Underlag för utformning av nyanställningsundersökning Ett frågeformulär för exponeringar och belastningar i arbetsmiljön.

Underlag för utformning av nyanställningsundersökning Ett frågeformulär för exponeringar och belastningar i arbetsmiljön. Författare: Margita Hägglund Örnsköldsviks företagshälsovård Handledare: Tohr Nilsson Projektarbete vid Företagssköterskeutbildning 40 poäng, 2003-2005, Örebro Universitet och Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Örebro

2 (15) Förord Föreliggande arbete har utförts som projektarbete i utbildning till företagssköterska 40 poäng år 2003-2005 vid Örebro universitet och Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Arbetet har utförts vid Örnsköldsviks företagshälsovård i Örnsköldsvik. Handledare vid Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Sundsvall Verksamhetschef, överläkare Thor Nilsson Undertecknad står ensam som ansvarig för innehållet i rapporten. Detta innebär att Yrkes- och miljömedicinska kliniken och Arbetslivsinstitutet inte ansvarar för innehållet i rapporten. Örnsköldsvik i januari 2005-01-23 Margita Hägglund Företagssköterska Örnsköldsviks företagshälsovård Fröjastigen 1 891 34 Örnsköldsvik tel. 0660-29 50 28 fax: 0660 29 50 01 margita.hagglund@oviksfhv.se Kursansvarig: Sofia Loodh Yrkes- och miljömedicinska kliniken Örebro Ansvarig examinator: Carl-Göran Ohlson Yrkes- och miljömedicinska kliniken Örebro Underlag för utformning av nyanställningsundersökning. Ett frågeformulär för exponeringar och belastningar i arbetsmiljön.

3 (15) Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Syfte... 6 Metod... 6 Resultat... 10 Diskussion... 11 Referenser... 14 Bilagor... 15

4 (15) Sammanfattning Hägglund M. Utformning av formulär för exponeringar och belastningar i arbetsmiljön. Projektarbete i Företagssköterskeutbildning 40 poäng. Syftet med detta projektarbete var att ta fram ett formulär som ska besvara 36 frågor om exponeringar och belastningar i arbetsmiljön, där vissa exponeringar kräver utökade medicinska kontroller. Formuläret är tänkt att fyllas i av arbetsgivaren inför beställning av en nyanställningsundersökning. Nyanställningsundersökning utförs av företagshälsovården (FHV) på uppdrag av en arbetsgivare, inför en anställning eller under en provanställning. Formuläret ska ifyllt vara en grundinformation för FHV för att kunna anpassa en nyanställningsundersökning till vad det tänkta arbetet innebär för exponeringar och belastningar och att utifrån de ifyllda frågorna kunna komplettera denna med extra undersökningar. För att komma fram till vilka frågor som skulle kunna finnas med i formuläret granskades de av Arbetsmiljöverkets föreskrifter som berör medicinska kontroller. Medicinska kontroller kan vara obligatoriska, som man måste genomgå för att få arbeta, eller sådana som skall anordnas av arbetsgivaren, dvs erbjudas för arbetstagarna. Föreskriften om belastningsergonomi och vibrationer gicks också igenom. Både nu gällande föreskrifter och de som träder i kraft under 2005 ingick i granskningen. Frågorna i formuläret handlar om exponeringar och belastningar via luftvägar och hud, övriga fysiska belastningar och även några frågor om psykisk belastning. Alla frågor har två svarsalternativ, ja eller nej. Det finns möjlighet att skriva kommentarer till någon särskild fråga om det behövs. Det finns även ett par tomma rutor där man själv kan fylla i någon exponering eller belastning som känns viktig. Varje fråga i formuläret ska om den är med ja besvarad kunna leda till en undersökning eller test, t ex spirometri, blodprov, hörselundersökning, synundersökning, ergonomisk undersökning eller ett psykologiskt test, som ska vara till hjälp i den sammantagna bedömningen av individen. Arbetet med projektet resulterade i ett ensidigt formulär som är överskådligt och lätt att fylla i. Om arbetsgivaren ägnar detta papper några minuter under förutsättning att han/hon vet vad som finns i den arbetsmiljö som de erbjuder, så bör det kunna vara ett bra underlag för FHV, särskilt när det gäller att sätta ihop en väl anpassad nyanställningsundersökning.

