Nationell strategi för lågenergibyggnader. Tomas Berggren 2010-11-11



Relevanta dokument
Energimyndigheten. Ett hållbart energisystem Tomas Berggren. Energimyndigheten

Energimyndigheten. Främjande insatser visar vägen

Näranollenergibyggnader. Energimyndigheten NNE främjande

Effektivare energianvändning i byggnader

Aktuellt från Energimyndigheten

Uppdrag 13: Nationell strategi för lågenergibyggnader ER 2010:39

Främjande för energieffektivt byggnande EMC- Byggdialog Dalarna

Hearing. #renoveringsstrategi WIFI: birgerjarl birgerjarl

Uppdrag 13: Nationell strategi för lågenergibyggnader ER 2010:39

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Framtidsspaning med BeBo och Belok

Energimyndighetens arbete med näranollenergibyggande

Energimyndighetens kompetenshöjande insats för nära-nollenergibyggnader

Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader. Thomas Johansson, Roger Gustafsson, Erik Olsson

Remissvar på rapport 2015:16 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM43. Energieffektiviseringsdirektivet och direktivet om byggnaders energiprestanda. Dokumentbeteckning

Storgatan 19 Box Stockholm telefon

Dalastrategi för Lågenergibyggande

Skärpta energihushållningskrav regeringsuppdrag, nya BBR 22 mm. 16 mars Stefan Norrman

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus?

Nära-nollenergikrav. Carl-Magnus Oredsson Tf enhetschef Energi och samhällsekonomi

Arbete med Boverkets nya energiregler. Mikael Näslund Energidagen, Stockholm 3 oktober 2018

Energieffektivisering Energimyndighetens strategier

Energideklarationsdagen 2017 Boverkets arbete för energieffektivitet. Mikael Näslund 25 januari 2017

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2012/7477/E daterad

Arstaängsvägen 19 B Stockholm Energimyndigheten. Förslag till ökad energieffektivisering inom boende och servicesektor

Främjande av energieffektiva byggander. Energimyndigheten Tomas Berggren Avd. för Energieffektivisering Enh. för resurseffektiva byggnader

Vår vision är ett hållbart energisystem. Energimyndigheten arbetar med förnybar energi, klimatinsatser, bättre teknik och smartare energianvändning.

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

Byggnaders energianvändning Kontrollstation2015 & Nära Nollenergibyggnader

Seminarium 23 maj 2018 Örebro. Energilyftet

Nytt från politiken på energiområdet - energieffektiviseringsdirektivet, byggregler och budgetpropositionen

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

VAD ÄR PÅ GÅNG? PBF, BBR OCH BEN ÖREBRO 20/ VERONICA EADE FASTIGHETSÄGARNA MITTNORD

Webbsändning om nära-nollenergibyggnader. Stockholm 12 januari 2017

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Eje Sandberg, ATON Teknikkonsult AB

Nya och kommande energiregler i BBR Nära-nollenergibyggnader. Mikael Näslund Plusenergiforum, Jönköping 18 oktober 2017

Energi- och klimatfrågor till 2020

Hållbara byggnader och energi

Erik Thornström Områdesansvarig styrmedel, kraftvärme och EU-samordning Svensk Fjärrvärme Stockholm

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt?

Värmepumpsystem för NNE enfamiljshus och flerfamiljshus. Martin Persson SP

BBR förslag till nya regler 2020 Ändringar i föreskriften. Mikael Näslund

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Aktuellt om energi i BBR och energideklarationer. Thomas Johansson Boverket

Jämtlands läns Energikontor 10 år

GOOD PRACTICE SUSTAINABLE BUILDINGS

Det händer nu. Renovering ned till nära nollenergi. Fördubbling av renoveringstakten Åsa Wahlström CIT Energy Management

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Hur främjar Energimyndigheten energitjänster?

Boverkets författningssamling Utgivare: Yvonne Svensson

Protokoll fört vid enskild föredragning Infrastrukturavdelningen Allmänna byrån, I1

Hur styr Boverkets byggregler idag? Hur bör de styra i framtiden?

Frågeställningar. Varför energideklarering? Energideklarering av byggnader. Beräkningsmetodik. Energicertifiering av byggnader

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

LÅGAN Samverkan nationellt och regionalt

1:6. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

Finansieringsinstrument. energieffektivisering ER 2010:37

Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem. Svein Ruud SP Energiteknik

Ett energieffektivt samhälle

Effektivare energianvändning och energitjänster

Exploateringskontoret Avdelningen för Miljö och teknik. Handläggare Ingmarie Ahlberg kommunstyrelsen. Förslag till beslut

Förnybar energi och Boverkets byggregler

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Regeringens skrivelse 2018/19:152

Notera att det är viktigt att ha säkerhetsmarginal i energiberäkningsresultaten för att täcka in eventuella variationer i utförandet.

Svarsfil till extra remiss; Förslag till ändringar i BBR(A) och BEN, dnr: 4562/2016

Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9

Vi kan hjälpas åt att göra något åt detta

Regionala energieffektiviseringsmål och ett förändrat klimat Kalmar län

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum Utetemperatur 7.

