dessa material används i dagsläget. Detta diskuteras vidare i Fel! Hittar inte referenskälla.. Har möjligheter med fånggrödor och skörd av skyddszoner tagits med i potentialstudien? Det har inte tagits hänsyn till i den potentialstudien som har genomförts men skulle kunna komma fram i kontakt med lantbrukare vid fördjupad utredning. Odlingsrester halm Halm är, av praktiska skäl, problematiskt i biogasproduktionen. Bland annat kräver den finfördelning för att kunna användas i en produktionsanläggning. Ett alternativ till att använda halmen direkt är att pelletera den vilket förenklar rötningsprocessen och möjliggör en god ekonomi vid längre transporter. Nackdelen är att pelleteringsprocessen använder upp ca 10 % av energin som finns i substratet. Bör halmen främst användas som energikälla genom förbränning och inte biogasproduktion? Det kan tänkas kosta för mycket energi och pengar att använda halmen till biogasproduktion och substratet kan därför vara bättre lämpat för uppvärmning genom förbränning som använder sig av beprövade och enklare tekniker. Själva upptaget av halmen kräver också viss teknik som ännu inte är ekonomiskt intressant. Men på lång sikt kan man dock tänka sig att teknikutveckling leder till att halmen blir intressant och potentialen bör därför ändå redovisas. Energigrödor Om energigrödor skulle odlas på 5 % av arealen i Skåne skulle energipotentialen uppgå till 600 GWh/år. I dagsläget finns energigrödor på ca 2 % av arealen. En intressant jämförelse är den mellan potentialen som finns i odlingsresterna, 900 GWh/år. Odlingsrester skulle, i det fallet, kunna ge större mängd biogas än från energigrödor. Nya lager till GIS-verktyget Under diskussionerna framkom vilka nya skikt som skulle vara intressanta till verktyget. De som lyftes fram var följande: - Spridningsarealer. Att räkna fram de som är teoretiskt tillgängliga för spridning av rötresten. - Användningsområden för gasen o Gasnät (lokala & regionala) o Industrier o Mackar

9 (15) o Bussdepåer - Trafikflöden för att kunna se potentialerna för avsättning. - Energianvändning för att kunna se potentialerna för avsättning. - Fribelägenhet till befintlig bebyggelse - Transportvägar o Exempelvis kan beräkningsmetodiken som användes i projektet Biogas Färs användas för att avgöra den optimala placeringen. o Metoden ska ta hänsyn till mobiliteten och mängderna - Befolkningsmängd Fler möjligheter och behovet av data kan komma fram så småningom när fördjupade studier påbörjas i kommunerna. Allmän diskussion Under diskussionerna rådde osäkerheter kring om kommunernas olika GIS-program kunde kommunicera med varandra. Det tycks inte vara något större problem utan det ska gå att översätta mellan olika system. Vissa material påverkar varandra om de väljs att rötas tillsammans. Det finns exempelvis substrat som inte kan rötas enskilt utan kräver blandning med andra material. Sådana samrötningseffekter finns inte med som en aspekt i potentialstudien utan är rimligt att studera närmare i planeringsstadiet för en anläggning. I ett första steg får det dock antas att det kan rötas tillsammans. Hur viktig är tillförlitligheten hos data, att referenser kan anges? Inventeringen rör material som ständigt förändras beroende på skördenivåer, antal djur, befolkningsmängd etc och kommer därför alltid endast visa en ögonblicksbild av läget. Det går alltid att göra någon typ av bedömning av rimligheten i resultatet och felsöka referenserna på så sätt men ett ställningstagande om referenser får göras i varje enskilt fall. För att olika kommuners detaljerade inventeringar ska kunna bli jämförbara bör de samordnas så att liknande antaganden görs. I excel-delen av handledarmaterialet finns metanpotentialen och TShalten angiven och är därför densamma kommunerna emellan. Dessa faktorer kan vara svåra att definiera och för substrat med stora osäkerheter kring metanutbytet finns därför ett spann angivet mellan vilket metanpotentialen kan ligga. Det ska också noteras att det värdet inte gäller produktion i teorin utan är omräknat till att representera praktisk drift. Det som redovisats som teoretiskt möjligt har därför räknats ner till ca 80 % av värdet. Vid genomförande av en detaljerad studie kan man använda sig av excelunderlaget och handledarmaterialen. Handledarmaterialet består av en rapport och en excelfil som kan användas som dokumenteringsmall vid en fördjupad studie. Resultat från en sådan studie skulle sen kunna kommuniceras tillbaka till GIS-verktyget som kan kompletteras med den lokala inventeringen. Det skulle dock kräva mycket styrning och vem som skulle ställas som ansvarig för det är fortfarande ett frågetecken. En återkoppling av detta slag skulle ge möjlighet att se hur väl potentialstudiens resultat stämmer överens med mer detaljerade studier.