5 (15) Bakgrund Örnsköldsviks företagshälsovård (FHV) fick i uppdrag av en arbetsgivare på ett kundföretag att utveckla tjänsten nyanställningsundersökning. Nyanställningsundersökning är en medicinsk hälsoundersökning som görs under en provanställning eller innan någon form av anställning påbörjas. Syftet med nyanställningsundersökningen är att göra en bedömning av individen om det föreligger några begränsningar eller hinder ur hälsosynpunkt för arbete i den sökta tjänsten, ge information om kända risker i den aktuella arbetsmiljön och ge förebyggande råd för att minimera dessa risker och att kartlägga den aktuella hälsan. Arbetsgivaren önskade en mer omfattande undersökning än den som tidigare utförts. Arbetsgivarens syfte med nyanställningsundersökningen var att få ett underlag, för att inte anställa någon till ett arbete som kan utgöra en hälsorisk eller försämring av hälsan för individen. Men även kontrollera om hälsotillståndet hos individen utgör ett hinder för anställning. Utifrån denna förfrågan tillsattes en grupp inom FHV för att arbeta med att utveckla den tjänst som redan fanns. Viktiga frågor inför ställningstagandet hur och om FHV skulle gå vidare med uppdraget var: Vad bör ingå i en nyanställningsundersökning? Vilka medicinska undersökningar bör ingå? Vilka av dem finns ett värde i att utföra? Vilka frågor finns det ett värde i att ställa? Vad vill FHV ska ingå? Vad kan FHV stå för i sitt utlåtande? Ska FHV verkligen utföra den sortens undersökning? Varför vill arbetsgivaren ha denna undersökning? Kommer detta att användas som ett utslagsinstrument? Vill FHV medverka till det? Är det så att FHV redan i dag gör bedömningar som har betydelse för individers framtid? Efter många tankar och funderingar kring nyanställningsundersökningen vars moraliska och etiska inslag inte är helt enkla var funderingarna att nyanställningsundersökningen skulle innehålla ett basinnehåll som sedan skulle kunna kompletteras med specifika undersökningar eller tester utifrån vilken typ av arbete som var aktuellt. Så väcktes tanken på att ta fram ett dokument som arbetsgivaren skulle fylla i, där det framgår vilka olika slags exponeringar som man utsätts för vid det tilltänkta arbetet. Detta för att FHV ska kunna sätta ihop en nyanställningsundersökning som innehåller ett anpassat innehåll. Hur skulle ett sådant frågeformulär se ut? Vilka exponeringsfrågor skulle ingå? Vilka medicinska undersökningar kopplat till exponering kan ge ett sådant resultat som direkt gör att man inte lämpar sig för vissa arbeten? Vilken kunskap finns om exponeringar som medför ökade risker för ohälsa?

6 (15) Syfte Syftet var att ta fram ett formulär som ska besvara frågor om kritiska exponeringar och belastningar i arbetsmiljön och som identifierar exponeringar som kräver utökade medicinska kontroller. Målet är att formuläret ska fyllas i av arbetsgivaren och bifogas vid beställning av nyanställningsundersökning. Syftet är att formuläret ska fungera som en grund när FHV sätter ihop en komplett nyanställningsundersökning. Formuläret ifyllt av arbetsgivaren ska sålunda kunna ge FHV information för att kunna göra en så anpassad nyanställningsundersökning som möjligt. Metod För att finna vilka frågor som skulle kunna finnas med i formuläret analyserades Arbetsmiljöverkets föreskrifter grundligt. Den viktigaste föreskriften i detta sammanhang är föreskriften om medicinska kontroller i arbetslivet (MKA), AFS 2005:6. Med medicinska kontroller avses en medicinsk åtgärd avsedd att vara till stöd i arbetsmiljöarbetet. I denna kan ingå biologisk exponeringskontroll, läkarundersökning, tjänstbarhetsbedömning och hälsoundersökning (AFS 2005:6). Både de obligatoriska medicinska kontroller som måste genomgås för att få arbeta och de som skall erbjudas, dvs anordnas för arbetstagarna togs med i genomgången. Även föreskrifterna om belastningsergonomi (AFS 1998:1, AFS 2000:1) och vibrationer (AFS 2005:xx) gicks igenom. Såväl idag gällande föreskrifter, se tabell 1 och 2, dvs (AFS 1992:17, AFS 2000:7, AFS 1996:13 AFS 2004:1, AFS 1996:4, AFS 1993:57, AFS 1995:1, AFS 2000:6, AFS 1992:10, AFS 1998:5, AFS 1997:12, AFS 1990:11, AFS 1994:8, AFS 1991:2, AFS 1997:8) som de som är ute på remiss och kommer träda i kraft under 2005 ingår. Efter genomgång av föreskrifterna beslöts att ta med frågor som skulle fånga upp dem som behövde genomgå medicinska kontroller. Både medicinska kontroller som kräver tjänstbarhetsbedömning (tabell 1, tabell 3) och medicinska kontroller som skall erbjudas arbetstagarna (tabell 2). Men även frågor som rör belastning av andra slag där FHV har undersökningar eller tester att erbjuda.