ENERGIDEKLARATION. Flugmötesvägen 1, Eskilstuna Eskilstuna kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1981 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Riddarstigen 5, Täby Täby kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1968 Energideklarations-ID:

Klassningssystem en överblick

HÅLLBARA SMÅHUS SOLTRÄFF FÖR SMÅHUSTILLVERKARE OCH SOLELLEVERANTÖRER EMIL ANDERSSON

Lågenergihus för attraktivt boende

Omarbetningen av direktivet om byggnaders energiprestanda och lågenergibyggnader.

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Energiklassning av byggnader -vägen från ord till handling

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Energieffektivisering av befintliga byggnader

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Enköping-Rymningen 8:43. Byggnadens adress Frejvägen 8.

Besiktningsrapport Energideklaration av villa

à Solel i flerbostadshus erfarenheter från Gårdsten Maria Haegermark, doktorand på Chalmers tekniska högskola

Byggbranschens syn på NNE-kraven MARIA BROGREN ENERGI- OCH MILJÖCHEF SVERIGES BYGGINDUSTRIER

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Utbildningsmodul 5. för avancerade EPC-marknader

Riksbyggens Renoveringsverkstad

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader. Thomas Johansson

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

1 (31) HUR HALVERAR VI ENERGIANVÄNDNINGEN TILL 2050

Transkript:

Nationell strategi för lågenergibyggnader Tomas Berggren 2010-11-11

Befintliga styrmedel för byggnader Nya byggregler och energideklarationer (Boverket) Övergripande styrmedel som skatter mm Nytt energipolitiskt program 2010-2014 300 miljoner ytterligare till energieffektivisering Nuvarande programmet fortsätter till 2014 Energirådgivning och energikontor Testning, kontroll av energimärkning och information Stöd till teknikupphandling och marknadsintroduktion av ny teknik, demo, kommersialisering Stöd för energieffektivisering i kommuner och landsting Långsiktiga programmet Forskning Subventioner mm: - Konverteringsstöd direktverkande el villor - Stöd för installation av solvärme,solceller etc

Forskning Utveckling Demo - Kommersialisering - Utbildning CERBOF BeBo Belysningsprogrammet Program Energisystem Kulturhistoriska byggnader ELAN Energi, IT & Design AES BELOK Passivhusprogrammet Sustainable Innovation AB ByggaBoDialogen Uthållig kommun U.F.O.S Energi

Ramarna för klimatoch energipolitiken sätts idag inom EU

Bra* hus med bra energiprestanda *: Alla tekniska egenskapskrav

Bakgrund till direktiver om byggnaders energiprestanda Byggnader svarar för 40% av energianvändningen inom EU + ökar Minska EU:s energiberoende, import idag ca 55%+ökar Minska EU:s utsläpp av växthusgaser Energi är en stor kostnad

Energieffektivisering i fokus - EU Eco-design (minimikrav på produkter avseende miljö och energi) [2005/32/EG] Direktivet om effektivare slutanvändning av energi och energitjänster [2006/32/EG] Energimärkning av produkter (G till A+++) [2010/30/EU] Byggnaders energiprestanda [2010/31/EU]

Omarbetat EPBD = nyheter, skärpningar och förtydliganden Gemensam metod för kostnadsoptimala minimikrav på energiprestanda (art 5) Minimikrav nya byggnader (art 6) Befintliga byggnader (art 7: större renovering, byggnadselement) Systemkrav installationssystem (art 8: ev nya, byte, nya delar) Nära noll energi byggnader (NNE-byggnader) (art 9) Lämplig finansiering och andra instrument (art 10) Energideklarationer (art 11-13) Värmesystem (art 14: inspektion alt råd värmepannor) Luftkonditioneringssystem (art 15: inspektion alt råd)

kwh/m2,år Målbild olika typer av energieffektiva byggnader(nnebyggnader art 9 110 (55) 50 (30) Dagens nya hus Bostäder: 150 (95) 130 (75) 110 (55) Lokaler: 140 (95) 120 (75) 100 (55) (ev + för flöde) Dagens passivhus 2011 2015 2018 2021 NNE-byggnader 0 < 0 Nollenergihus Plusenergihus

Att beakta i EPBD art9 Den nationella planen ska innehålla: Definitionen av NNE-byggnad inkl energiprestandaindikator, primärenergiindikator Etappmål 2015 (nya byggnader) Redovisning av politik och åtgärder för att främja NNE-byggnader (ny- och ombyggnad) Offentlig sektor fr o m 2019 Alla nya byggnader fr o m 2021 => De krav som då gäller = definitionen av NNE

Sveriges och EU:s mål för klimatoch energipolitiken till 2020 2020 Sverige EU Förnybar energi 50 % 20 % Förnybar energi i transportsektorn 10 % 10 % Energieffektivisering 20 % 1) 20 % 2) CO 2 40 % 20 % (30%) Nationella miljömål, t ex miljömål 15 God bebyggd miljö: Effektivare energianvändning i bebyggelsen År 2020 20 % År 2050 50 % 1) Minskad energiintensitet (primär energi per BNP-enhet i fasta priser) jfr 2008 2) Effektivare primär energianvändning relativt prognos

