Kvalitetsredovisning Grundskola åk 7 9 Läsåret 2012/2013 Västervångskolan Område Väster Ansvarig rektor: Anders Gustafsson
Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. I en verksamhet som är förändringsbenägen och som fungerar som en lärande organisation är kvalitetsarbetet ständigt närvarande på alla nivåer. Dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet visar vad som behöver utvecklas, varför och på vilket sätt, för att kunna följa kvalitetsutvecklingen över tid och se effekterna av ett utvecklingsarbete. Ystads kommun har valt att under läsåren 2011/2012 och 2012/2013 dokumentera kvalitetsarbetet i form av en kvalitetsredovisning för att regelbundet, och på ett sätt verksamheterna är vana vid, stämma av hur verksamheterna arbetar mot de nationella och lokala målen och se hur långt de kommit i det löpande förbättringsarbetet. Denna kvalitetsredovisning är ett sätt att belysa verksamhetens mål och utveckling och ska ses som ett verktyg för utveckling och ett sätt att redovisa kvalitetsarbetet till förvaltningen och Barn och utbildningsnämnden. I Barn och utbildningsplan för Ystads kommun 2010 2014 (BUN plan), har nämnden satt upp sex lokala prioriterade områden för kommunens utbildningsverksamheter. Dessa prioriterade områden innehåller såväl nationella som lokala mål. Uppföljning och utvärdering av BUN planen sker fortlöpande. Nämnden avser att, i verksamheternas kvalitetsredovisningar för läsåret 2012/2013, utvärdera två av BUN planens sex prioriterade områden, nämligen Kunskapsutveckling samt Arbets och lärandemiljö, med huvudfokus på uppföljning och analys. Målen inom dessa områden är såväl lokala som nationella. Förändringen sker mot bakgrund av Skolinspektionens tillsyn, nämndens behov av underlag för kvalitetsförbättrande åtgärder samt verksamheternas önskemål och behov. Även en utvärdering av hur skolorna arbetat för att komma tillrätta med Skolinspektionens brister görs i denna kvalitetsredovisning. Från Skolverkets Allmänna råd Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet
Prioriterat område Kunskapsutveckling Elever och studerande når de nationella kunskapsmålen. Barns och elevers behov av särskilt stöd tillgodoses i verksamheten.* *Återfinns i BUN planen under område 4 Resultat och måluppfyllelse Statistisken visar att slutbetygen i åk 9 ligger nära resultaten på de nationella proven.
Vad i er verksamhet påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen? Nationella ämnesprov Vi ser att allt fler elever skriver betyget E,C och A och tror att detta delvis beror på att kunskapskraven är tydligare för eleverna och att vi arbetat målmedvetet i arbetslagen för att medvetandegöra elever i riskzonen om hur de tillsammans med sina lärare ska arbeta mot att nå målen. Måluppfyllelse kunskapskrav Vi tror att de förbättrade elevernas förbättrade resultat beror på den omorganisation som gjorts samt den medvetna satsning som drivits från skolledningen att prioritera en förbättrad måluppfyllelse. Diskussioner angående hur man kan nå en förbättrad måluppfyllelse har förts både i arbetslagen och i ämneslagen. Pedagogerna har regelbundet diskuterat elevresultat och gjort analyser med förbättringsområden efter både hösttermin och vårterminsbetyg, samt analyserat resultat från de nationella proven. Speciapedagogerna har gjort en kursändring mot mer hjälp till självhjälp både i arbetet med elever och undervisande lärare. Vi försöker hitta praktiska lösningar som hjälper alla elever. Ett exempel är t ex att alla elever får ett antal mappar, varje ämne har sin egen färg. Detta hjälper många elever som har svårt att hålla reda på vad man ska ha med till respektive ämne. Elever med olika uppmärksamhets och koncetrationssvårigheter eller andra diagnoser har vittnat om att detta är en stor hjälp. Användadet av varierade arbetssätt, att datorn används på ett mer medvetet sätt, att den formativa bedömning fått fotfäste, användandet av prov med matrisbedömning istället för poäng allt detta bidrar också till en ökad måluppfyllelse. Genom ett intensifierat användandet av Vklass och av Google docs är det lättare för olika lärare, för lärare och föräldrar samt för lärare och elever att kommunicera med varandra. Även detta ser vi som en framgångsfaktor.