7 (15) Nedan visas i tabell 1 och 2 nu gällande föreskrifter som är av relevans för utvecklingen av frågeformuläret. Tabell 1. Obligatoriska medicinska kontroller med krav på tjänstbarhetsbedömning. Bly AFS 1992.17 Regelbunden biologisk provtagning Kadmium AFS 2000:7 Regelbunden biologisk provtagning Asbest AFS 1996:13 Spirometri Kvarts AFS 1992:16 Spirometri Syntetiska oorganiska fibrer AFS 2004:1 Spirometri Härdplaster AFS 1996:4 Spirometri Dykeriarbete AFS 1993:57 Arbets-EKG Rök- och kemdykning AFS 1995:1 Konditionstest Mast- och stolparbete AFS 2000:6 Konditionstest Minderåriga AFS 1996:13 Tabell 2. Medicinska kontroller som skall anordnas för arbetstagarna. Buller AFS 1992:10 Hörselundersökning Bildskärm AFS 1998:5 Synundersökning Biologiska ämnen AFS 1997:12 Vaccinationer vid behov Försöksdjur AFS 1990:11 Allergianamnes, rådgivning Laser AFS 1994:8 Ögonundersökning om laserstråle i ögat. Smittfarligt ämne AFS 1991:2 Nattarbete. AFS 1997:8

8 (15) Tabell 3. Översikt över obligatoriska kontroller i förslaget till medicinska kontroller i arbetslivet MKA (AFS 2005:6) Exponering eller arbete Bly och kadmium Fibrosframkallande damm (asbest, kvarts o syntetiska oorganiska fibrer) Härdplaster Härdplaster med tjänstbarhetsbedömning (tidigare utvidgad läkarundersökning) Armerad esterplast (styrenexponering) Tidpunkt för läk.us, hälsous. Före arbetet; vart 3:e år Före arbetet; vart 3:e år Före arbetet; sedan om besvär Före arbetet; efter 3-6 mån; vartannat år eller om besvär Före arbetet; sedan om besvär; vart 6:e år en undersökning riktad mot nervsystemet Förbud för icke godkänd att sysselsättas i det arbete som föranleder kontrollen Ja Ja Nej Ja Nej Provtagning lab.undersökning Regelbunden biologisk provtagning Spirometri, lungröntgen Spirometri Spirometri Spirometri Fysiskt påfrestande arbete (dykeriarbete, rök- och kemdykning, mast- och stolparbete) Vibrationer Nattarbete Läkarundersökning före arbetet; sedan varje eller vartannat år Fysisk arbetsförmåga för rök- och kemdykning Före arbetet; vart 3:e år samt vid besvär Före arbetet; vart 6:e år; över 50år vart 3:e år. Ja Ja Nej Nej Arbets-EKG vart femte, vartannat eller varje år beroende av ålder särskild undersökning för dykare Årlig konditionstest Rekommenderas om läkare finner skador Avgörs av undersökande läkare Föreskriften om smittfarligt arbete och biologiska ämnen är under omarbetning och kommer heta Mikrobiologiska arbetsmiljörisker (AFS 2005:xx) och kommer ej att räknas som medicinsk kontroll. Därför finns inga frågor med kring smittfarligt arbete eller biologiska ämnen. Mot bakgrund av informationen i tabell 1-3 begränsades frågorna i formuläret till exponeringar och belastningar via luftvägar och hud, övriga fysiska belastningar och psykisk

9 (15) belastning. Målet var att uppnå en hög sensitivitet hellre än specifitet för formuläret (Beaglehole 1995) för att detta ska kunna identifiera så många som möjligt av de som berörs. Alla frågor har svarsalternativ ja eller nej. Det finns möjlighet att skriva kommentarer till någon särskild fråga om det behövs. Det finns även ett par tomma rutor där man själv kan fylla i någon exponering eller belastning som känns viktig. För att formuläret skulle bli överskådligt skrevs tydliga rubriker och målet var att antalet frågor skulle rymmas på ett A4. Ett ifyllt formulär ska kunna användas för att kunna föreslå extraundersökningar i samband med nyanställningsundersökning. En asterix * i formuläret pekar på de frågor som enligt föreskrifterna kräver en medicinsk kontroll. Möjligheten att jämföra med andra liknande dokument/formulär fick uteslutas på grund utav att det inte fanns något underlag.