10 (15) Det finns många frågor kring vilken information som är offentlig och vad som får publiceras. Viss data finns inte med i potentialstudien på grund av att den, av sekretesskäl, inte har publicerats i diverse statistiska databaser. I varje enskilt fall, i kontakt med industrier eller lantbrukare, måste ställningstagande göras om vad som är offentlig eller icke-offentlig information och frågan ställas till kontaktpersonen om tillåtelse att publicera. Ett arbetsmaterial är dock inte offentligt och denna publiceringsproblematik kan därför kringgås medan studien genomförs. Det räcker därmed att publicera en summering av resultat och på så sätt skydda känslig information. Information kan eventuellt finnas hos kommunen för de industrier och lantbrukare som är anmälningspliktiga. Det kan dock variera från kommun till kommun. NIMBY (Not In My Backyard) problem kan bli ett hinder för biogasen på sina håll. Nya etableringar har stoppats tidigare på grund av bland annat diskussioner kring luktavsläpp från anläggningar. Detta måste hanteras på rätt sätt genom noggrann informering och användande av rätt teknik som minimerar lukten. En anläggning får inte ge dålig publicitet och hindra nya anläggningar. Det finns många frågor kring vilka substrat som behöver hygieniseras och vilka regler som gäller kring detta. Det beror på vilka som klassificeras som avfall och inte. Många frågeställningar rör transport av gasen. Förutsättning skiljer sig åt mellan olika delar av Skåne. Tillgång till gasnät för distributionen enkel medan områden utan den förmånen måste lösa det på annat sätt. Vid anläggande av gasledning kan man försöka hitta synergieffekter och anlägga gas samtidigt som bredband/fjärrvärme/vatten/etc. Den avgörande faktorn blir vad olika transportalternativ kostar. Det finns inget enhetligt svar på dessa frågor utan de får diskuteras ytterligare i planeringsstadiet och alternativ får övervägas för varje enskilt fall beroende på placering. Det saknas information i potentialstudien om var biogasen används idag. Går gasen till kraftvärmeproduktion eller ren värmeproduktion? Uppgraderas gasen och distribueras? Facklas en mängd sommartid? Den mängden kan då kanske adderas på potentialen? Finns det möjlighet till en uppgraderingsanläggning så att den gasen tas tillvara eller kan man, under perioder, frakta gasen eller substratet till en produktionsanläggning med uppgradering? Kan adderas till potentialen och därmed kanske öka lönsamheten för en uppgraderingsanläggning. En aspekt som saknas är vad substraten används till idag. Viss del av materialen omvandlas redan till biogas och bör därför inte finnas med som en potentiell post. Oftast gör lokalkännedom att man på förhand vet vilka det gäller men det kan hända att materialen inte används lokalt utan förflyttas längre sträcka. Mobiliteten kan vara en varningsklocka för när substrat eventuellt används på annan plats. En hög mobilitet gör det lönsammare med längre transporter. Exempelvis har matavfall hög metanpotential och kan fraktas längre sträckor i motsats till exempelvis gödsel. Planeringen av en biogasanläggning kan ändå kommuniceras med ägare av intressanta substrat vars substrat redan är intecknade eftersom de eventuellt kan bli tillgängligt i framtiden. Substratets temperatur när det kommer in i anläggningen kan ha betydelse för produktionskostnaderna då det sänker värmebehovet. Den informationen är inte avgörande eller nödvändig i ett första skede utan är mer intressant då en specifik anläggning ska planeras. När en provrötning genomförs kan man se hur processen påverkas. I detta läge klargörs också vilka substrat som inte får eller bör blandas med varandra.

Reaktionerna är övervägande positiva med möjligheterna att använda sig av GIS och det materialet som är framtaget för detta verktyg. 11 (15) Finns det andra odlingsrester som inte omnämns i denna potentialstudie som kan adderas till potentialen? Hur stor är potentialen från dessa? Det är svårt att precisera i detta läge utan får studeras närmare i varje enskilt fall. De odlingsrester som har studerats här är de som utgör den största delen av den regionala potentialen men lokalt kan det tänkas finnas lämpliga material. En framtida potential kan finnas från parkavfall som i dagsläget mestadels går till kompostering. Detta är undersökt i mycket begränsad utsträckning och kan vara problematiskt att röta.