Betyg När det gäller betyg i åk 7 har vi endast en elev som inte når kunskapskraven för minst E i ett ämne. Detta är ett resultat som vi upplever som mycket positivt. När det gäller andelen elever som inte når kunskapskraven i åk 8 kan vi se att ämnet matematik är det ämne som har högst andel F. Vetskapen om detta resultat gör att vi kommer att organisera vår matteundervisning på ett annat sätt under läsåret 2013/14. Vi kommer att minska gruppstorlekarna i matte, samt ge pedagoger och elever fortsatt stöd av skolans specialpedagoger. Vi har också flera elever i årskurs åtta som har sociala svårigheter eller andra svårigheter som påverkar skolsituationen. Det kommer att krävas mycket samarbetet mellan alla inblandade aktörer för att dessa elever ska nå sina mål i åk 9. Därför kommer elevhälsoteamet inför nästa läsår att förstärkas med SYV och skolvärd. * Elevinflytande Vi har klassråd och elevråd där eleverna i demokratisk ordning kan lyfta frågor som känns angelägna. När det gäller innehåll och arbetssätt kan eleverna i viss mån påverka upplägg och examination genom klassdiskussioner och utvärderingar. Att våra klasser inte är större än 24 elever ger utrymme för för De tre PLUS lektionerna under veckan förfogar eleverna själva över och väldigt många använder denna tid till att göra läxor eller göra färdigt arbeten. Här finns också möjlighet att få extra hjälp av en ämneslärare eller specialpedagog om eleven så önskar.
Sä
* Särskilt stöd Vi har under läsåret anpassat vår verksamhet efter styrdokumenten, och de elever som fått särskilt stöd har först fått detta i sina klasser med anpassad undervisning i samarbete mellan ämnesläraren och specialpedagogen. Om oro funnits för att eleven inte har uppnått målen har vi följt flödesschemat och satt in de åtgärder som vi ansett behövts i form av t ex stöd av specialpedagog på olika nivåer, kompensatoriska åtgärder, handledning mm. Denna tydligare arbetsgång har haft god effekt och i slutändan hade vi bara enstaka icke betyg. Vi har också under läsåret försökt att styra vårt arbete i en mer specialpedagogisk riktining d v s mindre speciallärarinsatser och mer arbete i individstärkande riktning både mot elever och lärare. Hur stimuleras eleverna att nå så långt som möjligt? Arbetet med IUP i Unikum ger eleverna möjlighet att följa sin egen utveckling. Med hjälp av tydliga pedagogiska planeringar, rekventa samtal och formativ bedömning stimuleras eleverna till fortsatt utveckling. För att eleverna själva ska ha större möjlighet att styra över en del av sin skolvecka har vi tre lektionspass i veckan som kallas Plus tid. Under denna tid kan eleverna göra sina läxor eller fördjupa sig i olika skolämnen, vilket i sin tur kan leda till högre resultat. Det finns även andra positiva saker med plus tiden, eftersom kontaktlärarna får en inblick i sina kontaktelevers olika skolarbeten, och pedagogerna kan då vid behov hjälpa eleverna att planera och strukturera sin läxläsning, vilket gynnar hela elevens skolsituation. För att hjälpa eleverna att förstå hur de lär sig bäst gör SYV en lärstilsenkät. Resultaten på dessa enkäter samt resultat på diagnoser i svenska och matematik ligger till grund för samtal med SYV, spec ped och kontaktlärare. Hur arbetar ni med likvärdighet kring betyg och bedömning? Ämneslagen samverkar med diskussioner kring vilka typer av uppgifter som bör ges och hur bedömning av arbeten och prov ska göras. Tolkning av betygskriterierna är en ständigt pågående process. Prov utan poängsättning där resultaten relateras direkt till de olika kunskapskraven har visat sig vara mycket bra och används på flera håll. En till en, omdefinierat lärande TÄNK OM (se bilaga) Vi