Kursbeskrivning med litteraturlista VT-14 Grammatik och översättning med muntlig produktion, 7.5 hp Delkurs inom Franska III / Franska - kandidatkurs, 30 hp. Består av: I. Översättning, 4.5 hp, och II. Talkommunikation i teori och praktik, 3 hp. I. Översättning, 4.5 hp Undervisning 30 undervisningstimmar Undervisande lärare FSN=Françoise Sullet-Nylander (francoise.sullet-nylander@su.se) PF = Per Förnegård (per.fornegard@su.se) Schema Se www.fraitaklass.su.se Förkunskapskrav Se kursplan. Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten 1) kunna tillämpa sina kunskaper i textanalys och kontrastiv grammatik samt fransk grammatik och meningsstruktur vid översättning av texter på normalprosa, 2) ha tillägnat sig ett varierat och nyanserat franskt ordförråd, 3) fullständigt kunna tillgodogöra sig innehållet i franska texter av olika genrer (bortsett strikt vetenskapliga av annan karaktär än språkvetenskapliga), 4) kunna använda relevanta en- och tvåspråkiga informationskällor. Innehåll Översättning till och från franska, kontrastiv och fransk grammatik, fraseologi och vokabulär i anslutning till den text som behandlas under lektionen. I varje text belyses ett särskilt grammatiskt område (bl.a. «emploi des modes et des temps, concordance des temps, relations logiques : cause, conséquence, but, opposition/ concession, etc, emploi des connecteurs»). Inför varje översättning skall studenten läsa anvisningarna i kurslitteraturen (Pedersen, J., Spang-Hanssen, E. & Wikner, C. (1989 eller senare): Fransk universitetsgrammatik. Översättning: Eriksson, O. & Lindvall, L. Akademiförlaget och/eller Riegel, M., Pellat, J.-C. & Rioul, R. (1997 eller senare): Grammaire méthodique du français. Paris: P.U.F.) 1 (8)
Dels ges lärarledd gruppundervisning i kontrastiv grammatik och översättning, dels bedrivs självstudier med datorstöd i fransk grammatik. Studenterna har möjlighet att lämna sina översättningar till läraren för rättning och synpunkter en vecka före genomgång i grupp. Lektionsplan (Med reservation för ändringar) Lektion 1: (FSN&PFö) Genomgång av senast givna översättningsprov. Introduktion till kursen. Hjälpmedel Några ord om översättningsteori. Lektion 2: (PFö) Översättning av fransk text till svenska. Lektion 3: (PFö) Översättning av fransk text till svenska. Lektion 4: (PFö) Översättning av fransk text till svenska. Lektion 5: (PFö) Översättning av fransk text till svenska. Lektion 6: (FSN) Lektion 7: (FSN) Grammatik/skriftliga övningar Lektion 8: (FSN) Grammatik/skriftliga övningar Lektion 9: (FSN) Grammatik/skriftliga övningar Lektion 10: (FSN) Grammatik/skriftliga övningar Lektion11: (FSN & PF) Genomgång av tidigare prov i översättning. Konkreta råd inför provet. Frågestund. Examination Kursen examineras genom en skriftlig tentamen innehållande en sammanhängande text bestående av: - en fransk del som ska översättas till svenska varvid kraven i lärandemål 1-3 ska tillgodoses. - en svensk del som ska översättas till franska varvid kraven i lärandemål 1-3 ska tillgodoses. 2 (8)
Studenten får och bör använda sig av enspråkiga ordböcker under skrivningen (franskfranskt, svensk-svenskt). Studenten ansvarar själv för att medtaga ordböcker till skrivningen. Tvåspråkiga ordböcker tillåts ej. Betygskriterier För att få betyget A på översättningsprovet ska studenten ha skapat en översättning till franska på utmärkt nivå, vilket innebär att den är idiomatisk och nästintill felfri när det gäller morfologi och syntax. Den förmedlar dessutom källtextens innehåll utan onödiga avvikelser. Genre- och registerfaktorer ska vara beaktade. Beträffande översättningen till svenska måste studenten visa att hon eller han till fullo har förstått källtexten. Inga luckor eller grova felöversättningar accepteras. Däremot tolereras mindre grammatiska fel i översättningen till svenska. För att få betyget B på översättningsprovet ska studenten ha skapat en översättning till franska på mycket god nivå, vilket innebär att den är nästintill felfri när det gäller morfologi och syntax samt ett i stort sett idiomatiskt uttryckssätt. Den förmedlar dessutom källtextens innehåll utan onödiga avvikelser. Genre- och registerfaktorer ska i