Provet i samhällslära 17.3.2008 - svarsförslag 1. Hur stiftas lag och grundlag i Finland? Regeringens proposition eller riksdagsledamotsmotion. Utskottsbehandling i riksdagen. Första behandling, innehållet i lagen slås fast. Minst tre dagar mellan första och andra behandling. Andra behandling, riksdagen godkänner eller förkastar lagen (enkel majoritet). Vid grundlag enkel majoritet, val och 2/3 majoritet. Kan förklaras brådskande om 5/6 av riksdagen anser det och riksdagen godkänner med 2/3 majoritet. Presidenten stadfäster lagarna som därefter kontrasigneras av den föredragande ministern. Lagen träder ikraft efter att den publicerats i Finlands författningssamling. 2. Vilken roll har arbetsmarknadsorganisationerna i det finländska samhället? Arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer. Sluter kollektivavtalen. Fackföreningarna tillvaratar medlemmarnas intressen och ger dem stöd (rättshjälp, rekreation, rådgivning). Strävar till att förbättra arbetsvillkoren och lönen för sina medlemmar. Arbetsgivarna strävar till att hålla löneökningarna låga. Önskar att inkomstförhandlingarna skulle föras på företagsnivå. Arbetsmarknadsorganisationerna kan också samarbeta med regeringen och sluta överenskommelser som berör beskattningen, arbetsskyddslag och pensioner. När det finns ett gällande kollektivavtal råder det arbetsfred och organisationerna kan inte vidta stridsåtgärder. 4. Bostadspriser och realränta på bostadslån i Finland Bostadspriserna steg snabbast i början av år 2000. Nominella priserna sjönk år 2001 förutom i slutet av året.
b) När realräntorna stiger minskar prisökningstakten. Realräntan = nominella ränteprocenten minus inflationsprocenten. Faktorer som påverkar pris: räntenivå (bankernas räntemarginal) konjunkturer tillväxtcentra läge skick markpris bolagsvederlag byggnadskostnader ålder 5. Redogör vad faderskap, b) vårdnad och c) underhåll för barn betyder med tanke på barnets ställning och rättigheter. Barn fött inom äktenskapet: faderskapspresumtion, utom äktenskapet utredning och erkännande. Barnets rätt till faderns arv, namn och underhåll. b) Vårdnad innebär att barnet bör få sina vardagliga behov tillfredställda, uppfostran och tillsyn. Vårdnadshavaren är också barnets intressebevakare. Det innebär att vårdnadshavaren i allmänhet för barnets talan och sköter dess ekonomiska affärer. Kan föräldrarna inte komma överrens om vem som skall vara intressebevakare avgör domstol. c) Underhåll: barnet har rätt till ekonomiskt och materiellt underhåll tills det fyller 18 år. Vid äktenskapsskillnad skall den förälder som inte bor med barnet betala underhållsbidrag. Om den betalningsskyldige inte betalar så har barnet rätt till kommunalt underhållsbidrag.
6. Villan på landet Att kontrollera fastighetens skick. Formbunden handling. Gravationsbevis ur vilket framgår inteckningar och servitut. Lagfartsbevis. Offentligt köpvittne närvarande. I köpebrevet bör ingå uppgifter om pris, parter, mål, överlåtelsetidpunkt. Köparen och säljaren bör samtidigt underteckna köpebrevet. Köparen bör ansöka om lagfart från lantmäterikontoret. Det kan vara bra för köparen att före köpet bekanta sig med samhällets planer för området. 7. Bedöm effekterna av ett EU-medborgarskap ur en finländares synvinkel. Finska EU-medborgares frihet att röra sig och bo i EU-området. Rösträtt och rätt att ställa upp i Europaparlamentets val. Studie- och arbetsmöjligheter: i regel erkänner man andra EU-länders examina och yrkeskompetenser. Rätt till socialskydd i det land man bor i. EU-ländernas diplomattjänster för andra länders EU-medborgare vid behov. Man kunde också fundera hur finländare förhåller sig till EU-medborgarskapet (skepticism, rädslan som den fria rörligheten medför och uppfattningar om EU-byråkratin). Rösträtt och valbarhet i lokala val i andra EU-länder. Rätt till studier i ett annat EU-land på samma villkor som det landets medborgare. 8. A. Redogör för varför det i Finland samtidigt råder både arbetslöshet och brist på arbetskraft och hur det skulle gå att förbättra situationen. Strukturarbetslöshet, alltså att det finns branscher som inte längre har behov av arbetskraft och de som varit sysselsatta inom dessa inte är kvalificerade att ta emot de lediga arbetsplatserna. Arbetsplatser flyttar till låglöneländer p.g.a. globaliseringen. Botemedel: utbildning, omskolning och subsidier till nyetableringar. Problem att förutspå de framtida behoven av arbetskraft. Finns även arbetsplatser som arbetslösa inte vill ha eftersom lönen eller arbetsförhållandena är dåliga. Ett relativt gott socialskydd kanske också minskar villigheten att ta emot lediga arbeten.