10 (15) Resultat Arbetet resulterade i ett överskådligt formulär om totalt 36 ja- och nejfrågor om exponering och belastningar i arbetsmiljön. Frågorna rymdes på ett A4 och de tydliga rubrikerna gjorde det överskådligt. Formuläret skall ifyllt av arbetsgivare ligga till grund för förslag från FHV till innehåll i nyanställningsundersökning. Nyanställningsundersökningen består av ett basinnehåll. Detta basinnehåll kan kompletteras med andra undersökningar när det finns behov av det. Det gäller främst de medicinska kontrollerna där vi vet att vissa exponeringar är helt olämpliga. Vid vissa sjukdomar, t ex astma, får arbete med isocyanater inte förekomma. Utifrån formuläret skall FHV få en bättre bild av exponeringar och belastningar och kunna föreslå kompletterande undersökningar. Dessa undersökningar kan då göras vid samma tillfälle som nyanställningsundersökningen vilket kan vara till fördel för alla parter. Det är både praktiskt och ekonomiskt för arbetsgivaren att det kan göras vid samma besök på FHV, men även för FHV som kunde använda sina resurser bättre Varje fråga i formuläret ska om den är med ja besvarad kunna leda till en undersökning eller test, t ex spirometri, blodprov, hörselundersökning, synundersökning, ergonomisk undersökning eller ett psykologiskt test. Resultatet av undersökningar och tester ska sedan sammanvägas i en bedömning av individens möjligheter att matcha det tilltänkta arbetet. Formuläret skall också kunna användas som underlag vid förhandlingar och försäljning av andra tjänster än nyanställningsundersökning t ex medicinska kontroller eller andra arbetsmiljöinsatser. Formuläret skall även kunna användas för att få en övergripande bild av de huvudsakliga exponeringarna.

11 (15) Diskussion Resultatet av arbetet med projektet blev ett ensidigt formulär med frågor, som är överskådligt och lätt att fylla i, genom att det är endast ja- och nejfrågor. Om arbetsgivaren ägnar detta papper några minuter under förutsättning att han/hon vet vad som finns i den arbetsmiljö som de erbjuder, så bör det kunna vara ett bra underlag för FHV för att kunna sätta ihop en väl anpassad nyanställningsundersökning. Det framtagna frågeformuläret baseras till stor del på den nya föreskriften om medicinska kontroller som inte är klar ännu. Men eventuella förändringarna i föreskriften torde inte göra någon skillnad för frågornas utformning. De 36 frågorna täcker väl in de obligatoriska undersökningarna och de föreskrivna rekommendationerna. Frågorna utformades för att ge hög sensitivitet snarare än specificitet. Efter omarbetningen av föreskrifterna om medicinsk kontroll kommer tidsintervallen vara mera anpassade i de olika undersökningarna, vilket innebär att man kan göra flera undersökningar samtidigt. Frågor kring psykiska och psykosociala belastningar och exponeringar är värdefulla att ha med. Genom forskning och erfarenheter vet vi idag om psykosocial påverkan på individen. Men det blev ett begränsat antal frågor eftersom det inte finns några klara undersökningar att erbjuda. Det skulle ha kunnat vara fler frågor i formuläret om den psykosociala arbetsmiljön men det kändes angeläget att begränsa antalet frågor totalt. Varför vill man veta vilka exponeringar som förekommer i det aktuella arbetet? För det första för att kunna välja de medicinska undersökningar som kan vara av betydelse. Möjligheten ökar att kunna ge tips, råd och instruktioner till individen om hur man bör skydda sig och hur man kan förebygga risker för ohälsa och olycksfall. Att således kunna ge individen råd om vad ett visst arbete kan innebära för exponeringar och efter en medicinsk undersökning i en del fall avråda från att ta detta arbete med tanke på framtida risk för ohälsa. För det andra för att kunna ge människor inspiration och verktyg för att kunna ta ett eget ansvar över sin hälsa och sin arbetssituation och att få bidra till arbetsgivarens arbetsmiljöarbete. Den anställde kan då tillsammans med arbetsgivaren titta på vilken arbetsmiljö deras företag har och om det går att göra insatser för att förbättra den men även visa på vad som är bra och fungerar. Syftet med de medicinska kontrollerna kan vara: - att upptäcka tidiga tecken på ohälsa genom arbetsmiljön innan sjukdom hunnit manifestera sig - att skydda särskilt känsliga personer från risken att utsättas för skador eller påvisa behovet av anpassning av arbetsmiljön - att säkerställa att arbetstagaren har tillräcklig fysisk och eller/psykisk arbetsförmåga i de särskilda fall då arbetet genom sin natur innebär extrema fysiska och psykiska påfrestningar och risker som inte går att eliminera genom arbetsmiljöåtgärder - att förebygga olycksfallsrisker som betingas av vissa medicinska tillstånd t.ex. nedsatt omdöme eller reaktionsförmåga hos fordonsförare. Medicinska kontroller kan också verka förebyggande genom att de tydliggör riskerna i arbetet för arbetstagarna. Information kan då lämnas om t.ex. arbetsteknik som förebygger risker eller