Slutsatser 12 (15) De analyser av biogaspotentialen som är genomförda är tänkta att ge en översikt över situationen i Skåne. Antagandena som gjorts har lett till att detta endast är en grov uppskattning av tillgångarna. Det ska betraktas som en ögonblicksbild av läget för många av substraten, exempelvis gödsel och odlingsrester. Det finns även ett stort mörkertal i kartläggningen för lantbruk med gödsel och industrier. Dessa måste därför undersökas närmare i detaljerade studier för att ge en bättre uppskattning av potentialen. I denna analys måste det framgå tydligt hur resultatet kan variera. Beslutsfattarguiden ska hjälpa till vid detaljerade studien genom att visa på viktiga substrat och väcka frågor. Dessa kan sedan inte nödvändigtvis alltid besvaras utan får lokala lösningar. I det läget kommer lokalkännedom väl till pass där kommunerna själva har bättre kunskap om tillgängliga substrat än vad denna regionala analys kan ge. Det finns vissa tekniska aspekter att ta hänsyn till med vissa substrat. Vissa typer av substrat kan vara komplicerade att använda sig av i processen, exempelvis kräva omfattande förbehandling, och det måste därför finnas information tillgänglig om dessa material. Det finns även samrötningseffekter att undersöka för att veta vilka substrat som är lämpliga att röta tillsammans. Många frågor rör hygienisering och när det krävs/inte krävs. Transporten av gas kan vara komplicerad, speciellt i områden utanför gasnätet räckvidd. Det behövs information och utbildning kring alla av dessa frågeställningar. Det framkommer inte i potentialstudien om substraten som omnämns redan är intecknade någon annanstans och inte finns tillgängliga för biogasproduktion. Man kan ha lokalkännedom om redan befintlig biogasproduktion och vilka material den använder sig av. Finns inte den kunskapen så kan vissa gissningar göras utifrån materialets mobilitet. En hög mobilitetsfaktor gör den billig att transportera längre sträckor och det är därför möjligt att den redan används för biogasproduktion på annan ort. En viktig fråga är sekretess kring hanteringen av data. Viss statistik finns inte med i potentialstudien på grund av att det skyddas av Statistiska Centralbyrån, som exempelvis har valt att inte publicera djurstatistik för vissa gårdar på grund av att det är för få i den församlingen. Hantering av data måste därför ske med försiktighet så att inte icke-offentlig data publiceras. Det finns ett stort mörkertal när det gäller industrier. Endast de industrier som måste avge miljörapport finns med i potentialstudien och många kvarstår därför. Dessutom är den begränsad till industrier inom livsmedelssektorn. Det kan tänkas finnas material i andra sektorer som kan fungera i rötningen. Ett beräkningsprogram som tar fram den optimala placeringen av en produktionsanläggning utifrån mängder och mobiliteten skulle vara användbart. Liknande beräkningar gjorde i Sjöbo när en anläggning projekterades utifrån de lokala förutsättningarna. Förutom ovanstående punkter diskuterades nya skikt till GIS-verktyget som redovisats i tidigare stycken.

13 (15) Hur går arbetet vidare nu? Diskussionerna under workshoparna gav ett antal uppslag på hur arbetet ska gå vidare. Det som lyftes fram har gett en indikation på kunskapsluckor och svaren kommer att redovisas på olika sätt inom projektet. Frågorna inriktades främst på mjuka värden som kan vara svåra att konkretisera och redovisa i GIS-verktyget men kan vara funderingar som är viktiga att lyfta och diskutera i beslutsfattarguiden. Förslag på nya GIS-skikt kan också dyka upp efterhand när fördjupad analys av biogaspotentialen påbörjas och det uppenbaras vilken information som behövs för att kunna göra en allsidig analys. Utifrån denna sammanfattning kommer nyckelaspekter att adderas till verktygen. Under workshoparna nämndes även att vi gärna vill ta del av eventuella frågor som uppstår under utvecklingen av lokala handlingsplaner för biogas och potentialstudier. Genom diverse projekt kommer det därför finnas en fortsatt kontakt med användarna av verktygen.