huvudsak vara beaktade. Beträffande översättningen till svenska måste studenten visa att hon eller han till fullo har förstått källtexten. Inga luckor eller grova felöversättningar accepteras. Däremot tolereras mindre grammatiska fel i översättningen till svenska. För att få betyget C på översättningsprovet ska studenten ha skapat en översättning till franska på god nivå, vilket innebär att den förmedlar källtextens innehåll utan större avvikelser. Ett mindre antal fel beträffande morfologi och syntax accepteras. Översättningen till svenska visar att studenten har förstått innehållet i den franska texten men kan innehålla vissa grammatiska felaktigheter. För att få betyget D på översättningsprovet ska studenten ha skapat en översättning till franska på tillfredställande nivå, vilket innebär att den i hög grad förmedlar textens innehåll utan större avvikelser. Ett mindre antal brister i ordval, morfologi och syntax accepteras. Översättningen till svenska visar att studenten har förstått hela innehållet i den franska texten men kan innehålla vissa grammatiska felaktigheter. För att få betyget E på översättningsprovet ska studenten ha skapat en översättning till franska på acceptabel nivå. En mindre mängd felöversättningar samt en viss mängd morfologiska och syntaktiska fel kan accepteras. Översättningen till svenska visar att studenten förstått innehållet i den franska texten men kan innehålla vissa brister i ordval samt vissa grammatiska felaktigheter. Betyget Fx innebär att studenten på översättningsprovet visat otillräckliga kunskaper i förhållande till kraven i lärandemålen. Ytterligare arbete krävs inom områden som anges i lärandemålen. Betyget F innebär att studenten på översättningsprovet visat helt otillräckliga kunskaper i förhållande till kraven i lärandemålen. Kurslitteratur Institutionen beställer inte kurslitteratur. Studenten införskaffar kurslitteraturen på egen hand (se tips om bokhandlare och internetbokhandlare på vår hemsida). 3 (8)
Obligatorisk Välj en av nedanstående grammatikor: Pedersen, J., Spang-Hanssen, E. & Wikner, C. 1989 eller senare. Fransk universitetsgrammatik. Översättning: Eriksson, O. & Lindvall, L. Akademiförlaget. Riegel, M., Pellat, J.-C. & Rioul, R. 2009. Grammaire méthodique du français. Paris: P.U.F. Sullet-Nylander, F. 2014. Kompendium: Grammatik och översättning för Franska III/IV. (laddas ned från Mondo) Rekommenderad Chovelon, B. & Barthe, M. 2002 Expression et style. PUG. Eriksson, O. 1997. Språk i kontrast. En jämförande studie av svensk och fransk meningsstruktur. Stockholm: Akademiförlaget. Eriksson, O. & Tegelberg, E. 1989. Svensk-franska strukturövningar med facit. Stockholm: Esselte. Kendris, C. & Kendris, T. 2003. 501 French Verbs Fully Conjugated in All the Tenses and Moods. Barron s Educational Series (säljs på www.adlibris.se). Niquet, G. 1987. Structurer sa pensée. Structurer sa phrase. Techniques d expression orale et écrite. Formation niveau supérieur. Paris: Hachette. Tegelberg, E. 2000. Från svenska till franska. Kontrastiv lexikologi i praktiken. Studentlitteratur. Wall, K., Kronning, H., Béhar, D. & Ekman, M. 2008. Bonniers Franska Grammatik II. Stockholm: Bonniers. Referenslitteratur Arrivé, M., Gadet, F. & Galmiche, M. 1986. La grammaire d'aujourd'hui. Guide alphabétique de linguistique française. Paris: Flammarion. Boysen. 1997. Fransk grammatik. (Svensk översättning: Molander & Sundell). Munksgaard. Drillon, J. 1991. Traité de la ponctuation française. Paris: Gallimard. Dubois, J. et al. 1988. La nouvelle grammaire du français. Paris: Larousse. Franska ordboken. 1991 eller senare. Stockholm: Norstedts förlag. Grammaire Larousse. 1988 eller senare. Paris: Larousse. Grevisse, M. 1994. Le bon usage. Paris-Gembloux: Duculot. Lexis, Dictionnaire de la langue française. 1975 eller senare. Paris: Larousse. Le Nouveau Petit Robert 1, dictionnaire alphabétique et analogique de la langue française. 1993. Paris: Le Robert. Houyvet, J. 1996. Grammaires. Préparation au concours de recrutement des professeurs des écoles. Premiers cycles universitaires. Formation continue des enseignants. Paris: ellipses. Lötmarker, R. 1997. Franska prepositioner. Natur och Kultur. Norstedts stora fransk-svenska, svensk-franska ordbok. 1998. Norstedts förlag. Robert Méthodique. 1982. Paris: Petit Robert. Salins, G.-D. de. 1996. Grammaire pour l enseignement/apprentissage du FLE. Paris: Didier/Hatier. Tegelberg, E. 2000. Från svenska till franska. Kontrastiv lexikologi i praktiken. Lund: Studentlitteratur. Wagner, R.L. & Pinchon, J. 1991 eller senare. Grammaire du français classique et moderne. Paris: Hachette. Referenslitteratur, alla nivåer Handlexika: Le dictionnaire de notre temps. 1992 eller senare. Paris: Hachette. 4 (8)
