Åland ett Ö-land? Kåseri vid Föreningen Nordens i Örebro samkväm på Naturens hus den 23 mars 2012. Av Agneta Blom Vad är det första ni rent spontant tänker på när jag säger Åland? Själv tänker jag på Fazers sötlakrits i pappkartong med en kolsvart lockig flicka med röda ögon på. Och så tänker jag på Ananaskarameller. Hårda orangefärgade som låg i blåa runda plåtburkar och som räckte att suga på riktigt länge. Jag är född och uppvuxen i Uppland, och där var det vanligt att vi tog en tur över till Åland på somrarna. Och för min del var det godis som var ett av målen med dessa resor. Från Kapellskär och till Mariehamn, reste vi. Ö-landet mitt emellan Åland är ett ö-land eller i alla fall en ö eller flera öar egentligen. Och ja, på sätt och vis också ett land. Det ligger där i Östersjön mitt emellan det land det känner sig kulturellt samhörande med och det land där invånarna röstar, betalar skatt och får sina pass utfärdade när de vill resa utomlands. Åland har funnits där alltid mitt emellan Sverige och Finland. Mitt emellan den egentliga Östersjön och Bottenhavet. Sjöhavet som vi båtentusiaster säger. Eller Grodhavet som de som tycker hav bara finns i väster, säger. Mitt emellan skärgården på finska sidan och det 1
öppna Ålands hav på den svenska sidan. Den delen av båtturen med Viking, Silja eller Birka, som många inte tycker är så kul de dagar och nätter då vindarna rör upp vattnet och vågorna går. Vad är en Ö? Ett landområde helt omgivet av vatten mindre än en kontinent och större än en holme, säger Wikipedia. Åland tillhör världens kontinentalöar: Dessa tillhör samma kontinentalsockel som det fastland som ligger i närheten. Detta till skillnad från oceaniska öar, som uppstått som vulkan- eller korallbildningar helt utan koppling till intilliggande kontinenter. Enligt samma källa finns en EU-standard för definition av ö med hänsyn till stöd för glesbygdsområden: omgiven av vatten. befolkad av minst 50 permanentboende människor. utan fast förbindelse i form av bro eller tunnel. belägen på minst en kilometers avstånd till fastlandet. Åland uppfyller denna standard på alla punkter: Omgivet av sjöhav. Befolkat av 28 000 permanent boende. Utan fast förbindelse till fastlandet. Belägen många mil från både Sverige och Finland. Lika gles eller tätbefolkat som Gotland: 18 personer/km². Ändå mindre både till yta och totalt invånarantal (det bor drygt 57 000 människor på Gotland). Men mäktigare! 2
Efter drygt hundra år i Ryska händer, blev Finland självständigt 1917. Då ville Åland hem till Sverige. Nästan alla öbor (96,2 procent) skrev under en petition om utträde ur Finland 1918. Men en nyfödd nation släpper inte sina landdelar så lätt. Finland ville ha kvar Åland. För att blidka ålänningarna föreslog man att ölandskapet skulle få en autonom status inom republiken istället för att helt införlivas med Finland. Detta ville inte ålänningarna. Dåvarande Nationernas förbund fick Ålandsfrågan på sitt bord och 1921 beslöts där att Åland skulle förbli en del av Finland som en autonom region. Finland blev tvunget att garantera befolkningen rätten till det svenska språket, sin inhemska kultur och sina traditioner. Ett internationellt avtal deklarerade samtidigt Åland som en neutral och demilitariserad zon (vilket ölandet var redan sedan 1854). Ålands flagga Åland har, som ni vet, en egen flagga. Men vet ni att den haft en föregångare? Ålands första flagga, var blå-gul-blå i tre våder och komponerades till den stora sångfesten i Mariehamn 1922. Den förbjöds av finländska myndigheter 1935. Förgrundsgestalten för den rörelse som ville att Åland skulle bli svenskt efter 1917 och sedermera Ålands landtings första talman Julius Sundblom, lät i protest mot detta såga av sin flaggstång en fot från marken. En ny självstyrelselag 1952 gav Åland rätt att anta egen flagga. Så fort lagen trätt i kraft tog landstinget sig an flaggfrågan. Landstinget delades snart i två falanger: en förespråkade den gamla trevådsflaggan, en ville ha en traditionell korsflagga. 3