14 (15) Bilaga: Inbjudan Till dig som arbetar med planeringsfrågor och utveckling av biogassystem: Inbjudan Workshop kring GIS-baserat råvaruinventerings- och planeringsinstrument för biogas Biogasen har framtiden för sig och tros bli en viktig del av framtidens energisystem. Skåne har stor potential för produktion, tack vare närheten till nödvändiga råvaror. Det finns ett behov av att på samma sätt som för vindkraften få in biogasen i den fysiska planeringen och det strategiska arbetet. Biogas Syd arbetar tillsammans med Länsstyrelsen i Skåne med ett projekt vars syfte är att skapa ett underlag för nya biogasetableringar i Skåne. Ett första steg är nu avklarat då en första inventeringen av tillgängliga biogasråvaror har slutförts. Utifrån denna inventering har en geografisk fördelning av biogaspotentialen i Skåne tagits fram. GIS-verktyget som nu är under utveckling som ska fungera som ett hjälpmedel genom att visualisera närliggande tillgångar av råvaror passande för biogasproduktion men även infrastruktur, avsättningsmöjligheter och miljöeffekter. För att styra det framtida arbetet i rätt riktning krävs samarbete med tänkbara användare som härmed inbjuds till workshop kring det fortsatta arbetet med projektet. Under denna workshop kommer: - Råvaruinventeringen inom EU-projektet BIOGASSYS att presenteras och vilka studier som är genomförda inom ramarna för detta projekt. - En första prototyp av GIS-verktyget presenteras - Det framtida arbetet med detta hjälpmedel att diskuteras. Var & när? Helsingborg 22/11 kl 13.00 16.00 Miljöförvaltningen, Carl Krooksgatan 10, plan 2 Malmö 25/11 kl 9.00 12.00 Länsstyrelsen, Kungsgatan 13 Tomelilla 1/12 kl 9.00 12.00 Kommunhuset, Gustafs torg 16 Kristianstad 2/12 kl 9.00 12.00 Länsstyrelsen, Ö Boulevarden 62 A Program Workshop: - Beskrivning av EU-projektet LIFE och potentialstudien för Skåne. Demonstration av GIS-verktyget. - Diskussion: Hur kan verktyget utvecklas och förbättras? För mer information se www.biogassyd.se Arrangörer: Biogas Syd & Länsstyrelsen i Skåne län Kontaktperson: Kjell Christensson, Biogas Syd, 0709-48 22 00 Anmälan senast 16/11-2011 till desiree.grahn@biogassyd.se eller 0709-71 99 77. Meddela eventuella allergier/specialkost. Denna workshop är kostnadsfri men anmäld deltagare som uteblir faktureras omkostnaderna motsvarande en deltagare 250 kr. En aktivitet inom LIFE-projektet BIOGASSYS, LIFE 09 ENV/SE/00348 medfinansieras av EU-programmet Life+.

15 (15) Inbjudan Workshop kring handledningsmaterial för GIS-baserat råvaruinventerings- och planeringsinstrument Biogasen har framtiden för sig och tros bli en viktig del av framtidens energisystem. Skåne har stor potential för produktion, tack vare närheten till nödvändiga råvaror. Biogas Syd arbetar tillsammans med Länsstyrelsen i Skåne med ett projekt vars syfte är att skapa ett underlag för nya biogasetableringar i Skåne. Ett första steg är nu avklarat då en första inventeringen av tillgängliga biogasråvaror har slutförts. Utifrån denna inventering har dessutom en geografisk fördelning av biogaspotentialen i Skåne tagits fram. För att förenkla arbetet med fördjupade studier kring råvarupotentialen har ett handledningsmaterial tagits fram som vägledning. Under denna workshop kommer: - Råvaruinventeringen inom EU-projektet BIOGASSYS att kort presenteras och vilka studier som är genomförda inom ramarna för detta projekt. - Det framtida arbetet och utvecklingen av detta handledarverktyget att diskuteras. Var & när? Malmö 19/12 kl 13.00 15.30 Helixhuset, Nordenskiöldsgatan 17 Program Workshop: - Kort beskrivning av EU-projektet LIFE och potentialstudien för Skåne. - Genomgång av handledningsmaterial för fördjupad inventering på kommunnivå hur kan man gå vidare? - Diskussion: Hur kan verktyget utvecklas och förbättras? Arrangörer: Biogas Syd Kontaktperson: Desirée Grahn, Biogas Syd, 0709-71 99 48 En aktivitet inom LIFE-projektet BIOGASSYS, LIFE 09 ENV/SE/00348 medfinansieras av EU-programmet Life+.