12 (15) symptom som kan vara tidiga tecken på ohälsa genom den aktuella risken. Resultatet av de medicinska kontrollerna kan ge information om riskerna genom arbetsmiljön, antingen genom att påvisa tecken på ohälsa eller som biologiska exponeringskontroller. Det är angeläget att arbetsgivaren vidtar de åtgärder mot brister i arbetsmiljöförhållanden som framkommit vid kontrollerna. Exponeringar via luftvägar och hud är viktiga attkontroller. Alla kemiska ämnen som kommer in i kroppen kan vara giftiga om dosen är tillräckligt hög. Främmande ämnen kan bl.a. tas upp genom hudkontakt eller inandning. Det finns en hel del ämnen som gärna far runt i luften fast det inte är ett sånt stort problem idag och där finns det ju tydliga gränsvärden. Risk med exponering för hud och andningsvägar är även risken för uppkomst av allergier. Belastningsfrågor finns med pga. att en av våra största grupper av människor med besvär har belastningsproblem och det kostar samhället en stor summa pengar bl.a pga. långtidssjukskrivningar. Så det är ju viktigt att få möjlighet att informera människor så pass ingående så att de själva kan avgöra om det är ett arbete dom vill ha. Det är viktigt att de anställda vet vad som krävs av dem för att hålla sig friska och förebygga ohälsa och minska risken för att drabbas av arbetsplatsolyckor. Med en bättre bild av hur arbetsplatsen ser ut vad gäller belastningar och exponeringar så ökar möjligheten att ge individanpassade råd. Psykosociala belastningar vet vi idag har en stor betydelse för människors hälsa och ohälsa. Stresskänslighet och egenskapstest kan möjligen ge en vägledning i hur man kan passa för ett arbete. Den psykosociala arbetsmiljön är det område som behöver arbetas vidare med, t ex hur man kan fånga upp och förebygga psykisk ohälsa. Under arbetet med formuläret som ett underlag för nyanställningsundersökningar har det stått klart att det kan komma att ifrågsättas om FHV ska delta i utsållning av människor i arbetslivet. Både hos FHV:s egen personal som hos berörd individ och andra kommer nog reaktioner att komma, olika starkt beroende på människosyn, tidigare erfarenheter mm. Kan man bedöma människors arbetsförmåga? Ja! Kan vi se in framtiden? Nej! Det man gör är en nulägesbedömning. Idag har vi en hel del vetenskaplig kunskap som gör att vi kan se riskfaktorer och har kunskap om hur vissa exponeringar påverkar människor på ett sätt vi inte kunnat tidigare. Man kan veta att vissa exponeringar, belastningar, värden innebär en förhöjd risk för att drabbas av ohälsa. Men trots detta så vet vi också att det finns människor som inte har de förutsättningar som vi tror behövs men som klarar det ändå. Det finns alltid undantag som bekräftar regeln. Det är inte FHV som gör det avgörande valet, vid en anställning är det arbetsgivaren och arbetstagaren som avgör. För arbetsgivaren borde ifyllandet av frågeformuläret kunna ge tillfälle till eftertanke och reflektion dels kring vilken typ av arbete det är de erbjuder och hur den arbetsmiljön ser ut. Förhoppningsvis kan det leda till ett större engagemang för arbetsmiljön och vara ett bidrag i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Om man vill se det ur ett annat perspektiv kan man se det som ännu ett papper att fylla i som inte fyller någon funktion. FHV borde väl redan veta vad det aktuella arbetet innebär i fråga om exponeringar och belastningar. Men ju mer information FHV kan få desto bättre bedömningar kan utföras. Och eftersom det är i arbetsgivarens intresse så kan det finnas en vinst i att mera preciserat få vara delaktig i vad som ska ingå i en nyanställningsundersökning. Detta gäller både formuläret som ett underlag och huruvida de vill ha de föreslagna extra