har arbetat enligt den handlingsplan som rektor upprättat i samband med införandet av 1:1 satsningen på skolan. De åtgärder som beskrivs i handlingsplanen för att öka kompetensen har alla genomförts. Målen som beskrivs på ett års sikt i handlingsplanen är till stor del, men inte fullt ut uppnådda. Vklass används i större utsträckning än tidigare för att delge information, kommunicera samt föra in läxor. TÄNK OM satsningen har även lett till att instruktionsfilmer mm lagts ut på Vklass och Youtube. Eleverna har då getts möjlighet att se filmerna flera gånger, och de har även kunnat se filmerna
hemma tillsammans med sina föräldrar. Detta är något som upplevs positivt av både elever och föräldrar. Datorerna har även gjort det möjligt att filma t ex muntliga redovisningar vilket är något som har haft en positiv effekt på de elever som annars tycker det är jobbigt att prata inför klassen. Pedagoger och elever lär av varandra och arbetar fortsatt med att utveckla och förbättra användningsområdena av våra datorer. Modersmålsundervisning Modermålsundervisning har genomförts med de elever som har rätt till detta och som så önskar. Studiehandledning på modersmålet Studiehandledning har funnits på skolan för ett par elever. Resultatet av studiehandledning har varierat. För en elev i åk 9 har det haft mycket positiva effekter, och det har varit ett stort stöd i elevens utveckling mot kunskapskraven. För en annan elev i samma årskurs har det inte fungerat alls. Diskussioner har då förts mellan pedagoger elev förälder. Att eleven inte varit hjälpt av studiehandledningen kan till viss del bero på personkemin mellan handledare och elev, men även pga att studiehandledaren har haft den språkliga kompetensen men till viss del saknat den pedagogisk kompetens som krävs för att handleda ungdomar. Svenska som andraspråk Undervisningen i svenska som andraspråk är svår att utvärdera pga bristande kontinuitet i undervisningen, detta beroende på omständigheter som varit svåra att påverka t ex hög frånvaro hos undervisande pedagog samt svårigheten att få tag i tillfällig behörig vikarie i ämnet. Vi upplever inte att alla elever i behov av SVA har fått den undervisning som det haft trätt till. Vid behov har anpassningar gjorts för de elever som haft SVA. Undervisningen av SVA har bedrivits dels enskilt med elev och SVA lärare, och dels genom att SVA läraren har funnits för eleverna i klassrummet och då till stor del följt ordinarie klass undervisning i Vi anser att skolans elever har en god måluppfyllelse, samtidigt som vi hela tiden strävar efter att höja och förbättra kvalitén på vår verksamhet. Skolans elever får vara med och påverka sina studier och sätta egna mål. Vi upplever att man med handledning och formativ bedömning når goda resultat. Vi anser även att arbetsformen är viktig för måluppfyllelsen. När elever själva får vara med och påverka arbetsform finner de större trygghet och harmoni i det som de arbetar med vilket i sin tur leder till goda resultat.. Utvecklingsområden identifierade utifrån analysen
Utvecklingsområden Som det ser ut nu har eleverna plus lektioner med sin klass, och ofta med sin kontaktlärare som ansvarig för passet. Eleverna upplever tiden som positiv då de ges en möjlighet att göra läxor på skoltid. Önskemål finns dock om att kunna välja ämne på plus tiden, så att man kan få mer stöd av en ämneslärare istället för sin kontaktlärare. * Ännu mer kraft behöver läggas på det omdefinierade lärandet och förskjutningen av tänkandet kring elevers resultat som skolans problem istället för individens problem. * Forsatt arbete mot att tidigt hitta elever i behov av särskilt stöd för en ökad måluppfyllelse.