Korsflaggeanhängarna var splittrade och producerade förslag på förslag. Men till slut vid ett möte i Societetshuset (Socis) i slutet av november 1953 lyckades de enas, och då kring en helt ny variant: En flagga som starkt påminner om Sveriges flagga med ett smalt rött kors infällt i det gula. Efter lång debatt och flera jämna omröstningar kunde landstingets talman den 9 december 1953 kungöra att korsflaggan avgått med segern. Den 24 april 1954 firades för första gången Ålands flaggas dag Denna flagga vajar, som ni vet, alltjämt på öns alla flaggstänger. Åland har numera tre egna officiella flaggdagar: Den 30 mars, dagen för högtidlighållande av Ålands demilitarisering och neutralisering Den sista söndagen i april, Ålands flaggas dag Den 9 juni, Ålands självstyrelsedag Att Åland blev finskt Det främsta argumentet för beslutet att Åland skulle tillhöra Finland och inte Sverige då i början av 1900-talet, var Finlands tvåspråkighet: I grundlagen är språken finska och svenska likställda och likvärdiga. I och med det ansågs ålänningarnas rätt tillfredsställd och de utgjorde dessutom en garanti för fortsatt bevarande av svenskan i Finland. En sorg över beslutet levde kvar under första halvan av 1900-talet. Men numera är det ingen som gråter och bara omkring tio procent av ålänningarna tycker att Åland ska bryta sig loss från Finland, fast då inte för att bli svenskt utan för att bli självständigt. 4
Ölandet och nationalismen Den nationalistiska principen utgår från att det i världen finns en rad nationer. I varje nation finns en befolkning med egenskaper som är unika för nationen och det egna folket. Nationens intressen kommer i första hand. Nationalismen som ideologi växte sig stark i Europa under 1800-talet och flera nationer bildades under denna tidsperiod. Det var först då som gränser började anses viktiga och värda att försvara. Nationalismens framväxt har orsakat många krig historiskt, och gör så än idag. (Källa Expo) Se er om i världen. På de flesta platser där ni finner förtryck, våld och krig är nationalismen också stark. Åland finns som det ö-land det är av just nationalistiska skäl. Men vilken innebörd kan vi ge begreppet om vi nu synar Ålands kort? Hur viktiga är gränserna förutom för att ge landskapet bättre näringspolitiska villkor? ALLA passagerarbåtar av rang på Sjöhavet t.ex. tar en tur inom Åland så att passagerarna får billigare alkohol, cigaretter och sötlakrits inte att förglömma! Trots värnandet om Ålands nationella särart, verkar nationalismen inte vara stark på ön. Som jag sa tidigare är det bara cirka 10 procent av ålänningarna som tycker att Ön borde bli självständig, trots att de ekonomiska förutsättningarna egentligen är rätt goda. Ålänningarna verkar ha funnit harmoni med sin situation mitt emellan men ändå både och. Den politiska makten utövar man självständigt eller i Helsingfors. Åland har ett mandat i Finlands Riksdag, helt i proportion med öns andel av Finlands befolkning. För närvarande upprätthålls plasten för övrigt av en kvinna från Värmland, Elisabeth Nauclér. Knäpper ålänningen på TVn så är det SVT som gäller om det nu går att säga så i vårt moderna 5
medielandskap. Ålänningen som blir allvarligt sjuk tar helikopter till Akademiska sjukhuset i Uppsala, enligt särskilt avtal. Som katter kan vandra mellan gårdarna och få mat och kärlek var än den kommer. Så verkar Åland vandra mellan sin båda länder. Egentligen ganska obekymrad om nationsgränser och nationalism. Med ETT undantag när det är dags för hockeylandskap Finland- Sverige. Då blir ålänningarna, liksom alla andra finlandsvenskar (i alla fall dem jag känner) väldigt finländska! Från världens alla hörn, där det finns regioner med komplicerade nationella förhållanden. Från Afrika, Asien och Europa, kommer delegationer på besök för att se och lära av Ålands lösning av sin nationella hemvist. En lösning som tillkom på fredlig väg och som bibehållits under fredliga omständigheter i nittio år. En lösning som inte innebär antingen eller utan båda och. Världens länder blir alltmer involverade och beroende av varandra. Frågan om mer samverkan i Norden för att nationerna här i vårt kyliga hörn ska stå starkare i mötet med sin omvärld, har åter blivit aktuell. Men inte för att Sverige dammat av gamla stormaktsdrömmar. Utan för att nationell identitet idag behöver förenas med internationell samverkan och solidaritet mellan länder och kontinenter. Mellan nationer och folk. I detta sammanhang kan Åland bli något att hämta kraft och inspiration från för oss alla. Ö-landet som bevarat sin nations stolthet men inte låtit nationalismen stå över samhörighet och samarbete över nationsgränser. Ö-landet som bestämde sig för att inte välja, utan odla sina band till både Finland och Sverige. Och som inte heller tvekade att bli en del av Europa när den dagen kom trots att de hade möjligheten att stå utanför. 6
Åland: Det finska ö-landet med en av världens mest svenskspråkiga kommuner: Hammarland. Ö-landet med Nordens minsta kommun: Sottunga med 125 invånare. Ö-landet med om ni frågar mig kommunen med Nordens roligaste namn: Lumparland. Ö-landet som verkar hittat hem; Mitt emellan länder, hav och kulturer. Fast ändå mitt i och så centralt att alla som reser på Östersjön vill dit. 7