13 (15) undersökningarna eller ej. Det svåra blir för arbetsgivaren att inte måla upp en skönare bild av arbetsmiljön än vad verkligheten visar. Flera av de extra undersökningarna är tänkt att vara medicinska kontroller enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter och dessa är medtagna för att på ett bättre sätt fånga upp de personer som behöver dessa kontroller och en del av dem ska göras innan arbete får påbörjas. Relativt ofta köper arbetsgivaren tjänsten att hålla reda på intervall och kallelse till medicinska kontroller från FHV. Om man med hjälp av formuläret kan få till en första undersökning så kan det sedan bli lättare att kalla efter de tidsintervall som anges i föreskrifterna. Arbetet med att ta fram frågorna till formuläret pågick under samma tid som arbetsmiljöverket arbetat med föreskrifterna om medicinska kontrollerna. En omarbetning höll på att ske. Dagens regelverk ger inte någon överblick över hur medicinska kontroller kan genomföras och när det finns behov av dem. På senare år har det tillkommit flera kontroller och flera är på väg, därför är det svårt att få en överblick, men i konsekvensutredningen för förslag till arbetsmiljöverkets föreskrifter om medicinska kontroller i arbetslivet har man samlat reglerna om medicinska kontroller från tio författningar (alla de som innehåller krav på medicinska kontroller i någon större omfattning) i gemensamma föreskrifter. Dessutom har nyskrivna regler om medicinska kontroller av vibrationsexponerade arbetstagare inkluderats. (konsekvensutredningen för förslaget till Arbetsmiljöverkets föreskrifter om medicinska kontroller i arbetslivet).

14 (15) Referenser Arbetsmiljöverkets författningssamling 2000:14 Arbetsmiljöverkets författningssamling 2000:07 Arbetsmiljöverkets författningssamling 2000:26 Arbetsmiljöverkets författningssamling 2000:17 Arbetsmiljöverkets författningssamling 2004:01 Arbetsmiljöverkets författningssamling 2000:28, 2005:xx Arbetsmiljöverkets författningssamling 2000:16 Arbetsmiljöverkets författningssamling 1995:01 Arbetsmiljöverkets författningssamling 2000:06 Arbetsmiljöverkets författningssamling 2000:15, 2005:xx Arbetsmiljöverkets författningssamling 1998:05 Arbetsmiljöverkets författningssamling 1997:08 Arbetsmiljöverkets författningssamling 2000:13 Arbetsmiljöverkets författningssamling 1990:11 Arbetsmiljöverkets författningssamling 1994:08 Arbetsmiljöverkets författningssamling 1991:02 Arbetsmiljöverkets författningssamling 2005:xx Arbetsmiljöverkets författningssamling 2005:xx Arbetsmiljöverkets författningssamling 1998:01 Arbetsmiljöverkets författningssamling 2000:01 Bly Medicinsk kontroll av kadmiumarbetande Asbest Kvarts Syntetiskt oorganiska fibrer Härdplaster Dykeriarbete Rök- och kemdykning Mast och stolparbete Buller Arbete vid bildskärm Medicinsk kontroll av nattarbetande Biologiska ämnen Arbete med försöksdjur Laser Smittfarligt arbete Mikrobiologiska arbetsmiljörisker. Medicinska kontroller i arbetslivet Belastningsergonomi Manuell hantering Beaglehole R, Bonita R, Kjellström T. Grundläggande epidemiologi. Studentlitteratur. Lund 1995.

Bilagor 15 (15)