Enwall, J. & Lötmarker, R. 1995. Fransk-Svensk ordbok. Natur & Kultur. Franska ordboken. 1991 eller senare. Stockholm: Norstedts förlag. Grammaire Larousse. 1988 eller senare. Paris: Larousse. Hammar, T. Svensk-fransk ordbok. Stockholm: Esselte. Hanse, J. 1987 eller senare. Nouveau dictionnaire des difficultés du français moderne. Paris-Gembloux: Duculot. Kahlmann, A. 1995. Petit dictionnaire du français que l'on n'apprend pas à l'école. 2 e édition. Stockholm: Saskia läromedel. Larousse de poche. 1990 eller senare. Paris: Larousse. Lexis, dictionnaire de la langue française. 1975 eller senare. Paris: Larousse. Micaux, W. & Nygren, H. 1993. Lilla franska ordboken. Stockholm: Norstedts förlag. Micro Robert. 1988. Paris: Le Robert. Micro Robert plus. 1988. Paris: Le Robert. Norstedts stora fransk-svenska, svensk-franska ordbok. 1998. Norstedts förlag. Le Nouveau Petit Robert 1, dictionnaire alphabétique et analogique de la langue française.1993. Paris: Le Robert. Petit Larousse. 1989. Paris: Larousse. Robert méthodique. 1982. Paris: Le Robert. Större uppslagsverk: Dictionnaire de la langue française. Trésor de la langue française. Nancy, sous la direction de Paul Imbs (ännu ej komplett). Grand Robert, dictionnaire alphabéthique et analogique de la langue française. 1969. Paris: Le Robert. Littré, E. 1881. Dictionnaire de la langue française. 7 vol. Paris: Hachette. (slutsåld på förlaget, men finns på KB och SUB). 5 (8)
II. Talkommunikation i teori och praktik, 3 hp Undervisning 24 undervisningstimmar Undervisande lärare Françoise Sullet-Nylander (francoise.sullet-nylander@fraita.su.se) Schema Se www.fraitaklass.su.se. Förkunskapskrav Se kursplan. Lärandemål (se också Betygskriterier nedan) Efter avslutad kurs förväntas studenten 1) kunna kommunicera i tal på mycket god franska; 2) visa förtrogenhet med talspråkets karakteristika, 3) visa kunskap om den talade franskans genre- och registerbetingade variation Innehåll Under seminarierna repeteras huvuddragen av det franska fonemsystemet och fonologiska regler, samt presenteras särdragen och variationer i talad franska ( la langue parlée ). Följande kapitel ur boken Le grand livre de la langue française (se kurslitteratur) läses och diskuteras: - Les sons du français (Bernard Tranel) s.259-316, - La langue parlée (Claire Blanche Benveniste) s. 317-345 - La variation : le français dans l espace social, régional et international (Françoise Gadet) s. 91-151 För att fördjupa förmågan att kommunicera i tal på franska övas den muntliga språkfärdigheten på följande sätt: studenterna håller föredrag och debatterar/argumenterar kring aktuella sociala och kulturella ämnen. I sina föredrag skall studenterna belysa karakteristika och variationer av talad franska i t.ex filmer och TV-program. Under terminen tränar studenterna sitt uttal på dator i mediarummet i lärostudion (hus E, plan 2). Delkursen examineras dessutom med obligatorisk och aktiv närvaro. Det innebär att minst 80% aktiv närvaro krävs för att respektive poäng ska falla ut. Eventuella kompletteringar (max 20%) måste göras i nära anslutning till kursen och endast efter överenskommelse med läraren. Examination Talkommunikation i teori och praktik, som utgör 3 högskolepoäng inom Franska III och Franska Kandidatkurs, examineras genom: - ett muntligt prov (3 poäng) då studenten ska a) göra en kortfattad muntlig presentation på franska av sin kandidatuppsats (ämne, frågeställning, metod och eventuella resultat) och/eller sammanfatta muntligt 6 (8)