Långsiktighet Idag Hela Sverige Alla byggnadskategorier Översyn byggregler 2015 Uppskalning Kontrollstation 2013: Uppföljning Utvärdering Målnivå Översyn byggregler 2020 Kontrollstation 2018: Uppföljning Utvärdering Målnivå Översyn byggregler Målnivå

Främjandeåtgärder Det behövs mer pengar Demonstration renovering Uppskalning (storskaligt byggande) Lågan Belok, Bebo Uppdrag 10 Uppföljning och utvärdering (teknik, ekonomi) Information (teknik, ekonomi) Kompetensutveckling Omfattning Aktiv organiserad samverkan (kommuner resp NNE) UK

Olika åtgärder för olika byggnadskategorier Marknadspenterationen avgörande Marknadsutveckling Uppskalning Forskning Utveckling Demonstration Sverige har kommit olika långt i utvecklingen för olika byggnadskategorier & läget är olika i olika regioner

Stöd till lönsamma åtgärder? Kort omställningstid Stor omställning Kunskaps- och kapacitetsuppbyggnad Överbrygga svårigheterna beträffande acceptans och marknadspenetration Litet stöd och Stor nytta

Forskning långsiktigt forskningsprogram Renoveringsmetoder Test och verifiering av teknik Erfarenhetsåterföring Småskalig elproduktion? System och utrustning för NNE-byggnader

Uppdrag att utreda Finansiella stöd = Uppdrag 10 Behov av stöd till material- och teknikutveckling Teknik och ekonomi Kompetensutveckling (behov, koncept, genomförandeplan) Systemgränser (energianvändning, hushållsel/verksamhetsel) Geografiska zoner Kommunernas åtgärder Begränsa undantagen Tillsynsvägledning?

Målnivåer Nya byggnader Icke elvärmda Elvärmda [kwh/m2, år*] [kwh/m2, år] Byggnadskategori/ Geografisk zon I II III I II III Bostäder 75 65 55 50 40 30 150 130 110 95 75 55 Lokaler 70 60 50 50 40 30 -grundvärde 140 120 100 95 75 55 - högsta tillägg för luftflöde 35 72 30 59 25 46 25 42 20 36 15 29 *: Den energi som, vid normalt brukande, under ett normalår behöver levereras till en byggnad (oftast benämnd köpt energi) för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi. Om golvvärme, handdukstork eller annan apparat för uppvärmning installeras, inräknas även dess energianvändning.

Målnivåer Stor renovering Inte krav i EPBD, vi ska stimulera utvecklingen Ser marknaden idag BBRs krav som krav vid större ombyggnader? Icke elvärmda Elvärmda [kwh/m2, år] [kwh/m2, år] Byggnadskategori/ Geografisk zon I II III I II II Bostäder 105 90 75 70 55 40 150? 130? 110? 95? 75? 55? Lokaler 100 85 70 70 55 40 - grundvärde 140 120 100 95 75 55 - högsta tillägg för luftflöde 50 72 40 59 30 46 30 42 25 36 20 29

Ombyggnad i strategin? Artikel 9 punkt 2: Medlemsstaterna ska dessutom, genom att följa det bästa exemplet inom den offentliga sektorn, utforma politik och vidta åtgärder, t.ex. mål, för att stimulera att byggnader som renoveras omvandlas till nära nollenergibyggnader och ska informera kommissionen om detta i sina nationella planer som avses i punkt 1.

Etappmål Nya byggnader: 25% av alla nya byggnader ska minst klara målnivåerna år 2015 Renoverade byggnader (stor renovering): 40% av alla renoverade byggnader ska minst klara målnivåerna år 2015 Offentlig sektor: 50%? ska minst klara målnivåerna år 2015 Etappmålen mäts i andel area, av total byggd resp. renoverad yta som minst uppnår målnivåerna Byggnader har lång livslängd börja nu Så få undantag som möjligt Det finns inte explicit stöd för denna tolkning av etappmål i EPBD2 I förhandlingarna var andemeningen kwh/m2, men högre än slutmålet, för att inte behöva välja ut vilka byggnader som ska vara NNE

Behov av nya/förstärkta styrmedel Från demonstration till storskalighet - många demonstrationsprojekt Teknikupphandling Finansiellt stöd till små och medelstora fastighetsägare Ev andra finansiella styrmedel? Samordnas med uppdrag 10

Två förslag från regeringuppdaget Finansierings- instrument för energieffektivisering En preliminär bedömning är att merkostnaden för staten vid en spridning av Totalprojekts-modellen kan uppgå till 15 miljoner kronor (7,5 miljoner kronor per år i två års tid) med start 2012. Energimyndigheten har, vid en första bedömning, sett att merkostnaden för staten bör uppgå till 25 miljoner kronor per år under fyra års tid (2012 2015) för förslaget att bredda satsningen på demonstrationsprojekt och teknikutveckling inom flerbostadshus (Bebo).