Bristen på arbetskraft kan upphjälpas genom invandring, stöda arbetskraftens rörlighet samt en förlängning av arbetskarriären. 8. B. Två finländska politikers syn på den europeiska identiteten Vanhanen betonade mera den nationella identiteten medan Tuomioja framhävde mera den gemensamma europeiska identiteten. Vanhanen ifrågasatte den europeiska identiteten medan Tuomioja tycktes anse att det var en nödvändighet. För Vanhanen tycktes en nationell och en allmäneuropeisk identitet vara motsatser medan det för Tuomioja inte verkade vara det. En likhet med bådas uttalanden var att båda betonade betydelsen av fredliga kulturkontakter. b) Gemensamma Europasymboler: flaggan, hymnen, årsdagar och annat dylikt. Rörelsefriheten (t.ex. studentutbytet) är en del av det europeiska identitetsprojektet på samma sätt som pratet om EU som ett värdesamfund. Strävandena om att skapa en gemensam linje inom utrikespolitik och att ha en president för EU. EU är en värdegemenskap av demokrati, frihet, tolerans och rättstatliga principer. +9. Presidentvalet 2006 Presidentval genomförs vart sjätte år. Kandidatuppställningen: Infödda finska medborgare som fyllt 18 år kan ställa upp som kandidater. Kandidaterna ställs upp av riksdagspartierna eller av en valmansförening som samlat 20000 namn. Tvåstegsval om ingen kandidat får över 50 % av rösterna i första omgången. En andra omgång ordnas i så fall mellan de två kandidater som fått mest röster i den första omgången. Samma person kan endast väljas för högst två på varandra följande mandatperioder. Rösträttsåldern är 18 år.
b) Halonens stöd störst i hela landet förutom i Österbottens och Uleåborgs valkrets. Högst var hennes stöd på Åland. Hon hade fördelen att vara sittande president. Österbotten har traditionellt varit antisocialistiskt. Niinistö fick sitt kraftigaste stöd i västra och södra Finland där Samlingspartiet ofta har haft ett starkt stöd. Vanhanens fick mycket stöd i norra och östra Finland. Bindningar: Halonen: kvinnor, arbetare och lägre tjänstemän. Vanhanen: landsortsbefolkningen och jordbrukare. Niinistö: företagare, akademiker och högre tjänstemän. Centern har traditionellt varit ett landsbygdsparti. Samlingspartiet har brukat vara ett mera urbant tjänstemannaparti. SDP har vanligtvis fått röster av arbetarbefolkningen och tjänstemän. c) Direkta folkval intresserar väljarna (hög röstningsaktivitet i jämförelse med andra statliga val), vilket är bra för demokratin. Presidenten är på sätt och vis folkets egna ledare. Folkvalen har haft en tendens att bli underhållningsbetonade mediaval med en polarisering mellan kandidaterna. I folkval brukar valen leda till en duell mellan två kandidater. Det klargör (eller tillspetsar) kandidaternas skillnader. Ett val inom riksdagen skulle säkert bli mera sakbetonat. Ur ekonomisk synvinkel är folkvalen dyrare än ett val som genomförs av riksdagen. Om riksdagen väljer presidenten får partierna mera kontroll (presidentens beroende av partierna växer), riksdagens ställning stärks och valen blir billigare. +10. Inflationen inom euroområdet och i Finland åren 1998-2007. Definition av begreppen inflation och deflation. Inflationen i Finland har varit lägre jämfört med euroområdet förutom i början av år 2000 och en del av 2001. Japan har haft en sjunkande prisnivå under många år. b)
Negativt med hög inflation: Högre räntenivå som leder till minskade investeringar och minskad ekonomisk aktivitet. o Stör sysselsättningen. o Den långsiktiga planeringen av ekonomin blir svårare. Krav på högre löner. Sämre konkurrenskraft. Diskussion kring ECB:s inflationsmål. o En stabil prisutveckling är ett viktigt mål för euroområdet. o EU:s inflationsmålsättning är ett problem inom euroområdet. Olika länder kan ha olika konjunkturer på gång. o Ibland kan det vara bra att ha en inflation som är över två procent. Japans deflation har resulterat i att den japanska ekonomin inte riktigt fått fart. c) Höjd produktivitet: Arbetet är resultatmässigt lönsammare i förhållande till insatserna. Måttliga löneökningar. På grund av den måttfulla inkomstpolitiken under början av 2000-talet har den ökade produktiviteten inte påverkat priserna på samma sätt som i andra euroländer. Relativt hög arbetslöshet. Sänkta indirekta skatter (mervärdesskatten eller momsen och alkoholskatten vilket sänkte på den beräknade inflationen under början av 2000-talet). Fungerande konkurrens De finska företagen har blivit en del av den europeiska och globala marknaden. Företagen är tvungna att konkurrera sinsemellan om priser som gör att priserna inte höjs så fort. Källor: Abitreenits finskspråkiga sidor: http://abitreenit.yle.fi/yokokeet/yhteiskuntaoppi/kevat_2008/kysymysarkisto/188 samt videoklipp på några frågor med svar: http://abitreenit.yle.fi/yo-kokeet/yhteiskuntaoppi/kevat_2008. Vetamix 2012.