innehållet i en av de tre kapitel av Le grand livre de la langue française (se ovan) som handlar om talspråket. b) Dessutom ska studenten avlägga ett uttalsprov. Delkursen examineras med obligatorisk och aktiv närvaro. Det innebär att minst 80% aktiv närvaro krävs för att respektive poäng ska falla ut. Eventuella kompletteringar (max 20%) måste göras i nära anslutning till kursen och endast efter överenskommelse med läraren. Fusk och plagiat Hemuppgifter (d.v.s. uppsatser, kortare självständiga arbeten och inlämningsuppgifter i övrigt) ska skrivas med egna ord och bygga på egna reflektioner kring ämnet. Alla citat måste anges på korrekt sätt med citationstecken och angivande av källa. En text får inte till större delen bestå av citat. Dessa ska enbart användas för att illustrera det egna resonemanget. Saknas källor eller om de är mycket bristfälliga och läraren upptäcker plagiat så kan det leda till en anmälan till rektor. Tänk på att även i muntliga redovisningar använda egna formuleringar. Mer information på vår hemsida Betygskriterier För att få betyget A på denna kursdel ska den studerande ha nått fram till de båda lärandemålen fullständigt: - kunna kommunicera i tal på för nivån mycket god franska ; - samtliga uppgifter i det muntliga provet, i synnerhet i uttalsprovet visar att den studerandes uttal, dvs intonation, accentuering, artikulation av de franska fonemen, bindning, uttalet av e instable, tonassimilation och geminering, är mycket god ; - visa mycket god teoretisk kännedom om talspråkets karakteristika. För att få betyget B ska den studerande ha nått fram till de båda lärandemålen i det närmaste fullständigt: - kunna kommunicera i tal på för nivån god franska ; - samtliga uppgifter i det muntliga provet och i synnerhet i uttalsprovet visar att den studerandes uttal, dvs intonation, accentuering, artikulation av de olika franska fonemen, bindning, uttalet av e instable, tonassimilation och geminering, är god ; - visa god teoretisk kännedom om talspråkets karakteristika. För att få betyget C ska den studerande ha uppnått de båda lärandemålen mer än tillfredsställande: - kunna kommunicera i tal i en god franska, vilket innebär att ett smärre antal uttalsfel accepteras, t.ex. uttal av tonande [s], uttalet av e instable, tonassimilation eller geminering. - visa tillfredställande teoretisk kännedom om talspråkets karakteristika. För att få betyget D ska den studerande ha uppnått de båda lärandemålen tillfredsställande: - kunna kommunicera i tal i en god franska, vilket innebär att ett antal uttalsfel accepteras: t.ex. uttal av tonande [s], uttalet av e instable, tonassimilation, bindningar eller geminering. - visa grundläggande teoretisk kännedom om talspråkets karakteristika. För att få betyget E ska den studerande ha uppnått de båda lärandemålen i acceptabel omfattning: 7 (8)
- kunna kommunicera i tal på en franska som är begriplig trots vissa störande uttalsfel, vilket innebär att flera uttalsfel accepteras: ex. uttal av tonande [s], uttalet av av e instable, tonassimilation, bindningar eller geminering. - visa grundläggande teoretisk kännedom om några av talspråkets karakteristika. Studerande som åsätts betyget Fx har inte fullt ut uppnått miniminivån för de båda lärandemålen. Det krävs ytterligare arbete för att studentens talkommunikativa kompetens ska nå acceptabel nivå. Studerande som åsätts betyget F har visat helt otillräckliga kunskaper och färdighet i förhållande till kraven i lärandemålen. Kurslitteratur Institutionen beställer inte kurslitteratur. Studenten införskaffar kurslitteraturen på egen hand (se tips om bokhandlare och internetbokhandlare på vår hemsida). Obligatorisk Yaguello, M. (sous la direction de). 2003. Le grand livre de la langue française. Paris: Seuil Rekommenderad Andersen, H. L. 1999: «Discours direct en français parlé», Etudes de linguistique et de littérature dédiées à Morten Nøjgaard, Gerhard Boysen og Jørn Moestrup (éds.), 15-31. Blanche Benveniste, C. 1997. Approches de la langue parlée en français. Paris: Ophrys. Broth, M., Forsgren, M., Norén, C. & Sullet-Nylander, F. (éds). 2007. Le français parlé des médias. Acta universitatis Stockholmiensis. Hedelin, P. 1997. Norstedts svenska uttalslexikon. McAllister, R. 1998. Talkommunikation. Studentlitteratur 8 (8)