Prioriterat område Arbets och lärandemiljö Verksamheterna har ett väl fungerande arbete kring en god arbets och lärandemiljö. Barn, elever, studerande och personal känner trygghet och trivsel i verksamheten. Resultat och måluppfyllelse lärandemiljö och studiero situationen på skolan utifrån ett värdegrundsperspektiv (exempelvis relationen mellan elever och mellan vuxna och elever samt förekomst av kränkningar) elevinflytande resultatet av eventuella enkäter som genomförts Ombyggnaden för tre år sedan har givit god effekt. De elever som lämnade åk 9 2013 kom när de började i åk 7 till en ljus och fräsch skola med en genomtänkt miljö. Idén att ombyggnaden skulle skapa en tryggare och mer harmonisk miljö för både elever och personal har till stor del besannats. Istället för schemalagda rastvakter har rör sig lärarna självmant i korridorena och bjuds på kaffe i elevcafeterian, som sköts av jourklasser. Elevcafeterian, som är centralt belägen i skolan i anslutning till elevvärdens expedition, har en inbjudande miljö med växter och sköna soffor. Möblerna liksom biljardbord, tv spel och bordtennisbord är helt och fräscht. Eventuellt klotter tas omgående bort. Skåp och lektionssalar finns i nära anslutning till varandra och alla skåpsutrymmen har närhet till lärarnas arbetsrum eller till skolans expedition. Det finns få skrymslen utan vuxen insyn. Därför är upplevs miljön på skolan som mycket lugn av både elever och personal. Även besökare brukar kommentera att det är en lugn och trevlig stämning i korridorerna. Under året har också förbättringar skett i den fysiska arbetsmiljön för personalen. Möljighet att sitta i lugn, avskild miljö och äta lunch samt nya ergonomiska arbetsstolar till samtliga lärare. Samtliga lärare har kontinuerligt arbetat med värdegrunden men i vårt fortsatta utvecklingsarbete behöver värdegrundstankarna tydliggöras och planen mot kränkande behandling bli en mer integrerad i den vardagliga verksamheten. Åtgärder för detta arbete behöver förbättras på både individ, grupp och organisationsnivå.
Vad i er verksamhet påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen Vad behöver utvecklas, varför och på vilket sätt? Som det ser ut nu har eleverna plus lektioner med sin klass, och ofta med sin kontaktlärare som ansvarig för passet. Eleverna upplever tiden som positiv då de ges en möjlighet att göra läxor på skoltid. Önskemål finns dock om att kunna välja ämne på plus tiden, så att man kan få stöd av en ämneslärare istället för sin kontaktlärare. Ett prioriterat utvecklingsområde inför nästa skolår är att medvetandegöra alla om vikten att aktivt använda planen mot kränkanade behandling, att inte tolerera kränkningar utan verkligen arbeta för att planen blir ett levande dokument. Detta arbete måste ske på alla plan i vardagen, i klassrummet, i arbetslagen, med riktade insatser osv.
Förbättringsåtgärder från KR 2011/2012 Redovisa och utvärdera resultatet av de förbättringsåtgärder ni identifierade i förra kvalitetsredovisningen. En förbättringsåtgärd som nämndes i KR 2011/2012 var det förslag på ny organisation där samarbetet utökas mellan elevhälsoteam och arbetslag, genom att skolans specialpedagoger även är arbetslagsledare. Organisationen genomfördes ht 2012, med goda resultat. Skolans specialpedagoger har haft regelbundna möten med rektor, dels för att diskutera elevärenden olika behov och tänkbara åtgärder på grupp och organisationsnivå, och dels för att diskutera det fortsatta utvecklingsarbetet i verksamheten när det gäller omdömesskrivning, måluppfyllelse, 1:1 satsning osv. De diskussioner som förts har sedan fortsatt i arbetslag och ämneslag under ledning av rektor och arbetslagsledare. Ht 2012 startades en handbollsklass på skolan. Eleverna har handbollsträning på schemat tre gånger i veckan, och träningarna leds av kompetent tränare från Ystads IF tillsammans med någon av elitspelarna från Ystads IF:s A lag. Klassen består av 16 elever, enbart killar, alla studiemotiverad och tävlingsinriktade, vilket ibland leder till att klimatet i gruppen upplevs som ganska tufft. Detta har i sin tur lett till att det gjorts en del åtgärder på gruppnivå för att förbättra arbetsklimatet i gruppen.